Växthuseffekten är en fråga som ofta diskuteras con brio här på KU. Nästan alltid är det då globala genomsnitt för effekten det handlar om. Mycket sällan är det någon som tar upp frågan om hur växthuseffekten ser ut spatialt, alltså hur den varierar geografiskt – och i vad mån detta kan vara viktigt för klimatet.   →

De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner, alltså maskiner som kan transportera energi för att antingen ge värme eller kyla. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Även Jordens klimat fungerar som en värmemaskin – i gigantiskt format. Atmosfären och hydrosfären samverkar i kopplade processer för att jämna ut det   →

Klimateffekterna av utbrottet på Hunga Tonga märks än så länge mest uppe i stratosfären, 10–50 kilometer över våra huvuden. Där uppe finns all den extra vattenångan från vulkanen: utbrottet ledde till en momentan ökning med 15-20 procent av mängden vatten. Men i stratosfären finns också det för livet på Jorden livsviktiga ozonet. Ozonet är ett   →

Det har varit en avsevärd uppvärmning i Arktis sedan 1979, långt mer än på andra breddgrader.[1] Detta kallas för den ”arktiska förstärkningen”. Samtidigt har istäcket minskat trendmässigt, särskilt sommartid. Hur kan man förklara dessa förändringar? Vilka krafter driver dem? En standardförklaring är att ett minskat albedo lokalt i Arktis skulle vara orsaken. Ren snö och   →

Vi kan glädja oss åt en allt grönare jord, en ’förgröning’ (global greening). När halten av koldioxid ökar stimuleras växtligheten. Även att klimatet blir varmare är positivt, vi får större skördar, mera skogar. Klimatförändringen ger oss en skönare, grönare värld. Förgröningen har också som vi ska se en signifikant kylande effekt på klimatet. Figur 1.   →

De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Värmemaskiner bygger på att utnyttja temperaturskillnader för att flytta på värmeenergi. Vi förstår att värmeenergi i processen omvandlas till mekanisk energi och transporteras inuti dessa maskiner, samt att de har en energibärare (ett köld/värmemedium) som utför   →

Hur förändras molnens strålningseffekt med temperaturen? Detta är en central fråga i ett klimat som kännetecknas av uppvärmning. I figuren nedan visas hur denna molneffekt (cloud radiative effect, CRE) ändras när temperaturen ökar en grad, i genomsnitt för perioden 2000–2017, enligt CERES-data. Vi ser hur tropikerna bidrar till en kylande effekt vid en temperaturhöjning (de   →

I artiklar 19/6 och 20/6 här på KU tog jag upp den pågående La Niña, samt nya forskningsresultat som visar på en koppling mellan solcykeln och ENSO:s övergång till La Niña-fas. Hur kan man förklara länken mellan solfläckcykelns omslag och ENSO:s omslag till La Niña, alltså kopplingen från solcykeln ner till förändringar i luft och   →

Clausius-Clapeyrons formel säger hur mycket vattenånga atmosfären teoretiskt kan innehålla, beroende på temperaturen. Egentligen berättar den om hur trycket varierar med temperaturen vid en fasövergång, men när det gäller klimat och klimatförändringar är det viktiga just hur halten av vattenånga i atmosfären skulle kunna förändras, på grund av avdunstning och kondensation, när temperaturen förändras. Nyckelorden   →

Jag har redan kommenterat Expressens klimatsatsning här och här, och inte haft några höga tankar om den. Visserligen har reportrarna där de senaste månaderna skrivit om att korallrev återhämtar sig ganska snabbt efter stormar och att en vetenskaplig studie visar att korallöar inte håller på att slukas av stigande hav, men annars har propagandan och   →