Havsisens utbredning i Arktis nådde sitt maximum för denna vinter den 14 mars skriver NSIDC (National Snow & Ice Data Center) och visar ovanstående bild av läget. De visar också en graf men jag tyckte att den var otydlig så jag tog fram en annan, också från deras hemsida. Som ni ser är denna vinterns →
Sökresultat
Arktisk förstärkning, 7: Är växthuseffekten förklaringen?
Växthuseffekten är en fråga som ofta diskuteras con brio här på KU. Nästan alltid är det då globala genomsnitt för effekten det handlar om. Mycket sällan är det någon som tar upp frågan om hur växthuseffekten ser ut spatialt, alltså hur den varierar geografiskt – och i vad mån detta kan vara viktigt för klimatet. →
Arktisk förstärkning, 6: Midvinternattens OLR är hård*
De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner, alltså maskiner som kan transportera energi för att antingen ge värme eller kyla. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Även Jordens klimat fungerar som en värmemaskin – i gigantiskt format. Atmosfären och hydrosfären samverkar i kopplade processer för att jämna ut det →
Arktisk förstärkning, del 5: Kanariefågeln kvittrar vidare
Det var 2007 som IPCC i sin klimatrapport AR4 första gången varnade för en positiv feedback mellan temperatur och vad man befarade skulle bli en ostoppbar avsmältning och accelererad uppvärmning. Man utnämnde isen i Arktis till ”kanariefågeln i kolgruvan”, alltså en ledande indikator med en central roll i en förmodad, kommande klimatkris. Det som ligger →
Antarktis blir allt kallare
På NoTricksZone rapporteras det då och då om köldrekord världen över, vilket kanske kan ge ett visst perspektiv på alla uppvärmningslarm som vi annars bombarderas med https://notrickszone.com/2023/11/15/while-media-obsess-about-warmth-globe-seeing-plenty-of-unusual-cold-events/ . Här är ett stycke om Antarktis från en tidigare studie (se även här https://klimatupplysningen.se/den-antarktiska-halvon-har-blivit-kallare-sedan-1990-talet/): Ny studie: Antarktis svalnar mer än 1°C sedan 1999 Betydande nedkylning under 2000-talet →
Arktisk förstärkning, 4: Vintervädret styrs av arktiska oscillationen
Vilken typ av vinter kommer vi att få i år? Blir det en radda lågtryck från Atlanten som ställer sig i kö för att leverera milt och fuktigt väder på löpande band? Eller blir det högtrycksbetonat och kallt? Blir det ’blockerande’ vädersystem i år igen? Kommer jetströmmen att vandra söderut med arktisk kyla i släptåg, →
Dagens klimatbild: Kallaste majmånaden i mannaminne i Arktis
Danska meteorologiska institutet började redovisa temperaturmätningar i centrala Arktis 1958. I år blev det en överraskning, vi fick den kallaste majmånaden i mannaminne, se det inringade området i figuren. Detta uppmärksammades av meteorologen Joe Bastardi den 12 juni. Man kan följa Bastardis Twitter här, där han ofta kommenterar intressanta väderhändelser. Vi har tidigare beskrivit Odens →
Arktisk förstärkning, 3: Albedoeffekten
Det har varit en avsevärd uppvärmning i Arktis sedan 1979, långt mer än på andra breddgrader.[1] Detta kallas för den ”arktiska förstärkningen”. Samtidigt har istäcket minskat trendmässigt, särskilt sommartid. Hur kan man förklara dessa förändringar? Vilka krafter driver dem? En standardförklaring är att ett minskat albedo lokalt i Arktis skulle vara orsaken. Ren snö och →
Arktisk förstärkning, 2: Körsbärsplockning i Arktis
Ständigt matas vi med påståenden om att isen i Arktis är på väg att smälta bort, och att detta kommer att vara ödesdigert för hela det globala klimatet. Många prominenta alarmister har siat om det isfria Arktis, som ska inträffa än det ena året, än det andra. Men ingen har haft rätt. Isen i Arktis →
Arktisk förstärkning, del 1: Det var varmare förr i Arktis
Den så kallade ’globala’ uppvärmningen är mycket ojämnt fördelad. Tropikerna och södra halvklotet inklusive Antarktis påverkas ganska lite. Norra halvklotet värms snabbare. Allra mest ser vi uppvärmningen i Arktis, där temperaturen har ökat mer än någon annan stans på Jorden. Detta kallas för den arktiska förstärkningen (Arctic Amplification, AA). AA utmålas som en fruktad ’tipping →
