I juli i 2011 skrev jag ett inlägg (länk) om innebörden av “växthuseffekt” inom trädgårdsnäring respektive klimatvetenskap. Den ursprungliga benämningen syftade på den temperaturhöjning man får i ett växthus med glastak. Det ansågs att det berodde på att glas absorberar termisk värmestrålning. Jag citerar ännu en gång hur Arrhenius år 1896 formulerade uppfattningen att atmosfären   →

Som Peter Stilbs påpekade häromdagen så ställs Met Office (motsvarigheten till SMHI i Sverige) mot väggen när folk börjar fråga dem om deras klimatmodeller. Med drygt 15 år utan någon signifikant global uppvärmning så börjar det bli smått pinsamt att deras multimiljoners datamaskiner och avancerade klimatmodeller inte kunde förutse detta. Och nu vill de flytta   →

Den vetenskapliga diskussionsartikeln publicerades förra veckan (se referens nedan). Artikeln utmynnar i ett värde på den så kallade klimatåterkopplingsparametern (på engelska: climate feedback parameter). Denna kan tolkas som ett mått på jordens förmåga att kyla sig när temperaturen ökar en grad C. Ju högre värde desto bättre förmår jorden att kyla sig för att motverka   →

Den nya artikeln On the determination of the global cloud feedback from satellite measurements är skriven av Troy Masters 2012 (M12 i referenslistan nedan), publicerad i Earth System Dynamics, An Interactive Open Access Journal of the European Geosciences Union. Masters har studerat den metod som Andrew Dessler använt i D10 (se referenslistan) för att bestämma   →

Roy Spencer har ett inlägg på sin  blogg (länk) från 18/7. Det handlar om ett ännu inte publicerat arbetet angående temperaturprofilen i havet ner till 2000 m djup och dess utveckling 1955-2010. Detta är i sin tur en kritik eller kommentar till ett nyligen publicerat arbete av Levitus m fl*. Levitus och hans medförfattare beräknar den   →

Detta inlägg ägnas en repris av ett inlägg om en debatt mellan Roy Spencer och Scott Denning. Båda är välkända för TCS läsare, särskilt Roy Spencer, men förmodligen även Scott Denning som nyligen höll föredrag här i Sverige vid ett KVA-seminarium som var öppet för allmänheten. UAH-gruppen med John Christy, Roy Spencer och William Braswell   →

Nedan följer en sommarrepris av en artikel om Graeme Stephens föredrag om moln vid AGU-mötet hösten 2011 och funderingar om vad detta betyder i samband med fasplansdiagrammen. Men dessförinnan kommer här en uppdatering om strålningsmätningar och fasplansdiagram. Saken är den att jag nu lärt mig hur jag själv kan ladda ner strålningsdata från CERES. Jag   →

Klimatkänsligheten kan uppskattas med ett flertal olika metoder. Här diskuterar vi hur man kan göra uppskattningar baserade på den verkligt observerade temperaturutvecklingen. För att detta skall kunna gå måste man också ha uppskattningar av den ökade värmetillförseln till jorden, den s.k. forcingen. Under de senaste två åren har nya observationer lett till anmärkningsvärda resultat som   →

För drygt ett år sedan publicerade jag och C-G Ribbing en debattartikel i Ny Teknik om Spencers och Braswells nya metod för fasplansanalys av satellitdata (se referenslistan nedan). Spencers och Braswells artikel publicerades av Journal of Geophysical Research på nätet i april 2010 och Spencer hade dessförinnan presenterat metoden på American Geophysical Unions höstmöte 2009   →

Artikeln av Spencer och Braswell i Remote Sensing nyligen väckte stor uppmärksamhet. Artikeln var egentligen en kritik av en metod att utvärdera satellitdata av strålningen från jorden för att bestämma klimatkänsligheten. Denna metod förespråkas bland annat av Dessler och Trenberth. Men den stora uppmärksamheten i media kom att gälla en bisak om klimatmodeller. Här diskuterar   →