När det är dags för ett nytt blogginlägg börjar jag alltid med att gå till några av våra länkar för att se vad man har reagerat på i omvärlden. En av de saker som man noterat på många håll på klimatskeptiska bloggar är att i det val som nyss hölls i Nederländerna så var den →
Sökresultat
Kallt på badvattnet? – Nya rön om havets hud
När man ska till att bada i havet känns vattnet ofta obehagligt kallt när man kollar temperaturen med stortån. Vad är det som gör att vattnet känns så kallt inför doppet? Kan det bero på att havsvatten har en kall termisk hud? Nja, knappast, havshuden är mycket tunnare än ett hårstrå, bara cirka 10 mikrometer. →
Håll huvudet kallt inför ett varmare klimat
Här följer ett gästinlägg av Mats Kälvemark och Evert Andersson. Det är en uppdaterad version av en debattartikel i Nerikes Allehanda (20/4) – en av landets få tidningar som tillåter en öppen diskussion om klimatfrågan. Det decennium vi just lämnat är enligt alla mått det bästa i mänsklighetens historia. (Hans Rosling) Samtidigt har vi sedan →
Förgröningen kyler Jorden lika mycket, som CO2 värmer den
Vi kan glädja oss åt en allt grönare jord, en ’förgröning’ (global greening). När halten av koldioxid ökar stimuleras växtligheten. Även att klimatet blir varmare är positivt, vi får större skördar, mera skogar. Klimatförändringen ger oss en skönare, grönare värld. Förgröningen har också som vi ska se en signifikant kylande effekt på klimatet. Figur 1. →
Klimatfrågan går i moln, del 3:
Molntermostaten står orubblig på 26°
Hur förändras molnens strålningseffekt med temperaturen? Detta är en central fråga i ett klimat som kännetecknas av uppvärmning. I figuren nedan visas hur denna molneffekt (cloud radiative effect, CRE) ändras när temperaturen ökar en grad, i genomsnitt för perioden 2000–2017, enligt CERES-data. Vi ser hur tropikerna bidrar till en kylande effekt vid en temperaturhöjning (de →
Är växthusgasutsläppen orsaken?
Det jag tar upp idag, har jag och Ingemar delvis tagit upp nyligen. Men det är värt att tjata om och det fortsätter att vara aktuellt. Vi har de senaste månaderna matats med larm om värmeböljor och torka i framför allt Portugal, Spanien, Frankrike och Italien. Och en kort tid i Sverige, för all del, →
Den globala hydrologicykeln
Clausius-Clapeyrons formel säger hur mycket vattenånga atmosfären teoretiskt kan innehålla, beroende på temperaturen. Egentligen berättar den om hur trycket varierar med temperaturen vid en fasövergång, men när det gäller klimat och klimatförändringar är det viktiga just hur halten av vattenånga i atmosfären skulle kunna förändras, på grund av avdunstning och kondensation, när temperaturen förändras. Nyckelorden →
Blir temperaturerna mer extrema?
Jag återvänder till climdex, sammanställningen över diverse index över väderextremer, men denna gång tittar jag på de index som finns för temperaturer. Precis som förra gången, valde jag årliga genomsnitt från GHCNDEX, en datamängd från NOAA. Precis som förra gången, verkar det ofta vara något skumt med data från fjolåret, 2020. Jag börjar med DTR, →
Vad är optimal global medeltemperatur?
Vi människor tycks föredra ett varmare klimat. Ändå larmas det om den katastrof som väntar för drygt en grad ökning vi fått sedan 1870 och att fossilt koldioxid är enda orsak till en farlig global uppvärmning. Men det är verkligheten som gäller till dess motsatsen är bevisad. Nuvarande ökningstakt 0,15 grader per decennium ger ytterligare →
Sammanblandningen av väder med klimat
Nu har det varit varmare än normalt igen. Egentligen ska det ju rent statistiskt vara varmare än normalt hälften av tiden så det är inte konstigt att det är varmare än normalt. Men många drar ändå slutsatsen att det varma vädret beror på den sk globala uppvärmningen. Tankefelen många verkar göra är: Sverige är inte →
