Signaturen “Lasse” har i ett antal kommentarer här på KU “tjatat” om att solinstrålningen i Sverige har ökat samtidigt som temperaturen har ökat. SMHI har publicerat mätningar av globalstrålningen/solinstrålningen här. Tack vare “Lasses tjat” har jag börjat analysera detta data.
I ovanstående figur ser man att på årsbasis verkar högre instrålning ge högre temperaturer, men det finns också stora variationer som måste förklaras på andra sätt. Man måste komma ihåg att det inte är bara solen som påverkar vår temperatur. Det kommer också stora energimängder till oss här i Sverige genom vindarna. För att få en bättre bild av förhållandena går jag därför över till att analysera datat på årstidsbasis (sommar, höst, vinter, vår) istället.
Varför har solinstrålningen ökat?
En hypotes varför solinstrålningen har ökat är att mängden aerosoler har minskat på sistone efter att ha ökat under 1950-70-talen. Den här förklaringen passar väldigt bra in i växthuseffekts-hypotesen eftersom den inte kan förklara varför temperaturen sjönk under 1950-70-talen annars.
Men solinstrålningen påverkas också väldigt mycket av mängden moln. Från ECMWF (ERA-interim) kan man få tillgång till mängden moln som har räknats fram på samma sätt som man gör när man gör väderprognoser. Dessa värden borde därför vara fria från påverkan av aerosoler. Nedan visas solinstrålningen som funktion av andelen moln för de fyra årstiderna (klicka på figurerna för större storlek).
 |
 |
 |
 |
Figur 2 – Solinstrålningen som funktion av molnighet 1983-2013. Punkterna visar medelvärden för städerna Kiruna, Luleå, Umeå, Östersund, Karlstad, Stockholm, Visby och Lund.
För sommar och vår verkar det finnas en väldigt stark koppling mellan molnighet och solinstrålning. Mindre moln ger mer sol. Förhållandet är något svagare för höst, men under vintern verkar förhållandet vara det motsatta. Mer moln ger mer “sol”. Förklaringen till detta är förmodligen att även den långvågiga strålningen från molnen mäts. Och under vintern när solens strålar är svaga kommer strålningen från molnen att slå igenom i statistiken.
Jag ställde en fråga till SMHI vilka våglängder som ingår i mätningen och fick följande svar:
“Merparten av energin finns i våglängdsområdet 300 till 4 000 nm och fördelar sig grovt sett med 8 procent i den ultravioletta (UV), 48 procent i den synliga och 44 procent i den nära infraröda (IR) delen av spektrumet utanför jordatmosfären.”
Slutsatsen av denna enkla övning är att det verkar finnas en stark koppling mellan molnigheten och solinstrålningen och därför borde aerosol-hypotesen kunna avskrivas. Den har iallafall ingen avgörande betydelse. Det handlar alltså om att vädermönstren har ändrats och det har gett oss mer sol.
Ger ökad solinstrålning högre temperaturer?
Låt oss titta på hur temperaturen har påverkats av solinstrålningen. Nedan visas de fyra årstiderna med temperaturen som funktion av solinstrålningen.
 |
 |
 |
 |
Figur 3 -Temperaturen som funktion av solinstrålningen 1983-2013.
Det verkar alltså finnas en stark koppling mellan solinstrålning och temperatur under sommaren. Men den här koppling verkar saknas för övriga årstider.
Den händige kan också räkna ut “klimatkänsligheten” från sommarfiguren, och man kan då validera om IPCCs 4 W/m2 vid fördubblad koldioxidhalt skulle kunna ge flera grader ökad temperatur.
Från ECMWF kan man också få värden för vinden på 10 meters höjd. Nedan visas temperaturen som funktion av den sydliga och västliga vinden:
 |
 |
 |
 |
Figur 4 -Temperaturen som funktion av den sydliga vinden 1983-2013.
 |
 |
 |
 |
Figur 5 -Temperaturen som funktion av den västliga vinden 1983-2013.
Här verkar det finnas en koppling mellan sydliga vindar och temperaturen för höst och vinter. Det verkar också finnas en koppling mellan den västliga vinden och vårens temperatur. Men det är kanske många faktorer som påverkar vårens temperatur att det inte går att hitta någon stark avgörande faktor.
Ett exempel på hur den sydliga vinden har ökat under vintern visas nedan.
Det är alltså inte så konstigt att vi får “dåliga” vintrar om vinden blåser från syd och inte från norr. Och detta är ingenting vi kan skylla koldioxiden för.
Slutsatser
Solinstrålningen i Sverige har ökat sedan början på 1980-talet. Kanske har den ökat även tidigare men jag har inga bra mätningar för tidigare period. Den ökade solinstrålningen verkar vara starkt kopplad till minskad molnighet. Det behövs alltså ingen aerosol-hypotes för att förklara den ökade solinstrålningen.
Den ökade sommartemperaturen i Sverige verkar vara starkt kopplad till den ökade solinstrålningen. Höst och vårtemperaturerna är däremot kopplade till den ökade sydliga vinden. Bilden är något mer komplicerad för våren, men den ökade västliga vinden verkar ha en betydelse.
Vi kan alltså förklara den största delen av den ökade temperaturen i Sverige till förändrade vädermönster. Om koldioxidhalten har en betydelse för temperaturen är denna betydelse mycket mindre än de naturliga variationerna.
Jag har bara visat ett urval av alla grafer jag tagit fram. Om du vill titta på fler grafer finns en zip-fil här.
Uppdatering 2015-01-20 9.00:
På “Lasses” begäran visar jag här figuren hur väl sommartemperaturen och solinstrålningen följer varandra:
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Du visar att det finns samband mellan sol och moln och temperatur speciellt vår och sommar.
Dina diagram är tydliga men kunde göras mer åskådliga om man kunde se vilket år som ligger bakom kryssen.
Instrålningen sommartid vs temperaturen med aktuella år vore ett bra diagram för en diskussion om vad som kan ligga bakom rekordtemperaturer.
Noterar att instrålningen har olika noteringar längs diagramaxlarna.
Sen vet jag inte om kopplingen mellan moln och aerosoler utesluts-i så fall varför?
Kopplingen mellan sol och moln kan jag nog klura ut själv 😉
Än en gång tack!
med några statistiska analyser så är det en vetenskaplig rapport!
Din årstidsuppdelning visar att du har en fin intuition.
Jag har lagt upp en till figur sist i inlägget. Där kan man se hur väl sommartemperaturen och solinstrålningen följer varandra.
“Noterar att instrålningen har olika noteringar längs diagramaxlarna.”
Jag förstår inte riktigt vad du menar med det. Enheten för globalstrålningen/solinstrålningen från SMHI är kWh/m2 mätt på 3 månader. Så egentligen är det en effekt per yta som representeras trots att enheten tycks indikera energi per yta.
“Sen vet jag inte om kopplingen mellan moln och aerosoler utesluts-i så fall varför?”
Jag säger inte att det inte finns en relation mellan aerosoler och solinstrålningen. Det jag menar är att relationen mellan moln och solinstrålningen är dominerande.
Du visar så tydligt att det är vår och sommar som solen ger temperaturökningar.
Höst och vinter är det annat som styr.
#5 Det jag läst om ökande solinstrålning som du här ovan så tydligt visar ligger bakom ökande temperaturer antyder kopplingen mellan svavel och andra luftpartiklar som orsak till “solar dimming” och den ökande solinstrålningen skulle i så fall vara en effekt av begränsningar av dessa utsläpp.
Antingen direkt via klarare himmel eller indirekt via minskad molnbildning.
http://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1
Och att nord och nordostvindar ger kallare väder.
Mot bakgrund av hur man från IPCC-håll har betonat aerosolernas betydelse för att (bort)förklara varför inte CO2 värmt enl modellerna 1960-80, så är det väl också en liten bomb du nu applicerat? Men Sverige har kanske mindre aerosoler än många andra länder?
Beträffande skalorna som Lasse skrev om, så noterade jag att vårarna har så mycket högre instrålning än höstarna. Skulle det kunna bero på mindre lövverk på vårarna? Mäter SMHI vid markyten?
/C-G
Man kan ju fråga sig om de här resultaten går att applicera globalt. Att väderläget har favoriserat mindre moln i Sverige behöver ju inte betyda att det har gjort det globalt. Men det finns ju mätningar som tyder på att mängden moln minskat även globalt. Jag ska ta och göra en analys (sen) av moln-datat från ECMWF även globalt.
När det gäller att vårarna har mycket mer instrålning än höstarna beror det bara på hur SMHI definierar årstiderna. Vintern definieras som december, januari, februari. Våren är mars, april, maj. Sommaren är juni, juli, augusti. Hösten är september, oktober, november. Hösten har alltså 2 månader som faktiskt är på vinterhalvåret, och våren har 2 månader som är på sommarhalvåret. Därför får våren mycket mer sol än hösten.
För Er som ännu inte tappat stinget 😉
Se t.ex. The microphysics of clouds and precipitation; H.R. Pruppacher, J.D. Klett.
http://www.springer.com/earth+sciences+and+geography/atmospheric+sciences/book/978-0-7923-4211-3
m.v.h.
/Kjell
Sol y sombra hette min lärobok i Spanska på gymnasiet.
Sol y sombra betyder Sol och/el Skugga.
Det refererar till tjurfäktningsarenorna i Spanien. Där kan man köpa biljetter som där platserna befinner sig antingen i solen eller i skuggan. Platserna i skuggan kan vara multipelt mycket dyrare.
När man köper en biljett vid en tjurfäktningsarena så kommer den automatiska frågan “Sol y sombra”.
I detta kan vi få en hint om TSI, i guess.
Det som Magnus bekräftar är väl att moln har en negativ återkoppling, dvs det blir svalare med moln.
Av det kan vi dra slutsatsen. Mer TSI mer moln = mer avkylning. Ganska tydligt att det finns en balans här. Som vanligt. Det är knappast någon slumpa att klimatet är vad det är på Jorden. Det har mejslats fram i miljarder år i kamp mellan olika krafter. Man kan säga att det blev oavgjort. Equilibrium/jämvikt/balans/harmoni eller vad man nu vill kalla det. Personligen är jag väldigt övertygad om att Jorden kan hantera mänsklig aktivitet.
Detta innebär att under större delen av året beror temperaturen i Sverige nästan helt av att vindarna tillför värme, främst från Atlanten i sydväst. Bara under sommaren är solens instrålning så stor att den har en avgörande inverkan.
Detta förklarar också varför 2014 blev ovanligt varmt. Vi hade både en torr och solig sommar och blött och blåsigt (från sydväst!) under de kallare delarna av året (fuktig luft innehåller betydligt mera energi (latent värme) än torr luft).
T=12 ger 365 kWh/kvm och T=17 ger 515 kWh/kvm vilket ger 1 grad per 30 kWh/kvm
SMHI anger att solinstrålningen sommartid ökat i snitt med ca 24 kWh/kvm sen 1983 vilket ger 0,8 grader!
Än mer har vårens strålning ökat, med ca 35 kWh/kvm. Drar man till med samma samband där så blir detta 1,2 grader.
Allt annat lika så ger ökad solinstrålning 0,8 plus 1,2 grader delat på 4 årstider eller 0,5 grader för helåret.
Fast det är väl det första diagrammet visar!
Lasse
Om du läser
13
tty
Så för att få ett rekordvarmt 2014 så är det vintrarna som skall vara varmare. Iom att TSI endast påverkar sommaren så kan man knappast dra slutsatsen att det är mer sol i Sverige sommartid som gör att vi slår rekordet.
tty hävdar
“Detta innebär att under större delen av året beror temperaturen i Sverige nästan helt av att vindarna tillför värme, främst från Atlanten i sydväst.”
Det innebär att Sveriges klimat styrs av golfströmmen. Och det lärde man sig som barn i skolan om man var uppmärksam. TSI eller inte. det är en för liten storhet för att skapa rekordvärme.
Bra! Och om man konverterar från kWh/m2 per 3 mån till W/m2 får man 24kWh/kvm/3mån = 11W/m2 som alltså ska ge 0.8 grader. En fördubbling av koldioxidhalten skulle ge ungefär 4W/m2. Det motsvarar ca 0.3 grader. Någon tillstymmelse till positiv återkoppling kan man alltså inte se.
Du har missat att det inte är solens strålning ovan molnen som här gör skillnaden utan molnens förekomst framför solen! Antalet soltimmar eller mätt instrålning!
Visst är det vädret som spelar huvudrollen , men det utvecklas lite kaosartat som Lennart B alltid påpekar.
Men därutöver kan annat variera-som molnförekomsten.
Jag ansluter mig gärna till tty som skriver om sommarsol och vinter vindar.
DMI har en tydligare sammanställning för 2014 års rekord. http://www.dmi.dk/vejr/arkiver/maanedsaesonaar/201402/vejret-i-danmark-aaret-2014/
Plockar juli från den tabellen: 19,5 C (15,6/17,4) 277 timmar (196/232) vilket ger 25 soltimmar per grad!
“2. varmeste siden 1874, sammen med juli 1994. Mindre underskud nedbør. 7. solrigeste siden 1920. Rekord i antal sommerdøgn. Der var 10 lokale tropedøgn, 2 landsdækkende varmebølger, én 14 dage i træk. Landsdækkende hedebølge 5 dage i træk.”
Högtrycksväder där sol och moln spelar större roll än normalt!
Är det då förändrad molnbildningssituation som styr rekordtemperaturen eller ej?
Lasse
“Är det då förändrad molnbildningssituation som styr rekordtemperaturen eller ej?”
eh, nej. Du kan inte ställa upp på tty förklaring för att sedan komma med det motsatta.
Antal soltimmar är väl en positiv faktor som många andra för att kunna slå rekord. Många saker måste sammanfalla. Men det avgörande är alltså golfströmmens framfart och därmed vattentemperaturen. Vattentemperaturen på västkusten har också varit rekordhögt.
Slutsats: golfströmmen ligger för oss just ny i en gynnsam riktning. Det innebär mao att Amerikanerna fryser.
Lasse
eller du själv
“Bara under sommaren är solens instrålning så stor att den har en avgörande inverkan.
Detta förklarar också varför 2014 blev ovanligt varmt. Vi hade både en torr och solig sommar ”
Stora skillnader mellan Junisolen och julisolens påverkan på temperaturen. Vi badare anar varför!
Fråga!
Förklara hur ökad TSI förklarar att det är rekordvarmt i Sverige samtidigt som det är rekordkallt i Amerika?
Lasse
Det här är exempel på att man hör bara vad man vill höra.
TSI kan ha en positiv effekt men det är golfströmmen som är det avgörande faktorn. TSI är grädde på moset så att säga.
forts
Och det är exakt det som tty skrev.
Det framgår med all klarhet här:
http://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=-17.48,80.56,721
Du misstror SMHIs mätningar av ökad solinstrålning sen 1983-är det ditt budskap?
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/stralning-1.17841
Lasse
“är det ditt budskap?”
SMHI är ett metrologiskt institut. Det har visat om och om igen att de vet väldigt lite om klimatet. Förtroendet är väl inte på topp precis. Mätningarna må stämma med det motsäger ju inte det jag skrivit. Tvärtom.
Mitt budskap till alla TSI människor är att hantera TSI som en konstant och inse att Jorden är en hydro planet där H2O i alla dess former är den styrande faktorn för klimatet på planeten. Gör man det så hamnar man någorlunda rätt.
Du undviker att svara på min fråga och det är inte konstigt. För svaret är Übertydligt att det är golfströmmen som påverkar klimatet på båda sidorna om Atlanten.
Vi har just nu ett läge där lite mer kall luft kan svepa in över Skandinavien samtidigt som nederbörden kommer från sydöst.
http://squall.sfsu.edu/gif/jetstream_atl_init_00.gif
http://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/250hPa/orthographic=-14.88,58.22,438
pekke
Det här är lite spekulativt men…
Jag skulle inte bli förvånad om TSI har större påverkan på klimat via jetströmmar än direkt uppvärmning på planetens yta.
Björn
Du är lite mer avancerad än de flesta när det kommer till TSI om jag minns rätt. Jag tänker inte säga emot. Anledningen är som du skriver att allt samverkar. Det intressanta är att slutprodukten blir ett stabilt klimat.
För en lekman kan det vara en idé att hantera TSI som en konstant för att få ordning på det.
Vad som påverkar jetströmmarna i detalj är nog svårt att veta, men Europa och Skandinavien har haft jetströmmar som gått från sydväst till nordöst de senaste månaderna vilket dragit med sig mildare luft från Atlanten medan i Nordamerika har samma jetströmmar gått från nordväst till sydöst vilket dragit ner kall luft över framförallt östra Nordamerika.
pekke
Som sagt, när många orsaker sammanfaller så får man rekord.
http://dailycaller.com/2015/01/13/wrong-again-greenlands-ice-sheet-defies-critics-with-4-year-high/
Åsså får Lasse hela äran ? 🙂 Visst är det glasklart enkelt att förklara inte bara den svenska temperaturen utan också den globala enligt samma metod ! Molnen Trenberra … du glömde molnen … hela GMT kurvan sitter som en smäck på motsvarande molnutbredningskurva och förklarar samtidigt “hitatusen”.
Snyggt jobbat Magnus C med årstids jämförelserna med de naturliga faktorerna.
Slabadang !… där satt den!! Men fasen va jobbigt det är att få rätt heeeeeeela tiiiiiden , men riskerar ju att bli odrägligt kaxig !! 🙂 Jag är ju mer en ödmjuk typ … typ … inte alls ?
Klimattåligheten visar sig vara extremt tålig !
Känner ni hur det luktar rutten fisk om hela begreppet?? Global ….. i Sverige ???? Va fa………n e de fö nåe
Jag vet. Otack är världen lön. 🙂
Jag kan tänka mig att molnen räknas som isutbredningen, men hur är det med genomskinligheten?
Som gammal sjöman som befarit nordvästra Europas hav och kuster under 30-40 år så kan jag konstatera att antalet dagar med dimma under året har minskat markant, detta är mest tydligt över södra Skandinavien, Nordsjön och Brittiska öarna, förmodligen beror detta på minskade partikelutsläpp från kolkraften, hur det är i övriga världen har jag mindre koll på. Kan det finnas några kopplingar där till antalet soltimmar ?
Vilka huvudriktningar vi får på vinden under en längre tid beror framför allt på jetströmmarnas lägen.
Jag vet dock inte i vad mån vårt svenska etablissemang (inklusive universiteten) numera bryr sig så mycket om upplysning, vetenskap och logik. Idag är det knappast “vädrets makter som styr klimatet” utan snarare får vi lära oss att det är parallellvetenskapen som styr hur klimatet är.
Så t.ex. kan man på mitt eget universitet läsa att man fått 20 miljoner till det här:
http://www.liu.se/liu-nytt/LiU-nytt?l=sv&newsitem=607665
och att man “satsar” på det här flummet:
http://www.liu.se/liu-nytt/LiU-nytt?l=sv&newsitem=608941
Jag skäms.
http://tallbloke.wordpress.com/2014/11/24/jarl-ahlbeck-a-link-between-low-solar-activity-easterly-qbo-negative-ao-and-cold-nh-winters/
However, during low solar activity the easterly QBO causes a considerably stronger negative AO than the westerly QBO is able to cause a positive AO. Furthermore, easterly QBO is more common than westerly QBO during the Nordic Hemisphere winter.
http://www.geo.fu-berlin.de/en/met/ag/strat/produkte/qbo/
Det innebär ju att vi antagligen inte får del av golfströmmen i samma utstråckning som de senaste par åren.
Du vet att du ställer dig en grundläggande fråga klimathotarna inte har en enda aning om. Det är ju inte bara en fråga om hur tunna och tjocka, vita, dimma,utbredning mer det handlar om, anat än den grova uppskattning som satelliterna mäter och detta först efter 1983 med nån form av hyfsad precision.
De har inte ens koll på vad som enligt mätningarna kan se ut som ett konstant volym medan verkligheten för molnbildningen är kaotisk i både höjd bredd djup tjocklek samt fördelar sig olika över land och hav över tiden.
Sanningen är att de har inte den minsta susning och generaltricket är ju att gissa helt fritt med katastrofscenarier i de gigantiska kunskapsluckorna som finns om klimatet. Man blir bara rent förbannad på hur totalt oseriösa hela skocken skattebetalda klimatgurus är. Så uppenbart psudovetenskapligt orerande om ingenting. När det räcker med att molntäcket förändrar sig med en ynka liten procent för att totalt dränka ett spår ifrån CO2 så blir det hela bara patetiskt och lyssna på dessa klimathotande IPCC miljönärer !
https://notalotofpeopleknowthat.wordpress.com/2015/01/20/massive-tampering-with-temperatures-in-south-america/
http://www.ldeo.columbia.edu/res/div/ocp/pub/seager/Seager_AmSci_2006.pdf
http://hockeyschtick.blogspot.se/2014/05/new-paper-questions-basic-physics.html
Har ni hört CO2 hypotesen har dött borta för evigt sörjd av en hel vänstervriden värld… finito kaputt..
Det är värre än vad forskarna har trott, mycket värre…..
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/allvarliga-miljohot-riskerar-att-skena_4267449.svd
…….gamle skrockis kan man alltid lita på!
L noterade samma artikel i en annan tråd, och jag störde mig där lite på avslutandet av Holocen:
https://www.klimatupplysningen.se/2015/01/19/klimatpolitiken-och-moralen/#comment-394401
Ja vetenskapsvärlden har verkligen blivit galen.
En annan sak jag reflekterat över när jag tittat på de här solinstrålningssiffrorna är hur dåligt solceller måste fungera i Sverige på vintern. Om man bortser från att snön täcker solcells-panelen och att verkningsgraden är sådär, finns det ändå bara c:a 10kWh per månad att tillgå i december till februari. Det är inte mycket.
Bygger väl på nån form av normalfördelning med en svans?
Det bygger säkert inte på observationer!
Vädret må variera stort -men klimatet har stabiliserande faktorer!
Isen på Grönland växer nu i god takt: http://www.dmi.dk/groenland/maalinger/indlandsisens-massebalance/
Miljönärer!! utmärkt uttryck.
I Helsingfors elverk finns en miljödirektör (sic). Hon vill förstöra miljön i staden med väderkvarnar. Säkert fråga om en sån där miljönär!
” hur dåligt solceller måste fungera i Sverige på vintern”
Jag är ingen förspråkare för solceller, tvärtom så håller jag på att gå upp i limningen varje gång man hör om ännu ett skattesubventionerat solprojekt, men om man vinklar panelerna så får man lite bättre effekt per kvm solpanel (även om skuggan blir stor).
Hans förklaring på riskbedömning lämnar mycket övrigt att önska. Sannolikheten(vilket förmodligen är tagen ur luften) att Jorden skall få en temperatur ökning 6% bedöms till 1,6 %. För honom så är det samma sak som att x antal plan störtar. Han har gångat antal flyg med 1,6% och fått en summa och tror att det är samma sak. Föga imponerande.
Skulle fö vara intressant och veta vilka forskare som ställer sig bakom det Rockström hävdar. Skulle tro han är ganska ensam.
Dessutom försöker han klumpa ihop massa olika miljöproblem. Vad som är idén med det är mer obegripligt.
Som vanligt när det gäller Rockström så handlar det nog mer om en ogenomtänkt blänkare. Davosmötet är rönt hörnet som bekant.
Björn
Vad är summan av alla bidrag från de naturliga företeelserna som har berörts?
Well, rekord antar jag.
Är författaren helt säker på att aerosolerna inte spelar en betydande roll i molnbildning?
Nej författaren är inte helt säker på detta. Men om jag har förstått det hela rätt så räknas molnigheten i ECMWF ERA-interim, som jag använt, ut från luftfuktighet, tryck, vindar, temperatur etc. Och då är inte aerosoler en faktor i detta. Men rätta mig gärna på den här punkten.
Om aerosolers påverkan på molnbildning lades till befintliga variabler kanske resultaten för molntäckningen blev annorlunda? Rent intuitivt känner åtminstone jag att mängden aerosoler borde kunna spela en märkbar roll för molnbildningen, men det kan jag såklart ha fel i. Minskade aerosoler betyder för mig mindre molnighet, färre kondensationsfrön. Jag tycker det är märkligt att avfärda aerosolernas brtydelse för molnigheten utan ett resonemang om varför de saknar betydelse.
NASA säger detta:
“Whereas aerosols can influence climate by scattering light and changing Earth’s reflectivity, they can also alter the climate via clouds. On a global scale, these aerosol “indirect effects” typically work in opposition to greenhouse gases and cause cooling. While greenhouse gases disperse widely and have a fairly consistent impact from region to region, aerosol effects are less consistent, partly because of how the particles affect clouds.”
Minskade aerosoler borde ge varmare klimat enligt NASA
http://earthobservatory.nasa.gov/Features/Aerosols/page4.php.
Mängden aerosoler kanske inte varierar så mycket från år till år. Men det gör däremot molnigheten pga vädersystemens lägen. Det kan ju finnas en underliggande (svagare) trend som faktiskt beror på aerosolerna. Men den trenden “drunkar” i de stora variationerna som beror på andra faktorer. På samma sätt kan det finnas underliggande trender som beror på koldioxid eller solaktivitet. Men dessa drunkar också i de andra naturliga variationerna. Vi behöver mätningar under mycket längre tid för att få någon klarhet i detta.