Minskad molnighet ligger fortfarande bakom de varma somrarna

I mitt förra inlägg visade jag att den ökade vintertemperaturen helt och hållet kunde förklaras med att lågtryck i större utsträckning har lagt sig kring Island. I det här inlägget gör jag motsvarande beräkning för sommaren (juni-juli-augusti) men använder globalstrålningen istället för NAO index som styrande parameter. Globalstrålningen är alltså ett mått på hur mycket solstrålning som når marken, och den styrs främst av hur mycket moln det är.

Som ni vet har jag skrivit om globalstrålningen och sommaren förut i bla dessa inlägg: Vädrets makter styr temperaturen i Sverige, Sommar och sol.

Nedan har jag plottat globalstrålningen och temperaturen i samma figur. Datat kommer helt och hållet från SMHIs klimatindikatorer.

summer_irradiance

Det finns alltså en oerhört stark korrelation mellan globalstrålning (molnighet) och temperaturen för sommaren. Om man plottar temperaturen som en funktion av globalstrålningen ser det ut som följer:

summer_irradiance_scatter

Om man nu antar att det finns ett linjärt samband (den blå raka linjen ovan) mellan sommartemperaturen och globalstrålningen kan man använda detta samband för att ta bort effekten av den ökade globalstrålningen från temperaturen:

summer_no_irradiance

Nu har den stigande trenden försvunnit. Man kan alltså inte hitta något spår av någon koldioxideffekt under varken sommaren eller vintern i Sverige. Allt beror på naturliga variationer. SMHI hävdar följande om den ökade temperaturen:

Vi vet att det är den globala uppvärmningen som driver detta, och att utsläppen inte minskar

Men motbevisen till detta uttalande ligger helt öppet på SMHIs hemsida och vem som helst med någorlunda kunskaper i tex Excel kan lätt se detta.

Dela detta inlägg

50 reaktion på “Minskad molnighet ligger fortfarande bakom de varma somrarna

  1. 1
    Bo Gustafsson

    Snygga diagram som förklarar korrelation. Två följdfrågor;
    1. Vad styr molnbildningen?, här finns ju många svar (allt från minskade aerosoler från förbränning till påverkan av kosmisk strålning/solvind)
    2. Kan man utvidga analysen till områdena som ligger utanför Sveriges gränser?
    Tack för intressant analys

  2. 4
    Anders Gustafsson

    Koldioxidteorin som förfäktas av IPCC och SMHI m.fl. hävdar ju att uppvärmningen är global, dvs den drabbar hela jorden. Finns det områden, t.ex. Sverige där man inte kan se någon uppvärmning så har man
    ju motbevisat teorin tycker jag. Uppvärmningen, om den finns, är ju då i alla fall inte global. Detta skulle i de flesta sammanhang medföra ett ifrågasättande av teorin utan att man behöver göra analysen utanför Sveriges gränser även om det vore intressant. En omformad teori med koldioxid som driver temperaturen men, men inte globalt utan vissa om råden, tror jag dock kulle kännas för orimlig till och med för media och s.k. miljöorganisationer.

  3. 6
    Lasse

    Suverän repris Magnus Cederlöv.

    Vad som ligger bakom minskad molnbildning.
    -Det är en renare luft!

    Svårare än så är det inte och det är allmänt accepterat i alla fall är alla överens om motsatsen.
    Vid vulkanutbrott blir luften full av utsläpp. Då sjunker globala temperaturen så mycket att det ger utslag och förklaras.

    Globala utsläppen av SO2 sen 1990 har minskat betydligt framförallt i väst Det går att jämföra med beräknade utsläpp från vulkanerna. Det klarar en normalbegåvad ingenjör av att göra ;-)

  4. 7
    Jonas

    Gick in på SMHI´s sida – klimatindikatorer/globalstrålning

    Tycker de gör ett lite intressant statement:
    ”Värt att tänka på är att när molnigheten minskar så att globalstrålningen ökar så minskar i stället den inkommande långvågsstrålningen och tvärtom. Genom att bara studera globalstrålningen går det därför inte att säga hur det totala positiva bidraget till strålningsbalansen vid markytan påverkats.”

    De säger alltså att det inte går att dra någon slutsats om sambandet mellan globalstrålning och marktemperatur. Sen tittar jag på figur 1 i artikeln ?!

    Vet inte vad man ska säga ?

  5. 8
    Enough

    Alla är överens om att jorden i genomsnitt blivit någon grad varmare sedan mitten på 1800-talet, dock inte linjärt, utan med upp och nergångar.

    Vi människor har försökt förstå processen, men har svårt att hantera dels alla parametrar som påverkar, dels att det kanske finns en viss slumpfaktor med i bilden.

    Det blev molnbildningsmekanismen som satte sig i mitt huvud. Det finns ju en tidsperiod, 1940-1970-tal, som klart visar nedåtgående temperaturer. Eftersom industrialismen tog hög fart då, är kopplingen med ökad temperatur med ökad CO2 halt helt orimlig, så vad var det som hände? Kan det ha varit gradvis ökande halter av förbränningspartiklar i luften, som drev en ökad molnbildning och därmed minskad solinstrålning och fallande temperaturer? Det stämmer bra med att industrivärlden började rena förbränningsprocesser på 70-talet, och molnbildningen minskade därmed. Slutsatsen blir att lägga med tid på att förstå molnbildning, jag tycker att den blir allt mer central i den kortsiktiga klimatfrågan.

    Antagligen är detta att slå in redan öppna dörrar, men jag tycker att vi som är skeptiska till att CO2 driver temperaturen, ska försöka använda denna tidsperiod och avkräva alarmisterna en förklaring ( de har försökt, hockeyklubban med manipulation av tempdata är extremen, finns säkert fler). De ska inte komma undan utan att förklara denna periods fallande temperaturer, samtidigt som CO2 ökade.

  6. 9
    Lasse

    #7 Vissa på SMHI är helt klara med att det är ”solar brightening” som ger oss varmare klimat.
    Skrivningen du visar är ett sätt att inte visa det vissa vet. Fick denna från SMHI som svar på en fråga (M Wild: https://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1)
    Även SVDs reporter Peter Alestig känner till detta, vilket fick honom att varna för ett varmare klimat på grund av minskat flygande!
    Men de vill inte frångå klimatalarmismen-de har ett högre syfte.
    Nu släpps ny forskning med periodicitet: https://notrickszone.com/2020/05/12/new-soon-to-be-published-study-finds-oceanic-atmospheric-and-solar-cycles-drive-europe-climate-variability/
    AMO, NAO och solens cykler finns med. Men de utelämnar antropogen påverkan helt.

  7. 10
    Jonas

    #9
    Vissa är på det klara med … Jo, det hoppas jag verkligen. Om det finns nån på SMHI som inte kan tolka figur 1 i artikeln, så tycker jag de borde söka jobb på nåt annat ställe.

  8. 11
    Ingemar Nordin

    Att SMHI och våra media vägrar att se samband som bevisligen finns är allvarligt. Denna totala blindhet för andra faktorer än koldioxid är en samhällsfara av stora mått.

  9. 12
    Benny

    SMHI håller inte på med vetenskap de håller på med propaganda åt regimen i Stockholm! SMHI:s prognoser är riktigt usla ibland men för dem verkar det inte spela någon roll, pengarna rullar in ändå! En fråga, vad har hänt med Lars Berns blogg Antropocene där inga kommentarer längre släpps fram och inga uppdateringar görs? Har den statliga censuren till slut drabbat även denna sida precis som Samhällsnytt där alla kommentarer stoppats på order av någon, vilket ju gör Samhällsnytt tämligen ointressant vilket kanske var målet för censuren!

  10. 13
    Gunnar Strandell

    Enough #8
    Det har inte varit så lätt att lägga tid på att förstå molnbildningen.

    Friis-Christensen och Svensmark förde 1996 fram en hypotes om att sol och molnbildning påverkar klimatet. IPCC:s dåvarande ordförande, Bert Bohlin, avfärdade hypotesen med:
    ”I find the move from this pair scientifically extremely naïve and irresponsible.”

    Länk:
    https://books.google.se/books?id=mVzUAwAAQBAJ&pg=PA393&lpg=PA393&dq=bolin+svensmark&source=bl&ots=XKLD1tW4er&sig=ACfU3U2jZwGMPl3-JCoeJQopSOoWYYNnLw&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwijj76PubDpAhXsoosKHaU_AQcQ6AEwAnoECAcQAQ#v=onepage&q=bolin%20svensmark&f=false

  11. 14
    Robert Norling

    Något sommarväder har det definitivt inte varit i norra Uppland gångna dygnet.
    När Tierpsborna vaknade till på onsdagsmorgonen så låg årets djupaste snötäcke och inbjöd till skidåkning, men jag tror inte någon var speciellt sugen, då det även blåste ordentligt.
    På morgontimmarna blåste det som mest 21,5 m/s och det har kommit 25-30 mm nederbörd.

  12. 15
    Björn

    Artikeln från SVT om uttalanden från SMHI är ett otroligt svammel. Värmen är inte global utan regional. Global värme eller temperatur förutsätter att den är homogen i atmosfären runt jorden, men den är inte det. Global temperatur eller värme är ett medelvärde av regionala och lokala förhållanden. Hur kan vi ha en myndighet som SMHI som uttalar sig så slappt om detta på grund av att norra delen av landet har haft en något förhöjd temperatur. Uttalandet, ”– Vi vet att det är den globala uppvärmningen som driver detta, och att utsläppen inte minskar”, är då ett bedrägligt svammel! Den globala temperaturen är en matematisk företeelse byggd på temperaturstatistik och kan därför inte i sig vara en orsak, eller driva någonting. Man måste istället fråga sig, vad orsakar att den variabla temperaturstatistiken variera regionalt som den gör?

  13. 16
    MatsL

    När molnigheten minskar ökar väl inte bara instrålningen, utan även utstrålningen från jordytan, och då generera kallare nätter? Så, med mindre molnighet borde man se en ökande skillnad mellan dag- och nattemperaturerna med ökande solinstrålning. Vet någon här, i detta forum, om det finns någon, eller några mätstationer i Sverige som är ”lantliga” och som inte har flyttats, eller drabbats av förändringar i sin närmiljö, där man har temperaturdata för dag och natt, och där en sådan ökning
    av skillnaden mellan dag och natt kunnat registrerats?
    Jag tänker även att det här med skillnad mellan dag och nattemperaturer är av intresse för att studera effekten av en ökad CO2-halt i atmosfären. Finns det någon mätstation någonstans i en ökenmiljö (där molnigheten är nära nog noll varenda dag) där man då lätt skulle kunna se om nattemperaturen ökar med ökad CO2-halt (då det i så fall endast är CO2 som blockerar utstrålningen)?

  14. 17
    Robert Norling

    Om och jag menar verkligen om det nu har blivit ca. 1 grad höjd temperatur globalt och ännu mycket mer i vårt land, så tycker åtminstone jag att det är förundrande att våra uppmätta och därtill presenterade av propagandaorganet SMHI:s sommartemperaturer är så bedrövligt gamla.
    Juli
    36,0° Borås den 20 juli 1901 (Götaland)
    38,0° Ultuna den 9 juli 1933 (Svealand)
    36,9° Harads den 17 juli 1945 (Norrland)

    Nä, nu får det verkligen vara nog.
    Snö och kyla i mitten på Maj, när det borde slås rekord på löpande band.
    Maj
    32,5° Kalmar den 28 maj 1892 och Kristianstad den 27 maj 1892 (Götaland)
    31,3° Nora den 29 maj 1911 (Svealand)
    30,6° Överkalix-Svartbyn den 31 maj 1971 (Norrland)

    De övriga sommarmånaderna är tyvärr också en dyster läsning, känns som vi är på väg mot en ny istid.
    Juni
    38,0° Målilla den 29 juni 1947 (Götaland)
    35,3° Bromma den 30 juni 1947 (Svealand)
    36,4° Gävle den 30 juni 1947 (Norrland)

    Augusti
    36,8° Holma den 9 augusti 1975 (Götaland)
    36,0° Örebro den 7 augusti 1975 och Sala den 6 augusti 1975 (Svealand)
    34,6° Fränsta-Emnäs den 16 augusti 1947 (Norrland)

    September
    29,1° Stehag den 1 september 1975 (Götaland)
    28,9° Kårsta den 7 sep. 1968 och Trängslet den 3 sep. 1958 (Svealand)
    28,0° Gävle den 2 sep. 1983 och Hede den 3 sep. 1958 (Norrland)

    Så inte ett enda rekord på 37 år och de äldsta är så mossigt historiska som 128 år.

  15. 18
    Enough

    #13, Gunnar S.

    Tack för input! Det är en förklaring, men knappast en ursäkt att inte ge sig på forskning kring molnbildning idag , tycker jag. Eller finns det studier idag som jobbar med det?

  16. 19
    Thorleif

    Tack Magnus för denna eminenta graf där du tagit bort den faktor som du anser stört den verkliga underliggnde temperatur-variationen över tid (1985-), s.k de-trending. Synd att du inte har data för längre tidsperiod.

    ”For every action, there is an equal (in size) and opposite (in direction) reaction force.”

    Kanske inte direkt Newton’s 3’e lag men som total lekman på området är det slående hur tydligt oscillerande kring en stabil nivå som temperaturen förändrats. Det handlar om tryckskillnader (hög- resp lågtryck) som enligt de fysiska lagarna leder mot utjämning och därmed en viss temperatur-skillnad. Fram och tillbaka……ständigt. De smärre avvikelser man kan notera beror kanske på ”fördröjningar” föranleda av el Nino et al (NAO hos oss) och de polära jetvindarna. Mao havet och de högre luftskikten styr (utöver direkt solinstrålning/molnbildning).

    Varje vågrörelse upp resp nedåt tycks även uppvisa en ”egen” motreaktion (a-b-c rörelse) förutom efter den kalla vintern 1987 och 2008 (el Nino?).

  17. 20
    Munin

    Det finns fortfarande stort behov av att få helt klarlagt hur SMHIs s.k. homogenisering skapar temperaturserier. Det ska vara ett statistikprogram som skapar Sveriges temperaturserier och det går under benämningen SNHT=Standard Normal Homogenity Test.

    Det är således närmast fråga om fiktiva temperaturer och det finns ingen tydlig redovisning av hur de förhåller sig till riktiga rådata. Det innehåller också subjektiva bedömningar som görs av personer, vilka vi inte vet vilka de är, och vi vet inte vilka homogenitetsbrott (inhomogenitet) de beaktar respektive förkastar. Verkar inte heller finnas en redovisning av vad varje avvikelse motsvarar för fysisk ändring t.ex. flytt av mätstation, tillkommande asfaltsyta vid mätstation.

    I fallet med Jokkmokks temperaturserie visar det sig att SMHI bedömer att 1800-talets temperaturer (rådata) visar för höga värden och därför gör de avdrag på de uppgifterna. Utan dessa avdrag finns ingen trend som visar att temperaturerna skulle ha stigit!

    Hur är motsvarande uppgifter för alla 35 mätstationerna i Sverigeserien? Är det genomgående så att 1800-talets rådatatemperaturer sänks dvs. 1800-talets mätstationer skulle enligt SMHI ha mätt för högt jämfört med dagens mätstationer???

  18. 22
    Jonas

    #20
    Jag har haft en mail-växling med SMHI under en månad angående SNHT. Den person jag haft kontakt har varit mycket vänlig och hjälpsam. Han har svarat på alla frågor jag ställt. Jag upplever att jag har fått korrekta svar.

    Jag har läst igenom artikeln som beskriver SNHT. Min bild är att det de gör i SNHT är helt rimligt. Metoden är ju en generell metod för att hantera tidsserier, och används inom andra områden som t.ex. geologi.

    Det finns dock ett problem (som min kontakt håller med om). För att kolla om en station har påverkats av urbanisering så gör man en s.k. trendtest. Man kollar alltså om den stationen driver i förhållande till en opåverkad mätstation.
    Om man ser en trend med 95% signifikansnivå så korrigerar man data.
    Problemet är att om signifikansen i testet är mindre än 95% så korrigerar man inte data. Det ska man nog inte göra heller, men det blir att man accepterar 0-hypotesen = ingen trend (vilket man inte får göra)

    Konkret – man har en mätstation. Med 80% sannolikhet så finns det en urbaniseringstrend. Man korrigerar inte ! Det kan alltså finnas många stationer som har påverkats av urbaniseringseffekter, men man kan inte säga med 95% säkerhet att det är så.

    Det innebär att det kan finnas en osäkerhet i dagens mätvärden. De kan innehålla en trend, men man är inte helt säker.
    Vi hade en diskussion om att man borde ha ett konfidensintervall på dagens temperaturer, d.v.s. årsmedeltemperaturen i XX är Y C +/- nånting. Använde man konfidensintervall så skulle man se var de rapporterade temperaturen ligger. Om de framförallt ligger i övre delen av konfidensintervallet så är det ju en stark signal om att man överskattar dagens temperaturer.

    Min kontakt på SMHI tyckte det var en bra ide med konfidensintervall. De skulle fundera på om det går att införa. Vi får väl se om det händer nåt.

  19. 23
    StaffanR

    Vi som aldrig har trott på koldioxidens farliga klimatpåverkan är förstås inte
    förvånade över denna presentation. Men det är positivt varje gång man får en
    så tydlig och klargörande analys. Tack Magnus!

  20. 24
    Lasse

    #18 Enough
    Visst pågår det forskning om molnbildning.
    Mosaic expeditionen (Polarstern) är uppe i Arktis och försöker finna de aerosoler som bildar moln där uppe.
    https://follow.mosaic-expedition.org/
    Även Odens besök där 2018 var ute efter molnen.
    Påfallande tyst om dessa expeditioner. Oden såg inte solen på hela sommaren och Polarstern har med tydlighet visat isdriften.

  21. 25
    Sören G

    #17
    Max-temperaturerna har inte blivit högre. Däremot är det nog inte lika kallt när det är kallt. Då blir det högre medeltemperatur.

  22. 28
    Munin

    # Jonas

    Eftersom rådata jämkas i ett statistikprogram blir resultatet en fiktion. Ingen känner till hur den verkliga temperaturutvecklingen varit. Det SMHI skapar är en fiktion, som de vill hävda vara nära den verkliga temperaturutvecklingen. Sannolikheten för om det är så vet ingen och går heller inte att bedöma utan att i detalj gå igenom varje korrigering de gör av rådata.

    För att få något att gå på bör SMHI redovisa alla korrigeringssteg de tillämpar för de 35 mätstationerna. Om det handlar om lika många som i Jokkmokks fall (5 st) kan det handla om uppemot 150 korrigeringssteg. Sedan ska för varje korrigering lämnas en redogörelse för vilka fysiska orsaker, som kan förklara att inhomogenitet uppkommit (flytt av mätplats, ändrad utrustning, värmöeffekt etc.)

    Vidare bör redogöras för alla presumtiva inhomogeniteter SMHI avfört och av vilka orsaker de gjort detta.

    För att få en storlek på vad deras korrigeringar gör med rådata bör det tas fram en temperaturutvecklingsserie, som bara är gjord på rådata. Den skillnad som visar sig kan då isoleras och den visar då hur mycket homogeniseringen har ändrat på temperaturutvecklingen med bara rådata som grund.

    Ett temperaturskift som kan vara särskilt intressant att studera är åren 1987, 1988, 1989, 1990, 1991 och finna ut hur statistikprogrammet inkl. SMHIs bedömningar beaktat inhomogeniteter under de åren.

  23. 29
    Jonas

    # Munin

    Jag kan hålla med om att SMHI borde redovisa i detalj hur de har korrigerat sina värden.

    Det jag menade är att själva metoden de använder är OK ur ett statistiskt perspektiv. Sen finns det ju alltid frihetsgrader när man använder en metod. I slutänden så är det ju alltid en människa som gör bedömningar (t.ex. vad som är referensstation).

    Jag skulle också välkomna om de presenterade en fullständig beskrivning av sina korrigeringar. Det är möjligt att de gör det om man frågar efter det. Jag har inte provat.

    Sen kvarstår den problematik jag försökte beskriva. Även om man följer metoden till punkt och pricka., så har man ändå en osäkerhet kvar. Man kan ”missa” att korrigera för urbaniseringseffekter, och då får man för höga värden idag. Det är nog ganska troligt att man inte korrigerat ett antal mätstationer trots att de påverkats av urbanisering. Detta borde kunna ha rätt stor effekt på det de anger som dagens värde (1C för mycket ?)

  24. 30
    Jonas

    #Munin

    En kommentar som jag glömde. Så här sa han på SMHI.

    Om en station visar lägre värde idag p.g.a. att t.ex flyttat ut stationen på landet, så sänker de de historiska värdena. Principen är att behålla nuvarande mätvärden, och anpassa historiska värden så att de stämmer med dagens temperaturserie.
    Om en station har en uppåtgående/nedåtgående trend, så korrigerar de historiska data uppåt/nedåt, d.v.s. de behåller dagens värde oförändrat.

    Om det är rätt eller fel vet jag inte, men det är så de gör.

  25. 31
    Ingemar Nordin

    Jonas #30

    ”Om en station visar lägre värde idag p.g.a. att t.ex flyttat ut stationen på landet, så sänker de de historiska värdena.”

    Det låter ju helt fel. Det finns väl en anledning till att de flyttat på stationen, nämligen att samhället/staden har vuxit. Det betyder ju inte att de historiska värdena innan bebyggelsen vuxit ut var fel.

  26. 32
    Lars Kamél

    Molnighet borde utan tvekan vara en dämpande återkoppling, som motverkar klimatförändringar. Blir havsvattnet varmare, dunstar det mer vatten därifrån och det vattnet bildar sedan moln. Molnen skymmer solljuset, så att uppvärmningen går långsammare. Eller kanske upphör helt. Och tvärtom. Blir det kallare, bildas färre moln, så att mer solstrålning når ytan och hejdar avkylningen.
    Ändå lär molnbildning finnas mer som en förstärkande återkoppling i klimatmodellerna, i stället för som en dämpande.
    Mer moln ger också mer nederbörd. Så varifrån kommer villfarelsen att det ska bli mer torka i en varmare värld? Avdunstningen ökar visserligen också, men den ökningen bromsas in just för att det blir mer moln.

  27. 33
    Jonas

    #Ingemar Nordin

    Han jag kommunicerade med var ganska tydlig på att man inte ska tolka data absolut. De gör så för att kunna se trender. De som jobbar med detta verkar inte intresserade av det exakta värdet, utan av trenden.

    Man skulle lika gärna kunna sänka dagens värden så att de stämmer med de historiska. De tycker (?) att det är enklare att behålla dagens värden. Nånting ligger det väl i det.

    Mitt generella intryck av min kommunikation med SMHI är att jag tycker de som jobbar med detta operativt verkar vara seriösa och hederliga personer. Sen kan det ju alltid finnas andra personer inom SMHI som vinklar data/information på ett sätt som är missvisande. Det brukar ju vara så … (tyvärr).

  28. 34
    Jonas

    # Ingemar Nordin

    Ursäkta, det blev fel i hastigheten.

    Det ska vara – man kan lika gärna höja dagens värden (inte sänka)
    Sorry.

  29. 35
    Jonas

    Det här är de mätstationer de har korrigerat för urbaniseringseffekter:

    ”Trender har korrigerats för Uppsala, Lund, Svenska Högarna, Stockholm, Härnösand, Frösön, Umeå flygplats.”

    Övriga mätstation har inte korrigerats för trender.

  30. 36
    Håkan Bergman

    Lars Kamél #32

    Det är väl lagen om alltings maximala dj*vlighet som gäller.

  31. 37
    Sören G

    TV4 annonserar om ett kommande program som heter ”Bränderna i Australien i klimatförändringarnas spår” eller nånting ditåt. Programmet skyller alltså bränderna på klimatförändringar fast det snarare handlar om att man upphört med buskbränning vilket urinnevånarna hållit på med i tio-tusentals år.
    Det bäddar för mer klimathotsalarmism.

  32. 38
    Lennart Bengtsson

    Det svenska klimatvariationerna bestäms huvudsakligen av variationer i den allmänna atmosfärcirkulationen. Det är uppenbart, vilket framgår från Magnus diagram, att varmt sommarväder i stor utsträckning bestäms om det är högtrycksväder eller inte. Högtrycksväder sommartid är förknippat med relativt höga temperaturen i fria atmosfären vilket främst beror på storskalig subsidens. Detta leder sommartid till mindre moln och därmed kraftig instrålning. Motsatsen inträffar vintertid ty då leder den långa perioden under dygnet av förstärkt värmeutstrålning till kallare väder än normalt.

    Det svenska klimatet domineras av växlingar i atmofärdynamiken ( jämför året maj med maj 2018) . För två år sedan var landets klimatminister alldeles ifrån sig. Idag har hon inte sagt ett ord om det kyliga majvädret och SVT talar om torkan i Tjeckien. Det finns alltid extremt väder någonstans på jorden vid varje enskilt tillfälle. Den effekt som lite förhöjda växthusgaser har, har hittills varit obetydlig och det finns inga indikationer på några systematiska ändringar i den allmänna cirkulationen annat än en mindre minskning i perioder med extremt kallt väder. Detta har varit tillräckligt för att höja årsmedelvärdet något + uppvärmning i städer och tätorter genom starkare urbaneffekter. I Uppsala beror ungefär 40 % av uppvärmningen på urbaneffekter. Den är också antropogen men beror inte på växthusgaserna
    Att Sverige betraktar ett något varmare klimat som en första ordningens katastrof är obegripligt när landet enbart har fördelar av ett varmare och bättre klimat. Det saknas verkligen inte andra betydligt mer angelägna uppgifter att oroa sig för. Dagens pandemi är inte över och den är helt säkert inte den sista under detta sekel.

  33. 39
    Fredrik V

    Jonas #35

    Urbaniseringseffekter på Svenska Högarna, sista utposten i ytterskärgården? Är det någon som byggt en ny fiskebod som ger lä åt mätstationen? Låter helt orimligt med ”urbaniseringseffekter” på en liten klippa långt ut i havet…

    https://goo.gl/maps/TujD7R8hUzdXYxj76

  34. 40
    Munin

    # 31 Ingemar Nordin och # 35 Jonas

    Ja, det behövs verkligen att det kommer fram en ingående redogörelse för vad SMHI gör i sin s.k. homogenisering när de skapar de fiktiva temperaturserierna. Vad gör de egentligen med de historiskt uppmätta temperaturerna?

    Det är uppenbarligen inte heller mycket till korrigeringar för framväxande värmeöeffekter i deras mätserier. Uppsala och Stockholm är givna att de ska vara med då de har utretts i särskild ordning. För de båda är dock frågan om de har beaktat att Uppsala har byggts in i en värmehåla och om de gjort någon korrigering sedan 1966 för Stockholm (Bolincentrets temperaturserie har inte ändrat sedan 1966).

    Det finns många andra mätstationer, som är kontaminerade med värmeöeffekter. Flygplatsplacerade som Karlstad, Jönköping, Kalmar, Visby, Malmslätt, Jokkmokk, Sveg. Tätortsplacerade som Falun, Karlshamn, Borås, Vänersborg. Finns ytterligare fall som har tätbebyggelse och asfaltsytor i nära anslutning som Falsterbo, Haparanda, Karesuando. Plus ytterligare ett antal där fysisk omgivning pekar på att värmeöeffekter påverkar mätstationerna.

  35. 42
    Jonas

    #39

    Tja, jag har nog ingen uppfattning. Vet nog inte ens var svenska högarna ligger.

    Hursom, så har SMHI bekräftat att den stationen är trendkorrigerad. Verkar som det vore bra om SMHI kunde ge en mer komplett förklaring på vad de gjort.

    Den enda anledningen till att trendkorrigera är urbaniseringseffekter, typ att det dykt upp en byggnad, parkeringsplats eller väg intill mätstationen.

  36. 43
    Torbjörn

    #35 Jonas
    Jag har riktigt svårt att se hur Svenska Högarna skulle vara drabbat av UHI

  37. 44
    Lasse

    #43Svenska Högarna har jag besökt. Långt ut i Stockholms skärgård.
    Där stod en dieselgenerator för elen. Så UHI kanske fanns/finns där också?

    Lyssnade på Rapport igår. Nya ordet för klimatförändringen är ”globala upphettningen” Hörde det minst tre gånger i samma reportage. Falska nyheter eftersom det, som Lennart B påpekade ovan (#38) är mindre kyla som givit oss en uppvärmning.
    Konstigt att LB inte ser eller kommenterar det som texten handlar om! Mindre molnighet och kopplingen till ökad värme sommartid. Har det ingen relevans? Vore intressant med en begåvad analys!

  38. 45
    Ivar Andersson

    #38 Lennart Bengtsson
    ”Det svenska klimatvariationerna bestäms huvudsakligen av variationer i den allmänna atmosfärcirkulationen.”
    Vad är det som påverkar atmosfärcirkulationen?

  39. 47
    Munin

    # 35 Jonas
    Det är mycket intressant och värdefull information du har fått fram om vid vilka mätplatser/mätstationer SMHI korrigerar för värmeöeffekter. Hittills har det varit dolt för allmänheten. Någon öppen publicering har jag i alla fall inte hittat. SMHI bör komplettera sina öppna temperaturserier så att det går att se hur mycket det rör sig om och från vilka tidpunkter korrigeringarna gäller.

    Lund och Härnösand är starkt kopplade till tätortsytor och skulle förklara att korrigeringar behövs. Lund har ju lyfts fram tidigare på Klimatupplysningen i samband med att värmerekord basunerats ut.

    Frösön och Umeå handlar om flygplatser och det kan ha visat sig nödvändigt att beakta värmeöeffekter till följd av alla asfaltsytor och byggnader, som driver upp lufttemperaturerna där.

    Svenska Högarna med sin placering ute i havsbandet är utomordentligt intressant. Här blir man nyfiken på vad som fysiskt ligger bakom att SMHI korrigerar för värmeöeffekter.

    För alla de stationer du fått information om att värmeöeffekter beaktas ska SMHI också kunna beskriva vad som rent fysiskt förorsakat den onaturliga uppvärmningen vid berörda mätstationer, vilket givetvis är av största vikt för att förstå hur mätstationerna blivit kontaminerade med värmeöeffekter.

  40. 49
    Thomas Hede

    Molnbildning styrs av två parametrar. Raults term och Kelvintermen. Raults term minskar den övermättnad av luftfuktighet som krävs för kondensering av vattenånga genom inverkan av kondensationskärnor av organiska och oorganiska ämnen i tex aerosoler från både naturlig och mänsklig produktion. Den andra termen, Kelvintermen beror på den kraftiga krökning som nano-mikrometerstora vattendroppar har och försvårar kondensationen.
    Vita moln reflekterar mer solljus och det beror på att ljuset sprids lättare på många små molndroppar, snarare än på få stora molndroppar.

  41. 50
    Thorleif

    @49 Thomas Hede

    Du menar sekundärt då…efter temperaturen? Eller beskriver du just termiska processer, alltså vad som händer vid temperatur-förändringar? ja du får ursäkta, jag är inte bevandrad!

    Aerosoler t.ex kan medverka till att begränsa temperaturen där t.ex ett spärrskikt etableras som kyler och förhindrar att luften kan upplösas genom uppvärming på andra sidan skiktet (inversion). Den kylda luften under spärrskiktet har inslag av synligt vatten, dvs som dis eller ånga (t.ex markfukt eller fuktigare morgonluft från natten). Aerosolerna håller alltså kvar vattendropparna och binder dem samman vilket minskar deras gemensamma tyngdkraft (mättnad)?

    Såvitt jag förstår inverkar även tryck och hastighet här . Skillnader i energirörelserna i ett bymoln jämfört med ett vanligt cumulus/stackmoln är enorma. I ett bymoln kan det regna eller hagla så att säga internt ”utan att det märks utanför”.

Kommentarer inaktiverade.