Klimatvetenskap

Vågar politikerna lyssna på SSB?

Comparison-between-Holocene-temperature-record-from-GISP2-upper-9-and-the-CO2-record-1.png Från våra norska vänner, Klimarealistene, har vi fått följande nyhet. Det gäller en studie  som är publicerad av Norges motsvarighet till Statistiska Centralbyrån, SSB. Slutsatsen är att det statistiskt sett inte går att urskilja en global uppvärmning som är skild från vad man kan få av naturlig variation. Länkar till diskussionen och tidigare kommentarer   →

Klimatkonferens på Folketinget – Klimatkrisen är avlyst

Klimatkonferensen i Köpenhamn, 2:a dagen (15/9) på Folketinget i Köpenhamn. Ordförande Karl-Iver Dahl Madsen introducerade https://klimarealisme.dk/2023/10/01/klimakonferencen-i-folketinget-klimakrisen-er-aflyst/ . Med god hjälp från många håll lyckades man hålla en klimatrealistisk konferens i Folketinget den 15/9. Dagens föreläsning kommer att publiceras i text i den norska redigerade tidskriften: Science of Climate Change. Dessutom publiceras de flesta föreläsningarna på   →

Klimatkonferens på DTU

DTU står för Danmarks Tekniska Universitet. Här hölls en förkonferens (14/9) där koldioxidbalansen och kommande ev. avkylning behandlades. Kommer ökningen av CO2 i atmosfären från andra källor än från fossila bränslen, och kommer andra faktorer att överväldiga CO2:s uppvärmningseffekt så att det snart blir kallare? Hans G. Petersen har gjort denna fylliga rapport från DTU-konferensen   →

AMOC vägrar göra som klimatmodellerna vill

AMOC transporterar värme från tropikerna via Golfströmmen norrut genom Atlanten upp till våra breddgrader.* Denna värme avges till atmosfären, varav en stor del förs mot Europa med de dominerande syd/västliga vindriktningarna. Vi har detta värmande bidrag från tropikerna att tacka för vårt milda klimat. Figur 1. AMOC är den del av den globala havscirkulationen (MOC)   →

Den globala uppvärmningen sprider sig i solsystemet

Vad orsakar den globala uppvärmning vi haft sedan Lilla istidens slut i mitten av 1800-talet? Är det att människan eldar fossila bränslen och långsamt ökar halten växthusgaser i atmosfären? Eller kan det ha något med klimatsystemets interna naturliga variationer att göra? Kanske Solen spelar någon roll? IPCC är tydliga med sin ståndpunkt. De förnekar helt   →

Landbaserade termometermätningar ger inte hela sanningen

Det är välkänt att vägar och byggnader i städer är varmare än vad den omgivande landsbygden är. Detta ställer till problem för de den vanliga synen på klimatförändringarna sedan industrialismens början. Hur mycket har den ökande förbränningen av fossilt bränsle (kol, olja, etc) bidragit till uppvärmningen? Och hur mycket har den ökande urbaniseringen (städer) bidragit   →

Hunga Tongas klimateffekter, 3: Sjöblött i stratosfären

Utbrottet i Hunga Tonga blåste upp 150 miljoner ton havsvatten i form av vattenånga ända till stratosfären, mer än 12 km upp i luften. Det var en 15-20 procentig momentan ökning av vattenånga, som i år fortsätter att stöka till dynamiken i stratosfären och påverka vårt väder. Vi har till att börja med ett ozonhål   →

Hunga Tongas klimateffekter, 2: Jättehål i ozonet!

Klimateffekterna av utbrottet på Hunga Tonga märks än så länge mest uppe i stratosfären, 10–50 kilometer över våra huvuden. Där uppe finns all den extra vattenångan från vulkanen: utbrottet ledde till en momentan ökning med 15-20 procent av mängden vatten. Men i stratosfären finns också det för livet på Jorden livsviktiga ozonet. Ozonet är ett   →

Kommer Golfströmmen att stanna?

Detta är ett kärt återkommande ämne i tidningarna. I år verkar det som om det är den varma sommaren i Europa som har triggat debatten igen. Nu var det ju visserligen inte så särskilt varmt i Nordeuropa i juli. Och vilseledande tveksamheter kring rapporteringen av rekordtemperaturer från ESA (European Space Agency) i Sydeuropa har vi   →

ENSO-cykeln, del 2: Får vi en stark eller en svag El Niño?

ENSO-variationen är ett komplext väderfenomen i samspel mellan hav och atmosfär i Stilla havets ekvatorområde. ENSO skiftar mellan La Niña, La Nada (neutralt) och El Niño. Det är notoriskt svårt att förutspå ENSO och träffsäkerheten är låg över längre perioder än några få månader. Samtidigt har ENSO stor påverkan på det globala klimatet. Massmedia skriver   →