Gästinlägg av Tage Andersson Klimatdebattens viktigaste parameter är den globala medeltemperaturen. Den är medelvärdet av den marknära luftens temperatur över hela globen och brukar ges för månaderna och året. Beräkningen av den är komplicerad och i vissa avseenden godtycklig. Mätpunkterna är ojämnt fördelade över klotet, man mäter över olika underlag, observationstekniken ändras med tiden, bearbetningsmetoderna   →

Gästinlägg av Tage Andersson Så kallade fyrfältstabeller kan vara ett nyttigt diskussionsunderlag. I klimatdebatten har jag inte sett sådana. Här kommer ett försök att använda den. En fyrfältstabell kan vara en tabell för egenskaper, som delas in efter två olika kriterier om vardera två kategorier. Egenskaperna här är naturlig och mänsklig temperaturinverkan, som båda kan anta   →

Norrköpings tidning tar ton i klimatdebatten. ”Det är naturligtvis skriande politiskt inkorrekta uppfattningar som den pensionerade meteorologen Tage Andersson och Linköpingsprofessorn Ingemar Nordin med flera ger uttryck för i det konformistiska Sverige. Kort sagt är det lätt att bli idiotstämplad i det offentliga samtalet och som bland andra Nordin påpekar kan till exempel den forskare   →

Gästinlägg av Tage Andersson I november 2012 kom världsbanken med en konsekvensanalys av en 4oC höjning av den globala medeltemperaturen under detta århundrade (Turn Down the Heat.Why a 4o Warmer World Must Be Avoided). Väl tajmat för det stora klimatmötet i Doha. Man byggde på ett scenario från FNs klimatbyrå IPCC, som dock gav en   →

Gästinlägg av Tage Andersson Ett otal värmerekord slog i contiguous USA mars 2012. Förutom att månaden var exceptionell varm är orsaken beräkningsmetoden. Man upprättar statistik för varje station och dag varför en långvarig extrem värmebölja då kan slå rekord för dag x, dag x+1 osv. Teoretiskt kan alltså en station slå 31 rekord under mars   →

Gästinlägg av Tage Andersson Nu har vi en härlig, om än kanske för tidig vårvärme. Det är dock ingenting mot den mars USA upplever, redan idag, den 24 mars, är man säker på att den blir den varmaste sedan mätningarnas början 1850 och kommer överträffa den hittills varmaste, mars 1910. Dock, USA är stort, och   →

Gästinlägg av meteorologen, klimatologen och docenten Tage Andersson I mitt inlägg ”Trender igen” , TCS 120212, diskuterade jag glidande (löpande) medelvärden i fig 1 (nedan). För en tidsserie är ett glidande medelvärde av längden a medelvärdet för alla y-värden mellan x2-x1=a-1. Frågan är vilket x-värde ett sådant medeltal ska tilldelas. Programmet Excel som jag använt   →

Gästinlägg av docenten, meteorologen och klimatologen Tage Andersson Ett enkelt sätt att visa temperaturutvecklingen är att plotta tidsserien. Med CRUs årsdata fås fig 1s stapeldiagram. Lägger man också in några glidande (löpande) medelvärden får man ungefär samma resultat som Liebmann et al. (2010),”Influence of Choice of Time Period on Global Surface Temperature Trend Estimates”, redovisat   →

 Gästinlägg av Tage Andersson För att studera klimatet behövs väderobservationer. Först omkring 1850 fanns så många väderstationer att man hade någotsånär global täckning. För klimatet är de 160 år som gått sedan dess en kort minut. För oss är den lång, så lång att observationer av ett så komplext fenomen som vädret inte kan hålla   →

Gästinlägg av meteorologen, docenten och klimatologen Tage Andersson Årligen arrangerar SMHI seminariet Rossby Centre Day där Rossby Centre presenterar sina aktiviteter. Årets ägde rum på SMHI, Norrköping, den 16 november med temat Forskarsamverkan för anpassningsstudier. Ett 70-tal deltagare, flest från SMHI. Departement och högskolor hade enstaka representanter. Några från kommuner och länsstyrelser deltog flitigt i   →