Invändningar mot klimatmodellerna

Avsnitt 9 Invändningar mot klimatmodellerna

I avsnitt 7 pratade jag allmänt om modellerna och i avsnitt 8 försökte jag ge en beskrivning av hur AGW modeller som IPCC förlitar sig på fungerar. Jag tog också upp de så kallade NV modeller, dvs. de som tar utgångspunkt i naturlig variabilitet.

Detta är sista avsnittet av tre som handlar om klimatmodeller. Det finns en rad starka invändningar mot modellerna. Dessa är viktiga att lyfta fram och diskutera. Givet modellernas stora osäkerheter är det märkligt att så många fortfarande tycks tro att beräkningsresultaten duger som underlag för stora och viktiga politiska beslut.

Även om nu AGW-modellerna, är konstruerade enligt vetenskapligt acceptabla principer så hjälper inte det när kritiken framförallt handlar om att ekvationssystemen inte kan lösas.

Jag har tidigare i olika sammanhang skrivit om vad som fick mig att ifrågasätta klimatmodellernas trovärdighet. Jag förvånades över enkla saker som hur klimatmodellerna kunde visa en alltför kraftig uppvärmning historiskt, och att dom samstämmigt och felaktigt visar att den största uppvärmningen inte alls sker vid marken utan i mellersta och övre delen av troposfären över ekvatorn och därifrån i höjd minskande till marknivå vid polerna. Empiriska mätningar visar tydligt att så är det inte. I den mellersta och övre delen av troposfären över ekvatorn ökar temperaturen inte snabbare än vid marken, snarare det motsatta och vid Sydpolen har temperaturen varit svagt fallande de senaste 20–25 åren. I Arktis har temperaturen däremot generellt varit stigande under de senaste åren. Men den kraftigaste ökningen har faktiskt inte varit vid Nordpolen utan på lägre breddgrader (60–65 grader Norr) och det har inte klimatmodellerna kunnat förutse heller

Men det finns många fler invändningar mot klimatmodellerna av AGW-typ. Jag tar upp dem i nya upplagan av Klimatkarusellen men ska också nämna några av dem här.

Den första handlar om att modellerna inte uppfyller två fundamentala villkor. De måste vara deskriptivt giltiga, vilket betyder att de måste på ett tillfredsställande sätt kunna återge de observationer som man redan har gjort. Detta har inte modellerna lyckats med. Modellerna måste också kunna valideras, dvs. deras prognosförmåga måste styrkas med någon av ett flertal tillgängliga metoder. Detta har man inte heller lyckats med enligt två av världens främsta experter inom validering av prognoser, Kesten Green och Scott Armstrong. När dessa forskare 2007 granskade de klimatprognoser som lades fram i IPCC:s fjärde rapport drog de slutsatsen att prognoserna är ovetenskapliga och otjänliga som underlag för politiska beslut. Jag lägger in referensen till Green och Armstrong i undertexten. (K.C Green & J.S Armstrong, 2007, Energy Environment 18:995).

Den andra viktiga invändningen handlar om att klimatmodellerna bygger på finita elementmetoden (FEM). För att få ett tillförlitligt resultat med hjälp av finita elementmetoden måste en tillräckligt kort tidsmässig steglängd användas. I klimatsammanhang betyder det att en rumsmässigt tillräckligt finmaskig cellindelning av atmosfären måste användas. Då kan man genom ett iterativt förfarande få fram en acceptabelt precis numerisk lösning av modellens differentialekvationer. Problemet är att det än så länge saknas tillräcklig datorkraft för att kunna numeriskt lösa modellernas differentialekvationer.

Den tredje starka invändningen handlar om att modellerna har haft vädermodeller som mall. Vädermodellerna bygger på befäst kunskap om värmetransportprocesser.

Den fjärde invändning är i from av en fundamental matematisk invändning. Den kan sammanfattas med att klimatmodeller av AGW-typ inte kan spå klimat längre tid framöver än de kan spå väder.

Slutsatsen följer logiskt av att klimatet utgör det genomsnittliga vädret över en viss tidsperiod. Kan man inte spå periodens väder, kan man inte heller spå periodens klimat.

Invändningarna mot klimatmodellerna är många och även om modellerna har potential att bli bättre så är det svårt att se att dessa modeller med någon större trovärdighet och under överskådlig tid kommer att kunna säga så mycket om det framtida klimatet.

I nästa avsnitt 10 ska jag prata om energipolitiken.

Elsa Widding

Dela detta inlägg

33 reaktion på “Invändningar mot klimatmodellerna

  1. 1
    Arild Fuglerud

    Tack, Elsa för din vetenskapliga presentation av vad AGW modellerna står för. Det får nästan betraktas som ett brott mot mänskligheten att använda dessa modeller som underlag för politiska beslut att spendera gigantiska ekonomiska medel i hela världen. Och det avskyvärda är att IPCC (FN) står bakom underlaget.

  2. 2
    Paul

    Man förstår hur alarmisterna kan ”komma undan” kritik då detta är mkt komplicerat och säkerligen 99% av befolkningen inte fattar ett jota av det. Det är bara välutbildade ingenjörer som klarar av att hantera denna information. Det som verkligen behövs är att modellskaparna måste komma från i ljuset och inte längre gömma sig i anonymiteten och svara på just dessa kritiska frågor. Därefter måste seriösa journalister förklara detta på ett lättfattligt sätt för gemena man.

  3. 3
    jensen

    Elsa, mycken tack. ” Strålande” innehåll.
    Tyvärr hittade jag ingen länk till Green-Armstrong, men den var lätt att hitta via Bing.. Just den informationen var en av huvudorsakerna till min Klimathots-skepticism. Mycket glad att återläsa den.

    https://repository.upenn.edu/cgi/viewcontent.cgi?referer=https://www.bing.com/&httpsredir=1&article=1169&context=marketing_papers

    Beträffande Din uppgift om att globala temperaturförändringar är mest åskådliga NH 65, skulle det vara intressant att höra eller läsa fördjupning om den kunskapen.
    Att inse, att NH temperaturmässigt, årstidsmässigt styr över SH finns högst trovärdig information om.
    Studera bara årstidsvariationernas variationsomfång NH gentemot SH.
    Beträffande betydelsen av NH65 -insolationen i temperaturhänseende, Studera jordgloben, som väl alla har hemma och innebörden framgår entydigt.

    https://theclimatescepticsparty.blogspot.com/2018/07/waves-and-tides.html

  4. 4
    Adepten

    ”Bråttom men inte kört” av Stefan Edman är den senaste boken för alla som tar klimatproblemen på allvar och vill skaffa sig kunskap om vad forskarna säger. Boken handlar om resan till en fossilfri värld – tekniska genombrott, ekonomi, värderingar, politik och vardagsliv. Han visar hur EU och Sverige kan ta ledartröjan och bli goda föredömen i klimatomställningen. Och att 2020-talet kan och måste bli handlingens årtionde!
    Eftersom Sverige siktar på att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer genom att 2045 få bort alla utsläpp av växthusgaser har följande energi- och klimatmålen till 2030 och framåt tagits fram.
    • Senast 2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp, varav minst 85 procent av reduktionen av utsläpp ska ske i Sverige
    • Utsläppen av växthusgaser ska vara 63 procent lägre 2030 jämfört med 1990 (gäller verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter)
    • Utsläppen för inrikes transporter exklusive inrikes flyg ska vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010
    • Energianvändningen ska vara 50 procent effektivare 2030 jämfört med 2005 (genom minskad energiintensitet)
    • Elproduktionen ska år 2040 vara 100 procent förnybar (men det är inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft)

    Jag noterade några källanvisningar utmaningar för de svenska energi- och klimatmålen.
    Elbilsbatteriernas klimatpåverkan
    https://www.ivl.se/download/18.14d7b12e16e3c5c36271070/1574923989017/C444.pdf

    Metaller för klimatsmart energi. Om batterimineraler se Grus och guld 1/2019
    https://issuu.com/grusoguld/docs/20-1gognr12020_uppladdat?fr=sYjY1ZDYxMTYyMw

    PÅ väg mot en gruva
    https://issuu.com/grusoguld/docs/g_g_webbtidning?fr=sYWY5YzMzMjAwOQ
    100 procent förnybart inom tjugofem år- visst går det !

    Vägval för klimatet
    https://www.iva.se/globalassets/bilder/projekt/vagval-klimat/201904-iva-vagval-for-klimatet-delrapport1-n_ver2.pdf

    Smarta elnät
    http://swedishsmartgrid.se/globalassets/publikationer/forumsmartaelnat2016-2019_200124.pdf
    http://swedishsmartgrid.se/globalassets/publikationer/flex_for_okad_kapacitet191220.pdf

    Energiläget 2020
    https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=173928

    Jag noterade också att Johan Kuylenstierna önskar att boken delas ut till alla svenska Gymnasieungdomar.
    Jag önskar därför slutligen att de kunniga på denna sajt läser boken och nagelfar den på fakta.
    Du kan kanske använda detta som utgångspunkt när du ska hålla nästa föredrag om energipolitiken.

  5. 5
    Daniel Wiklund

    Det är härligt att läsa eller höra på din mycket breda kunskap. Stefan Edman har mycket att lära av dig.

  6. 6
    Lars Cornell

    #4 Adepten. Jag väntar med att läsa tills Elsa kommit med nästa avsnitt 10 om energipolitiken. Att Kuylenstierna rekommenderar boken sänker direkt dess trovärdhet. Han har ju positionerat sig som Sveriges egen Bagdad Bob i detta ämne.

    Det jag skulle vilja se utdelat till Sveriges ungdomar är Clintels brev till Akademierna, fast omskrivet i mer lättläst form, för Clintels brev har inte ett lättläst språk.

    Adepten, om du finge välja, vilken bok eller dokument skulle du då rekommendera på Gretas uppmaning att ”lyssna på vetenskapen”? Med ”vetenskapen” menar vi då IPCC-AR5 och inget annat, eller hur? Relaterat sid 4 och 5 i,
    http://www.tjust.com/2020/klimat/202005-ost.pdf

    Det är lätt för Greta att säga ”Lyssna på vetenskapen”, men var kan svenska ungdomar läsa om vetenskapen IPCC-AR5 på svenska?

  7. 7
    Lasse

    #6 Imponerande arbete. 31 sidor med stolligheter som drabbar oss i media.
    Adepten visar ovan hur iskall kunna omvandla vårt energisystem så det blir fossilfritt.
    Det är klar vi kan-vi har unika möjligheter med skog och vattenkraft.
    Men just att möjligheterna är unika gör att vi bör avstå!

    Mycken kraft läggs på att försöka övertyga oss om hur nödvändigt det är med en omställning. Accelererande havsnivåändringar försvinnande is osv.
    Vad som inte framgår är att vi har sett dessa tecken förr. I en periodisk föränderlig värld så plockas trender som passar upp som bevis medan andra trender negligeras .
    Svalbard är ett talande exempel som vi sett tas upp när det värms men nu när det är kallare talar få om det. Så vetenskapsfientlig är dagens mediala värld.
    Mosaic expeditionen mitt i sommaren upplever Arktis i nollgradig temperatur-som vanligt där uppe. https://follow.mosaic-expedition.org/
    Vad skall de skriva om som skall kunna tolkas som värre än befarat?
    De drev dubbelt så fort, vilket visar hur isen rör sig.
    De fastnade i tjock is när de skulle ta sig fram.
    Solen lyser 24 timmar där uppe-men inte på expeditionen som döljs av en ständig dimma. Låt oss få höra om detta!

  8. 8
    Ivar Andersson

    ”När dessa forskare 2007 granskade de klimatprognoser som lades fram i IPCC:s fjärde rapport drog de slutsatsen att prognoserna är ovetenskapliga och otjänliga som underlag för politiska beslut.”
    OTJÄNLIG är ett mycket stark ord som oftast används om vatten och mat och betyder att vattnet och maten inte får säljas. Men klimatmodellerna går tydligen att sälja hur som helst.

  9. 9
    Robert Norling

    Tack Elsa för att du orkar jobba på!
    För mig känns det som om Sverige håller på att bli helt förlorat som en demokratisk välmående välfärdsstat.
    Nu mer har jag svårt att hitta någon som helst samhällsverksamhet som inte brottas med stora problem.
    Det ena idiotiska beslutet efter det andra rullas ut och listan kan göras oändligt lång.
    Klimatet används som en murbräcka för att omfördela makt och pengar och då är ”vanligt” folk definitivt inte vinnare.
    Vindkraftverken poppar upp som svampar ur jorden en regnig sommar och miljarderna rullar.
    Slussenbygget i Stockholm blir mer än 3,5 miljarder dyrare.
    12,1 miljarder kronor var ursprunglig kostnad men nu är notan uppe på 15,8 miljarder.mycket på grund av att Katarinabergets bussterminal måste förstärkas kraftigt mot biogasexplosioner då det kommer att kunna passera mer än 200 st gasdrivna bussar in i berget.
    En annan stor fördyring är översvämningsskydd så inte Saltsjön ska kunna svämma in i Mälaren.
    Hur har det det kunnat gå så här illa med vårt land.

  10. 10
    foliehatt

    @ Adepten, #4,
    jo, vi vet allt det där. alla planer på radikala omdaningar av vårt samhälle på nästan samtliga områden. Men, frågan som vi bör kräva att få besvarad är – varför?
    IPCCs FAR kom för 30 år sedan, där klimatkänsligheten för koldioxid beskrevs till att vara 3⁰C +/- 50% – det vill säga totalt oanvändbara data, som dessutom ar framtaget som ett medelvärde mellan ett antal datormodellsimuleringar, för att göra saken än värre. På 30 år har vår kunskap inom det området inte förbättrats. Jag känner nog inte till något vetenskapligt område där det förekommer aktiv forskning där liknande, centrala, data inte har förbättrats – med undantag för klimatforskningen, då. Det är som om att denna, egentligen grundbultfrågan inom klimatforskningen inte är av intresse för de som arbetar i fältet.

    Jag ser detta som ett enorm utslag av inkompetens från de som arbetar inom området. På 30 år borde man hinna prestera ett och annat. Man gör så i alla andra aktiva discipliner av naturvetenskaplig/teknisk forskning. Så, från min förståelsehorisont så är allt det du listar, allt som våra politiker har beslutat i ämnet totalt irrelevant, såvida vi inte först kan lägga fram tunga argument varför vi behöver dessa åtgärder.

  11. 11
    Matz Hedman

    #4 Adepten
    Du har säkert forskat en hel del på egen hand och borde därför lätt kunna peka ut vilka trender som hittills uppmätts och som pekar på att omedelbara åtgärder krävs. Här serverar jag alla viktiga temperaturserier sedan 1979. https://cfys.nu/GTA/ . Du kan välja 2m serier eller data mätt med satelliter och ballonger på högre höjd.
    Kolla runt lite och kom tillbaka med det hemskaste du kan hitta.
    Om du hittar något vill jag höra, gärna tillsammans en prioriterad lista på de bästa klimatbeslut som tagits hittills och som därför bör fortsätta/utvidgas, eller om du några nya förslag.

    P.S. Att du inte använder ett verkligt namn inger inget förtroende. Ändra gärna.

  12. 12
    Eilif Hensvold

    Tack Elsa för att du orkar jobba på. Jag är inte helt bekväm med dina fyra invändningar. Särskilt inte med den fjärde. Jag återkommer senare med mer genomtänkta synpunkter.

  13. 13
    Teresa M

    Jag tror att man måste inse att det inte går att välta klimathotsparadigmet över ända endast med hjälp av logik och fakta. Skall det finnas minsta chans till framgång måste man förmodligen bete sig lika fräckt och oborstat och ohederligt som motståndarna. No more Mr Nice Guy alltså, av med handskarna! I motsats till vad Jesus predikade så tror jag inte att något blir bättre av att man behandlar skitstövlar och lögnare med respekt. I det fallet tror jag mer på gamla testamentets öga för öga, tand för tand. Upp till kamp alltså och höj era röster!

  14. 14
    Mats

    Hej Elsa och alla ni andra på KU som kämpar på för en öppen och ärlig debatt, stort stort tack!

    CO2s klimatkänslighet är vad jag förstår ”Klimatdebattens Gyllene Graal”.

    Kan någon hjälpa mig att reda ut vilken av ECS och TCR som används i modeller, en eller rent av båda?

    I SPM Den naturvetenskapliga grunden ; 2013; sid 29 har man längst ned lagt in en fotnot ”16”; ”Ingen bästa skattning av klimatkänsligheten kan ges nu på grund av bristande överensstämmelse kring utvärderade bevislinjer och studier.”
    Ska man tolka det som att bevislinjer är att jämföra med teori och studier med verkligheten? I så fall säger de att deras teori inte stämmer med verkligheten.
    Dessutom skulle det kanske vara bättre att säga att klimatkänsligheten, enligt IPCC, kan vara precis vad som helst mellan 1,5 och ett värde som är 3 gånger så stort snarare än att tala om 3,0+/- 50%.
    Hur eller hur. I vilket annat sammanhang skulle en sådan osäkerhet accepteras som utgångspunkt ens för en allmänt hållen debatt, än mindre beslut som förslösar ofantliga mängder monetära såväl som mänskliga resurser och engagemang?

    Från AR4 har osäkerheten ökat i riktning mot lägre känslighet, 2,0—4,0har blivit 1,5—4,5 ändå sägs på allra sista sidan att människans klimatpåverkan visas ”ännu tydligare än i den förra IPCC-rapporten”.

    Sen kan tilläggas att på sidan 33-34 säger man om RCPer i AR5 att ”Alltså tas inte hänsyn till osäkerheter i kolcykeln som påverkar koldioxidkoncentrationen i atmosfären i de koncentrationsdrivna CMIP5-simuleringarna.” Hur stor del av ”verkligheten” tittar man på.
    Som sagts tidigare används dessa ”projektioner” i alla möjliga sammanhang för beslut.

    Nog dras det ofantligt stora växlar på ofantligt osäkra påståenden -tillbaka till forskningsmiljön- gör om gör ”rätt”.

    Återigen stort tack för ert arbete på denna sida.

  15. 15
    Mats

    Det ska vara 2;0 — 4,5 har blivit 1,5 — 4;5
    Kan ni rätta.

    Med vänlig hälsning, Mats

  16. 16
    Adepten

    #6 Lars Cornell
    Jag kan hålla med dig om det du nämner i de två första styckena.
    Men om man skall ta fasta på det IPCC-AR5. Då hamnar man i samma tunna som alla våra myndigheter som skall ge råd till våra politiker. De har tagit fasta på att vid bedömningen av riskerna förknippade med klimatförändringarna spelar ”svansrisker” (extremhändelser med låg sannolikhet) ofta en mycket större roll än deras sannolikhet ensam kan indikera. T.ex. RCP 8,5 graders globaluppvärmning. Det finns tre huvudskäl till detta:
    1. Det linjära förhållandet mellan känslighet och uppvärmning.
    2. Konvexiteten hos skadefunktionen.
    3. Konkaviteten i nyttofunktionen.
    Ignoreras den övre svansen av fördelningen av möjliga utfall kommer det att resultera i allvarliga underskattningar av de socioekonomiska kostnaderna och det socialt optimala priset för att minska dessa kostnader.
    Det är en av andemeningarna i IPCC-AR5 Vi välfärdsländer kan unna oss den lyxen. Men lever man under svårare omständigheter kan man inte leva med dessa strategiska målsättningar. Då gäller det att leva för dagen.

    #10 foliehatt
    Jag tycker att man rent förenklat kan se IPCC AR-5 som så att man utgår från hur vädret var mellan 1900 till 2013 och hur det är kopplat till antropogen ökning av fossila växthusgaser och att man därur drar slutsatser om framtidens väder och socioekonomiska kostnader om inget görs. Därför kommer det att bli intressant att se vad IPCC AR-6 kommer att estimera. Nu när temperaturökningen inte tycks öka lika snabbt.

    #11 Matz Hedman
    Jag måste erkänna att jag förstår mig inte på hur man använder ditt grafikprogram och kan därför inte hitta några hemskheter. Om du menar vilka de bästa klimatbeslut som tagits i Sverige är. Ja det var när vårt oljeberoende ersattes med kärnkraft en gång i tiden. Sedan dess har det inte tagits några bra klimatbeslut som jag ser det. Du eller någon annan kunnig får gärna hjälpa mig med att komma med nya förslag.
    Slutligen. Det är vad man skriver och ger uttryck för som kan inge ett förtroende inte ett verkligt namn.

  17. 17
    Lars Cornell

    #16 Adepten

    ”Det linjära förhållandet”
    Det finns inget linjärt förhållande. De som pratar om ”accelererande” och ”TippingPoint” pratar i nattmössan mot bättre vetande om förändring mot en varmare jord. IPCC-AR5 är mycket tydlig ”Extremt osannolikt”. Möjligen kan vi i någon situation ha ”accelererande” och ”TippingPoint” i riktning mot kallare klimat.

    Varje kropps utstrålning är i proportion till kroppens temperatur °K upphöjt till 4. Det innebär att utstrålningen ökar dramatiskt med temperaturen och är en stabiliserande faktor för jordens klimat. Samtidigt avtar koldioxidens styrka som växthusgas omvänt logaritmiskt vilket förstärker stabiliteten.

    De Tipping-Point som Rockström, Väder-Per och andra domedagsprelater åker kring och skräms med kan därför inte inträffa. Om de kan inträffa hade de gjort det för länge sedan då vårt klimat var varmare än nu.

  18. 18
    Lars Cornell

    #16 Adepten.
    Jag vet inte vad du menar med ”2. Konvexiteten hos skadefunktionen. 3. Konkaviteten i nyttofunktionen.”

    http://www.klimatupplysningen.se/2020/07/16/till-veteskapsakademien-och-till-ingenjorsvetenskapsakademien/
    ”Ett typiskt exempel på klimatdumhet är att spendera miljarder dollar på smutsiga, fliseldade kraftstationer. För denna förment ”gröna” lösning förstörs skogar med unika ekosystem. Bisarrt!”

    Satelliter ser nu en grönare och skönare värld än tidigare. Det beror huvudsakligen på höjd koldioxidhalt i atmosfären med åtföljande förhöjd fotosyntes. Alltfler vetenskapsmän inser att mer koldioxid är till mer nytta än skada för oss och vår jord.

  19. 21
    Adepten

    #18 Lars Cornell
    Det är ett nyttokostnads språkbruk som ekonomer brukar använda sig av när de ska göra ekonomiska riskuppskattningar i olika sammanhang. En metod som kan användas vid samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar och som går ut på att sätta de samhällsekonomiska kostnaderna för en investering i relation till den samhällsekonomiska nytta som investeringen medför.
    Men enkelt utryckt. 2. Skadekostnadsfunktionen ökar med tiden 3. Nyttofunktionen minskar med tiden om man väntar med en åtgärd.

    #20 Lars-Eric Bjerke
    Som du vet mycket bättre än mig står RCP 8,5 för 8,5 W/m2 som motsvarar ca 4,5 grader år 2100. Men enligt ”IPCC_wg3_ar5_technical-summary” nämndes 8 grader p.g.a. den feta svansen av sannolikheter eller spridningen av utfallssannolikheter.

  20. 22
    Eilif Hensvold

    Hej Elsa.
    Din invändning fyra. Att inte kunna förutse utfall av enstaka händelser i närtid (här väder) men med god precision kunna förutse medelvärden över många händelser långt framöver (här klimat) är inte upprörande. Enklaste exempel, nästa tre tärningskast är svåra att förutse men du är rätt säker på att över lång tid får du 3.5. Ok, oberoende händelser men det är heller inget konstigt i processer med minne, kort eller långt. Markov osv osv.

    Din invändning två. Dagens differentialekvationsansatser med finita element lösningsmetoder är så beräkningskrävande att det tredimensionella ”gittret” blir för grovmaskigt om beräkningarna ska ta rimlig tid (dagens datorer). Visst, det kan stämma, men här ligger en antydan om att med framtidens datorer, kanske kvantdatorer, så får vi till det. Underförstått, vi har en korrekt förståelse och fysikalisk modell över skeendet. Det tror jag inte. Jag menar att våra modeller saknar både faktor x och faktor y osv osv. Faktorer som vi idag inte förstår oss på. Och dessutom innehåller en antal chansningar när det gäller sånt som vi kanske förstår oss på. Alltså, det är inte beräkningstekniken som är det stora bekymret.

    Ursäkta, det känns tråkigt att vara motvalls men i alla fall.

  21. 23
    Fredrik S

    Adepten #21

    Du pratar alltså om tex svensk sjukvård nu?

    Dssutom.

    ”It’s more fun to talk to someone who doesn’t use long, difficult words, but rather short easy words like ”What about lunch?”

    A.A Milne

  22. 24
    Matz Hedman

    #16 Adepten
    Klarsynt om klimatbeslut
    Jag vill lägga till värmepumpar som i sig var mer av ett energibesparingsalternativ, men som slog åt helt rätt håll även klimatmässigt Kanske det bästa vi har och som vi borde pusha inom EU. och globalt.

    Att du inte förstår appen förvånar mig. Det är väldigt enkelt. Välj ett dataset och en graf uppträder omedelbart. Sedan kan du välja att begränsa områden genom att välja lat och long positioner under fliken ”Map Controls”. +++ Om du inte kan/orkar måste jag tolka det som om du har en förutfattad mening som du inte vill utmana.

    Sedan har jag svårt att förstå varför ditt riktiga namn måste vara hemligt. Du är ju på ”rätt” sida i denna diskussion. Ingen kommer att sparka dig.
    Kommentaren modererad.

  23. 25
    Rolf Mellberg

    #24 Matz

    Detta att ”adepten” (och många med hen) vill vara anonym tycker jag vi ska överse med. Problemet är förstås det groteska sätt vi ”s.k förnekare” blir uthängda, föraktade och bespottade i det offentliga rummet. Ordet förnekande är relevant bara i det avseende att alarmister förnekar att skeptikersidan överhuvudtaget skall erkännas vara en legitim diskussionspartner. Eller att vi ens existerar annat än på flat earth-nivå.
    Nej, vi som vågar visa mod och integritet och inte skäms för våra kunskaper och åsikter genom att vara öppna med våra namn, vi vägrar att acceptera att räddhågsna och totalitära strömningar ska ta över vårt samhälle. Vi får hoppas att många följer oss.

  24. 26
    Adepten

    #23 Fredrik S
    Ha Ha Det var pricken över i-et. Fast jag menade faktiskt det IPCC skrev om i sin ”IPCC_wg3_ar5_technical-summary”. Men det är en ekonom jargong som kan användas i alla möjliga sammanhang.
    Sen kan tilläggas att jag försöker alltid att förenkla så mycket det går av samma anledning som Einstein gjorde när han skrev E=mc2.

    #24 Matz Hedman
    Men det var väl inte Riksdagen som bestämde att vi skulle ha värmepumpar?
    I do my best. Jag återkommer när jag kollat din app.
    Sist. Rätt vad det är kan man hamna i en motström och hamna på fel sida om kobbe så att man förliser.

  25. 27
    Matz Hedman

    #26 Adepten
    Sant. Som jag minns det för egen del så rusade elpriserna och direktverkande el blev tokdyrt. Så det var marknadens reaktion på ett politiskt beslut om elmarknaden, inte direkt klimatet. Pumparna borde vara utmärkta på marknader där el produceras fossilt.

    Jag vill också ursäkta min dåliga ton i förra inlägget.
    Blir spännande att se om du hittar något hemskt bland graferna.
    Jag hoppas det regnar idag så att jag får tid att färdigställa serier för solinstrålning.

  26. 28
    Eilif Hensvold

    #27 Matz ”Jag vill också ursäkta min dåliga ton i förra inlägget”. Bra!
    #25 Rolf. Helt ok med signatur. Det finns skäl, och vi vet inte vilka. Vad är vi utan TTY?
    Om värmepumpar. Som skogsägare köpte jag en ny vedpanna till maskinhallen, 300 m2, 2003. Ett år senare läste jag om värmepumpars energilogik, ta tre betala för en, och sålde 2004 vedpannan till Ö-vik. Det sved. Vi har sen dess installerat sju jordvärmesystem, 8 – 17 kw. Att MP är mot detta är en tragedi.

  27. 29
    Adepten

    #27 Matz Hedman
    Har kollat din app. Följande frågor dyker upp. Vilket av dataseten är den relevantaste? När trenderna är satta för varje dataset vad blir då standarddeviationen? Hur mycket avviker HadCRUT4 eller HadSST4 från dina dataset?
    HadGEM3-familjen av klimatmodeller representerar den tredje generationen av HadGEM-konfigurationer och inkluderar NEMO-havsmodellen och CICE-sjöisen-komponenter. Vad tror du om dessa?
    IPCC-AR5 ansåg att det vara minst 66 % chans att det föll inom 1,5 °C – 4,5 °C tempökning till 2100. Eller med andra ord att det var 33 % risk att uppvärmningen antingen skulle vara lägre än 1,5 °C eller högre än 4,5 °C.
    Enligt studien https://advances.sciencemag.org/content/6/26/eaba1981.full
    antyder att det ”troliga intervall” har minskat till högst 2,3 °C till 4,5 °C – eller eventuellt ett ännu smalare intervall. Den nedre delen av intervallet har därför ökat betydligt, vilket innebär att forskare nu är mycket mer säkra på att den globala uppvärmningen inte kommer att bli ”liten”. Som kan vara viktiga vid bedömning av konsekvenser vid klimatförändringar. Vid riskbedömning är det normalt att överväga resultat som är möjliga även om de inte är de mest troliga.

  28. 30
    Matz Hedman

    #29 Adepten
    Tack för att du tog dig tid.
    Ja, spridningen är stor mellan dataseten och deras trender ökar från version till version. Om man jämför dem med varandra så ser man en klar bias = att generella ”rättelser” har lagts till eller stationsval ändrats. Detta är uppmätta värden som tolkas med så olika resultat. Det vittnar väl om att 2m temperaturen är otroligt svår att mäta och gissa över tid?

    Lite bättre är det med satellitdata, men där har tyvärr också bias smugit sig in. RSS följer sedan v4 de ”rättade” markstationsserierna mycket bättre än innan de lade till sin justering.

    Jag har valt ERA5 re-analysdata från ECWMF som jämförelse. Dom väger samman data från en mängd källor med en otroligt hög upplösning i alla fyra dimensioner och utan bias. Deras data är enkelt tillgänglig, om än som stora datamängder.
    Jag lade just till deras dataset för de flesta parametrar rörande instrålningen. Instrålningen vid marken tycks ha ökat ganska rejält över NH sedan 1979 på bekostnad av SH. Moln, aerosoler och albedo tycks ha förändrats i värmande riktning, mer över land än över hav. (Lägger till preliminärt eftersom jag just nu får hjälp att tolka och verifiera)

    Jag letar efter utdata från någon meriterad klimatmodell. CMIP5 finns men jag har ännu inte hittat någon skalbar lösning att läsa deras komprimerade format (grib) i min miljö.
    Det skulle vara otroligt intressant att se hur bra modeller presterar i de olika trycklagren och hur stabila prognoserna är när man tittar geografiskt, speciellt då hindcast resultat. Om du hittar någon i formatet netCDF får du gärna posta en länk,
    Jag ska titta på om jag kan lägga till HadCRUT4, tror mig minnas att de har en griddad version tillgänglig.

  29. 32
    Matz Hedman

    #31 Adepten
    Sitter med mobilen nu men jag ser att HadCRUT4 kommer att funka. Skall kolla CMIP länkarna. Jag har CMIP hos ECWMF men i ”fel” format. kanske ett alternativ finns i din länk.

  30. 33
    Matz Hedman

    #31 Adepten
    Jag lägger till hadCRUT4. Det blir intressant att se vad en så lågupplöst serie ger i jämförelse http://cfys.nu/videos/HadCRUT4.png. Rutorna är ca: 550x550km vid ekvatorn. Jag säger inte att det behöver ge ett sämre resultat. För GHCN har jag gjort min egen gridding. Dom har också data i HadCRUT-format som jag bör ta med för en mer rättvis jämförelse.

    Det kommer att ta lite tid att slå ihop hav och land samt anpassa griddingen. Jag lägger en not där jag ser ett inägg från dig när jag väl är klar.

Kommentarer inaktiverade.