Pumpa på

Vi har titta på energilager några gånger och jag har väl varit måttligt skeptiskt till alla planer på att använda energilager till någonting annat än för att plana ut kortare variationer i konsumtionsmönster. Att tro sig kunna spara energi under sommaren och hösten för att ta oss igenom vintern är naivt. Det hindrar naturligtvis inte Energimyndigheten att spendera våra pengar på diverse projekt som inte kan klara sig på egna ben. Vi så hur de spenderade 1.9 miljoner på ett batteri i Landskrona och lägger 50 miljoner på ett vätgaslager i Luleå. Detta får en att fundera över om inte den huvudsakliga inkomstkällan för ett energilager inte kommer från sparad energi utan från statliga bidrag?

Nå väl, vi skall inte vara allt för cyniska utan titta på ytterligare ett exempel där Energimyndigheten anser dina pengar gör bättre nytta än de hade gjort i den ficka de togs ifrån. Denna gång är det ett pumpkraftverk som skall byggas på Åland. Åland tänker du – det ligger väl ändå inte i Sverige, men det är ett mycket inskränkt synsätt, man måste tänka lite mer globalt om man skall rädda världen från klimathotet.

”Under 2014 fick tolv nya projekt stöd, bland annat energieffektiv LED-belysning i Kamerun, effektivare hushållsspisar i Rwanda, bioenergi i Sydafrika, biogas i Indonesien, vindkraft på Kap Verde och energieffektivisering i fattiga hushåll i Mongoliet.”

Det Energimyndigheten vill lägga 13.4 miljoner på är ett pumpkraftverk som utnyttjar en gammal gruvgång som nedre reservoar. Verket kommer ha en effekt på 2 MW och en reglerkapacitet på upp till 2000 MWh per år. Jag blev lite nyfiken på detta projekt och fick med vändande post den ansökan som Energidepartementet hade beviljat.

I ansökan kan man läsa att projektets totala kostnad är 30 miljoner kronor och avser en treårig pilotstudie som sägs vara den första i världen i sitt slag.

”Projektet blir det första i sitt slag i världen som demonstrerar konceptet
Underground Pumped Hydro Storage (UPHS). ”

Det kanske blir så att världens första underjordiska pumpkraftverk kommer ligga på Åland. Det saknas dock inte planer på underjordiska pumpkraftverk som aldrig har kommit längre än till ritbordet. En snabb sökning på nätet visar att det finns projekt tillbaks till 60-talet, men jag hittar inte något som verkligen byggts. Det finns som vi vet flera pumpkraftverk med öppna reservoarer och frågan är väl vad som är så annorlunda med en underjordisk reservoar, mer än att det fördyrar projektet.

Varför ett pumpkraftverk

I sanningens namn skall sägas att marknaden för pumpkraftverk kan förändras. Att bygga ett pumpkraftverk för att spara energi från sommar till vinter är det ingen som ens tänker på. De som finns, eller har funnits, används för att reglera behovet på dygnsbasis, pumpa på natten låt turbinerna snurra på dagen. Som vi set med de batteriprojekt som byggs, så handlar det idag mer om att reglera tillgång och efterfrågan på minutnivå eller frekvensreglering på sekundnivå. Den så kallade effektmarknaden gör att man kan plocka in pengar på att under kort tid stabilisera elnätet eller kapa en plötslig effektökning. Varifrån detta plötsliga behov av effektreglering uppstår kan man undra, svaret är den ökande andelen vindkraft.

Man blir lite fundersam när man inser att Energimyndigheten lägger 13.4 miljoner av våra pengar på att försöka åtgärda ett problem som de själva genom genom bidrag på flera miljarder varit med och skapat. Politik är dock ingenting som är lätt och dessa frågor skall kanske därför lämnas åt experterna…..ehhh?

Vad är det då som Energimyndigheten tror sig få ut av dina 13.4 miljoner? Finns det någon fråga som kräver att man bygger ett pumpkraftverk för 30 miljoner för att besvara? Jag tror inte det, vare sig gruvteknik eller pumpkraft är nya tekniker. Anledningen till att det inte byggs så många underjordiska pumpkraftverk är för att det är rätt enkelt att räkna på kostnaderna och intäkterna och konstatera att  det inte lönar sig. I detta fall tror jag  någon gjort denna kalkyl och snabbt kommit fram till att det inte lönar sig – om inte du och jag skjuter till 13.4 miljoner.

I den presentation som företaget ger till sina tilltänkta investerare (länk längst ner) så poängteras att detta är beprövad teknik och att det inte finns några frågetecken vad gäller konstruktion, drift eller lönsamhet. Man undrar varför skattebetalare då skall skjuta till 13.4 miljoner – kan det vara så enkelt som att företaget har en tilltalande strategi?

”Vi använder en cirkulär approach.”

Nu kanske inte kraftverket på Åland blir världens första för företaget har redan ett projekt igång  vid en nedlagd gruva i Finland. Vi får väl se vem som vinner den tävlingen.

Reglera vindkraft

I projektet på Åland finns en vindkraftspark i bakgrunden. Vi kan för skojs skull titta på hur pumpkraftverket kan balansera den under dagar då det inte blåser. Kraftverket har en effekt på 2 MW men jag hittar inga uppgifter på hur stor kapaciteten är. I det material jag hittat finns uppgiften om 2000 MWh reglerkraft under ett år men det svarar inte på frågan om hur stort lagret är. Vi kan dock leka med tanken att lagret räcker under de perioder som vinden inte blåser (vilket nog är en överskattning utan dess likhet *).

Antag att vi i har fyra vindkraftverk på 2 MW vardera. Dessa har i snitt en produktion på 25% av deras kapacitet så de fyra verken har i medeltal en effekt på 2 MW under året. Eftersom pumpkraftverket har en effekt på 2 MW, och vi har antagandet att kapaciteten räcker, så skulle de fyra vindkraftverken i kombination med pumpkraftverket kunna leverera 2 MW kontinuerligt. Då har vi en beräknad kostnad för ett system med kombinerad vindkraft och pumpkraft.

För varje grupp om fyra vindkraftverk behövs ett pumpkraftverk av Ålandsklass á 30 miljoner för att balansera produktionen. På baksidan av kuvertet så går vi ett överslag … i Sverige finns 7 300 MW installerad vindkraft, delat på 8 MW ger ca 1000 pumpkraftverk á 30 miljoner, sa: 30 miljarder.

Hmm, det var rätt roligt – jag tror att vi under åren bidragit till den hållbara utvecklingen genom elcertifikaten med i runda slängar 30 miljarder, och nu skall vi spendera 30 miljarder till för att åtgärda problemet. Ebberöds bank är i jämförelse en sund affärsstrategi.

Vad är det som skall pumpas

Kan det vara så att detta inte handlar om att pumpa vatten utan om att pumpa andra saker. Först pumpas skattebetalarna på bidrag så att företaget som leder projektet kan visa upp en anläggning. Detta pumpar upp värdet på bolaget som har siktet inställt på en hägrande börsintroduktion.

”Piloten måste få bevisa sig innan det kan bli intressant med en börsnotering som finansieringsalternativ”, säger Otto Werneskog

De rike de kan – vi fattiga lär oss aldrig. Detta handlar inte om MWh, effektreglering eller om utnyttjandegrad. Det handlar om att åka karusell så länge tivolit har öppet. Tids nog så drar nöjesparken vidare och vem är då gladast, den som åkte karusell eller den som stod bredvid och diskuterade lönsamheten.

*) hur stor reservoar behövs

Vi kan göra en uppskattning på hur stor vattenreservoar som behövs för att från 8 MW installerad vindkraft ha en kontinuerlig effekt på 2 MW. Om vi tar Sveriges vinproduktion 2019 som utgångspunkt så hade vi då en maximal produktion på 7 500 MWh under en timme vilket var ca 90% av installerad effekt, den genomsnittliga produktionen var 2 270 MWh per timme (27% av installerad effekt).

Antag att vi har ett vindkraftverk på 1 MW som följer vindproduktionen in Sverige, hur stor vatten reservoar skulle vi behöva för att kontinuerligt kunna leverera 270 kWh per timme?  Om vi går igenom produktionen  i Sverige timme för timme så kommer vi fram till att vi skulle behöva en reservoar på ca 320 MWh  ( ca 7 veckors drift ).  Sänker vi kravet till att alltid leverera minst 20% så kommer denna siffra att sjunka till ca 60 MWh, om vi nöjer oss med 10% är vi nere på 6 MWh, det kostar att ligga på topp.

Gruvan på Åland har ett djup på 240 meter. Vi hoppar verkningsgrad och räknar på  ett ton vatten med en fallhöjd på 240 m motsvarar 2 400 KJ vilket är 0.67 kWh.  320 MWh skulle då behöva en reservoar på 480 tusen kubikmeter; det är nästan 200 olympiska simbassänger. Det var alltså för ett verk á 1 MW.

Nu får ni kontrollräkna så att jag inte fick en tiopotens fel någonstans.

Dela detta inlägg

34 reaktion på “Pumpa på

  1. 1
    Jonas

    Verkar som siffrorna stämmer. Jag översatte dina siffror till 133 m3/sek. Skapligt stort vattendrag.

    Man kan ju också jämföra med Vietas kraftstation i Luleälven. Den ger 320 MW. Där är fallhöjden ”bara” 83 m, men det ger ju lite känsla för vilka vattenflöden vi pratar om.

    Dessutom så borde fallhöjden ned i gruvan avta rätt snabbt om man inte samtidigt pumpar upp vattnet (vilket ju vore urdumt). Fallhöjden 240 meter är rätt extrem. De flesta vattenkraftstationer verkar ligga mellan 20-100 meter

  2. 3
    Mats Kälvemark

    Lysande Johan! Och roligt. Om det inte var för den allvarliga bakgrunden så skulle jag skratta hela dagen.
    Det är ju ofta våra pengar som staten fortsätter att kasta in i de bottenlösa svarta hålen.
    Din sista länk leder till: Pumped Hydro Storage som presenterar sina storvulna men ihåliga planer.
    De är verksamma inom energilagring. Vd Otto Werneskog presenterar bolaget i samband med en nyemission i onoterad miljö. Bolaget planerar för en notering inom 1-2 år.
    Sug på den karamellen! ”…en nyemission i onoterad miljö.” Och sen kommer notering – eller? Frågan som småsparare kommer att ställa sig är: ”Vart tog mina pengar vägen?”
    Precis som man kan förvänta sig så lockar ohämmat regn av skattepengar till sig och lycksökare.
    En seriös uppvisning i den högre skolan som jag återkommer till är Hybrit. Om projektet lyckas ”har det en potential att minska minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med tio procent.”
    Låt oss väldig grovt räkna på klimateffekten och för en kort sekund (=felaktigt, men ändå) anta att IPCC har alla rätt vad gäller CO2:s klimatpåverkan. Vi väljer ett enligt IPCC osannolikt högt TCR,
    3 grC, dvs den temperatureffekt som en fördubbling av halten CO2 från förindustriell nivå medför, vilket grovt räknat är en ökning med 300 ppm till nivån 600 ppm, varvid ökningen hittills är ca 100 ppm. 3 grC och 300 ppm betyder 3gr/300 ppm eller 0,01 gr/ppm. Den globala ökningstakten i atmosfären av CO2 är f.n. ca 2,5 ppm/år, dvs 600 ppm nås efter 80 år lagom till sekelskiftet. Om vi (=felaktigt) antar att hela ökningen kommer från fossila utsläpp och Sveriges andel (Gl. Carbon Atlas) är 0,11% så blir en tiondel av detta 0,011% vilket då motsvarar 0,00011 x 2,5 = 0,000275 ppm/år. Efter 80 år motsvarar det 80 x 0,000275 x 0,01 grC = 0,00022 grC temperaturpåverkan = försumbart. Och då har vi ändå gått på IPCC:s linje vad gäller CO2:s klimatpåverkan fastän vi vet att den är mycket lägre än det valda TCR. Varje tänkande person i klimathotarlägret borde dra slutsatsen att om man verkligen vill minska de globala utsläppen så måste man i första hand ge sig på Kina, som svarar för nästan 30%. Jämför det med Sveriges 0,11%. I nuvarande läge med de tragiska konsekvenserna av Coronapandemin borde alla pengaflöden av statens medel in i svarta hål strypas med omedelbar verkan. Det förstår säkert alla politiska partier utom MP. Vi får se om det finns tillräckligt politiskt kurage i Sverige för detta. Jag hoppas på det.

  3. 4
    Lasse

    Johan M
    Du har i kalkylen inte räknat med besöksnäringen!
    Varje projekt av denna typ har en nyhets och besökssvans av intresserade medborgare.
    Jag gissar att den gruvlave som reser sig på en ö i sydväst är del i projektet. Där ligger i alla fall en hel del vindmöllor. Det första man ser när Ålandshav korsas.

  4. 5
    Daniel Wiklund

    Tack för en mycket intressant artikel. I hållbarhetens tidevarv verkar det enda hållbara vara miljöpartiet. Trots knappt mätbara opinionssiffror håller dom sin plats i regeringen. Deras politik verkar hålla i alla väder.

  5. 6
    mattias

    #1. Det har ju redan förekommit insändare som vill hävda att Coronaåtgärder minskat luftföroreningar (sant) och förbättrat klimatet (sic!). Resonemanget byggde tydligen på lock-down effekter och minskad konsumtion. Trots detta syns inte en krusning på Keeling-kurvan….

  6. 7
    Ivar Andersson

    ”Energimyndigheten lägger 13.4 miljoner av våra pengar på att försöka åtgärda ett problem som de själva genom genom bidrag på flera miljarder varit med och skapat”
    Energimyndigheten jobbar cirkulärt: Först skapar man ett problem och sedan ska man lösa det skapade problemet.
    Ingen vill idag diskutera smarta elnät som var populära för 5 år sedan när inte många visste vad det var. Men nu när folk vet att smarta elnät behövs för att anpassa efterfrågan på el till produktionen är det inte populärt. Smarta elnät kommer att behövas när kärnkraften minskar om vi inte bygger gaskraftverk och köper rysk gas som tyskarna gör. OK gasen behöver inte vara rysk.

  7. 8
    Anders

    #4 Daniel Wiklund. Jag spanar att Mp är oproportionellt mäktiga genom att länge medvetet ha kvoterat in de sina inom myndigheter och – inte minst – media. De har även lyckats bli kompisar med maktparti nr 1.

  8. 9
    Robert Norling

    # 4 och 7
    I hållbarhetens tidevarv med återanvändning som ledord så kommer jag på mig själv med att jag borde ha en helgongloria på mig.
    Äger ett begagnat hus, visserligen bara tjugo år gammalt, men ändå.
    Kör en begagnad Volvo.
    Husbilen är också bättre begagnad och någon ny blir det inte med de orimliga skattereglerna.
    Styrpulpetbåten köptes ny (syndare) men det är nu sexton år sedan så det måste väl vara förlåtet.
    Är dessutom lycklig ägare till en BM traktor med lastare från sjuttiotalet som verkligen uppfyller återanvändningens alla krav.
    Även frun och jag är bättre begagnade.
    Så när frun efter lite tjat får sin vilja igenom och vi åker i vår beg. Volvo på lantliga auktioner så borde MP vara nöjda.

  9. 10
    Hans H.

    Gruvhålen ligger nog nära havet. Så man kanske kan förmoda att man tänker sig släppa ner bräckt Östersjövatten i hålen och sedan pumpa detta bräckta vatten tillbaka ut i Östersjön – därigenom undvikande behovet av att bygga en mycket stor reservoar. Men undrar jag vad kvaliteten ur miljösynpunkt i så fall kommer att vara på det vatten man pumpar upp från gruvgångarna? Får man ens tillstånd släppa ut det direkt i Östersjön?

  10. 11
    Claes Forsgårdh

    Tack Johan! Skönt att det i alla fall finns en forskare på KTH som kan klimatvetenskap.
    Ikväll sänder SvT ytterligare ett avsnitt i pseudovetenskapens värld och detta måste vi betala för!
    När ska vi få en Public Service som är saklig och opartisk?

  11. 12
    Lasse

    #9 Hans H
    Det blir en svår tillståndsprocess gissar jag.
    Men å andra sidan så är gruvan torr idag så bör det pumpas en del redan idag.
    Därtill så är berggrunden röd av järnhaltiga mineraler.
    Men det krävs säkert ändå långa utredningar.
    Vi lever i en tid då förnuft och kunskap inte finns om det inte presenteras i digra luntor!
    Hittade denna: https://smartenergy.ax/nerlagd-gruva-pa-aland-blir-vattenfyllt-batteri/

  12. 13
    Stefan Eriksson

    # 9 Robert Norling
    Ni lever så totalt ”verklighetsfrämmande” och bl.a. undviker att ta tunnelbanan till auktionerna, så jag har bestämt mig för att anmäla er till registret för utrotningshotade arter, den s.k. ”rödlistan”.
    Kanske kan hela er personlighet K-märkas för eftervärlden, för ett miljöpris är väl troligtvis uteslutet.
    Heja på! , och kan jag,, skall jag fixa en gloria till dig.

  13. 14
    Gunnar Strandell

    Hans H #10 och Lasse #12
    Jag har tittat på planerna för Pyhäjärvi. Där används inte den utbrutna malmvolymen som reservoar. Ett nytt schakt och magasin byggs i berget bort från malmkroppen.
    Den enda fördelen med gruvan är att det nya schaktet kan byggas nedifrån och upp, som går fortare och kostar mindre än att gå uppifrån och ned.
    Jag gissar också att man slipper en del miljötillstånd eftersom gruvan redan ligger där och tar upp platsen på markytan.

    Konstruktionen är ganska lik de planer SKB har för Sveriges slutförvar av använt kärnbränsle.

    Länk till 3D-modell:
    https://sketchfab.com/3d-models/callio-689513c4b34f4246ba0b84f5744153a5

  14. 15
    Johan Montelius

    #12 Lasse

    ”..så bör det pumpas en del redan idag.”

    Detta är vad jag förstår ett av problemen med underjordiska reservoarer. Om de inte är täta så kommer de sakta men säkert att fyllas med grundvatten. Man kommer pumpa upp mer vatten än vad man själv fyller på med.

    Det omvända är gäller när man istället anlägger en öppen reservoar på en höjd, då får man en gratis påfyllning av regnvatten och om reservoaren byggs i en dalgång i bergen så kan det bli en hel del (det blir till viss del en helt vanlig vattenkraftsdamm).

  15. 16
    Björn

    Tyvärr måste jag säga att detta med pumpkraftverk är bara en lek med siffror utan praktiskt värde. Det är skillnad med naturens eget pumpkraftverk som fyller dammarna och utnyttja vattnets lägesenergi, men på konstgjord väg är det bara något obehövligt. Det är dags att ändra på den abnorma situationen där vindkraften har blivit normgivande eller baskraft. Det är vindkraften som skall vara reglerkraft och inte som nu, både kärn- och vattenkraften. Vindkraften bör integreras i kluster så att sektioner av kluster kan kopplas in och ur efter behov. Att skapa energilager på grund av att vindkraften skall var baskraft, är ett tekniskt moras.

  16. 17
    sibbe

    Här ett fungerande pumpkraftverk i Schweiz, som till en början skulle pumpas med ström från vattenkraften, och sen från kärnkraften. Nuförtiden deltar också vindkraften, och man låtsas förstås nu att vindkraftens el räcker till kontinuerligt elproduktion. Vilket, som vi ju redan vet förut, är nära nog omöjligt. Så snart vinden mojnar, tar kärnkraftverket/vatten över…
    https://de.wikipedia.org/wiki/Kraftwerke_Linth-Limmern
    Här en svensk google översättning:
    Med Linthal 2015- projektet kompletterades den befintliga anläggningen från 1960-talet med ett kraftfullt, underjordiskt pumpat lagerkraftverk . Vatten från Limmernsee pumpas in i Muttsee , som är mer än 600 m högre, och används om det behövs för elproduktion . Den nya anläggningen har en kapacitet på 1000 MW vid pumpning och turbindrift, vilket är ungefär 80% av effekten från kärnkraftverket i Leibstadt eller hälften av effekten från hela kraftverket vid Lac des Dixekvivalent. Produktionen från Linth-Limmern kraftverk har därmed ökat från cirka 520 MW till 1520 MW. När Muttsee är helt full kan den Limmern pumpade lagringsanläggningen köras med full belastning i 33 timmar, vilket resulterar i en lagringskapacitet på 33 GWh. [4] [5]

    -Som vi ser har nån i tyska wikipedia försummat censuren och glömt ta bort kärnkraftverkets andel i Leibstadt. Läste nämligen nyligen i Süddeutsche Zeitung som enbart nämnde vindkraften som elleverantören.
    I hela texten ser man också att det inte gick riktigt att bygga utan subventioner ens i Schweiz.

    Facit: jag „gissar“ att det nog säkert går att bygga något eller några sådana anläggningar vid befindliga vattenkraftverk i Sverige som är nära fjällen med höga berg och så vidare. Som sagt, jag gissar.
    Men subventioner till sådana kraftverk är säkert bättre än de luftslott som somliga gröna drömmar om. Vindkraft KAN bara komplettera, inte ersätta befintlig elproduktion från kol, gas, uran eller vatten…
    Jag beklagar djupt att Per Welander har dött. Yngre än jag…

  17. 18
    Håkan Bergman

    Det finns många skojiga projekt där ute för att lagra energi, man kan t.ex. stapla tunga saker på höjden och sen lyfta ner dom när man behöver energi, som t.ex. den här makapären:

    https://www.youtube.com/watch?v=itbwXMMkBQw

    Om vi jämför med ett ordinärt svenskt vattenkraftverk:

    https://powerplants.vattenfall.com/sv/stadsforsen

    Om vi gör siffrorna lite rundare:
    600 m³/s 30 m 150 MW och sen tänker oss att vi har nåt med densiteten 10 ton/m³ och stapelhöjden 300 m så behöver vi 60 ton eller 6 m³/s för att generera 150 MW. Hur många bollar, förlåt block, måste man hålla i luften samtidigt och vilken snittfart måste dom ha för att generera 150 MW konstant? Vatten låter för mig enklare. Tänk på att vikterna ska först accelerera och sen bromsa in. Kanske 15 MW kan fungera?

  18. 19
    Fredrik S

    Sibbe #17

    Apropå Schweiz och pumpkraft. Här är en länk i repris om krympande glaciärers möjligheter samt en sann Zurich- pionjär som ville använda atomkraft för att smälta glaciärer och använda smältvattnet till elektricitet.

    En sådan förfärande tanke idag så det är bäst att passa på innan sådan läsning censureras i här hemma.

    https://www.swissinfo.ch/eng/swiss-glaciers-series–1-000-2-000m_shrinking-glaciers-to-make-room-for-power-generation/45325530

    Tack Johan M för bra inlägg!

  19. 20
    Karl Erik R

    Fram till 1996 hade Sverige ett eget, storskaligt pumpkraftverk – Juktan. Då konverterades det till ett konventionellt vattenkraftverk p g a att man bedömde att det skulle bli olönsamt då kraftmarknaden avreglerades.

    Beträffande pilotanläggningen på Åland så har den fördelen att bergutrymmet redan finns, behöver ”bara” pumpas ur.

    Pyhäsalmigruvan blir något annat. Där driver man ny volym under jord för den nedre reservoaren. 162 000 m3 till en kostnad av minst 1000 kr/m3. Dessutom schakt och andra utrymmen. Övre reservoar i form av dammar torde finnas. Befintliga klarningsdammar kan nog användas. Sen i driftskedet så har man en kostnad för att underhålla hela rampen ner och en del annat i den befintliga gruvan. Den kostnaden är inte försumbar. Massor av utrymmen som bara kostar pengar utan att ge någon bättre ekonomi på pumpkraftsanläggningen.

    Ska man bygga något, pumpkraftverk eller annat, så är det alltid billigare att göra det ovan jord. Generellt dubbla kostnaden att bygga en anläggning under jord, jämfört med ovan jord. Vore det lönsamt med pumpkraftverk så finns säkert 100-tals platser i Norge där man kan få 500-1000 m fallhöjd med enkla medel. Att använda gruva för ett pumpkraftverk är feltänkt; finns många alternativ som ger bättre (mindre dålig?) ekonomi.

  20. 21
    Yaku

    https://www.youtube.com/watch?v=rV_0uHP3BDY

    Ett jätte bra Video varför tyska Energiwende är problematiskt. Han ifrågasätta inte klimatuppvärmning men förklara varför tyskland kan inte bara har förnybart el, idag har tyskland dyraste konsumentelpris i europa pga vår energiwende .

  21. 22
    Per I

    Det finns en ö i närheten av Kanarieöarna som kommit långt med pumpkraft. Det finns stora bassänger högt upp i bergen. Men trots bra förutsättningar med vindar så läste jag att de ändå måste använda dieselkraft till 50 procent.

  22. 23
    Thorleif

    Det spekuleras en del på oljemarknarknaderna om också Brent-kontrakten kan bli negativa i likhet med WTI. Givetvis finns det olika åsikter här. WTI-terminerna avslutas till skillnad från Brent genom fysisk leverans. Brent genom likvid-avräkning, dvs cash, mot ett prisindex. Ett index som baseras på avista-priser.

    Problemet är som bekant att den nedstängda ekonomin har fått efterfrågan att falla kraftigt samtidigt som bristen på lagringsutrymme är prekär! Om inte ekonomin kommer igång på allvar eller på en väsentligt lägre nivå än tidigare vad händer då med oljeefterfrågan i förhållande till utbudet? En oljekälla kan i viss mån regleras via trycket, dvs flödet. Men samtidigt riskerar man störningar för det framtida maximerade produktionen från källan. Att stänga ner helt är förenat med inte bara stora nettokostnader (så länge priset är positivt) utan också risker för lägre produktionspotential när källan återöppnas i framtiden. Så är det tänkbart med en oljemarknad där avista-priset är negativt? I teorin är svaret självklart ett ja. Idag produceras mellan 10 och 20 miljoner fat olja för mycket per dag (olika uppgifter i dagsläget pga av att leveranstiderna är rätt långa för oljan). Olönsam produktion måste förr eller senare stängas ner. Närmast till hands utgör den amerikanska shalen t.ex som kräver i snitt 42 $ för break-even.

    Cash-priserna för WTI är just nu på väg ner under nivån då vi hade negativa terminspriser 20 april.

  23. 24
    Håkan Bergman

    Thorleif #23
    Vet nån hur statusen är för våra gamla bergrumslager för olja? Tomma tvivlar jag inte på att dom är, men går dom att återställa för oljelagring? Ola Nordman skulle nog betala en god slant för den lagringskapaciteten idag.

  24. 25
    Thorleif

    @24 H Bergman

    Ja det hade varit bra om vi kunde utöka våra reserver med dagens priser. Antar att lagringsställena är info som inte är lättillgänglig av säkerhetskäl. 90 dgrs förbrukning gäller igen sedan EU-medlemsskapet men iom att nya energislag alltmer tagit över torde bergrums-kapacitet (etc) frigjorts. Jag vet t.ex att raffet i Nynäshamn gjort om sina lagerreservslokaler i berget till annan verksamhet än för flytande produkter (dvs inrett utrymmet). Misstänker därför att vi inte på stående fot kan göra några kap genom att fylla på till extremt låga priser. Ivf inte i någon större omfattning. Preemraff kanske har en liknande situation?

    En avveckling ökade i takt strax innan vi gick med EU. FortF och FOI är väl de som har all kunskap om läget. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8157-8.pdf
    https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=5582

    Rätt roligt att notera beslutet/förslaget hämtat från ett delbetänkande 1993 här https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1993/1993_87%28librisid_17209987%29.pdf

    Citat:
    ”föreslår OLU 93 att
    – beredskapslagringen av olja för neutralitets- och
    krigssituationer skall anpassas till behovet och
    minskas kraftigt,
    – det statliga beredskapslagret av olja helt skall
    avvecklas,
    – erforderligt beredskapslager av olja byggs upp i närkngslivet”

    Sedan gick vi med i EU 1995 och allt revs upp med återgång till 90 dgrs regeln t.ex

  25. 28
    Ingemar Nordin

    Fredrik S #26,

    I Sverige går nollinjen mellan havshöjning och landhöjning från nordvästskåner till söder om Kristianstad. Där har inte skett någon havsnivåhöjning på flera decennier. Söder om det sker en relativ havsnivåhöjning i snitt på c:a 1 mm/år.

    Skanör -Falsterbonäset växer dock eftersom eroderad sand samlas där. Det var en egen ö under medeltiden. http://www.klimatupplysningen.se/2017/08/27/eva-franchell-smhi-och-det-oversvammade-falsterbonaset/ . Erodering av sand samt påbyggnad av sanddyner på andra kuster kan dock innebära problem lokalt. För ett par hundra år sedan planterades skog mellan havet och staden Ängelholm. Den har skyddat staden mot sandöversvämning åtskilliga gånger när nordväststormarna dragit in i Skälderviken.

  26. 31
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #26 Fredrik S

    Jag såg också tokigheterna, kommer skriva nästa inlägg om cirkusen.

  27. 32
    Fredrik S

    Ingemar Nordin #29

    Hon har en poäng den där kustexperten ändå, fast hon nog inte vet om det. Om de byggt den där muren för femtio år sedan skulle nog ingen bo där idag och all oro för händelser av bibliska dimensioner hade undvikits.

    Johan M #31

    Utmärkt!

  28. 33
    Erik Lindeberg

    #23 Thorleif skrev: ”Att stänga ner helt är förenat med … risker för lägre produktionspotential när källan återöppnas i framtiden.”

    Med det flesta produktionsmetoder så är det nog tvärt om. Ett produktionsstopp ger möjligheten att bättre utnyttja oljekällan. Produceras oljereservoaren med ren tryckavlastning, så ger et produktionstopp (med också sänkt produktionshastighet) ökad andel olja som kan produceras eftersom oljan i de flesta fall står i kontakt med stora akvifärer som i viss mån kan kompensera tryckfallet i oljekällan. Om oljereservoaren produceras genom mer eller mindre gravitationsstabil förträngning med vatten eller gas, ger också ett stopp (eller sänkt produktionshastighet) alltid mer olja totalt. Att man ändå inte producerar reservoaren med stopp eller låg hastighet beror naturligtvis på ekonomisk optimering. När oljepriset är lägre än produktionskostnaderna förändras naturligtvis beräkningarna. För närvarande (med 20$/fat olja) så är till exempel hälften av alle de största norska oljefälten olönsamma.
    https://drive.google.com/open?id=1l4l_zAi1EQ1OXt82uh0wlm-2ZVdE8RSm

  29. 34
    Thorleif

    @33 Erik L

    Tack för dina synpunkter. Jag är inte tillräckligt kunnig för att bemöta din kommentar. Jag refererade till vad som anges i ämnet inom branschmedia. Givetvis finns det undantag och t.o.m myter som florerar. Uttrycket ”risker” ämnar nog ändå relatera till erfarenheter i branschen sedan den uppstod i USA i början av förra seklet. Produktionsmetoder utvecklas över tiden men självklart sklijer sig även oljekällorna (sediment etc) från varandra.

    Hur som helst lär oljekällor stängas när de rörliga kostnaderna inkl finansiiella överstiger produktionsintäkterna. I vart fall lär banken ha åsikter.

Kommentarer inaktiverade.