Idag återkommer docent Tage Andersson med ännu ett gästinlägg, som denna gång handlar om den globala temperaturens variation sedan slutet av 1800-talet. Han egen rubrik inser man vara lätt ironisk ironisk när man läst färdigt. Lita på klimatmodellerna? av Tage Andersson I sin senaste SPM (Summary for PolicyMakers, http://www.climatechange2013.org/images/uploads/WGIAR5-SPM_Approved27Sep2013.pdf ) sammanfattar IPCC sina budskap i   →

Det står mycket om uppvärmningspausen i IPCCs nya rapport AR5. Jag har läst med stort intresse om hur IPCC beskriver den och hur man förklarar dess orsaker och vad den kan få för effekter. Klimatmodellerna kan i allmänhet inte återge sådana långa uppvärmningspauser som den vi har nu. Detta uppmärksammades av klimatforskare redan för några   →

Idag kan vi bjuda på ett gästinlägg av en ”riktig meteorolog”. Diskussion om klimatmodeller och verkligheten Tage Andersson Verfikation Dagens väderprognoser är sedan länge baserade på numeriska modeller, NWP (Numerical Weather Prediction) och anses ha känd träffsäkerhet. Indikerar detta att klimatmodellerna är tillförlitliga? En  avgörande skillnad mellan NWP och klimatmodeller  är möjligheten att verifiera resultaten.   →

Vi har uppmärksammat uppvärmningspausen (på engelska har den i den klimatvetenskapliga litteraturen kallats bland annat ”hiatus”, ”pause” eller ”plateau”) här på Klimatupplysningen och själv har jag skrivit en serie inlägg om den. Inläggen förlöjligades ofta av en del kontrahenter men vartefter fick uppvärmningspausen alltmer uppmärksamhet även bland klimatforskarna. Nu har IPCC tagit upp uppvärmningspausen till   →

Ibland ser man att ordet klimatkrisen används. Tanken är väl att den globala uppvärmningen är en kris med stora återverkningar på samhället ungefär som finanskrisen. Vi är inne i en långvarig klimatkris vill man säga. Men tänk om det är på ett helt annat sätt, om klimatkrisen har en helt annan karaktär. Dessa tankar kom   →

Utvinning av skifferolja med hjälp av hydrauliskt tryck, på engelska ”fracking” har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. Principskissen från Wikipedia visar hur det går till. En vätska pumpas ner till ett oljeförande skifferlager och sätts under så högt tryck att mineralet splittras – därav namnet ”fracking – låt mig använda ”spräckning”, alternativt ”hydraulisk   →

Den  centrala mekanismen i koldioxidens växthuseffekt är dess absorption av utgående värmestrålning från jorden. CO2 har en absorptionstopp i bandet 14-15 µm. Denna absorption förbättrar atmosfärens isolering mot utstrålning till världsrymden, så att jordytans temperatur höjs. Denna temperaturhöjning beskrivs ofta med parametern klimatkänslighet, dvs den temperaturhöjning som uppträder om halten CO2 fördubblas. För enbart en   →

Min hobbyverksamhet som klimatforskare ledde till att jag publicerade en vetenskaplig diskussionsartikel, det första steget i en tvåstegsprocess där det vetenskapliga arbetet peer reviewas i en öppen process på nätet. Denna process gav mig nya intressanta insikter, både vetenskapligt och politiskt. Jag skall återkomma till det vetenskapliga i ett senare blogginlägg. Jag fokuserar här på   →

Figur från climate4you. När vi nyligen diskuterade bombkurvan och Revelleeffekten så kom diskussionen in på en artikel av Singer, Revelle och Starr (1992), se referens nedan. Artikeln anses kontroversiell och man har ifrågasatt Revelles roll som medförfattare. Så jag blev nyfiken och läste artikeln men jag fann en sakligt skriven text som inte är särskilt   →

För ovanlighetens skull har den nya artikeln i Nature Geoscience om lägre klimatkänslighet uppmärksammats i media och väckt debatt. Den har också skapat många bloggkommentarer. Här diskuterar jag lite djupare vad författarna faktiskt har gjort. Därefter tar jag upp ett intressant blogginlägg av en av de mer frispråkiga yngre klimatforskarna, James Annan, som inte är   →