global temperatur

Från lokal värme till global värme och ändå ingen koppling till CO2

Under 1930-40 talen var det ovanligt varmt i Sverige, på Island, på Grönland och på många andra ställen som ligger långt norrut. Det blev en så kraftig klimatförändring att en geolog och glaciolog vid namn Hans W:son Ahlmann, som var professor vid Stockholms universitet, skrev följande i en artikel i Svenska Dagbladet den 16:e september   →

Gästinlägg om den globala temperaturen sedan 1800-talet

Det här inlägget är en förkortad version av kapitel 11 i e-boken ”Vad du inte visste om klimathotet – en kritisk granskning av 33 påståenden om klimatet”, (https://klimathotet.com). Boken finns i en tidigare version, med titeln ”Allt du behöver veta om klimathotet”, i pdf-form i huvudmenyn här på Klimatupplysningen. Boken är ett försök till pedagogisk   →

År 2014 var enligt HadCRUT4 ännu ett år inom uppvärmningspausens temperaturintervall

Nu har brittiska statliga vädertjänsten MetOffice rapporterat den globala medeltemperaturen för år 2014 enligt temperaturserien HadCRUT4. Till skillnad från andra har MetOffices rapport inte en vinkling mot att 2014 skulle vara det varmaste året. I stället framhåller man att osäkerheten i de uppmätta temperaturvärdena innebär att man endast kan säga att 2014 tillhör de tio   →

Nej, 2014 blev inte det varmaste året

Enligt satellitmätningar från Remote Sensing System (RSS) så blev faktiskt inte 2014 det varmaste året globalt sett. RSS är en av de två satellitbaserade databaser som finns (UHA är den andra). Fördelen med satellitmätningar av den globala temperaturen är att de täcker hela klotet, inklusive haven och långt upp mot polerna. Dessutom undviker de den   →

18 år utan global uppvärmning

Den 1 oktober var det 18 år sedan det skett någon signifikant global uppvärmning. Uttalandet kom från klimatforskaren John Christy och grundar sig på satellitdata från UHA (University of Huntsville Alabama). Bilden ovan är baserad på den andra satellitdatabasen i världen, RSS (Remote Sensing Systems), och visar en något längre temperaturplatå. Pehr Björnbom diskuterade i   →

Klimatets nyckfullhet

En bild säger mer än tusen ord men en film tystar barnen! Jag har gjort några animeringar för att visa hur mycket klimatet har varierat sedan slutet på 1800-talet. Till min hjälp har jag använt data från NASAs GISS. Det här är en uppföljning av ett tidigare inlägg om skillnaden på de båda uppvärmningsperioderna i   →

Uppvärmning då och nu

Den så kallade globala temperaturen steg kraftigt i början på 1900-talet precis som den gjorde i slutet av 1900-talet. Med hjälp av data från de globala temperaturserierna GISS och HadCRUT version 4, gör jag här en liten analys av hur lika eller olika de båda uppvärmningsperioderna egentligen är. Och det visar sig också att dessa   →

Var den globala novembertemperaturen rekordhög?

Detta kan man tro när man läser på vissa bloggar. Här på Klimatupplysningen, där vi följer UAHs serie av temperaturanomalier såg vi en minskning mellan oktober och november. Varken UAH eller RSS har särskilt hög temperaturanomali för november, inga rekord där alltså. Uppgifterna om rekordhög anomali bygger på data från GISS och NCDC. GISS hade   →

Fel i uppskattningen av jordens klimat?

En ny artikel har gått igenom de justeringar som gjorts då man beräknar klimatuppvärmningen: Steirou, E., and D. Koutsoyiannis, Investigation of methods for hydroclimatic data homogenization, European Geosciences Union General Assembly 2012, Geophysical Research Abstracts, Vol. 14, Vienna, 956-1, European Geosciences Union, 2012. Resultaten pekar på att man systematiskt gynnat en uppjustering framför en nedjustering av temperaturen.   →

Ytterligare ett halvår med uppvärmningspaus

Senast uppdaterad 20120608 16:25 Den globala temperaturen har utvecklat sig på ett modest sätt även under innevarande halvår. För att förekomma eventuella klagomål så vill jag redan här betona att uppvärmningspaus är en vedertagen benämning för temperaturutvecklingen sedan slutet av 1990-talet i klimatvetenskapliga sammanhang. Detta har vi framhållit i TCS-artikeln Nytt om temperaturutvecklingen – vi   →