En artikel i Bioscience från den 31 december förra året är ett välkommet bidrag från forskarsidan om att både media och vetenskapliga tidskrifter tenderar att överdriva vissa miljöhot. Det handlar bland annat om försurningen av haven vilket har en stark anknytningen till klimat- och koldioxid-debatten.
Uttrycket ”havens försurning” har numera blivit så etablerat i vårt språkbruk att det inte längre känns meningsfullt att påpeka att det handlar om att haven blir mindre alkaliska eller basiska. Jag kommer därför att fortsätta använda ordet eftersom det är det språkbruk som används i AR5 och de artiklar som citeras. För en mycket bra tillrättaläggande och sammanfattning av frågan se Gösta Wallins artikel här på KU från 2013 .
Jag citer Gösta Wallin med följande klarläggande ord:
pH = 7 anses vara neutralt. Högre pH värden innebär alkaliskt vatten. Havet är och kommer att förbli starkt alkaliskt även om pCO2 ex skulle fyrdubblas dvs. sänka pH till c:a 7.6. Allt tal om försurning är grovt vilseledande eftersom havet är och förblir alkaliskt.
Ingången för mina funderingar är en av de artiklar som Judith Curry (Climate etc.) tog upp den 16 januari på sitt återkommande bloginslag ”Week in review”. Hon hade bland annat fastnat för en artikel i tidksriften Nature med rubriken ”Ocean-calamites-oversold say researches”. I översättning ungefär ”Forskare anser att katastroflarmen för världshaven har hypats” Artikeln är ett referat och delvis en kommentar till artikeln i tidskriften BioScience. Titeln på den ursprungliga artikelni Bioscience är ”Reconsidering Ocean Calamites” vilket fritt kan översättas med ”En omprövning av katastroflarmen för haven”. Den har skrivits av en rad olika forskare med Carlos M. Duarte vid University of Western Australia’s Oceans Institut i Perth, Australien som huvudförfattare.
De vill hävda att de katastrofbilder för världshaven som ofta framträder i både vetenskapliga tidskrifter, i media och hos politiker ofta saknar vetenskapligt stöd, och i de flesta fall är överdrivna. Bilden av en överhängande katastrof kan skapa en känsla av hopplöshet hos allmänheten, vilket i sin tur kan skapa apati inför verkliga problem. Författarna hävdar att det vuxit fram ett paradigm där människans påverkan på världshaven är av katastrofal natur, och att det vuxit fram vad som närmast är att betrakta som en liturgi där dessa ”sanningar” upprepas både av forskare, politiker och i media. Det förs en ganska omfattande diskussion kring de bakomliggande drivkrafterna och där ges direkta exempel på överdrifter eller publicering av ostyrkta teorier i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Detta ligger helt i linje med den uppfattning som jag och många skeptiker har om t.ex. Nature och Science, vad gäller klimatfrågan. Efterfrågan på bekräftelse av CAGW, och suget efter sensationella nya rön har drivit utvecklingen mot en allt mindre rigoröst urval hos dess redaktörer. Tidskrifterna publicerar ”rön” utifrån vilken medial uppmärksamhet de kan få snarare än på dess kvalitativa innehåll. Forskarna själva är en del av denna utveckling, där val av vilken forskning som bör bedrivas och sedan tolkningen av resultaten drivs av förväntad uppmärksamhet, och därmed mer anslag.
Jag tycker att artikeln är en viktig händelse i och med att några vetenskapliga företrädare vågar kritisera ett vetenskapligt område som i hög grad berör klimatfrågan.
Man kan även se det som uppmuntrande att en av de anklagade redaktionerna – nämligen Nature uppmärksammar kritiken. I Nature ges ett referat till artikeln, där även kritiken mot tidningen tas upp. Det kan möjligen ses som en öppning mot en diskussion om frågor som gäller klimatet. Nature skriver bland annat att ”förutom att peka finger åt vetenskapsmän och journalister, lägger Duartes grupp även en del av skulden för denna hype på en del tidskrifter, inkluderande Nature” och citerar Duertes m.fl.: ”Medias aptit för vissa rubriker kan påverka innehållet i vissa högprofilerade tidskrifter” Denna anklagelse mot Nature möts med följande parantes –Notera: tidskriften Nature´s team som skriver nyheter och kommentarer är redaktionellt frikopplade från redaktionen för forsknigsartiklar.
Jag antar att Nature´s redaktion måste känna sig träffade av kritiken. Intressant är också att chefredaktören (får vi anta) till viss mån vill frånta sig ansvaret för vad som sägs i den inledande mer journalistiska delen av Nature. Där kan man läsa mer lättsamma och allmänt hållna kommentarer och korta vetenskapsnyheter. Jag har tidigare tagit upp ett och annat som skrivits i just dessa kommentarer för att visa på att tidningen Nature, och även Science, inte lyckas bevara en vetenskaplig integritet utan blir ett forum för politiska åsikter. Kritiken från Duarte m.fl är helt befogad. Nature´s chefredaktör Philip Campell slår ifrån sig kritiken och påpekar att ”Vi väljer att publicera forskning i Nature enbart på basis av dess vetenskapliga betydelse” och ” detta i sin tur kan leda till ett stort antal citeringar och medial bevakning, men Nature´s redaktion drivs inte av sådana överväganden, och kan inte förutsäga dessa även om vi så skulle önska”. Jag noterar ett typiskt knep när man skall försvara sig mot en anklagelse, nämligen att man erkänner att man har motiv men förnekar skuld.
En av de områden där Duartes m.fl anser att katastroflarmen överdrivits är frågan om hur havens pH-värde påverkar kalkbyggande organismer. Detta har berörts vid flera tillfällen här på klimatupplysningen. Andra områden som t.ex. överfiskning, algblomning och massförekomst av maneter diskuteras även så kritiken har inte enbart bäring på klimatfrågan utan kan tolkas som allmän kritik inför allehanda miljöhot, där havet är utgångspunkten. Duarte m.fl menar att påståendet att antalet kalkbyggare minskat på grund av minskat pH-värde är dåligt underbyggda, vi saknar idag vetenskapliga bevis att så är fallet. Jag rekommenderar åter igen Gösta Wallins artikel från 2013 som säger mer än 1000 synteser från IPCC. En annan viktig databas för hur marina organismer påverkas av CO2 finns på sighten CO2science
Frågan har ju i slutändan betydelse för hur politiker agerar och de skall ju enligt regelboken följa vad IPCC har att säga i frågan. Självklart blir deras sammanfattningar av forskningsläget på samma sätt vinklat via den snedvridning som redan forskarsamhället lagt på deras bord. När jag läser hur IPCC försöker klargöra frågan för lekmannen så vet jag inte om jag skall skratta eller gråta, mer snömos är svårt att hitta. De väljer att formulera sig så att politiker, beslutsfattare och miljöorganisationen kan upprätthålla paradigmet och fortsätta underhålla sina katastrofhot. Läser man igenom vad som sägs angående havens pH i den längre syntesrapporten SYR_AR5_LONGERREPORT blir ingen klokare, utan man leds in i en allmän sörja av möjliga annalkande katastrofer. I den rapporten nämns försurning av haven (ocean acidification) vid ett flertal tillfällen. Deras syntes kanske mest koncist kan uttryckas i två direkta citat:
The ocean has absorbed about 30% of the emitted anthropogenic carbon dioxide, causing ocean acidification.
Ocean acidification will continue for centuries if CO2 emissions continue, will strongly affect marine ecosystems (high confidence), ….
Deras budskap är att försurningen kommer att fortgå i århundraden om utsläppen av koldioxid fortsätter och det kommer att ha en kraftfull påverkan på de marina ekosystemen. När det sedan kommer till hur de direkta effekterna av denna ”försurning” kan komma att te sig sker detta oftast i generella termer där verkningarna dessutom beskrivs tillsammans med andra faktorer, exemplevis uppvärmningen av havet eller andra av människan orsakade stressfaktorer. Sammantaget blir det svårt att isolera just effekten av ett förväntat lägre pH-värde eftersom det knappast används som ensamt argument. En typisk skrivning kan vara:
Rising rates and magnitudes of warming and other changes in the climate system, accompanied by ocean acidification, increase the risk of severe, pervasive, and in some cases irreversible detrimental impacts. Future climate change will amplify existing climate-related risks and create new risks.
Det blir logiskt för allmänheten och beslutsfattare att tolka att försurningen medverkar till allvarliga, genomgripande och i vissa fall icke reversibla skador på marina system.
Vad gäller dessa effekterna på ett mer detaljerat plan anges påverkan av ett lägre pH-värde i påtagligt vaga ordalag. Författarna till SYR_AR5 klargör knappast den vetenskapligt påvisade eller uppmätta effekten, den som Duarte m. fl vill hävda saknar vetenskapligt underlag. Effekten blir snarare att sprida en allmän känsla av att vissa biologiska förändringar redan sker och kan komma att öka. Dylika formuleringar är lätta att övertolka och den som redan är orolig ser gärna bort från de ”men” och ”om” som omger påståendena. Exempelvis skriver IPCC att:
Some impacts of ocean acidification on marine organisms have been attributed to human influence, from the thinning of pteropod and foraminiferan shells (medium confidence) to the declining growth rates of corals (low confidence/).
Meningen undviker en mer vetenskapligt stringent formulering av effekterna (som inte är påvisade under realistiska omständigheter) genom att flika in formuleringa som: några, har blivit tillskrivna och mänsklig påverkan. Dessutom är påståendet förknippat med måttlig säkerhet respektive låg säkerhet för den senare, tillväxten av koraller. Snarare än att verkligen försöka beskriva hur forskningsläget ser ut lägger IPCC ut dimridåer som ger möjlighet för olika intressen att exploatera människors okunnighet och rädsla. Legio är att IPCC blandar ihop alla effekter i en ogenomtränglig röra som just skapar apati och ångest – var skall vi börja? I SYR-AR5 kan vi läsa om vad som driver på utrotningen av arter:
Extinctions will be driven by several climate-associated drivers (warming, sea-ice loss, variations in precipitation, reduced river flows, ocean acidification and lowered ocean oxygen levels) and the interactions among these drivers and their interaction with simultaneous habitat modification, over-exploitation of stocks, pollution, eutrophication and invasive species
När dessa synteser av ”forskningsläget” sedan når allmänheten genom media och miljöorganisationer presenteras de som allmänna fakta, det som alla forskare är ”överens” om. WWF skriver t.ex att:
Den globala uppvärmningen har bidragit till höjda havsnivåer och en försurning av haven som har ökat med nästan 30 procent sedan 1900-talets början. Varmare och surare hav är skadliga för fisk, korallrev och marina ekosystem.
Vi som allmänhet känner naturligtvis en ångest över detta, vi håller på att förstöra de marina ekosystemen genom bland annat försurningen. Svaret på alla dessa frågor blir det enkla – att fixa till klimatet genom att skapa det fossilfria samhället.
Jag avslutar med en bild från en av de artiklar som Duarte refererar flitigt till, nämligen Revisiting four scientific debates in ocean acidification av A. J. Andersson och F. T. Mackenzie från 2011. Den artikeln har i än högre grad en genomgripande diskussion i frågan och kan rekommenderas för den som är intresserad.
Bilden visar på hur det partiella koldioxidtrycket varierar i havet och luften över en månad i juli 2008 och 2009. Där ser man hur halten av CO2 över Hawaii ligger jämnt strax under 400 ppm, men hur det i det strandnära vattnet i snitt ligger på 450 och att det över dygnet kastas mellan nedåt 320 och upp kring 1000. Motsvarande värden ges även för luften och havsvattnet på en plats i Puerto Rico, där halten i havsvattnet ligger jämnare kring ett värde på ca 470.
Att en högre halt av koldioxid i atmosfären generellt kommer att sänka pH värdena i världshaven är inget som jag ifrågasätter men frågan är i vilken omfattning som naturen kommer att kunna buffra för detta och i vilken omfattning världs havens produktion av organismer kommer att påverkas, och i vilken riktning. Det ”katastrofala” eller ens ”negativa” i denna utveckling verkar fortfarande vara en fråga som vetenskapen inte har ett svar på. Att de kraftiga katastroflarmen som ständigt florerar kring havens hälsa har andra grunder än sund vetenskap tycks däremot uppenbart. Jag ser samma tendens kring Östersjöfrågorna, vars liturgi berättar att det är ”världens skitigaste innanhav”. Jag hoppas att Duartes artikel kan initiera en allmän självrannsakan hos främst forskare och vetenskapliga redaktörer vad gäller det rådande klimatparadigmet.
Religionen och myterna ut – Vetenskapen in
Lars skriver
”Jag kommer därför att fortsätta använda ordet eftersom det är det språkbruk som används i AR5 och de artiklar som citeras”.
Helt fel, bloggens namn är Klimatupplysningen, och då ska det upplysas.
Du glömmer bort att berätta om koldioxidens nytta i haven. Även där pågår fotosyntes där koldioxid blir till mat för växter som blir till mat för fiskar och andra djur som blir till mat för oss.
Sedan tycker jag inte om den direkta kopplingen mellan utsläpp av fossilt alstrad koldioxid och havens ’försurning’. Havsytans ph är kopplat till luftens koldioxidhalt och temperatur, medan utsläpp av koldioxid från förbränning är sekundärt och ej linjärt.
I övrigt var det en bra redogörelse av något som borde får större uppmärksamhet. Som vanligt är svenskarnas och deras politikers kunskap låg på grund av SVTs censur och politisering av ämnesområdet.
Tack Lars!
Avalkalisering och klimattålighet , vi får börja bruka dessa mer relevanta begrepp.
Enkelt att kolla…. hur mycket kalkrev bildades när CO2 nivån låg på 2000ppm?
sen vet jag att det framkommit att en av de ledande fuskarna.. just det… blit påkommen med att fuska med siffrorna ala Mann..
http://wattsupwiththat.com/2014/12/23/touchy-feely-science-one-chart-suggests-theres-a-phraud-in-omitting-ocean-acidification-data-in-congressional-testimony/
http://wattsupwiththat.com/2015/01/02/a-neutral-view-of-oceanic-ph/
John Silver
jag håller med dig om att vi bör motarbeta ordet försurning, och när jag säger att det känns meningslöst, så avser jag inte att det är meningslöst, utan snarare hopplöst. man avtrubbas kanske delvis själv. I artikeln hänvisas till ordvalet försurning och då kan det bli förvirrande om mina kommentarer använder mindre alkalisk, för läsaren, men jag håller med och citeringen av Wallin var menat som en markering.
Lars Cornell
Det är sant att havens pCO2 är kopplat till temperatur och luftens pCO2 och att det inte är självklart att luftens ökande halt av CO2 enbart består av kol från fossilt bränsle. Jag har personligen inte satt mig in i, hur stor andel av den ökande halten av CO2 i atmosfären som självklart kan kopplas till antropogena källor. Dessutom är det naturligtvis så att även havens växtplankton ”äter” koldioxid, de visar de skarpa kontrasterna över dygnet av pCO2 i kustnära vatten, på natten kan de enbart förmultna och avge koldioxid, på dagen konsumerar de.
Inom seklet slut har vi löst de kvarvarande problemen med kärnkraft och kan koppla bort stora delar av den fossila energin, och det kommer kunna ske innan några eventuella nackdelar blir kännbara för människor och djur.
Försurning inom socialdemokratin!
”The Labour mayor of a northern town has defected from his party and announced he is joining Ukip insisting that “the party that stuck up for working families is no more”.
Maktkoncentrationen gör att allt fler upplever att de etablerade politiska partierna mer blivit som en sammanslutning av totalitärt tondöva fåmansbolag ?
Slabadang,
tack för länken, skall se om jag kan inkorporera detta senare idag men en uppdatering
Lars Jonsson #6
Jag gjorde ett överslag på ROT-bidragen: om uppdragsvolymen ökar 5% på grund av ROT-bidragen blir de ökade skatteintäkterna lika stora som bidragen; därtill kommer eventuellt färre svartjobb.
Finns det någon motsvarande uträkning för koldioxiden: Om ökad koldioxidhalt i atmosfären ger en ökning av växtlighet och växtplankton hur stor skulle denna ökning behöva vara för att motsvara de mänskliga utsläppen av CO2 med fossilt ursprung? Finns det en sådan ökning och i så fall hur stor? Någon som vet?
Tack Lars för denna påminnelse om hur försurningen sprids i media medan vi ännu är på den alkaliska sidan i världshaven. Willis E artikel i Watts up visade på variationen (#4)
Vi behöver lite mindre bombardemang av negativa nyheter. Gör som DN en egen rubrik med goda nyheter.
Fisket kanske inte är så illa ute?
https://www.havochvatten.se/hav/fiske–fritid/yrkesfiske/nyheter/nyheter-for-yrkesfiskare/nyheter-for-yrkesfiskare/2014-06-04-forskare-foreslar-okade-fiskemojligheter-for-flera-arter-i-ostersjon.html
Fast vid min kontakt med fiskare så är det inga glada miner-är det inte kvoter så är det Sälar och Ålakråkor som begränsar arbetet! Båt och skjul är till salu sen många år tillbaka!
Fler som hoppar av från labour till UKIP!
http://www.theargus.co.uk/news/11660074.Brighton_and_Hove_Labour_councillor_defects_to_UKIP/?ref=rss
Tondövheten är total och när avhoppen kommer ifrån både camerons oxh Millibands etablerade partier så förstår vi att opinionen inte handlar om höger eller vänster utan om grundläggande demokratiska värderingar och spelregler. Det inne bär samtidigt att klimatpolicys får ännu bräckligare politiskt stöd.
Yeeeeeeees!
Lars,
i ett ordkrig ska man naturligtvis inte avväpna sig själv.
Det är ganska uppenbart att terminologin i sig är en del av mindcontrol/brainwash.
Uppvärmningspaus och ’försurning av havet’ finns en otäck briljans inbakat. Ett intellekt som naturligtvis förstår hur saker och ting hänger ihop men vill något annat än vad verkligheten kräver.
”Tänk vad mycket mörkare det vart när molnen drog in”
”Det är ju fortfarande ljust, inte kan du då tala om ”mörkare”. Du försöker bara vilseleda mig!”
Är det på den nivån vi skall lägga debatten här? Om pH sjunker är det helt korrekt att tala om ”försurning” och att Lars inleder med sina semantiska lekar gör att jag inte ens gitter läsa vad han sen hittar på.
#14 Thoma P
Försurning betyder väl att någonting blir surt.
Om någonting är basiskt och blir mindre basiskt (lägre pH men över 7) så är det väl inte surt.
#14 Thomas P -Synd att du störs av att Lars försöker få ordning på semantiken. Det är kanske inte det viktigaste. Det viktigaste är att få en rättvisande bild av relevansen av olika problem , som den pH sänkning som ökad CO2 balans kan ge och vad detta medför.
Lite OT.
Världsekonomiskt forum pågår nu i Davos med 2500 ”höjdare”. Saxat ur SvD:
”Även klimatförändringarna kommer att dryftas intensivt här i det
vintriga Davos, inte minst av
Al Gore och ”Happy”stjärnan
Pharrel Williams som leder en
debatt om ämnet.”
”Klimatexperter” deltar som synes.
OT
http://dailycaller.com/2015/01/20/obama-we-should-act-like-global-warming-threatens-national-security/
Just nu har Radio P4 Östergötland klimathotspropaganda. Tidigare idag satt Rockström och hävdade att risken är stor att vi når 6° höjning inom kort. Chansen år 1,6% och det skulle motsvara att 1500 flygplan störtar varje dag. Jissantrall, att karln inte är klok vet vi redan men detta tar väl priset.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6072861
OT igen
Apropå att NASA är 38 % säkra på att 2014 var rekordvarm.
http://townhall.com/tipsheet/mattvespa/2015/01/20/nasa-were-about-38-percent-sure-that-2014-was-the-warmest-year-on-record-n1945399
En av kommentarerna till artikeln ” Betyder det att de (NASA) är 62% säkra att 2014 inte var det?”
Lars J. Tack för innehållsrikt och givande inlägg.
Bra Lars! Vi behöver ”surare” hav, med mer CO2! Det ger mer liv i världshaven, precis som på land.
Miljö-Psykopaterna har blivit en samhällsfara, främst för att journalistkåren aldrig granskar dom.
Janne 19: s
Hörde själv inslaget i P4 men blev tvungen att stänga av. Hörde inte vad reportern hette men tror det är Karin Forsmark. Hennes inställning till frågan med ord som klimatförnekarna och hålla med den intervjuade i allt vad denne sade visar utan tvekan vilken sida Msm har tagit ställning till. Fy sjutton!
Jimmy #18,
Istället för att inbilla folk att klimatet är ett säkerhetsproblem så borde något politiskt parti ta upp klimathotspropagandan som ett säkerhetshot. Inför Paris 2015 så står vi inom EU inför ett val mellan diktatur eller demokrati, mellan planekonomi eller marknadsekonomi. Ändå verkar inte de flesta politiker lägga två strån i kors för att sätta sig in i frågan.
Rockström et al kan ju knappast bli tydligare med sitt budskap om vad de vill åstadkomma: ”De låga oljepriserna visar att marknadsekonomin inte fungerar” hörde jag från radion i morse där han uttalade sig inför en andäktig reporter.
Allmänheten har tappat intresset för klimathoten , då är det inte mer att vänta än att Rockström med anhang överdriver ännu mer . Snart är det 10 graders ökning och 100 m stigande hav annars ragerar inte folk .
Lars K #26,
Rockström var Alliansregeringens rådgivare om klimat och klimatpolitik. Ingen reporter i SMS skulle ens komma på tanken att ifrågasätta hans prognos om 6 grader högre temperatur. Argumentet att ”tusentals klimatforskare är helt överens” räcker som argument för precis vilka stolligheter som helst. – Så länge ingen av alla dessa medlöpare vågar knysta eller läsa vetenskapliga artiklar i ämnet. På SMHI, Naturvårdsverket, miljödepartementet och energidepartementet så är det så tyst så tyst. .. Även inom näringslivet (inklusive bankerna) så är det så tyst så tyst.
Även WP tycker det börjar bli pinsamt med all märklig rapportering.
http://www.wsj.com/articles/holman-jenkins-climate-reportings-hot-mess-1421802468?mod=trending_now_1
Ingen som studerat hur karbonathårdheten i haven påverkats av ökad CO2-halt i atmosfären.
Denna borde vara en tydligare markör för havens påverkan eftersom karbonatet fungerar som buffert.
Sedan kan man ju även diskutera kring all olöst kalk som finns i haven och vad som händer med den om karbonathårdheten i haven sjunker.
Mycket intressant. Ska kolla länkarna. En sak bara: Hon heter Curry; du får rätta stavningen.
Lektor i teoretisk ekologi vid ”Högskolan” i Skövde, Tomas Jonsson, påstår att vätterrödingen hotas av utrotning på grund av den globala uppvärmningen som enligt honom stressar beståndet:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/4271401.svd
Jag måste hålla med Thomas P. Det är inget fel i att använda begreppet försurning för att beteckna en sänkning av pH. Begreppet försurning visar i vilken riktning pH ändrar sig. Vi har inga svårigheter med att förstå att Antarktis inte blivit varmare än tropikerna om någon säger ”i Antarktis har det blivit varmare men i tropikerna kallare”. Att säga mindre kallt och mindre varmt tycks mig vara onödigt tillkrånglat. Det är tolkningen av begreppet försurning som kan ställa till problem för några men om de inte förstår så får vi väl upplysa dem. Det är väl det den här bloggen ska göra.
#32 Ulf L
Jag tycker att jämförelsen haltar.
I alla fall i det allmänna medvetandet så uppfattar man när man säger att haven försurats att haven har blivit sura.
Sören #33 ”I alla fall i det allmänna medvetandet så uppfattar man när man säger att haven försurats att haven har blivit sura.”
Jag tror folk i gemen har rätt dåligt begrepp om hur pH fungerar, och alkaliskt och att det hänger ihop med pH känner de inte alls till. Säger man försurning blir det i alla fall någorlunda begripligt.
#34 Thomas P
”Jag tror folk i gemen har rätt dåligt begrepp om hur pH fungerar, och alkaliskt och att det hänger ihop med pH känner de inte alls till.”
Känner de inte till hur det fungerar med pH så uppfattar de när man säger försurning att haven blivit sura.
Rosenhane,
Han är lektor i teoretisk ekologi, det är inte alltid som teori och verklighet stämmer med varandra.
Det har säkerligen blivit tidigare vårar i Vättern och rödingar är ju nordliga arter, så det kanske stämmer. Men mot bakrund av alla de andra faktorerna, inplanterad lax och kräftor, större tryck från sportfiskare etc så är det sannolikt svårt att särskilja de olika anledningarna, men klimatförändnringarna är ju den knapp man skall trycka på för att höras.
Ang klimathotspropaganda: Jag är bara tvungen att länka till en artikel som får priset som den mest korkade jag någonsin läst. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta. Ett utdrag:
”Redan i dag dödar den globala uppvärmningen skogar och djur, isen i Antarktis smälter. New York Times har en flygbild på ett hundspann som drar en släde i Alaska. Hundarna drar släden över brun jord för det finns ingen snö – I somras var det rekordvarmt i västra USA medan de östra delarna frös. Och i Stockholm har vi inte haft någon vinter i år. Det råder kaos i atmosfären, förgiftad av växthusgaser.”
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article20192924.ab
Sören #35 ”Känner de inte till hur det fungerar med pH så uppfattar de när man säger försurning att haven blivit sura.”
Haven blir surare. Det kommer ni inte ifrån trots semantiska lekar.
Anders H! 🙂
Kadhammar eller Papphammar .. whats the difference? Ja herre min guuuuuuud vilket rikspucko … Han vet förstås att han ljuger men det är ju den uppgiften han har ! Oseriös manipulatör propagandist och pucko .. vad blir det ? … MSM-Journalist!!
Alarmisterna vet mycket väl att begreppet ”försurning” uppfattas som att haven blivit sura. De gillar därför den tolkningen av retoriska skäl, och kommer att krama den hårt.
Liknelser med att det ”blivit kallare*” håller inte. Det finns en skarp gräns mellan basiskt och surt, men var går gränsen mellan varmt och kallt? Om temperaturen går från 15 till 5 kan man visst säga att det blivit kallare, men det uppfattas inte som att det är under vattnets fryspunkt vid NTP eller något sådant.
Det man kan göra är att helt enkelt konsekvent tala om ”mindre alkaliskt”. Varje gång man förklarar varför, vinner vi en poäng och alarmisterna upplevs som… hmm… alarmistiska.
Christopher #40 ”Liknelser med att det ”blivit kallare*” håller inte. Det finns en skarp gräns mellan basiskt och surt, men var går gränsen mellan varmt och kallt? ”
Den ”skarpa gränsen” har att göra med den enhet vi har valt för att mäta pH, det sker inget magiskt just vid pH 7. Man kunde lika gärna hävda att man inte får säga ”kallare” förrän temperaturen passerat den ”skarpa gränsen” 0 C (eller om man föredrar det 0 F).
”Det man kan göra är att helt enkelt konsekvent tala om ”mindre alkaliskt”. ”
Om målet som för er här är att förvirra kan man naturligtvis göra det.
Kadhammar relativiserar massmördande totalitära ideologier!
”Så funderar jag på det påstående som allt oftare är i svang, att kommunism och nazism är samma sak, två sidor av samma mynt. Stalin och Hitler, det går väl på ett ut.
Och jag tänker att det påståendet är så urbota dumt att det egentligen inte borde bemötas. Men jag misstänker att det har upprepats så ofta (massmördare som massmördare) att det snart är en sanning.
Nazismen hade som utgångspunkt att människor har olika värde och att vissa folk står över andra.
Kommunismen hade som utgångspunkt att alla människor har samma värde, och att alla folk har rätt till frihet.
Det var utgångspunkterna. Och om du tänker efter är det inte så svårt att se skillnaden.
Skulle du vilja bo granne med en nazist?
Nej, just det.
Skulle du vilja bo granne med en kommunist?
Gärna.
Kan du diskutera med en nazist?
Nej, just det.
Kan du diskutera med en kommunist?
Ja, oftast går det bra.
Bilden av nazister och kommunister som lika goda kålsupare är en lögn. Nazismen är till sitt väsen antimänsklig. Kommunister var ofta rejält folk, ofta grovkorniga, ibland finstämda, livsglada, målmedvetna, ofta svärjande, ofta belästa och glupska på kunskap. En gång var jag en av dem.
Tack gode gud för att de inte fick makten på fler ställen. ”
Så där ja …. så ser det ut i huvudet på Papphammar .. jamenar Kadhammar. När man försöker få kommunism att se ”snyggare” ut än Nazism så vet vi vem som talar varfrö han talar och vad personen själv är dvs …. en totalitär kommunist. Alla som är friska i huvudet är inte intresserade av att jämföra dem utan att DISKVALIFICERA dem båda ! Vem sköt flest nackskott snyggast ?
Våra äckliga svenska MSM-kommunister försöker förtvivlat fabricera syftet bakom mord och förtryck istället för de faktiska handlingarna som är desamma. Ett återkommande äcklkg taktik för att försöka legitimera sina egen skitiga och perverterade ideologi. Blev dina föräldrar avrättade av Stalin så får du inte vara lika ledsen som om de dödades av SS ! Att påstå att Stalin utgick ifrån att alla människor har ”lika värde” är så perverst att man kräks! För Stalin hade människor uppenbarligen inget värde alls inte ens den egna befolkningen.
Du Thomas P skriver att målet här inne är att förvirra, vilken tur då för dig att du har Rockström. Han är ju verkligen nåt att luta sig mot när det stormar. Det måste ju vara befriande för dig att läsa Rockströms alster, för här inne blir du ju bara förvirrad.
#41 Thomas P
Nu är det likväl så att det är definierat vad som är surt och basiskt, men inte vad som är varmt och kallt.
Det kan du inte prata bort.
Framhärda dock gärna med försurning, så får vi dementera att det är surt, och vinner som sagt poängen.
Christopher #44 Vi pratar inte om surt eller basiskt utan om ”surare” eller ”försurning”. Det anger en riktning, inte ett absolutvärde. Att mängden vätejoner i vattnet ökar.
Thomas P #41
Citat:
”Den ”skarpa gränsen” har att göra med den enhet vi har valt för att mäta pH, det sker inget magiskt just vid pH 7.”
Ingen som titrerat ”på droppen” håller med dig.
Inte heller de metallurger som utvecklat sura och basiska processer eller de som tillverkar lackmuspapper.
Användandet av ”försurning” är ju dessutom bara en gammal repris från skogsdöden, som numera t.o.m. vetenskapsradion vederlagt som osann. Kunde det förvirra förr bör det gå igen. verkar vara ditt mantra för dagen.
Lycka till! 😉
Till sist skriver du fel i #45.
Det är inte antalet vätejoner utan vätejonaktiviteten som bestämmer ph-värdet.
Länk:
http://sv.wikipedia.org/wiki/PH
Gunnar #41 Du kan titrera till vilket pH värde som helst, beroende på reaktion, och få en skarp övergång, det är återigen inget magiskt med just pH 7.
”Inte heller de metallurger som utvecklat sura och basiska processer”
Kan du ge exempel på de processer du tänker på som kräver exakt pH 7?
Jättetrevligt med dessa semantiska vattenlekar i trollskogen. Vid pH 7 har vatten en lika stor aktivitet (koncentration) av vätejoner och hydroxid joner. Detta pH läge kallas således neutralt. Om pH förändras från den sura eller den alkaliska sidan mot pH 7 så talar man självfallet om neutralisering.
Att påstå att en neutralisering på pH 0,1 från pH 8,2 till 8,1 är en försurning är att medvetet försöka få folk att associera till 70-80 talets svavelnedfall (det som skulle bli vår självförvållade undergång sedan vi med stenkol och olja förberett oss inför den då begynnande istiden) och eventuell försurning av dåligt buffrade sjöar/ naturligt sura sjöar.
Nu är visserligen pH mycket mer varierande i sötvatten än i de mera välbuffrade haven, och organismerna möjligen mera toleranta mot svängningar. Det kan ju ändå vara intressant att studera toleransen hos limniska vattenlevande organismer beträffande pH, innan man tappar livslusten pga några tiondels neutralisering i haven. Rätt fantastiskt vad livet i vatten tål egentligen.
http://www.swrcb.ca.gov/rwqcb5/water_issues/basin_plans/ph_turbidity/ph_turbidity_04phreq.pdf
Svante #48 och #49
Tack för piken och framförallt för länken! 😀
För att återgå till ämnet citerar jag ur den:
”Alabaster and Lloyd (1980) identified the pH range that is not directly lethal to freshwater fish as 5.0-9.0. With few exceptions, pH values between 6.5 and 9.0 are satisfactory, on a long-term basis, for fish and other freshwater aquatic life.”
Svaret på huvudinläggets fråga har alltså varit nej, sedan 35 år. I synnerhet om man tar med din passus om havens förmåga till buffring.
Gunnar #50 Haven består av saltvatten, inte sötvatten. Hav (och för den delen även sjöar) innehåller en massa andra organismer än fiskar.
Jovisst Thomas P.
allt är inte fisk som simmar.
Många vattenlevande organismer har en snabbare generationsväxling än fisk, en faktor som kanske bidrar till snabbare anpassning till tex pH. Från länken jag klistrade in tidigare har man hittat Gammarider dvs märlkräftor vid såpass låga pH som 2,2, och insektlarver vid 2,4.
”Below a pH of 5.0, mortality occurs in some life stages of certain fish species, although some
fishes can be acclimated to pH levels below 4.0. Certain species of macroinvertebrates can
tolerate very low pH values. Lackey (1938) found Gammarus spp. in two streams with pH
values of 2.2 and 3.2, mosquito larvae in a stream at pH 2.4, and caddis fly larvae (Trichoptera)
at pH 2.4. ”
Självklart finns det känsligare arter men om nu diversiteten fungerar såsom man förväntar sig så borde ingen katastrof vara på gång. Andra arter kompenserar funktionellt bortfallet av de känsliga, och ekosystemet snurrar på, näringen cirkulerar som förr och energin flödar fortfarande igenom. Vetenskapen kan jubla över att hypotesen om diversitetens betydelse fått empiriskt stöd.
Svante #52
Tack!
Det är skönt att se att de knutar du använder för att knyta upp trollen har passerat Peer Review innan begreppet Pal Review blev populärt i dessa kretsar. 😀
Så småningom kanske det går upp för Thomas att fiskar har en mun och äter med den.
Håller med Sture. I skolmiljö talar vi om neutralisering/neutralisation när pH förändras i riktning mot pH 7 oavsett från vilket håll förändringen sker.
Kan vara värt att påpeka att de små, men viktiga, coccolithophorerna i världshaven faktiskt mår bättre när alkaliteten minskar.
http://www.co2science.org/articles/V16/N45/B2.php
Det är förresten kalkplattorna från dessa organismer som byggt upp kalklagren som bildar Dovers vita klippor. Då var CO2-halten bortåt tio gånger dagens.
Svante #52 Fortfarande sötvatten vilket har noll och intet med vad som händer i haven att göra. Jag har aldrig sett någon som skulle hävdat att ökad CO2 skulle ge katastrofal försurning i sötvatten, har du?
Christopher #55 Jag började titta på din artikel körsbärsplockad från aktivistsidan CO2-science. Abstract inleds: ”The ongoing ocean acidification…” Oops, så trodde jag inte man fick säga. Artikeln är en liten pusselbit i ett stort pussel. En art kunde under artificiella förhållanden anpassa sig. Jag kunde dunka andra studier i huvudet på dig, men vad skulle poängen vara? Flest vinner?
”Då var CO2-halten bortåt tio gånger dagens.”
Det finns buffertmekanismer som stabiliserar havens pH. Dessa hinner bara inte med i takten för våra utsläpp.
Thomas P. Jag påpekade nog tidigare det relevanta, dvs att de ”naturliga” variationerna i pH i havsvatten (på givna lokaler) inte är av samma amplituder som i sötvatten. Havsvatten är bättre buffrat tack vare karbonater & silikater.
Med relevant avser jag med tanke på organismernas pH toleransområden. Och nej, jag har aldrig hört någon hävda att CO2 skulle ge katastrofal försurning i sötvatten, och om jag hör det så försöker jag finkänsligt påpeka att kanske svaveloxider, kväveoxider (nedfall eller oxiderade från littorina leror) ännu kanske är mera aktuellt. Att CO2 blir kolsyra både i havsvatten som i sötvatten tror jag skiljer noll och intet, eller?
Intressant att Du fastnade för semantiken ”The ongoing ocean acidification..” i artikeln. Jag skulle hellre kritisera att det läggs ett likhetstecken mellan CO2 höjning och neutraliseringen/pH-sänkningen.
Klipper i försöksuppställningen:
”What was done
Jin et al. conducted a laboratory experiment where they grew the coccolithophore Gephyrocapsa oceanica for approximately 670 generations in water in equilibrium with both ambient and CO2-enriched (1000 ppm) air, the latter of which treatments reduced the water’s pH to a value of 7.8.”
Och statements:
”What it means
Jin et al. equally simply state that their data suggest that ”the coccolithophorid could adapt to ocean acidification with enhanced assimilations of carbon and nitrogen,” becoming even more productive than it is now.”
Var det PH-sänkningen eller CO2 höjningen som coccolithophorid populationen anpassade sig till?
ThomasP #14
”Om pH sjunker är det helt korrekt att tala om ”försurning””
Jomenvisst. Det är precis lika korrekt som att tala om att nedisningen ökar när temperaturen sjunker från 20 till 10 grader.
Det vanligaste svenska namnet för ”coccolithophorids” är förresten kalkflagellater.
#56 Thomas P
”körsbärsplockad från aktivistsidan CO2-science”
Superbarnsligt. Hade jag istället skrivit…
”the high CO2-selected cells showed increases in photosynthetic carbon fixation, growth rate, cellular particulate organic carbon (POC) or nitrogen (PON) production, and a decrease in C:N elemental ratio, indicating a greater up-regulation of PON than of POC production under ocean acidification.”
Lohbeck, K.T., Riebesell, U. and Reusch, T.B.H. 2012. Adaptive evolution of a key phytoplankton species to ocean acidification. Nature Geoscience 5: 346-351.
… då är det givetvis helt annorlunda? Från aktivistsite till aktivisttidskrift? Eller är Nature Geoscience också körsbärsplockning numera.
”En art kunde under artificiella förhållanden anpassa sig.”
Även under ”artificiella” förhållanden i Biscayabukten tycks de förstås gilla lågt pH 😉 :
”Our finding that the most heavily calcified morphotype dominates when conditions are most acidic
is contrary to the earlier predictions and raises further questions about the fate of coccolithophores in a high-CO2 World”
http://www.pnas.org/content/109/23/8845.full.pdf
Det är ju givetvis helt annorlunda när det larmas om sämre tillväxt i lägre pH i havsvikar fyllda av giftiga vulkangaser… då är det ingen aktivism inte… 😉
Nej, jag tycker fortfarande inte acidification är en bra term oavsett om den i praktiken används. Men det var inte poängen med att hänvisa till studien ovan.
Mer semantik att fundera på.
Andelen människor med inkomst på blott 1$ per dag i Afrika söder om Sahara minskade med ca 1,5% 2002-2004. Det är givetvis bra så, men vad ska vi kalla detta?
a) fattigdomen minskade (motsvarar alkaliteten minskade i haven)
b) rikedomen ökade (motsvarar haven försuras)
Vad låter rimligast?
tty #58 om det dög att tala om försurning i den artikel Christopher valde att dra upp så duger det nog åt er andra också. Ditt exempel är mest löjligt, nedisning har en tydlig brytpunkt vid 0 grader medan pH är en steglös skala utan någon motsvarande tröskel.
Christopher #60 Poängen är som sagt att du valt ut just en studie som visar på begränsade effekter för en art. Om man sen läser artikeln och inte bara CO2science ”sammanfattning” hittar man t ex:
”Calcification of Emiliania huxleyi, the most abundant and cosmopolitan coccolithophore, decreased under elevated CO2 conditions (see the review by Riebesell and Tortell 2011, and references therein). However, calcification in some species of coccolithophore does not seem to be affected by elevated CO2 and reduced pH (Langer et al. 2006; Iglesias-Rodriguez et al. 2008). Nevertheless, a recent global-scale water column and sediment core study found that coccolith mass declines nearly linearly with increasing pCO2 or decreasing CO32− ion levels (Beaufort et al. 2011).”
Alltså inte alls så positivt för coccolithophore som helhet.
Den här studien har visserligen fördelen att den försöker få med hur just den här arten anpassas, men då i laboratoriemiljö utan de stressfaktorer (utom ökad CO2-halt) de möter i naturen, typ predation. Man får som jag skrev ta resultatet som en liten pusselbit i ett stort pussel.
Två saker
För det första: ’Haven försuras’ och ’detta orsakas av högre CO2 halt’ är givetvis båda avsedda som skrämsel och hot från alarmistsidans aktivister. I regel brukar de ju dessutom ha någon uppföljningsharrang om skal/skelett hos organismer hotas, eller förstås korallreven. Där finns noll skillnad mot ’det sura regnet’ som ju också skulle hota allt möjligt, och retoriken och ordvrängeriet lät precis på samma sätt … då fick vi tom höra om ’regna svavelsyra’ ..
Och för det andra finns där noll belägg för att där där skett några dramatiska förändringar rörande denna ’försurning’. Det empiriska underlaget för att kunna hävda ngt sådant är alldeles för knapphändigt. Där finns heller inte mycket stöd för att en ngt lägre pH-halt har dessa katastrofala följder som det påstås. Och dessutom varierar densamma med mycket mer över korta tider och avstånd.
Nej, det som har presenterats hittills i frågan har varit mycket retorik och skrämsel, just ofta mha alarmistiskt ordval, och (som så ofta) har det som man faktiskt har belägg för varit mycket mycket tunnare, utan det mesta är bara hejdlösa vilda spekulationer. Dvs förhoppningar om att ’nån katastrof, skall där väl ändå kunna komma ut från allt vad människor gör’
(Märk väl, många av mänskliga aktiviteter har riktiga avigsidor, men dessa vill alarmisterna/aktivisterna nästan aldrig berörra. Delvis för att de och vad de gör/vill ju själva hör dit, samt ofta just vill ha mer av vissa sådana avigsidor )
Thomas P.
Försurning duger inte. Försök beskriva fenomen utan att det finns en risk att mottagaren missförstår. Det borde vara varje vetenskapsdebattörs mål. Att ett uttryck används slentrianmässigt i peerade papper även om det är missvisande är ingen ursäkt för att inte behöva tänka själv. (jag vet att du tänker så det knakar, men du har ett färdigt svar som du tänker fram till).
Finns det något som kan kompensera primärproduktionen i haven om kalkflagellaterna minskar? Om svaret är ja, varför katastrofpaniken?
#62 Thomas P
”pH är en steglös skala utan någon motsvarande tröskel.”
Det där är ju helt enkelt inte sant. Tror du pH=7 är en godtycklig gräns? Det finns en brytpunkt där lösningen är neutral med avseende på jonerna. På ena sidan är den sur och på andra sidan alkalisk. Du envisas med att använda ordet försurning långt in på det alkaliska området. Även om det kanske blivit något mindre alkaliskt i haven i genomsnitt, är det väl inte någon som på allvar tror att den fossilförbränning vi har framför oss ska göra haven sura? Bara något mindre alkaliska. Så varför inte helt enkelt säga det?
Vi vet varför.
Så mycket ordande när vi alla vet att du egentligen bara gillar ordet surt för dess skrämselpotential. Alla vet ju att saker löses upp i syra… inte vill vi att de dumma, dumma förintels… förlåt klimatförnekarna ska få lösa upp all gulliga blåvalar, sälungar och fina snäckor.
Att säga att ”titta, där är en Forskare som använt ordet försurning i en jättefin tidskrift, alltså måste det vara rätt” andas en auktoritetstro som belyser varför vi är skeptiker och inte du.
Christopher #65 ” Det finns en brytpunkt där lösningen är neutral med avseende på jonerna. ”
Som Gunnar så noga påpekade är pH ett mått på vätejonaktiviteten. Neutral med avseende på joner är en lösning alltid, oberoende av pH, men jag antar att du åsyftar H+ och OH- joner. Det stämmer i en rumstempererad vattenlösning att dessa är lika många vid pH 7, men det är inte någon definition och inget exakt samband.
Det finns ingen anledning att kalla det en brytpunkt. Du kan inte se på vatten om det är surt eller basisk. Om du inte tillsätter en noga utvald reagens händer inget särskilt vid just pH 7.
Sen har du fortfarande lite svårt för det där med språk. Att säga att något är surt och att det blir surare är inte samma sak. För att ta ännu en analogi ur högen, jag kan säga att Pelle (8 år) är äldre än Lisa (6 år) utan att därför mena att Pelle är gammal.
”Bara något mindre alkaliska. Så varför inte helt enkelt säga det?”
Därför att folk som inte gått en naturvetenskaplig utbildning sällan vet vad alkaliskt är som jag påtalade ovan. Begreppet ”surt” är mycket mer känt. Det är dock inget mysterium varför förvirrare föredrar att använda ett ord som få förstår och än bättre att få lägga till ett ”mindre” snarare än ett ”mer” det låter så mycket ofarligare. Kan ni inte vinna i sakfrågan kan ni i alla fall försöka välja ett språkbruk så ingen förstår.
”Så mycket ordande när vi alla vet att du egentligen bara gillar ordet surt för dess skrämselpotential. ”
Sådant där kallas projektion. Du skulle säkert resonera så om du var i min position, men jag gör det inte. Du gillar lite väl ofta att tala om för mig vad jag egentligen tycker och varför jag gör som jag gör.
”Att säga att ”titta, där är en Forskare som använt ordet försurning i en jättefin tidskrift, alltså måste det vara rätt” andas en auktoritetstro som belyser varför vi är skeptiker och inte du.”
Det var inte bara en artikel, det var en artikel du speciellt hänvisat till för att visa att försurning inte är farligt, dvs författaren kan knappast avsett att skrämma folk. Så varför då användes då ”acidifikation” om enda anledningen att göra det är att skrämmas? Det var ett motbevis till vad du påstår dig veta om varför folk talar om försurning av haven.
ThomasP #62
”tty #58 om det dög att tala om försurning i den artikel Christopher valde att dra upp så duger det nog åt er andra också. Ditt exempel är mest löjligt, nedisning har en tydlig brytpunkt vid 0 grader medan pH är en steglös skala utan någon motsvarande tröskel.”
Temperatur som jag talade om är faktiskt också en steglös skala, men den har som sagt en viktig brytpunkt vid 0 grader där vatten fryser (vilket är anledninget till att den satts till 0 i Celsiusskalan), Exakt på samma sätt har pH-skalan en ännu viktigare brytpunkt vid 7.0 där väte- och hydroxidjonaktiviterna är lika stora (vid 298 K). pH under 7,0 är definitionsmässigt surt, över 7,0 lika definitionsmässigt alkaliskt.
Thomas
”Det finns ingen anledning att kalla det en brytpunkt. Du kan inte se på vatten om det är surt eller basisk. Om du inte tillsätter en noga utvald reagens händer inget särskilt vid just pH 7.”
Där det slirar där snurrar det.
Rent vatten är neutralt vid pH 7. Kan Du berätta varför havsvatten har syrligt frätande egenskaper vid pH 8,1?
tty #67 ”Exakt på samma sätt har pH-skalan en ännu viktigare brytpunkt vid 7.0 där väte- och hydroxidjonaktiviterna är lika stora (vid 298 K). ”
Varför är denna så viktig? Vad är det som händer som är så dramatiskt vid denna punkt vid rätt temperatur? Fasövergången mellan flytande och fast vatten är dramatisk och har stor praktisk betydelse för klimat och i en massa andra sammanhang, så vad är det som händer vid pH 7 som gör att pH:s brytpunkt är ännu viktigare?
Nej, jag vidhåller att er fokusering på terminologin mest har att göra med att ni försöker få makt över språket får att få problemet att verka mindre.
#69 Thomas P
”makt över språket får att få problemet att verka mindre.”
På tal om språkliga metoder är det en annan favoritmetod att smyga in ordet ”problemet” i bestämd form som om det vore givet att det är ett problem överhuvudtaget.
Vi har sett det otaliga gånger när vi klimathotsskeptiker i någon variant anklagas för att ”inte låtsas om problemet”.
Men i ingetdera fallet är det klarlagt att finns något problem att förminska eller ignorera. Både alkalinitet och temperatur ligger inom normal variation så gott som vi kan avgöra.
Givetvis är det absurt att använda ordet ”försurning” för en förändring från på en tiondel eller så över 8, oavsett om uttrycket hyllas av aktivister eller har slentrianmässigt slunkit in i seriösare sammanhang. Det här vet egentligen alla, men som jag redan påpekat är ordet så effektivt för populärisering av uppblåsta hot (och kanske en akademisk anslagskatalysator också?) att det aldrig kommer överges. Det enda att göra är lugnt och sakligt låta bli att använda det.
Christopher #70 ”Det här vet egentligen alla”
Eftersom vi nu ändå diskuterar argumentationsknep, är det här också en klassiker där man utger sig för att representera en tyst majoritet.
” Det enda att göra är lugnt och sakligt låta bli att använda det.”
Det står er fritt att välja att inte använda ett ord ni inte gillar, men det står också oss andra fritt att använda ett ord som beskriver vad som pågår.
#71 Thomas P
OK, jag använde ordet ”alla” lite slarvigt. Jag syftade inte på mänskligheten i sin helhet, utan oss alla som diskuterar detta här nu. Och där tror jag faktiskt även försurningsanhängaren egentligen vet hur läget ligger. Därav ansträngda försök som ”pH-skalan har ingen brytpunkt” eller förvillarjämförelser med varmt/kallt som inte har någon definition.
Sur, surare, surast. Om något blir ”surare” är det redan surt från början.
Om något blir ”försurat” så kan det för all del börja på alkaliskt, men då måste förändringen man menar gå ner under pH 7. Det är inte i närheten av fallet i havsvattendiskussionen.
Men givetvis står dig fritt att använda hur felaktiga uttryck du vill. Det är dock troligen kontraproduktivt. Däremot kan ingen hävda att ”mindre alkaliskt” inte är korrekt. Det är en bra beskrivning av små eventuella förändringar vi talar om i en ordentligt alkalisk lösning.