Gästinlägg av Tekn.lic. Härje Thunholm: Vetenskap som verksamhet beskrivs som ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område (NE). Inom bland annat naturvetenskap betonas att vetenskap måste vara objektiv och ickepolitisk samt ge generaliserbara predikteringar och kartlägga strukturer, och större tilltro sätts till empiriska data än mänsklig tolkning (Wikipedia). Den vetenskapliga metoden innebär att hypoteser ska testas mot iakttagelser och att hypotesen   →

IPCCs höga värde på klimatkänsligheten:  3 oC per fördubbling av CO2-halten, har legat bakom klimatscenariorna sedan 90-talet . Motiveringen för detta är en stark positiv återkoppling via ökad halt av vattenånga i luften. Under  nästan lika lång tid har värdet kritiserats och ifrågasatts av många olika skäl. Läckor från den kommande AR 5 har sagts   →

Halten av vattenånga i atmosfären är en kritisk variabel för AGW-hypotesen. Först och främst därför att vattenånga är den viktigaste växthusgasen, men också för att IPCC-modellerna baseras på att  halten följer med CO2-halten och temperaturen uppåt.  Det ger den beryktade “förstärkningsfaktorn”, som medför att en ökning av CO2-halten beräknas orsaka en ungefär tre ggr såg   →

Alla ni som läste och kommenterade Peter Stilbs inlägg ”Svansen viftar hunden” bör lystra nu. Vad det hela handlade om var en ny studie som publicerats i Science av Lacis, Schmidt, Rind och Ruedy, och som visade att koldioxid är den viktigaste växthusgasen i jordens atmosfär (och alltså av större betydelse än vattenånga). Roy Spencer   →

På Pierre Gosselins blogg NoTricksZone (som för övrigt skrivit en mycket smickrande artikel om TCS) får vi reda på att tyska klimatforskare kommit fram till ett överraskande resultat. Tvärtemot vad man tidigare trodde minskar avdunstningen i vissa områden, trots att temperaturen har ökat. Studien är gjord av forskare på Max Plancks Institut och publiceras i   →

Gästinlägg av Tage Andersson, meteorolog I ett inlägg i GP 28/4, ”Dålig kunskap om klimatforskning” angriper Erland Källén och Markku Rummukainen det s.k. Stockholmsinitiativet, som ifrågasätter FNs klimatpanel IPCC. När man frågar Källén varför koldioxiden orsakar global uppvärmning brukar man få till svar att de globala klimatmodellerna inte kan förklara det sena 1900-talets globala temperaturstegring   →

Den största nyheten på Heartland-konferensen i New York var utan tvekan att Roy Spencer nu säger sig ha bevis för att vattenånga och moln skapar en negativ, inte positiv, återkoppling. Om detta skriver bl.a. Per Welander på Moderna Myter, som också deltog i konferensen. Ännu mer intressant är förstås att läsa vad Roy Spencer själv   →

En potentiellt intressant ny studie har publicerats i ”Theoretical and Applied Climatology”. Författarna Paltridge, Arking och Pook menar att utifrån de mätningar av luftfuktighet som gjorts av National Centers for Environmental Prediction finns det anledning att misstänka att vattenånga på lång sikt ger en negativ feedback och minskar snarare än ökar effekten av ökad CO2-halt.   →

I The Huffington Post hittade jag en läsvärd artikel av Harold Ambler. Mr Ambler förklarar varför Al Gore och de som följer i hans spår är skyldiga mänskligheten en massiv ursäkt. AGW är, enligt Ambler, ”the biggest whopper ever sold to the public in the history of humankind”. Ambler börjar med att konstatera att termen   →

En reporter vid namn Håkan Palm (!) på Helsingborgs Dagblad vill lära oss mer om växthusgaser. ”Det är solen det hänger på i grunden”, skriver han. ”Molnen spelar en mycket stor roll. Men de senaste åren har det största intresset koncentrerats till växthusgaserna, som vi i viss mån påverkar själva. Somliga fruktar att vi håller   →