(Tack Sten för bilden) 0
Sökresultat
Ny bok om klimatets historia
Vi drabbas av stormar, skyfall, översvämningar, värmeböljor, skogsbränder och orkaner i en aldrig sinande ström. Om detta kan vi dagligen läsa, se och höra i våra media. Men historiskt sett så är det småpotatis. Klimatet har nämligen alltid skiftat, och ibland mycket våldsamt – helt utan koldioxidens försorg. Om detta skriver den norska historikern Eva →
Klimatkonferens på DTU
DTU står för Danmarks Tekniska Universitet. Här hölls en förkonferens (14/9) där koldioxidbalansen och kommande ev. avkylning behandlades. Kommer ökningen av CO2 i atmosfären från andra källor än från fossila bränslen, och kommer andra faktorer att överväldiga CO2:s uppvärmningseffekt så att det snart blir kallare? Hans G. Petersen har gjort denna fylliga rapport från DTU-konferensen →
Dagens klimatbild: Är det återvunna dinosaurier i tanken?
Varifrån kommer fossila bränslen, är det inte från fossiler, skulle det inte kunna vara någon sorts dinosauriesoppa i tanken? Definitionen på fossil är att det är djur- eller växtdelar som bevarats i sediment eller sedimentära bergarter. En fossilisering kräver att växtdelarna och/eller det omgivande sedimentet mineraliseras. Men i allmänhet är det inte fossiler i →
Förgröningen kyler Jorden lika mycket, som CO2 värmer den
Vi kan glädja oss åt en allt grönare jord, en ’förgröning’ (global greening). När halten av koldioxid ökar stimuleras växtligheten. Även att klimatet blir varmare är positivt, vi får större skördar, mera skogar. Klimatförändringen ger oss en skönare, grönare värld. Förgröningen har också som vi ska se en signifikant kylande effekt på klimatet. Figur 1. →
Hur stora mängder kol finns det?
Kolcykeln Utifrån den kolcykel som FN:s klimatpanel IPCC använder kan man ungefärligt beräkna hur mycket kol som finns i Jordens hav, atmosfär, mark, växtlighet, sediment efter döda djur och växter samt kol-, olje– och gasfyndigheter. Dessa mängder anges inom vissa ramar. Om man adderar dem får man ungefär 46-50.000 Gigaton (miljarder ton) kol. Men kolcykeln →
Om klimathotet som sekulär, statlig religion
Numera är de flesta av oss inte religiösa, utan rationella, logiska, sekulära människor, gudbevars! Men ändå behöver, och vill vi människor alltid tro på något. Trons kraft är stor. Den är en del av vår psykologi. Utan att tro på något är det svårt att leva. Statstro Vi tror inte på Gud, men vi tror →
Kallt på badvattnet? – Nya rön om havets hud
När man ska till att bada i havet känns vattnet ofta obehagligt kallt när man kollar temperaturen med stortån. Vad är det som gör att vattnet känns så kallt inför doppet? Kan det bero på att havsvatten har en kall termisk hud? Nja, knappast, havshuden är mycket tunnare än ett hårstrå, bara cirka 10 mikrometer. →
Om antropocen och reduktionsplikt
Det är många som med viss rätt kallar den geologiska tidsålder vi nu lever i för antropocen, den epok när mänsklighetens samlade inverkan på jorden varit starkare än exempelvis de tektoniska. Den främsta orsaken är helt enkelt att vi blivit så många och att produktionen av mat för att föda oss alla tagit livsutrymme från →
Ikonografi – om CO2-haltens variationer
Detta är en uppföljning av en tidigare artikel här på KU om de låga ökningstalen för CO2 under senaste tiden. Någon har kallat Keeling-kurvan över den monotona CO2-ökningen för själva ikonen för människans påverkan på klimatet. Den ständigt brantare kurvan symboliserar hela klimatfrågan. Mer CO2, mer uppvärmning, till synes utan slut. Nu finns det till →
