granskade artiklar

Hur kommuniceras forskning om klimatfrågan? II

Kurt Wahlstedt & Gunnar Holmgren Ett exempel från Uppsala Universitet Forskningen har på senare tid börjat intressera sig för psykologiska mekanismer bakom så kallade ”klimatförnekare”. Till exempel har Martin Hultman på Chalmers beviljats flera miljoner i forskningsanslag från Energimyndigheten och Formas för att utröna olika samband med ”klimatförnekelse”. Vi har granskat hur ett pressmeddelande gällande   →

Hur kommuniceras forskning om klimatfrågan? I

Kurt Wahlstedt &  Gunnar Holmgren Hanne Kjöller har nyligen publicerat en bok där hon ifrågasätter mycket av den moderna forskningen (Kris i forskningsfrågan, eller vad fan får vi för pengarna, Fri tanke förlag). En intressant introduktion till denna bok finner man på SvDs ledarpodd där Ivar Arpi intervjuar författaren om boken. En närliggande men kanske   →

Ett isberg lossnade och världen spåddes gå under

Här är en typisk alarmistprognos som pumpades ut över världen – för tio år sedan. Vad hade hänt? Jo, en del av en glaciär på västra sidan av Grönland hade brutits loss från land. En expert intervjuades av The Guardians reporter: Grönland tappade sin största isbit på nästan ett halvt sekel förra veckan och står   →

DET MAGISKA TALET 97 !!

Detta är ett gästinlägg av Lars O.V. Ljunggren, som studerat en artikel Quantifying the consensus on anthropogenic global warming in the scientific literature av John Cook m.fl. Lars är naturligtvis inte den förste som granskat denna famösa artikel, men han är kanske den förste som presenterar resultatet av sin granskning på svenska. Andra granskningar finns   →

Varning för kalla dagar

Har jag nu bestämt mig för att argumentera för att mer koldioxid är bra för livet på jorden och för mänskligheten, så är det väl bara att fortsätta på den inslagna vägen. Något som de flesta skeptiker är väl medvetna om är att kyla i de flesta avseenden är sämre än värme. Det finns en   →

Temperaturplatån en förtroendesänka

Diskussionen om den globala temperaturökningen och uppehållet i densamma har nu blivit alltmer bisarr. Ursprungligen var det naturligt nog en fråga om att temperaturökningens avtagande uppenbart skilde sig från den mångfald olika scenarior som IPCC presenterat. Det typiska AGW-försvaret var då att man i någon mån underskattat en naturlig svalkande faktor. En viss justering av   →

Albedostabiliteten förvånar

I detta inlägg refereras en del av innehållet i en nypublicerad översiktsartikel: ”The albedo of Earth” av G. L. Stephens et al.    Rev. Geophys., 53 (2015)  (doi:10.1002/2014RG000449 ) Det framgår av titeln att det handlar jordens albedo, dvs dess reflexion, R, av inkommande solstrålning. Notera att det är det kortvågiga soljuset det gäller – inte   →

I skuggan av moln

I slutrapporterna har IPCC erkänt att kunskaperna är ofullständiga när det gäller molnbildning, och det har förekommit motsatta utsagor om molnens inverkan på jordens energibalans. På dagtid reflekterar molnen inkommande solstrålning under det att de på nätterna hindrar utgående värmestrålning. Jag har uppfattat att det numera allmänt erkänns att moln har en avkylande nettoeffekt. Molnmängden   →

Solfläckar siktar framåt

Detta inlägg är en oberoende fortsättning på tidigare beskrivningar av solfäckarnas eventuella inverkan på jordens klimat (länk och länk ). Jag väljer denna gång att koncentrera mig på en av de dryga 200 vetenskapliga artiklar som argumenterar för att solen har en betydelsefull roll när det gäller variationer i jordens klimat: Jan-Erik Solheim, Kjell Stordahl   →

Genusifieringen av klimatdebatten

Bild: Eco-modern masculinity? Jag fick anledning att läsa en artikel* av Jonas Anshelm och Martin Hultman via ett inslag på Linköpings universitets hemsida. Där stod en massa märkliga saker om oss klimathotsskeptiker som de båda genusforskarna hade kommit fram till, och eftersom jag var direkt apostroferad så ville jag läsa mer. Och det har jag   →