Sökresultat

Det logaritmiska sambandet

De som följt klimatfrågan en längre tid har alla hört talas om ”det logaritmiska sambandet”. Exempelvis brukar klimatkänsligheten anges som den temperaturökning som följer av en fördubbling av koldioxidhalten. Däremot kanske inte alla vet vad detta logaritmiska samband beror på. Förklaringen är i själva verket oerhört enkel. Vad det handlar om är att den höjd   →

Vilken effekt på ”strålningsbalansen” har egentligen haltförändringar för de viktigaste atmosfäriska växthusgaserna?

Det är väl så här de flesta är vana att få underlaget till sakfrågan presenterat: Figuren visar de olika viktigare växthusgasernas individuella spektra och deras sammantagna påverkan på Jordens inkommande och utgående elektromagnetisk strålning, allt från UV (under 0.4 μm), synligt (ca 0.4-0.7 μm), och ”Infrarött” därovan. ”Växthusgaserna” står alltså för ”hacken” i det röda   →

Repris – Den framtida koldioxidhalten är redan obevekligt modellerad

Lena tog häromveckan upp frågan om det förändrade samhället under partiell Corona-kris återspeglas i förändrat tidsmönster för den atmosfäriska koldioxidhalten. Slutsats blev att så ännu inte kunnat observeras, men att saken borde följas upp. Det kan vara på sin plats att påminna om hur dessa halter egentligen mäts, och hur de sen presenteras. Många med   →

Hur mycket begriper nyhetsförmedlare i våra svenska gammelmedia egentligen?

Med uppenbar risk att bli klassad som besservisser eller ordmärkare vill jag åter ta upp titelämnet, nu föranlett av olika referat från ett möte häromdagen i Rwandas huvudstad Kigali (SvD, DN (video), SVT). Men det är inte ordmärkning – det handlar om destruktiv medial desinformation, främst baserad på okunskap. Det hela gällde ju från början utfasning av   →

Termisk elektromagnetisk strålning i atmosfären – ett ofta missförstått koncept

Karl Schwarzschild (1873–1916, bild från Wikipedia) Detta tema (speciellt den del som handlar om ”återstrålning”) har ju ofta varit uppe här på KU under åren i ganska animerade diskussioner. Strax efter det att jag började intressera mig för ”global uppvärmning” ca 2003 fick jag via Yahoo-diskussionsgruppen ”ClimateSceptics” kontakt med en person vid namn Hartwig Volz. Han hörde till kärnan bland   →

Vattenångans feedback – den centrala dogmen i klimatalarmismen

Redan Svante Arrhenius räknade 1896 med en betydande förstärkande roll för vattenånga, att läggas till förstärkt växthuseffekt från ökade halter av koldioxid i atmosfären. Han formulerade också ”det logaritmiska sambandet” (se samma Wikipedia-artikel) för den sistnämnda. Argumenten är något svåra att förstå vad gäller det rent strålningsmässiga – vetenskapen i dag (alarmister såväl som de allra flesta skeptiker)   →

Robotarnas invasion

  Jag har fortfarande svårt att förlika mig med intrycken från Riksdagsdebatterna om ”klimatet” för ca 10 dagar sedan.  Våra folkvaldas respektive representanter (med lysande undantag i SD:s Josef Fransson) mal robotaktigt på om ”klimatförändringen”, ”enig expertis”, ”klimatskuld”, ”gå före”, ”hamna under vatten”, ”klimatsmart” och jag vet inte vad.  Det är så uppenbart att de   →

Min väg till klimatskeptiker

Vid detta laget har jag i mer än 10 år engagerat mig i frågan. Som många förstår så är det naturligt att man tycker sig ha sagt det mesta, via troligen mer än 500 inlägg här på bloggen. Kanske kan en tillbakablick vara på sin plats. År 2002 gick Naturvårdsverket ut med en påkostad reklamkampanj (30   →

Ett halvår till har gått med uppvärmningspaus

Det första halvåret av 2013 har passerat och den globala medeltemperaturen visar ingen ändring jämfört med 2012. Vi har en fortsatt uppvärmningspaus. Halterna av växthusgaser har fortsatt att stiga. Innebär detta att uppvärmningspausen snart tar slut? Det får vi förmodligen snart veta om så är fallet men det finns också vägande argument för att uppvärmningspausen   →

Klimatfaktorer

Växthuseffekten och klimatmodellerna Professor Peter Stilbs Växthuseffektens signatur Atmosfärens koldioxidhalt Professor Carl-Gustaf Ribbing Solen och kosmisk strålning Professor Sten Kaijser Växthuseffekten och klimatmodellerna Av Peter Stilbs Inledning och allmänna kommentarer till efterföljande avsnitt Vissa av följande koncept kan vara svåra att greppa för den som inte har naturvetenskaplig utbildning – framställningen har därför en del   →