- Tusentals döda av svält i Norrland.
- 60000 klimatflyktingar.
- Sverige begär nödhjälp.
Så skulle rubrikerna ha kunnat sett ut under missväxtåren 1867 – 1869. Det här inlägget har inspirerats av några kommentarer av ”Daniel Wiklund” här på klimatupplysningen. Han skriver bla (länk):
”Jag har träffat en person som var med när vi senast hade en klimatkatastrof i Sverige. Min farfar föddes i en by utanför Piteå veckan efter midsommar 1866, då var fortfarande isen kvar på träsket i byn. Året efter körde ett fartyg fast i isen utanför Piteå på midsommardagen. Farfar blev så gammal trots den tuffa starten(eller tack vare, vem vet)så vi hann träffas. Pratade nyligen med en vars farfar var född 1868 i ett samhälle utanför Umeå. Kompisens farfar(plus alla hans syskon,9 st)utvandrade alla till USA. Min farfar och hans 10 syskon stannade kvar i Norrbotten. Har inte hittat nån förklaring till att det var så kalla somrar(dessutom blev 1868 mycket varm och utan regn i flera månader),att skörden slog fel i flera år.”
Bild 1 – Sjösättning i Härnösand 5:e juni 1867. Snön ligger vit i bakgrunden.
På wikipedia (Missväxtåren 1867-1869) kan man läsa om året 1867:
den 22 maj kl 11.30 på dagen var det 1 grad kallt med vinden från nordost. Stockbuskarna stå ännu stångraka på träsket och snödjupet är 1 1/2 aln.
den 25 maj: Kall blåst och aldrig töat, alldeles fullt snöföre, snödjup 1 1/4 aln. Den 24 maj körde vi på landfast is och ingen stickbuske var löstinad.
den 1 juni: Kört isen med gott slädföre.
den 17 juni blev träsket rent från is och på aftonen blev det stark storm och mycket regn.
den 19 juni: Släppt ut korna. Snö i skogen, icke löv, icke blåbärsblad och intet gräs.
— Anteckningar ur väggalmanackor funna hos Burträskbon Zakarias Wallmark
På grund av den otroligt sent ankomna sommaren blev sådden väldigt försenad. Och mycket av skörden blev sedan förstörd under ”halshuggarnatten” den 2:a september 1867 då det var 7-8 minusgrader i stora delar av Norrland. Under hösten 1867 begär man nödhjälp till Norrland. Pengar samlades in från övriga Europa och från de delar av Sverige som inte drabbats av svält. Det blev sedan en kamp mot klockan att skeppa säd till Norrland innan hamnarna frusit igen. Bara hälften av hjälpen hann skeppas.
Sommaren 1868 var istället ovanligt varm och torr framförallt i södra Sverige, vilket naturligtvis också ledde till minimala skördar och ytterligare lidanden. Dessa missväxtår ledde till att 60000 människor emigrerade från Sverige under åren 1867 till 1869.
Men hur kallt var det egentligen? Jag har inte hittat några temperaturmätningar från Norrland från den här tiden, men eftersom det finns dagliga mätningar från Uppsala ända från 1722 kan vi ändå få en bra inblick i hur kallt/varmt det egentligen var.
Fig 2 – Månadsavvikelser (mot medelvärde 1722-2013) för Uppsala under 1860-talet
1860-talet var alltså som helhet alltså inte exceptionellt kallt eller varmt. Dock är det väldigt tydligt att 1867 var väldigt kallt och 1868 var väldigt varmt. Tittar vi istället på de enskilda åren blir det ännu tydligare hur stora skillnaderna var.
Fig 3 – Daglig genomsnittstemperatur för 1867 i Uppsala. Normal-värdet är genomsnittet för varje enskild dag under åren 1722 till 2013.
Ända till i slutet av maj var dygnsmedeltemperaturen i Uppsala väldigt nära noll grader. Tex uppmättes -11.8 grader i Uppsala den 13:e maj. I Norrland var det ännu värre. I Haparanda gick inte maximitemperaturen över 10 grader förrän den 12:e juni (källa). Det var inte konstigt att man än idag pratar om ”1800-frusit-fast”.
Tittar vi istället på 1868 (nedan) ser vi istället tydligt hur varm sommaren var. Det skulle ha varit intressant att få fram uppgifter om nederbörd men jag har inte hittat några sådana uppgifter.
Fig 4 – Daglig genomsnittstemperatur för 1868 i Uppsala. Normal-värdet är genomsnittet för varje enskild dag under åren 1722 till 2013.
Frågan är hur det kunde bli så kallt 1867 och så varmt 1868. Jag har inte hittat någon uppgift om att det skett något större vulkanutbrott under denna tid. Kanske någon av läsarna kan komma med en ledtråd till vad som hände. Och kunde det hända på 1800-talet kan det naturligtvis hända igen. Men Sverige är säkert mycket bättre rustat idag för sådana här katastrofer. Men det finns många andra fattiga länder som inte är det.
Titta gärna på denna dokumentär ”Ett satans år” från SVT (länge sen) om svältåret 1867:
https://www.svtplay.se/video/28762098/ett-satans-ar
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Mycket intressant. Vore kul att få veta om det här var ett lokalt fenomen, eller om det såg likadant ut i hela Europa. Förmodligen lokalt eftersom det i texten nämns att man samlade in spannmål från södra Sverige.
Glad amatörgissning, om det ändå gällde hela norra Europa, så kanske det var NAO som spökade? Som växlade mellan ovanligt starka negativa och positiva faser?
Det var säkert ovanligt kallt i stora delar av Europa men det verkar bara ha varit på de nordliga breddgraderna som det var så kallt att skörden slog fel. Även Finland hade stora problem med svält under detta år.
Tittar man på Sverige som helhet blev inte skörden onormal. Se figur om skördeutfall här:
http://landberga.se/medicinhistoria/svalt.html
Vedeldning ger smutsig luft och ökade ohälsa. Som en följd av klimatåtgärder!
P1 Börjesson.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5884627
Människor bryr sig mindre om gamla kända problem numera!
LB
Håller med men det får inte bli en censur där bara vissa åsikter tillåts. Viktigt att alla åsikter får komma till tals så att alla som besöker bloggen känner att det är en öppen blogg där alla sidor kan mötas.
Tala om att minnet kan vara kort!
enklast är väl att svälta ut trollen ge bara fan i att mata dom så självdör de bra snabbt..
vist jag tycker det är roligt ibland att mata fanstygna och vet att det är fler här som tycker det är bra roligt..
fast i långa loppet så är de jobbiga.. allra helst om man vill föra en någorlunda sammanhållen diskussion..
Det är helt naturligt de som lever vid gränsområdena av odlingens utbredning som drabbas av missväxt vid tillfälliga väderförsämringar eller när klimatet blir kallare. Under 1600-talet under Lilla Istiden flyttade många finnar västerut. Vid en köldperiod ca 3200 f.v.t. har odlingens utbredning starkt minskat i norra Sverige och Finland enligt vad arkeologerna konstaterat.
så när nöden kommer så blir det bullrigt på Jorden…
”Giant Of Geology/Glaciology Christian Schlüchter Refutes CO2…Feature Interview Throws Climate Science Into Disarray
By P Gosselin on 9. Juni 2014
SchluechterChristianThis post is about an interview by the online Swiss Der Bund here with Swiss geology giant Christian Schlüchter titled: “Our society is fundamentally dishonest“. In it he criticizes climate science for its extreme tunnel vision and political contamination.”
OT
”Nu dånar det ur rättens krater” (Internationalen?) igen! Det är jobbigt att vara alarmist nu för tiden (Olle H är ju pressad till bristningsgränsen 🙂 ?) Den ena vetenskapliga giganten efter den andra spottar ut munlåset och ger sig på de arma alarmisterna.
Det finns ju mycket att läsa på nätet om detta utom …orsaken till kylan. På SMHIs blog framförs en förklaring till den ovanligt kalla maj 1867 i allafall.
http://www.smhi.se/bloggar/vaderleken/2013/05/31/del-1-hungersnodaret-1867-kallaste-majmanaden-vi-kanner/
http://www.smhi.se/bloggar/vaderleken/2013/06/04/del-2-hungersnodaret-1867-varfor-blev-maj-1867-sa-exceptionellt-kall/
http://www.smhi.se/bloggar/vaderleken/2013/06/17/del-3-hungersnodaret-1867-statistik-over-maj-1867-samt-lite-om-nodarets-konsekvenser/
Återigen en illustration till att svår kyla är ett elände.
Jag har träffat en historiker från Umeå som berättade att han skrivit
om hur effekten av köldårens svält hade visat sig få konsekvenser
även för barnbarnens fysiologi.
/C-G
1816 års klimatkatastrof berodde på det ofantligt stora vulkanutbrottet 1815 på Tambora.
http://en.wikipedia.org/wiki/1815_eruption_of_Mount_Tambora#1815_eruption
Aha, tack för den upplysningen! Jaa man vill tydligen inte ”se” solens inverkan.
”Jag har kommenterat att detta år var det enligt NOAA solfläcksstatistik, ett år med solfläcksminimum. Medeltalet över året, var 7.3 solfläckar.”
Antalet solfläckar det året var inte ovanligt lågt. Senaste solfläcksminimum 08/09 var antalet solfläckar lägre utan att det blev någon missväxt. Hur förklarar du det?
Har varit i skönt internetlöst land nästan en vecka.
Hur gick det med ”Klimatriksdagen” ? Bevakades den av media ?
http://www.geophysica.fi/pdf/geophysica_2000_36_1-2_069_jantunen.pdf
https://www.youtube.com/watch?v=CNs7b36ZsaY&list=PLHSoxioQtwZcJj_9clLz7Bggso7qg2PDj
http://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/1406/1406.1630.pdf
http://solarscience.msfc.nasa.gov/SunspotCycle.shtml
Att enskilda år är kalla samtidigt som solfläcksaktiviteten är låg betyder ingenting. Det finns många andra år som är varma då solfläcksaktiviteten är låg. Korrelationen verkar vara helt obefintlig.
Har du läst Willis Eschenbachs artiklar om solcyklernas inverkan på temperaturen? Han fann inga korrelationer. Här hittar du en av flera artiklar: http://wattsupwiththat.com/2014/05/24/its-the-evidence-stupid/#more-110098
Ingen större bevakning . Ett inslag i östnytt om avslutningen.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/klimatriksdagen-avslutad
Orsaken till missväxt ligger ju inte bara i klimatet. Det beror också i högsta grad på hur samhället ser ut. Idag märks inte de ständigt återkommande dåliga åren, tack vare bättre infrastruktur etc,etc. Kunskapen om solen är väl fortfarande i sin linda så jag säger inte mer om den.
http://www.farfarsfarfar.se/missvaxt.html
http://www.ts.skane.se/fakta/1800talets-svenska-emigration
Du anser alltså Willis som pålitlig källa?
I år var det extremt kallt i USA. Kylan finns kring Arktis och kan via jetströmmar rubbas.
Men vi som inte ser alla förändringar som CO2 styrda får mer och mer stöd.
Även när det gäller isarna i Antarktis och Arktis.
Jorden (inte solen) kanske ligger bakom tunnare isar i Västra antarktis!
http://judithcurry.com/2014/06/09/asymmetric-responses-of-arctic-and-antarctic/#more-15793
http://joannenova.com.au/2014/06/surprise-west-antarctic-volcano-melts-ice/#more-35889
Han skriver ju på WUWT så då måste han ju vara pålitlig. 😉
”Mer solaktivitet, mer dynamik och mindre aktivitet, mindre dynamik. Tror du att ingenting händer om solens aktivitet avtar och vi går mot ett s.k grand minimum?”
Nu gällde ju frågan solfläckarnas betydelse för temperaturen vissa år som 1867. Det Willis E har kollat är korrelationen mellan solcyklerna och den globala temperaturen. Om det är mindre dynamik i solaktiviteten under minima borde ju det ha gett utslag i temperaturen men han hittade inget. I soldynamiken ingår ju också solvind, kosmisk strålning med förmodad molnbildning, magnetfält m m. Om de har den stora betydelse som de tillmäts borde det ju märkas i temperaturen. Men det kanske finns någon annan ”dynamik” som inte upptäckts ännu så jag vågar inte gissa vad som händer om vi får många svaga solcykler efter varandra. Den som lever får se.
http://playdirekt.se/video/intervju.html?date=2014-06-10&idx=0
http://blog.svd.se/ledarbloggen/2014/06/10/kommentar-om-fracking/
Det är Sanna Rayman som förmedlar den till oss och på sedvanligt prussiluskemanér har hon inaktiverat kommentarsfunktionen.
”Du anser alltså Willis som pålitlig källa?”
Sådana här kommentarer tycker jag inte passar på denna blogg. Du antyder att någon inte är en pålitlig källa utan att på något sätt motivera det. Om du hade varit saklig hade du skrivit något i stil med: ”Jag anser att Willis inte är en pålitlig källa i detta fall därför att …..”
Björn och Slabadang:
Jag har studerat Willis analyser av den 11-åriga solfläckscykeln. Och jag kan inte hitta något fel i hans analyser. Han har inte lyckats identifiera någon korrelation mellan temperaturer och den 11-åriga cykeln. Det betyder inte att det inte finns någon korrelation mellan solens perioder och temperaturen, men korrelationen visar sig inte i den data vi har tillgängligt.
Bara för att det är kallt enskilda år samtidigt som det är låg solaktivitet betyder ingenting så länge det inte finns en högre sannolikhet för kalla år under dessa perioder. Men någon sådan korrelation har inte kunnat visats. Ni får gärna motbevisa mig i den här frågan.
Men min egen hågkomst av kalla vintrar tycker jag inträffade vid solfläcksminimum när jag kollar.
Tack för länken. Mycket intressant rapport. I slutsatsen kan man läsa:
”The principal reason for the coldness was a prevailing northerly to north-
easterly air stream between the stationary high over the Norwegian Sea and a depression
in the monthly mean pressure field over Northern Russia. Several transient cyclones
sporadically strengthened the northerly air flow. The anomalously southerly ice edge in
the Arctic Ocean also contributed to the coldness.”
Vi fortsätter in i 1870-talet istället. Nästa solfläcksmaximum var 1871. Då var det en extremt kall vinter och hela 1871 var väldigt kall. Nästa solfläcksminimum inträffade 1878. 1877 var ovanligt kall men 1878 var helt normal. Självklart går det att hitta ovanligt kalla år när det är solfläcksminimum, men om det är slumpen som styr kommer det att bli lika många kalla år när det är solfläcksmaximum.
Den rapporten fanns ju med på SMHIs blog del 2, men gick inte att öppna, så tack för länk!
Det du skriver är att solaktivitetens faser min och max inte tycks ha någon fysikalisk betydelse för väder och vind och tillfälliga klimatändringar. Var den nästan 70-åriga frånvaron av synlig solaktivitet under Maunder minimum en slumphändelse som ledde till kyla istället för värme? Vad är det som talar emot att inte 1900-talets grand maximum var en betydande delorsak till den globala värmeökningen?
Fler låga moln över ekvatorområdet ger mindre direkt instrålning i haven, vilket påverkar uppvärmningen av ytvattnet där, vilket i sin tur påverkar värmeflödena i haven, etc.etc. Är antalet solfläckar en pålitlig proxie för solens totala aktivitet? Eller är det inflödet av kosmisk strålning som vi bör titta på? Och hur såg det ut i det ultravioletta spektret 1867? Hur låg lågtrycksbanorna just det året? I vilken fas befann sig de nordatlantiska strömmarna?
Det är så många faktorer som påverkar enskilda år att det nog är fruktlöst att peka på en enstaka faktor, ungefär som det är lönlöst att peka på CO2 som den dominerande faktorn för att isen smälter på Grönland.
Beträffande de katastrofala följderna av missväxtår så är detta nästan helt beroende av fattigdom och möjligheterna (tekniska, ekonomiska och politiska) att transportera förnödenheter till de nödställda. De bästa, hållbara, säkerhetssystemen heter demokrati och en fri marknad för att motverka missväxt och svält inom vissa områden.
Det kan vara så att solens perioder utslaget på typ 100 år eller mer ger en påverkan på temperaturen. Men vi har inte tillräckligt med data idag för att kunna bekräfta detta. Den nutida värmeperioden kan mycket väl iallafall delvis bero på solens aktivitet. Men tyvärr finns det varken bevis för eller mot detta just nu.
Men när det gäller enskilda år eller tiotals år har iallafall inte jag sett någon korrelation mellan solfläckar och temperatur. Därför tycker jag inte att man kan dra slutsatsen att kylan 1867 skulle ha berott på ett solfläcksminimum.
Det är först om civilisationen helt kollapsar missväxt i en begränsad region ett enstaka år blir livshotande på samma sätt som skedde i Norrland 1868.
Och om missväxten drabbar ett större område, en världsdel?