David Cameron

De grönas förlust innebär att England får en chans att rädda sin framtida energiförsörjning

Så var valet i Storbritannien över. Till SVTs och SRs stora förvåning och besvikelse så behåller David Cameron sin premiärministerpost. Det som kanske är av störst intresse för denna blogg är dock vilka förändringar detta innebär beträffande landets klimat- och energipolitik. Den viktigaste förändringen är nog att Torypartiet nu inte behöver regera med det gröna   →

Davos: Cameron slår ett slag för skiffergas

Man kan inte säga att Cameron och hans blågröna regering har varit särskilt lyckosamma med sin energipolitik. Snarare tvärt om. Storbritannien står, liksom Tyskland och hela EU, inför enorma problem som bl.a. hänger ihop med satsningen på s.k. ”hållbar” energi och klimathysterin. Men nu har det i alla fall kommit dithän att Cameron vill satsa   →

Hänt i dagarna

Det händer plötsligt en hel del på det politiska området som är värt att notera. Det är inte bara Danmark som börjat få kalla fötter beträffande s.k. ”förnyelsebar” (men ack så ohållbar) energiproduktion. Även Angela Merkel och Englands premiärminister, David Cameron, tonar ned klimatfrågan. Cameron vill inte ha upp den på G8-mötet utan menar att   →

Englands vindkraftspolitik kapsejsar

Igår gick den brittiske energiministern, John Hayes, ut och deklarerade att ”enough is enough”. Det är fel att påtvinga kommunerna att acceptera ytterligare utbyggnader av vindkraften, menade han.  “We can no longer have wind turbines imposed on communities. I can’t single-handedly build a new Jerusalem but I can protect our green and pleasant land.” Premiärministern,   →

David Camerons 10 värsta misstag

Över 1500 konservativa partimedlemmar har tillfrågats om David Camerons värsta misstag sedan han blev partiledare. Här är resultatet av undersökningen i The Telegraph På andra plats: Stödja en klimatpolitik som kommer att öka energikostnaderna: 40 procent av de tillfrågade ansåg att detta var värsta misstaget: Frågan om global uppvärmning utgör den allra största politiska klyftan   →