koldioxid

Den meningslösa och omöjliga jakten på koldioxid

Professor Dr William Happer är en, av nu ganska många vetenskapsmän, som vågar säga sanningen om koldioxidens välgörande och allt annat än katastrofala påverkan på planetens klimat. I den här betraktelsen backar vi till Romklubben som bildades 1968. Deras oro för överbefolkning och att världen inte kan försörja en större befolkning än den vi då   →

Arktisk förstärkning, 7: Är växthuseffekten förklaringen?

Växthuseffekten är en fråga som ofta diskuteras con brio här på KU. Nästan alltid är det då globala genomsnitt för effekten det handlar om. Mycket sällan är det någon som tar upp frågan om hur växthuseffekten ser ut spatialt, alltså hur den varierar geografiskt – och i vad mån detta kan vara viktigt för klimatet.   →

Jokern i klimatleken, 3: Aerosolerna indikerar låg klimatkänslighet

Växthusgaser som CO2 har en livslängd i atmosfären som räknas i många år. CO2 är också en ’välblandad’ gas, både i höjdledd och ytledd. Därmed har den samma värmande strålningseffekt överallt: effekten är global. Antropogena aerosoler har å sin sida en låg utsläpps- och uppehållshöjd och en kort livslängd, alltifrån minuter upp till ett par   →

Jokern i klimatleken, del 1: ”Fiffelfaktorn” aerosoler

Vi har många gånger fått se hur stora vulkanutbrott kraftigt påverkat den globala temperaturen. De största utbrotten slungar ut stora mängder aska, sot och andra partiklar högt upp i atmosfären. Dessa aerosoler trycks uppåt av värmepulser och kommer långt upp i stratosfären, där de sedan kan hänga kvar och påverka klimatet i åratal. Det är   →

Ändrat albedo värmer Jorden dubbelt så mycket som CO2

Allt liv på Jorden utgår från Solens värme. Men hur mycket av solstrålningen når oss här nere på ytan? En stor del av strålningen reflekteras ju bort av moln, växtlighet, snötäckt mark, hav, is, ja allt reflekterar mer eller mindre. Frågan om hur mycket som reflekteras bort är högintressant, eftersom reflekteringen minskar över tid, vilket   →

Var sker koldioxidutsläppen?

I det nyligen avslutade klimatmötet i Egypten, beslutades det om en fond för skador (loss and damages) som klimatförändringar påstås ha orsakat fattiga länder, klimatförändringar som påstås vara orsakade av rika länders utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Det är tveksamt om denna fond kommer att få särskilt mycket pengar. Än mer tveksamt är det   →

Klimatfrågan går i moln, del 4:
Molnen leder över koldioxiden

Ett av de största tvisteämnena i klimatfrågan är hur stor klimatkänsligeten (Equilibrium Climate Sensitivity, ECS) för CO2 och andra växthusgaser är. Den definieras av IPCC som ’yttemperaturens känslighet för fördubblade utsläpp av CO2, inkluderande alla feedbacks’.[1] IPCC har genom alla 43 åren sedan Charney-rapporten varit genuint osäkra på ECS, helt enkelt därför att de inte   →

Vi bör sjunga koldioxidens lov

Naturen skiftar i höstens färger. Det eviga krets loppet. Från att biosfären begärligt sugit åt sig koldioxid blir det nu dags att lämna tillbaka. Visst är det märkligt att den molekyl, som genom fotosyntesen är förutsättning för att liv alls finns på planeten Jorden, baktalas så ensidigt. Den skylls för varje extrem väderhändelse i världen.   →

Om klimathotet som sekulär, statlig religion

Numera är de flesta av oss inte religiösa, utan rationella, logiska, sekulära människor, gudbevars! Men ändå behöver, och vill vi människor alltid tro på något. Trons kraft är stor. Den är en del av vår psykologi. Utan att tro på något är det svårt att leva. Statstro Vi tror inte på Gud, men vi tror   →

Den snabba kolcykeln blir snabbare

I takt med att halten CO2 ökat i atmosfären har även de så kallade kolsänkorna ökat. I artikeln igår såg vi att nya forskningsresultat visar att kolsänkan i haven kan vara betydligt större än vad tidigare uppskattningar visat [1]. Med ökande mängd CO2 ökar gasens partialtryck och mer av den skickas därmed ut i biosfären.   →