På JoNovas blogg har David Evans har presenterat sin”Solmodell” med den uttryckliga ambitionen att visa hur variationerna i den totala instrålningen från solen (TSI) kan användas för att förutsäga jordens klimatvariationer. Om detta har jag skrivit tre inlägg under juli (länk 1, länk 2, länk 3) och detta får för tillfället räcka. Emellertid nämnde jag   →

En invändning mot IPCCs rapporter och AGW-hypotesen är att den måttliga temperaturökningen sedan 1880 mycket väl kan förklaras av naturliga variationer. Ett vanligt skeptikerargument är att det skulle räcka med 1-2 % mindre moln för att förklara temperaturökningen. I ett geologiskt perspektiv har jorden haft både högre temperatur och koldioxidhalt utan mänskligt bistånd. Det behövs   →

Idag återkommer docent Tage Andersson med ännu ett gästinlägg, som denna gång handlar om den globala temperaturens variation sedan slutet av 1800-talet. Han egen rubrik inser man vara lätt ironisk ironisk när man läst färdigt. Lita på klimatmodellerna? av Tage Andersson I sin senaste SPM (Summary for PolicyMakers, http://www.climatechange2013.org/images/uploads/WGIAR5-SPM_Approved27Sep2013.pdf ) sammanfattar IPCC sina budskap i   →

Idag kan vi bjuda på ett gästinlägg av en ”riktig meteorolog”. Diskussion om klimatmodeller och verkligheten Tage Andersson Verfikation Dagens väderprognoser är sedan länge baserade på numeriska modeller, NWP (Numerical Weather Prediction) och anses ha känd träffsäkerhet. Indikerar detta att klimatmodellerna är tillförlitliga? En  avgörande skillnad mellan NWP och klimatmodeller  är möjligheten att verifiera resultaten.   →

I den nyutgivna NIPCC-rapporten (länk) finns i kap. 2 ett avsnitt om koldioxidens uppehållstid i atmosfären. Åtskilliga inlägg i denna fråga har gjorts här på Klimatupplysningen  av Pehr Björnbom m fl. De har handlat om Salbys och Gösta Petterssons studier och givit upphov till en givande diskussion.  Därför kan det vara intressant att läsa vad   →

Ett antal tidigare inlägg har handlat om problem med den globala medeltemperaturen.  Det är t ex problematiskt att beräkna ett rättvisande medelvärde eftersom den geografiska fördelningen är mycket ojämn. Dessutom har det total antalet mätstationer minskat dramatiskt under modern tid.  Det finns ett illustrativt diagram som visar hur denna “medeltemperatur” sjönk när ett sönderfallande Sovjetunionen   →

En central punkt i AGW-hypotesen är att halten av CO2 i atmosfären har en avgörande betydelse för temperaturen och dess förändring i närtid. Nästan alla accepterar att koldioxiden, som växthusgas har en begränsad inverkan, men vi är många som bestrider att den är avgörande.  För egen del finner jag att den dåliga korrelationen mellan ökningen   →

Låt mig inleda med en påminnelse. Idag tisdagen den 7:e maj, är det dags för det andra evenemanget i Hållplats Klimatet på restaurang Hållplatsen Strandbodgatan 5 i Uppsala. Kl 18.30 talar Fil Dr Jacob Nordangård om “Ekonomiska och politiska krafter bakom klimatfrågan”. Jacob har nyligen disputerat på  en uppmärksammad avhandling Ordo AB Chao vid Linköpings   →

Halten av vattenånga i atmosfären är en kritisk variabel för AGW-hypotesen. Först och främst därför att vattenånga är den viktigaste växthusgasen, men också för att IPCC-modellerna baseras på att  halten följer med CO2-halten och temperaturen uppåt.  Det ger den beryktade “förstärkningsfaktorn”, som medför att en ökning av CO2-halten beräknas orsaka en ungefär tre ggr såg   →

”Dramatisk issmältning på Grönland” Det var den braskande rubriken i SvD i somras. Nyheten kablades också ut av Ekot, SvT, DN, GP och en rad andra svenska och utländska mediakällor. På ”experten” Martin Hedbergs blogg var budskapet inte mindre dramatiskt. TCS kommenterade händelsen här, och i höstas här. SvD-artikeln var typisk. Typiskt för medias, och   →