Hur svårt kan det va?

Vindkraften har sina inneboende problem med att det blåser mycket när det blåser och blåser inte så  mycket alls när det är vindstilla. Att basera ett lands energiförsörjning på det kraftslaget skulle väl ingen vettig människa komma på men politik är att vilja och nu är vi på väg in den situationen utan att någon riktigt tänket efter hur det skall fungera.  De som fortfarande sjunger vindkraftens lov säger ofta att dessa variationer skall åtgärdas med batterier, pumpkraftverk eller någon annan energilagringsmetod. De pekar också på vad Tesla har byggt upp i Australien och konstaterar att om de kan bygga någonting sådant med vinkorkar i solhatten så skall väl vi kunna snickra ihop någonting liknande.

tesla-battery

Teslas batteri i Australien: 129 MWh / 120 MW

Ett batteri på slätten

Teslas batteri i Australien är på imponerande 129 MWh och 120 MW. Det är i egentlig mening inte ett energilager utan mer ett batteri för att stabilisera elsystemet. Det tjänar sina pengar genom att sekund för sekund erbjuda sig som konsument eller producent av 120 MW. Batteriet tillhandahåller den tjänst som vi i Sverige nästan tar för givet där vattenkraft ock kärnkraft med sina turbiner genom den stora svängmassan ger stabilitet i systemet. Tesla betalar eller får inte timpris för den el de konsumerar eller producerar utan rycker ut och erbjuder snabb stabilisering när nätet så kräver; detta får man mycket bra betalt för.

Det finns lite olika uppgifter om vad batteriet kostade och hur mycket det dra in per år men en uppgift som upprepas är att kostnaden låg på 90 miljoner amerikanska dollar vilket skulle betyda nästan 900 miljoner kronor. Det finns flera artiklar om hur mycket de drar in och det går säkert bra för det batteriet men det är inte så intressant för vår diskussion. Vi skall inte titta på om effektmarknaden är lönsam utan om vi kan tjäna pengar på lite längre tidsperioder. Det vi har fått med oss är en uppskattning på vad ett stort batteri kan kosta. De siffrorna vi har skulle ge en kostnad på drygt 6 miljoner för 1 MWh men det är nog högt räknat. Det har hänt en del på batterifronten och det är nog mer realistiskt att tala om 5 miljoner för 1 MWh. För de batterier som Tesla använder i bilarna så räknar men med att enbart cellerna kostar 2 000 per kWh så låt oss räkna med att vi får betala 5 miljoner per MWh för ett komplett batteri.

Vi räknar med ett orakel

Låt oss anta att vi har ett batteri på 1 MWh och skall tjäna så mycket pengar som möjligt genom att köpa när det är billigt och sälja när det är dyrt. Hur skulle vi bete oss och hur mycket skulle vi tjäna? Låt oss anta att vi har ett orakel som vet hur prisutvecklingen skall bli timme för timme så att vi kan maximera vår vinst. Vi antar också att vi kan ladda 1 MWh under en timme så att vi kan fylla upp batteriet till rådande timpris och på samma sätt ladda ur hela batteriet under en annan timme. Vi antar också att vi kan ladda upp och ladda ur utan förluster. Alla dessa antaganden är naturligtvis orealistiska men det ger oss en bild av vad vi maximalt kan tjäna.

Att nu räkna ut hur mycket vi skulle tjäna kanske är lite komplicerat men är rätt enkelt om vi bara har en timmes framförhållning. Om vi antar att vårt batteri är urladdat så väntar vi tills timmen innan priset börjar gå upp och köper då en MWh. Vi väntar sedan så länge priset stiger och säljer timmen innan det vänder. Med denna strategi är det lätt att tjäna pengar, vi tar priserna under 2019 som räkneexempel:

  • kl 03:00 den 1:a januari köper vi för 47 kr och säljer kl 07:00 för 354 kr
  • kl 10:00 köper vi för 220 kr och säljer en timme senare för 289 kr
  • kl 12:00 köper vi igen vår MWh för 198 kr och säljer den en timme senare till en vinst på 30 öre
  • …..

Vi gör för det mesta små vinster men vi håvar också in några rejäla klipp. Den 24:e januari lyckas vi på natten köpa till det visserligen höga priset av 567 kr/MWh men sex timmar senare säljer vi för 1106 kr/MWh. Den som kom till jobbet den torsdagsmorgonen kunde vara rätt nöjd med vad batteriet uträttat. Vi gör elvahundra transaktioner under året och slutar året med en vinst på 75 000 kronor!

Året 2019 verkar vara ett rätt normalt år för vårt batteri. När man gör samma körning för 2018, 2017 och 2016 så ligger den totala vinsten mellan 86 000 och 63 000. Längre tillbaks blir priserna mer stabila men vi blickar mot framtiden så vi räknar med 75 000 kronor i vinst för ett batteri på en MWh.

Man skall nu komma ihåg att detta är under ideala förhållanden då vi kan förutsäga prisutvecklingen och ladda och ladda ur utan några förluster. Skulle vi ha ler realistiska förutsättningar så tror jag det skulle vara svårt att komma upp i hälften.

Ekonomin

Ett batteri för 5 miljoner som ger 75 000 kronor i intäkter är kanske inte det vi vill lägga vår pengar på. Det skulle ta oss nästan 70 år att tjäna igen vår investering och då är batteriet sedan länge förbrukat. Skall vi tjäna in kostnaden under batteriets livslängd, säg tjugo år, så får det inte kosta mer än en och en halv miljon och det är under våra orealistiska antagande att vi har ett orakel som vet priset en timme i förväg. Skall vi även göra en vinst så blir kalkylen än mer ohållbar.

Om, vi tar lite mellan tummen och pekfingret, vi antar att vi kan kan tjäna 40 000 kr per år och skall betala batteriet på tio år så får det kosta maximalt 400 000 kronor dvs mindre än en tiondel av vad det skulle kosta idag. Jag skulle bli mycket förvånad om vi kom ner i dessa priser även om tio eller tjugo år.

Det finns ett halmstrå kvar för ett batteri och det är om elpriset skulle variera betydligt mer än vad det gör idag. Det är inte otroligt eftersom vi fortsätter att bygga ut vindkraften. I en utbyggd vindkraft kommer dock vindkraften göra stora förluster så den enes bröd är den andres död.

Vi tänker stort

Vi glömmer de snöda kraven på att göra en vinst och tänker i stället att vi oavsett kostnaden vill rädda världen. Vi bygger ut vindkraften med en faktor fyra, avvecklar kärnkraften och försöker sen kompensera den brist vi får när det inte blåser. Som värst kommer det att betyda att vi måste kunna leverera 8 GW under flera dagar en februari vecka då det är knäppkallt och inte blåser.

Låt oss för räkneexemplet skull anta att vi skall kunna leverera 8 GW under 72 timmar. Vi behöver ett batteri på 576 GWh … 576 000 MWh …. 4 500 Tesla-batterier!

Ekonomiska begränsningar finns naturligtvis inte, politik är att vilja. Vi antar att vi kan få mängdrabatt och får Tesla att leverera batterier för en halv miljard styck…..  2 250 miljarder kronor. Det är väl inga problem, anta att vi kan avsätta 10 procent av statsbudgeten till batterier så skulle vi kunna bygga denna infrastruktur på … 22 år; det låter väl som en plan. Efter 22 år är det hög tid att ersätta de första batterierna vi byggde så vi kan se fram emot att spendera 10 procent av våra gemensamma medel på batterier från Tesla. Till detta måste vi så klart lägga de pengar som vi måste subventionera vindkraften med så det blir till att dra in på mindre viktiga saker som skola, vård och omsorg.

Va vi kan vänta oss

Ingen kommer naturligtvis dra igång projekt som kostar över 200 miljarder om året. Det finns en gräns för hur lurade folk vill bli så jag ser det som otroligt att något politiskt parti kommer driva denna utbyggnad. Vad som är ekonomiskt helt meningslöst kan dock ofta framstå som en riktigt bra idé om man bara gör den i mindre skala. Alla vet att det är helt meningslöst att bygga solcellsanläggningar i Sverige men det är ju ingenting som hindrar att man slösar bort några hundra miljoner på stöd till personer som vill rädda världen genom att köpa solceller till villataket ( om de slipper betala själva). Samma grupp kommer med all säkerhet kunna söka bidrag till batterier som skall hjälpa de tjäna in solcellerna. Ett batteri till solcellerna på taket är ingen dum idé alls (om man slipper betala batteriet) så det kommer naturligtvis vara en progressiv politik som fångar röster.

 

 

 

 

 

 

Dela detta inlägg

56 reaktion på “Hur svårt kan det va?

  1. 1
    Lars Cornell

    Tack Johan, Det var nyttigt, aktuellt och pedagogiskt bra. Miljömänniskorna klarar av principer bra, det är sällan man kan slå dem på fingrarna om det. Men de kan inte räkna och har noll uppfattning om storleksförhållanden. Det mest skrämmande är dock att de helt struntar i kostnaderna eftersom i deras värld och med deras moral alltid någon annan betalar.

    Ett exempel är Eon. De erbjuder solcellsbatteri för 55 858:-. Batteriets märk-kapacitet är 3,6 kWh. Priset blir då 15 500:-/kWh märkeffekt och nära det dubbla om vi tar hänsyn till degradering under livstiden.
    https://www.eon.se/privat/solceller/solcellsbatteri.html

    Det är ocker och ett modernt hästskojeri som borde polisanmälas för oseriös marknadsföring.

    Vår Mp-styrda Regering stöder bedrägeriet genom att överföra 33 515:- från folkets statskassa till de drabbade. På det viset drabbas hela folket av den oseriösa affärsmodellen.

  2. 2
    Lasse

    Tack Johan
    Du har en analys som pekar på att det är olönsamt med batterier.
    Men det finns folk som köper det som kan talas om, en tavla , en Tesla eller en god middag.
    Detta fick vi som gillar programmet Husdrömmar uppleva i måndags.
    En komplett anläggning för solel och vindkraft till ett hus i Abbekås. Ligger inte långt från Simris.
    Killen som med entusiasm visade teknikrummet ville flytta in i rummet för att kunna följa siffrorna.
    Jag har för mig att vindsnurran gav 50 W!

  3. 3
    Ivar Andersson

    Tack Johan. Hade det funnits fler människor med sunt förnuft så hade bidragen till vind, sol och elbilar stoppats. Alla kan inte leva på bidrag även om många naiva personer tror det.

  4. 4
    P-A Johnsson

    Tack, det är en ren njutning att läsa dina inlägg.

    Jag tror att det blir svårt att handla upp batterier med 576 GWh kapacitet. Enligt Ny Teknik 27 feb. så var förra årets totala världsproduktion 455 GWh för litiumjonbatterier. Batterier är bara önskedrömmar. Förutom batterierna så krävs ett gigantiskt kraftelektroniksystem för att synkront koppla in och ur dessa batterier på nätet.

  5. 6
    Jan

    Vi har en journalist och politiker kår där tom skillnaden mellan effekt och energi vida överstiger bildningsnivån. Resonemanget i posten blir då obegripligt. Någon saklig rapportering eller politisk debatt blir då omöjlig

    Det är bara ta ett exempel från Sveriges största affärstidning DI, under ämnet Hållbart Näringsliv.
    https://www.di.se/hallbart-naringsliv/scania-satter-elmotor-i-83-ar-gammalt-fartyg/

    Hur skall dessa journalister kunna skriva något meningsfullt om energiförsörjning där exempelvis effektproblemen har uppmärksammats den senare tiden?

  6. 7
    Karl Erik R

    Det finns några få fall när solceller och batteri blir lönsamma. En bekant köpte en ensligt belägen sommarstuga utan ansluten el. Begärde offert på anslutning, inklusive ledningsdragning. Den hamnade på runt 900 000 kr.

    Batteri blir aldrig lönsamt annars. Återbetalningstiden är betydligt längre än batteriets livslängd. Enkel matematik, men inte ens den nivån klarar politiker eller klimatfanatiker.

  7. 8
    S. Andersson

    Fantastiskt bra! Jag har själv gjort uträkningen med bilbatterier och bett folk att räkna på vad det skulle kosta att ersätta en 1 000 MW reaktor med 1 kWh batterier i fyra dygn (100 timmar). Det blir ju då bara en skojig lek med nollor! Därefter ber jag dem ringa till Biltema och lägga en order.

    Skämt åsido, det stora felet man gjort är att man designat det nya, smarta elsystemet på producenternas villkor. Vem som helst får bygga ett vindkraftverk utan att behöva ta ansvar för elförsörjningen när det inte blåser. Man borde införa en leveransplikt som föreskriver t ex 80% tillgänglighet m a p effekt över en viss tid för att få tillstånd. Då skulle man tvinga vindkraftsoperatörerna att köpa in sig i andra kraftverk eller att rigga batterier. Som det är nu lämpar man över leveransanvaret på ”någon annan” och att vara ”någon annan” vill ingen vara eftersom lönsamheten blir för låg.

    Det finns en parallell i telekomindustrin där man avtvingade telekombolagen garantier för en viss täckning i hela landet för att få en licens. Man tillåter inga telekombolag som är ute efter att skumma av grädden och sätta upp ett par master i Stockholm bara, där det lönar sig mest.

  8. 9
    Sören G

    OT
    I dag i Vetenskapsradion larmas det om korallblekning igen vid Stora Barriärrevet. Klotet i P1 ska enligt påannons tydligen handla om man måste rädda korallreven.

  9. 11
    Anders Gustafsson

    Du skriver ”Det finns en gräns för hur lurade folk vill bli”, ja det finns naturligtvis men det verkar som den ligger mycket längre bort än vad man spontant tror. Det finns många inslag i energipolitiken och miljöpolitiken idag som är så uppenbart orealistiskt så man baxnar men som ingen varken från politiker håll, media eller våra universitet reagerar på. Med de fyra räknesätten och 10 min googling kan man t.ex. uppskatta vad som krävs i produktion och infrastruktur för ladda ett par miljoner el-bilar och elektriska flygplan och konstatera att om vi ska ha huvudsakligen eldrivna fordon så krävs en kraftig utbyggnad av elproduktionen och infrastrukturen. Samtidigt som våra beslutsfattare med berått mod lägger ner kärnkraftsreaktorer. Med enkel aritmetik kan man också räkna ut hur stor solcellsyta och hur många vindkraftverk som behövs möta detta behov och snabbt inse att detta är orimligt.
    Det är svårt att förstå om vi svenskar är förda bakom ljuset av media, om vi vill bli lurade, är okunniga eller helt enkelt inte bryr oss. Men svenska folket är ganska lurat och än så länge verkar det vara långt tills gränsen är nådd.

  10. 12
    Rolf Mellberg

    Tack Johan, intressant!

    Man kunde läsa i Ny Teknik den 30:e januari att Vattenfall håller på att bygga ett rätt rejält batteri i Uppsala, se även här:
    https://www.vattenfalleldistribution.se/vart-arbete/kapacitetsutmaningen/batterilager/

    Enligt Ny teknik: 20 MWh, 5 MW Pris ”några tiotals milijoner” Klart i höst!!!

    Jag kom då att tänka på att vår kommun gjorde en investering för 15-20 år sen kanske?

    Till vår avfallsförbränningsanläggning, där man kör en ångturbin för att generera ström, la man till en gastubin för att ”överhetta” ångan (utöver att först köra ut effekt ur gasturbinen) Man uppnådde en mycket hög verkningsgrad och sa att man tänkte köra igång denna gasturbin när elpriset blev högt.

    Båda turbinerna gav 25 MW om jag inte minns fel.

    Undrar hur detta system ”står sig” mot dagens batterilösningar.

  11. 13
    Håkan Bergman

    Rolf M. #12
    Bara lite sifferlek med gaskombiverk, alltså en gasturbin kombinerad med en ångturbin. Naturgas har ungefär dubbla energivärdet jämfört med kol och innehåller 12/16 delar kol = 0,75 kg kol per kilo gas. Ett kilo kol ger ca 3,7 kg CO₂, samma värmemängd får man vid förbränning av 0,5 kg naturgas som innehåller mindre än 0,4 kg kol och sålunda ger ca 1,5 kg CO₂. Men det blir värre, ett kolkondens verk kan nå max 45% verkningsgrad, ett gaskombiverk når över 60%, och ännu värre om man kan utnyttja värmen till t.ex. fjärrvärme når man en verkningsgrad på drygt 90%. I rättvisans namn så kan ett kombinerat el-värme kolkraftverk komma upp i 60% verkningsgrad, men dom är också mycket skitigare för närmiljön. Det här är naturligtvis förvirrande siffror för dom som bara känner till procenttalen 0 och 100, men i den verkiga världen förekommer dom två procenttalen praktiskt taget aldrig.

  12. 14
    Sigge

    #12 Rolf Mellberg

    Är det Linköping du talar om?
    Vad jag vet så finns gasturbinen kvar men den används sällan. Oljan är för dyr. Jag tror också att det bara var mellanöverhettare som gasturbinens avgaser användes till.
    Jag har läst om något ställe där man använde biogas från rötade sopor till mellanöverhettare. Men jag minns inte var det var.

    Det finns flera sopförbränningsanläggningar med elproduktion i Sverige. Det finns lite olika alternativ för att överhetta ångan. Det går att överhetta ångan i sopförbränningspannan men blir lite komplicerat vid mellanöverhettare.

  13. 15
    Lasse

    Det vimlar av absurda investeringar som inte fyller sin funktion.
    Då Barsebäck skulle läggas ner så satsade Sydkraft på Karlshamns oljekraftverk som en backup.
    Men för att få dem miljögodkända så krävdes omfattande rökgasrening vilket installerades av Sydkraft.
    Gott så-förutom att driften aldrig blev så omfattande och att kraftverken på andra sidan sundet , som gick dygnet runt, saknade samma rening.
    Barsebäck lades ner och vi fick in el från Ryska kärnkraftverk lokaliserade intill St Petersburg.

  14. 16
    Håkan Bergman

    Sigge #14
    Finns det sopförbränningsanläggningar som bara producerar el? Åtminstone dom större producerar både el och värme och behöver ingen mellanöverhettare.

  15. 17
    Göran J

    Har en näraa vän som byggt en solcellsanläggning på sitt tak och installerat en batteribank på 7 kWh. Efter att ha använt detta en kortare tid upptäckte han att batteriet ger inte mera än 5,6 kWh.

    Ett batteri i en solcellsanläggning i Sverige är knappast något som kan anses som lönsamt.
    Jag har på min testanläggning på 1.1 kW konstaterat för perioden 26 Oktober 2019 till 31 januari 2020 håvat in 170kWh. Detta ger 1,73 kWh/ dygn. Låt oss leka med tanken att anläggningen varit 10 gånger större dvs. 11 kW hade jag under drygt tre månader lyckats snuva Eon på 1700 kwh. Ett batterilager i anläggningen hade inte gjort någon skillnad alls eftersom hela produktionen hade ändå konsumerats av uppvärmning av hus och varmvatten.

  16. 18
    Johan Montelius

    #12 Rolf Mellberg

    ”Man kunde läsa i Ny Teknik den 30:e januari att Vattenfall håller på att bygga ett rätt rejält batteri i Uppsala, se även här:”

    Den skall bli kul att följa, jag skall se om jag kan få tag på lite mer siffror.

  17. 19
    Sigge

    #16 Håkan Bergman

    Alla sopförbränningsanläggningar producerar värme. Det är några som producerar både el och värme.
    Det behöver ju inte vara överhettad ånga alls men då blir det kondens i turbinen. Är det överhettad ånga och låga ångtryck så behöver man inte ha mellanöverhettare för att hålla ångan torr.

  18. 20
    Bengt Abelsson

    #1
    eon / Fronius anger i sitt datablad att batteriet klarar 8000 cykler, sedan är det godnatt.
    8000*3,6 kWh ger 28800 kWh, med batteripris 55858 kostar då varje kWh 1,94 SEK.
    Solceller, reglerutrustning, installation tillkommer.
    Kapitalkostnad tillkommer.

    Själv har jag köpt 6 kWh blybatterier, förväntad kostnad 1,6 kr/kWh, med 50% urladdning som max.

  19. 21
    Rolf Mellberg

    #14 Sigge

    Japp Linköping. Jaha det blev för dyrt med olja kanske. Men blir det fortfarande för dyrt framöver när effektbristen kanske blir akut?
    Men jag misstänker att i fallet med batterier i Uppsala man bygger nu så skiter man högaktningsfullt i kostnazsjämförelser.
    Jag efterlyser i vart fall en sådan jämförelse mellan vår gasturbin och Uppsalas nya batterier.
    Fortsätter utbyggnad av vindkraft ser jag gaskraft från Ryssland som en möjlig räddning, möjligen även biobränsle drivna gasturbiner.

  20. 22
    Sigge

    #21 Rolf Mellberg

    Jag har bara svagt minne av gasturbinen i Linköping vid sopförbränningsanläggningen. Jag läste lite om det i tidningar och såg på TV. Jag var inte helt övertygad om att det var en bra lösning för svenska förhållanden för att oljepriset var så högt.

  21. 25
    Lars Cornell

    Tack #23 Marco.
    Björn Gillberg är en klart lysande stjärna i klarspråk när han redogör för miljöpartiets tre senaste magplask. För länge sedan var Björn miljöpartist, det är han knappast nu. Han understryker Mps oförmåga i att räkna och förstå proportioner som jag nämnde i #1.
    https://www.youtube.com/watch?v=NOACEnFgNOU

    #21 #22 mfl. Jag minns när jag var på studiebesök på Tekniska Verken i Linköping, jag tror det var på 1980-talet. Man visade stolt upp anläggningen. Men där fanns en stor stålcylinder med tre kabelanslutningar och jag frågade vad det var.
    – Jo, fick jag till svar, på senvinter och vår är elektriciteten (man använde det ordet då, inte el som nu) så billig att vi använder den pannan för att producera fjärrvärme med elektricitet.
    Det kanske fortfarande är en bättre metod än energilager i olika idiotiska konstellationer.

  22. 26
    Ingemar Nordin

    Lasse 24,
    Sopförbränning är perfekt. Helst med osorterade sopor. Allt förbränns utom glas och metall. Den metall som klarar 800 grader kan lätt sorteras ut från askan med magneter. Det ger god ekonomi både för kommunen och för den enskilde. Därför har Linköping låga priser både på el och på fjärrvärme (jo, fjärrvärme är en förutsättning). Nu inför MP straffavgifter på denna nyttiga och miljövänliga teknik.

    All jordbruksmark behöver i princip en återinförsel av hela det periodiska systemet. Växterna drar upp det mesta från jorden och detta kommer i princip ut via avloppen, och vidare ut i haven. Så för att få en balans måste åkermarken gödslas med alla kemikalier. Historiskt har utarmningen av jorden varit ett stort problem i hela världen sedan 10 000 år. Tack vare bl.a. konstgödselns införande i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så kunde man återställa åkermarken i Europa.

  23. 29
    Fredrik S

    Ingemar Nordin #26

    Utomlands är de avundsjuka på den svenska sopförbränningen.

    Här hemma styrs vi av fundamentalister som ojar sig över all förbränning från adventsljus till sopor.

  24. 31
    Fredrik S

    Håkan Bergman #30

    Stämmer nog bra, l Lombardiet är ju illegal sopförbränning big business så det är nog både små och stora högar.

  25. 32
    Daniel Wiklund

    0T. För nån månad sen sa Isabella L att klimatfrågan skulle genomsyra allt arbete, varenda fråga skulle belysas utifrån klimatnödläget. Helt plötsligt dök det upp en sak som övertrumfade klimatkrisen. Ett virus, ca 1/10000 mm, gör nu att man stänger ner hela länder, idrottsevenemang ställs in i många länder, ekonomin påverkas negativt, med mera. Har inte hört nån säga att det beror på klimatförändringarna, på koldioxiden, på dom fossila bränslen. Det fanns tydligen en fråga där klimatförändringarna inte spökade. Med spanskan i gott minne, och flera pandemier efter det, borde inte virusets förmåga att göra människan sjuk, komma som nån överraskning.

  26. 33
    Johan Montelius

    När vi pratar sopsortering och fördelarna med förbränning så kan man läsa vad Valfrid Paulsson mfl sa redan för 17 år sedan.

    ”… ”storskalig kompostering är i Sverige helt säkert en teknik utan framtid” och att ”förbränning är verkningsgradsmässigt den mest effektiva metoden att utvinna energi ur avfall”. ”

    https://www.dn.se/arkiv/debatt/battre-for-miljon-att-inte-sopsortera-forpackningar-glas-burkar-plast-och-matrester-ska-brannas/

    Allt insamlande som vi gör är bara ett alternativ till att gå till biktstolen.

  27. 34
    Johan Montelius

    Hittade denna presentation som går igenom de alternativ som finns för energilager. Som man ser så är batterier endast någonting som förespråkas för frekvensreglering och variationer under timme. Jag tror det också är vad batterilagret i Uppsala skall användas till. Det är handlar inte om att spara i ladorna (som då är 4 timmar stor) för att kunna använda senare, det handlar om att stabilisera ett elsystem som blir allt mer instabilt ju mer vindkraft vi bygger.

    http://www.energikommissionen.se/app/uploads/2015/09/helena_nielsen.pdf

  28. 36
    Fredrik S

    Johan Montelius #33

    När jag jobbade inom industrin för tjugo år sedan pratades det mycket om recycling och sustainability på mötena.

    På middagen efter mötet tyckte dock nästan alla det att det var bättre att bränna skräpet utom deltagande politiker för de hade inte begripit eller lyssnat på vad som sades.

  29. 37
    Johan Montelius

    #36 Fredrik S

    jag är så cynisk att jag anser att politikerna hade rätt. För en politiker så handlar det inte om vilken lösning som är bäst utan vilken lösning som folk som röstar kommer tro är bäst. Med facit i hand så gjorde de helt rätt i sin bedömning :-)

  30. 38
    Fredrik S

    Johan M #37

    Håller med de var framgångsrika på EU-nivå, fast här hemma fortsatte vi elda mer sopor fram tills nu när ett miniparti får bestämma.

    På kontinenten fick de sälja sopor till oss eller forsla det till utvecklingsländer. Eller bränna det illegalt som i Italien.

    Men dock framgångsrikt, de gröna är ju större än någonsin där nere.

  31. 39
    Ivar Andersson

    #26 Ingemar Nordin
    Soporna ska vara sorterade eftersom reningen av avgaserna har vissa begränsningar. Bland annat gips i soporna från Norge och Storbritannien upptäcks i avgaserna och leverantören får bakläxa.

  32. 40
    P-A Johnsson

    Jag fick tipps här på bloggen om en skrift från IVA: ”Så klarar det svenska energisystemet klimatmålen”. När det gäller batterier så föreslår IVA att varje hushåll ska ha sitt eget batteri, 10 kWh för villor och 3 kWh för lägenheter (sid 61). IVA påstår att man då ska klara 6 timmars nätbortfall vilket är väldigt optimistiskt.

    Tydligen ska problemen med topplaster lösas genom att hushållen kopplas bort. Det borde i så fall medborgarna vara informerade om innan vi ger oss in i den CO2 fria omställningen.

    På sidan 24 finns en rolig figur som visar hur nedtrappning ska gå till. Den sker i jämn takt från 50 Mton CO2-ekv. 2020 fram till 30 Mton 2040, då plötsligt paniken inträffar och man inser att 2045 ska man vara nere i noll.

  33. 41
    Lasse Forss

    På klimatmötet i Mölndal berättade person från Danmark att om man skulle utjämna vindkraften i Danmark med batterier från Tesla, så skulle kostnaden motsvara 1,7 gånger Frankrikes investeringar i kärnkraft

  34. 42
    Ingemar Nordin

    Ivar A #39,

    Ja vissa saker som grovsopor skall naturligtvis inte vara med. Men att man blandar matavfall, papper och plast t.ex. har ingen betydelse utan kan med fördel brännas ihop. Och det funkar inte med småskalig ”hembränning” på bakgården utan temperaturen skall vara hög och skorstenarna försedda med moderna filter. Ut kommer i stort sett bara vattenånga.

  35. 43
    Evert Andersson

    #12 Rolf Mellberg

    Har pratat med Vattenfall (VF) om detta. Det är akut effektbrist i Uppsala och hindrar på så sätt samhällsutvecklingen där. Man måste göra något snabbt. Det här blir en bricka för att kapa effekttoppar. Det är alltså inte demonstration av teknik i framkant eller något som är ekonomiskt försvarbart annat än som en liten del i en nödlösning. Samma svar får man om Pilotprojektet Gotland 100 % förnybart. Energimyndigheten stöttar med pengar och säger att det kan utgöra modell för hela landet. På hemsidan har VF en artikel som säger ”nu laddar vi för framtiden”. Deras deltagande proffs säger nej – nej när jag fråga om de verkligen ska investera 7 miljarder i batterier bara för Gotland. Batterierna tillsammans med ”efterfrågeflexibilitet” ska jämna till effektbehovet så gott det går. I Gotlandsfallet är VF:s viktiga åtagande att det finns en rejäl kabel till fastlandet, som fungerar i båda riktningarna. För precis som Johan skriver behöver man ström också vi vindstilla. Men lika viktigt är någonstans att bli av med rejäla ostyrbara överskott. Som modell för hela landet fungerar det förstås bara om våra grannländer inte är lika obegåvade.
    Staffan A. Qvist skriver i boken Klimatnyckeln, att Sverige för att klara en typisk vecka i februari (inte 2020) behöver vi batterier för 2000 miljarder kronor. Enligt hans räkneövning, som ser rätt ut. ”För att bygga upp det svenska batterisystemet för exemplet med februariveckan skulle vi behöva köpa all världens batteriproduktion (för alla användningsområden) under fyra år! En teoretisk räkneövning förstås, men som visar tydligt på orimligheten. Men så är det ju med hela klimat- och energipolitiken. Man saknar totalt begrepp om proportioner och orimligheter. Om man hade förstånd om sådana skulle man förstås insett att Parisavtalet är ogenomförbart. Det talas bara om gulligheter man kan göra för att känna att man gör något. Stör inte i liten skala så farligt, men fullskaligt samhällsomstörtande. Det inser man nog kanske innan dess. Frågan är närmast hur mycket som hinner gå förlorat på dårskapens väg.

  36. 44
    Rolf Mellberg

    #43 Evert

    Stort tack för denna utmärkta kommentar. Man måste ha vissa fysik kunskaper för att inse att ett storskaligt införande av batterilagring är en lika totalt vansinnig idé som en storskalig (världsomfattande) satsning på 4gen kärnkraft är en god och den enda vägen framåt. Om man nu för säkerhets skull vill dämpa CO2-utsläpp.
    Satsa på Molten salt!!!!
    Håll nere vind och sol på en nivå som är hanterar!!!

  37. 46
    foliehatt

    @ Martin Gustavsson, #45
    visste du att hela Götaland redan är radioaktivt? och kommer att vara så långt efter att mänskligheten har lämnat planeten Jorden. Detsamma gäller för övrigt Svealand och Norrland också. Joniserande strålning är en del av den fysiska värld som har format människans, och alla andra arters, evolution. Det vill säga inom rimliga gränser så har vi biologiska skyddsmekanismer för att reparera och återställa skador från joniserande strålning.
    Dessutom – hundratals år? var får du det ifrån? Studera gärna det oavsiktliga fullskaleexperimentet Tjernobyl – där cirka halva mängden radioaktivt material av vad som var teoretiskt maximalt möjligt lämnade reaktorn – det vill säga en olycka som inte kunde ha blivit så värst mycket värre. Se vilka konsekvenserna har blivit.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan
    De är förvånansvärt milda. Plus – det finns inga så huvudlöst byggda reaktorer i Sverige. Ej heller planeras nya reaktorer med liknande säkerhetsbrister. Tvärt om. Reaktorer av modenrt snitt 3+ och högre har ytterligare högre säkerhet och konsekvensmildrande egenskaper jämfört med dagens svenska reaktorer.

    Jag kan tänka mig att det måste vara hemskt att leva med radiakskräck. Jag lider med dig. Ta reda på fakta och låt denna hjälpa dig att komma över skräcken.

  38. 50
    Martin Gustavsson - Vetenskapliga partiet

    Kul att foliehatten kallar sig själv för det som den är. :-) Insiktsfullt. Verkligen öppet och skeptiskt mot egen konfirmeringsbias. Nåväl. Låt mig mata Foliehatten, med flera, med mera!

    Mitt stora problem är inte enorma kontaminerade områden, hundratals i direkt död eller ens hundra tusentals eller miljontals extra cancerfall i världen, vilket forskarna är oeniga om, men att det radioaktiva avfallet är ett onödigt potentiellt problem för framtidens generationer i hundra-tusentals år, att energiproduktionen centraliseras, vilket gör kraftverken blir lätta mål för militära attacker från galna och kortsiktiga presidenter/politiker/sekterister/ekonomister/foliehattar, som därefter kan handikappa nationen/världen med fler enorma kostnader i sarkofag-byggen, bara för att vi inte tänkte på beredskapen logiskt förrän det var för sent.

    Det är därför den här öppna skeptiska posten om batterier är så förträfflig och jag vill bidra med att ta upp de naturliga reella alternativen som faktiskt finns, samtidigt som vi tillsammans känner motivation att minska antalet galna och kortsiktiga presidenter/politiker/sekterister/ekonomister/foliehattar.

  39. 51
    Fredrik S

    Martin Gustavsson #50

    Bara för att klargöra, menar du att pumpkraft ska ersätta kärnkraft i Sverige?

    För övrigt, byt ut foliehattar mot doktorshattar.

  40. 52
    Martin Gustavsson - Vetenskapliga partiet

    #51 Fredrik S

    Flera olika ekologiskt hållbara produktionsmetoder är förmodligen nödvändiga för att ersätta de icke-ekologiska som som vi vill avveckla, eller så måste vi bli färre människor och/eller konsumera mindre. Jag är för alla tre åtgärderna. Ekologiskt hållbar energiproduktion, sakta sjunkande population och att vi lär oss konsumera mindre energi.

    Sekterister och ekonomister är naturligtvis emot det, eftersom de jollrar om den gudibehagliga och eviga tillväxten i kör, utan att förstå begreppets konsekvenser, nämligen utrotade djurarter, jordförstöring, förgiftad miljö, öken, kris, kaos, svält, sanktioner, krigsförbrytelser och massmord. D.v.s. det som pågår på olika ställen i världen.

    Vare sig foliehatt eller doktor är något vetenskapligt argument, snarare ett ogiltigt argumentationsfel, ex. personangrepp eller auktoritetsargumentet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Argumentationsfel

  41. 54
    Martin Gustavsson - Vetenskapliga partiet

    #53 Fredrik S
    Du kunde nog inte ha valt bättre länk för att stödja mina påståenden.

    ”In Mozambique, there are approximately 38.1 babies per 1,000 people. In South Korea, there are 8.3 babies per 1,000 people.”
    https://www.mylifeelsewhere.com/compare/mozambique/south-korea

    ”Between 1962 and 1994, the South Korean economy grew at an average of 10% annually, fueled by annual export growth of 20%, in a period called the Miracle on the Han River.”
    https://en.wikipedia.org/wiki/South_Korea

    ”South Korea’s birthrate was the world’s lowest in 2009,[178] at an annual rate of approximately 9 births per 1000 people.”
    https://en.wikipedia.org/wiki/South_Korea

    “In [the] case of Africa, so far…population grows faster than the economy, and countries cannot cope with the increasing demands for basic social services such as water, sanitation, education, and health.”
    / Mohamed Ibn Chambas, the United Nations Special Representative to West Africa and the Sahel http://citifmonline.com/2017/11/16/manage-africas-population-to-stop-economic-meltdown-chambas/

    “The idea that population growth guarantees a better life — financially or otherwise — is a myth that only those who sell nappies, prams and the like have any right to believe.”
    /Kofi Annan

    …men populationstillväxt är ÄNDÅ svenska politikers, extrema sekteristers och extrema ekonomisters argument. Det gäller hela 8-partiet. Vi lever i ett land styrt av tokstollar valda av tokstollar.

  42. 55
    Fredrik S

    Martin G #54

    Befolkningen ökar i världen men tillväxttakten är den långsammaste i modern tid. För femtio år sedan var den 2 % nu är den 1 %.

    Men ekonomisk tillväxt var det jag kommenterade.

    Om Malthus kommer få rätt någon gång innan istiden kan andra här bättre än jag.

  43. 56
    foliehatt

    @ Martin Gustavsson,
    din argumentation beskriver en vinglig stig. Först håller du ut radiaksmitta som ett problem, sedan backar du på det och menar att det risken för terrordåd och /eller militära anfall på reaktorer som är den stora risken.

    Även om det inte är uteslutet att sådant skulle kunna ske så har vi klockat dryga 3000 reaktorår i världen utan att något värre än Greenpeace-ockupationer har inträffat. Kärnkraftens ringa kostnad för plånboken OCH miljön är något som riktiga miljövänner har insett och därför framhåller som den minst dåliga lösningen för att tillhandahålla elenergi i samhället (https://www.mfk.nu/2015/09/25/karnkraft-trots-riskerna/).

    Du vinglar vidare och kommer in på ekologisk odling som ett alternativ. Men det är kvalificerat snömos, eftersom ekologisk odling varken är miljövänligt eller ekonomiskt (https://pub.epsilon.slu.se/14196/7/kirchmann_h_et_al_170323.pdf)

    Om man ska tolka din signatur som att du har något att göra med Vetenskapliga partiet – så gör dina inlägg våld på partiets slogan – ”Humanistisk politik baserad på evidens”. Du gör helt enkelt dålig reklam för det parti du antyder att du företräder.

Kommentarer inaktiverade.