Det bästa som hänt denna blogg är att vi fått nya kompetenta skribenter, ingen nämnd och ingen glömd. För mig innebär det (möjligen) att jag i egenskap av bloggens årsrikaste (för att använda Barbro Westerholms favorituttryck) fasta skribent, kan leka med rollen som gammal och vis. (Jag hade naturligtvis föredragit att skriva äldste skribent, men →
