Många – även de som är trogna IPCC- och AGW-anhängare – håller med om att vår kunskap om molnbildningen och molnens betydelse för klimatet är ofullständig och en svag länk i beräkningen av scenarior för det framtida klimatet. I detta inlägg är min avsikt att citera några källor som visar att konsekvensen av detta är   →

Idag återkommer docent Tage Andersson med ännu ett gästinlägg, som denna gång handlar om den globala temperaturens variation sedan slutet av 1800-talet. Han egen rubrik inser man vara lätt ironisk ironisk när man läst färdigt. Lita på klimatmodellerna? av Tage Andersson I sin senaste SPM (Summary for PolicyMakers, http://www.climatechange2013.org/images/uploads/WGIAR5-SPM_Approved27Sep2013.pdf ) sammanfattar IPCC sina budskap i   →

Före dagens inlägg citerar jag  ett problem från prof Björn Karlsson, Mälardalens Högskola i Gävle. Liksom gurkproblemet är det inte matematiken utan  förvåningen över resultatet, som är det väsentliga. Tänk dig att du tankar en bil med en bensinpump som ger 1 l/s. Detta motsvarar ett effektflöde som skall  jämföras med det elektriska effektflödet från   →

I juli i 2011 skrev jag ett inlägg (länk) om innebörden av “växthuseffekt” inom trädgårdsnäring respektive klimatvetenskap. Den ursprungliga benämningen syftade på den temperaturhöjning man får i ett växthus med glastak. Det ansågs att det berodde på att glas absorberar termisk värmestrålning. Jag citerar ännu en gång hur Arrhenius år 1896 formulerade uppfattningen att atmosfären   →

Det första halvåret av 2013 har passerat och den globala medeltemperaturen visar ingen ändring jämfört med 2012. Vi har en fortsatt uppvärmningspaus. Halterna av växthusgaser har fortsatt att stiga. Innebär detta att uppvärmningspausen snart tar slut? Det får vi förmodligen snart veta om så är fallet men det finns också vägande argument för att uppvärmningspausen   →

Klimatfrågan handlar inte om koldioxiden är en växthusgas eller inte utan om hur mycket global uppvärmning växthusgasutsläppen i framtiden kan leda till och vilka risker detta medför. Men diskussionen om koldioxiden är en växthusgas eller inte pågår ändå i vissa kretsar. Vetenskapligt är det konsensus om att koldioxiden är en växthusgas och detta har demonstrerats   →

Den  centrala mekanismen i koldioxidens växthuseffekt är dess absorption av utgående värmestrålning från jorden. CO2 har en absorptionstopp i bandet 14-15 µm. Denna absorption förbättrar atmosfärens isolering mot utstrålning till världsrymden, så att jordytans temperatur höjs. Denna temperaturhöjning beskrivs ofta med parametern klimatkänslighet, dvs den temperaturhöjning som uppträder om halten CO2 fördubblas. För enbart en   →

Ikväll, på Restaurang Hållplatsen i Uppsala, inleds en serie tisdagsarrangemang under den gemensamma rubriken: Klimatpolitiken – ett värre hot än fossilanvändningen? till vilka Eje Collinder är initativtagare. Jag har fått uppdraget att inleda  med en föredragning: Koldioxidhalten i atmosfären med gott om utrymme för frågor och diskussion. Adress Strandbodgatan 5, Tid: 18:30 Här på TCS   →

Halten av vattenånga i atmosfären är en kritisk variabel för AGW-hypotesen. Först och främst därför att vattenånga är den viktigaste växthusgasen, men också för att IPCC-modellerna baseras på att  halten följer med CO2-halten och temperaturen uppåt.  Det ger den beryktade “förstärkningsfaktorn”, som medför att en ökning av CO2-halten beräknas orsaka en ungefär tre ggr såg   →

Förra veckans inlägg (länk) gav bl a upphov till en kommentar från Lennart Bengtsson. I samband med vår diskussion, så sände han mig en artikel* av Martin Wild (länk ), som har anknytning till den av Wang et al, som jag då hade skrivit om. Därför ägnar jag också detta inlägg åt solinstrålningen vid  jordytan.   →