GISS

Skräp in, skräp ut

Den databas som ligger till grund för de flesta globala markbaserade temperaturserier heter Global Historical Climatology Network (GHCN) och administreras av den amerikanska vädertjänsten NOAA. Bland annat är GHCN grunden för de två stora markbaserade temperaturserierna GISS och HadCRUT. (Tack Mats Rosengren för att du har gett mig en introduktion till GHCN). GHCN är en   →

Astronauter ber klimatforskare att inte missbruka NASA:s namn

Brevet från rymdforskare och astronauter inom NASA som protesterar mot missbruket av deras organisation skapade en hel del debatt (se t.ex. här och här ) framförallt i USA. En del menade att vetenskapen blivit kidnappad. Göran Johansson har översatt och skriver bl.a: ”Översänder en skrift som jag sammanställt av det brev som 49 tidigare anställda   →

Sveriges temperaturvariation åskådliggjort

Det finns en enorm mängd kunskap och talang bland våra läsare och skribenter. Här följer ytterligare ett exempel. Matz Hedman har gjort en mycket användbar temperaturapplikation för att kunna åskådliggöra hur vitt skilda resultat man kan få av temperaturmedelvärden beroende på hur man räknar. Här följer alltså ett gästinlägg av Matz Hedman. ————————————————————————————- Vad vet   →

Atlantic Multi-decadal Oscillation (AMO)

Signaturen “Lasse” undrade i en kommentar hur Uppsalas temperatur förhåller sig till Atlantic Multi-decadal Oscillation (AMO). Och självklart ska jag nu försöka reda ut om Sveriges temperatur har någon relation till detta. AMO är ett mått på havsytetemperaturen i norra Atlanten. Normalt brukar man ta bort trenden (tack tolou) från detta mått för att på   →

Inget rekordvarmt 2014

Det har förekommit flera påståenden att 2014 är på väg att bli ett rekordvarmt år, varmare än 1998 och 2010. Det är bl.a. NASAGISS, där nu James Hansens adept, Gavin Schmidt, tagit över ruljangsen, som matat media med data som påstås visa den ena rekordmånaden efter den andra: Men Roy Spencer, klimatforskare på University of   →

Klimatets nyckfullhet

En bild säger mer än tusen ord men en film tystar barnen! Jag har gjort några animeringar för att visa hur mycket klimatet har varierat sedan slutet på 1800-talet. Till min hjälp har jag använt data från NASAs GISS. Det här är en uppföljning av ett tidigare inlägg om skillnaden på de båda uppvärmningsperioderna i   →

Uppvärmning då och nu

Den så kallade globala temperaturen steg kraftigt i början på 1900-talet precis som den gjorde i slutet av 1900-talet. Med hjälp av data från de globala temperaturserierna GISS och HadCRUT version 4, gör jag här en liten analys av hur lika eller olika de båda uppvärmningsperioderna egentligen är. Och det visar sig också att dessa   →

Globala temperaturjusteringar

 Gästinlägg av Tage Andersson För att studera klimatet behövs väderobservationer. Först omkring 1850 fanns så många väderstationer att man hade någotsånär global täckning. För klimatet är de 160 år som gått sedan dess en kort minut. För oss är den lång, så lång att observationer av ett så komplext fenomen som vädret inte kan hålla   →

Nytt för dagen (19 april)

Glädjande nog väntas Arlanda öppna upp för trafik norrut och västerut klockan 8 på morgonen. Tvärtemot Susanna Baltscheffsky tycker jag inte att flygstoppen är någonting att hurra över. Att man kan minska på mängden tjänsteresor och i stället träffas i det virtuella rummet är en sak. Men att glädjas åt att flygstoppet innebär X antal   →

Helgens läsning

I Dalarnas tidningar skriver Kjell Robertson, pensionerad fysiklärare, att det utan tvekan är solen, och inte människan, som styr vårt klimat. “Jag är övertygad om att vår påverkan på klimatet är “ringar på vattnet” jämfört med vågrörelser som solen påverkar klimatet med”, skriver han och sällar sig därmed till skeptikerskaran. ISO, den globala standardiseringsorganisationen, håller   →