Vindkraften på tunn is

En sådan seger till och jag är förlorad lär Pyrrhus  ha sammanfattat situationen efter att ha slagit romarna vi Asculum och frågan är om inte vindkraftsindustrin skulle kunna säga det samma. Året som gick var ett rekordår om vi ser till vindkraftsproduktion men men ökad produktion så börjar frågetecken att hopa sig. I media får vi två bilder, den ena ger sken av att allt är guld och gröna skogar, och att vindkraften är starkt på frammarsch. Den andra bilden är att vindkraftsföreningar går på knäna och att subventionerna måste tryggas för att undvika konkurs. Hur ligger det egentligen till kan man undra och om man gör det är det bra att titta på vad siffrorna säger.

I höstas skrev jag ett inlägg om vindkraftens dilemma och nu har siffrorna för 2019 kommit för att göra en uppföljning.

Ökad del av produktionen – sänkt pris

Det första problemet ur vindkraftsägarna synvinkel är ökad produktion ger en press nedåt på priset. I vindkraftens barndom så var detta ett icke-problem eftersom det först och främst var efterfrågan som styrde priset. I och med att produktionen nu ökat till att vara en faktor i sammanhanget så har vindkraften fått en drivande roll. Ju mer det blåser desto mer produceras och desto mer sänks priset. Vindkraften sitter i samma båt som bönder i alla tider suttit i; en bra skörd betyder oftast att priset på vete sjunker. Bonden är dock lite mer flexibel och satsar kanske inte alla pengar på vete utan ”hedgar” med potatis och höstvete (jag kan egentligen ingenting om jordbruk). Vindkraftsägarna har där inte samma möjlighet att styra om resurserna. Ett vindkraftverk står där det står och skall under sin tjugoåriga livstid producera så mycket som möjligt.

När jag tittade på statistiken för 2018 så såg man att ökad vindkraftsproduktion hade en inverkan på priset. Det tydligaste tecknet var när man jämförde vindkraftsproduktionen med den totala produktionen. Ju större del som vindkraften kunde stå för, desto lägre blev priset. Om vi tittar på siffrorna för 2019 så ser vi att denna trend håller i sig.

 

vindkraftens del < 10 % 10 – 20 % 20 – 30 % > 30 %
2014 291:- (49%) 265:- (46%) 233:- ( 5%)      –    ( 0%)
2015 219:- (25%) 204:- (58%) 162:- (16%)      –    ( 0%)
2016 287:- (29%) 269:- (48%) 255:- (21%) 211:-  ( 2%)
2017 325:-  (26%) 288:-  (55%) 231:-  (19%)       –   ( 0%)
2018 479:-  (25%) 438:-  (50%) 423:-  (22%) 295:-  ( 3%)
2019 445:-  (19%) 404:-  (50%) 359:-  (27%) 248:-  ( 4%)

Priset för vindkraft relativt del av totala produktionen. Siffrorna inom parentes är hur stor del av vindkraftsproduktionen som det året låg i intervallet.

 

Över trettio procent av vindkraftens produktion låg under timmar då dess produktion översteg 20% av den totala produktionen. När det blåser så driver vindkraften ner priset och under dessa timmar låg priset på i medel 344 kronor att jämföra när det inte blåser då priset låg på 445 kronor.

Vindkraften får på grund av denna effekt ett lägre pris i snitt per MWh, 393 kronor, än vad till exempel vattenkraften kan plocka in, 427 kronor. Bäst i klassen är inte otippat värmekraftverken som kan variera sin produktion efter priset och håva in 435 kronor per MWh.

Grafen nedan visar rätt klart hur vindkraften sätter ett tak på priset. Hur kommer den här grafen se ut om några år?

2019-wind31

I det stora hela så är detta säkert inte något stort problem för vindkraften idag. Som vi såg på priserna i tabellen ovan så är förändringarna år från år betydligt större än de skillnader vi ser vid ökad produktion. Om utbyggnaden fortsätter så kommer dock en allt högre del av produktionen komma från vindkraft och den prispress som då uppstår kommer göra sig påmind.

Hur lågt priset kan pressas såg vi den 10:e februari i år då priset under några timmar var negativt. Mellan klockan ett och två på natten så var priset för en MWh minus 20 kronor. Man kan tycka att detta är absurt men i Danmark var priset då på minus 280 kronor – det är en smula obegripligt. Produktionssiffrorna för februari finns inte tillgängliga men vi hade en liknande situation då. Som mest stod vindkraften för 37% av den totala produktionen och priserna gick ned till som lägst en krona. Det skall bli intressant att se siffrorna när vi gör bokslut för 2020 (för att inte tala om 2030).

Vi producerar mer än vad vi konsumerar –  sänkt pris

Att vindkraften drar ner priset när det blåser ar naturligtvis olyckligt för alla parter men vad alla parter också dras med är att vi producera betydligt mycket mer än vad vi konsumerar. Sverige har varit nettoexportör ett bra tag nu och 2019 var inget undantag. Hela 16 procent av produktionen går på export och framför allt då det blåser då vindkraften pumpar ut el på nätet utan att bry sig om priset.

Av de MWh som svensk vindkraft produceras så skeppas nästan varenda MWh på export. Grafen nedan visar för varje timme under året vad vindkraften producerar och hur mycket som går på export. Som synes är det inte många timmar där vi exporterar under hälften och totalt så exporteras 16.5 TWh av de 19.9 TWh som vindkraften producerar.

2019-wind9

Sverige är här inte en sluten marknad utan priset på el är högst beroende av de övriga nordiska länderna. Ett lägre pris i Danmark eller Norge smittar av sig på den Svenska prisbilden men ledningar mellan länderna är fortfarande en flaskhals. Hur energibalansen kommer se ut framöver är kanske lite mycket att räkna på just nu men jag kan tänka mig att det är en och annan vindkraftsägare som ser fram emot att Ringhals 1 och 2 nu stängs och att Olkiluoto 3 i Finland inte börjar producera på ett år.

Subventionerna tryter

Hela cirkusen med vindkraft är i mångt och mycket byggt på subventioner i en form eller annan. I Sverige så är det elcertifikatsystemet som ger en grundplåt att bygga på. Elcertifikatsystemet bygger på att marknadskrafterna skall se till så att kostnaderna inte skenar och man kan nog säga att marknadskrafterna har fungerat.

Elcertifikatsystemet fungerar som så att en producent av ”förnyelsebar el” (där även torv ingår…???) får under 15 år ett elcertifikat för varje producerad MWh. Dessa kan sedan säljas på en börs och frågan är vem som skulle vilja köpa. Systemets andra ben är därför ett krav på alla eldistributörer att de för varje år måste köpa tillräckligt många certifikat och redovisa dessa i mars varje år. Antalet certifikat de måste köpa bestäms av en kvot av den el som de säljer. Denna kvot är i år 26.5 procent och kommer ligga ungefär där de nästkommande tio åren för att sedan sakta gå ner mot noll.

Under de år som elcertifikatsystemet funnit så har priset på certifikaten varierat med tillgång och efterfrågan. För tio år sedan låg priset på ca 300 kr per certifikat men har sedan dess legat runt 150 kronor och under 2019 strax över 50 kronor.  I skrivande stund är ett certifikat inte värt speciellt många kronor.

De som gav sig in i vindkraftsbranschen för tio år sedan lockades med ett elpris runt 500 kronor MWh och ett certifikat som säkert skulle inbringa ytterligare 300 kronor. Idag så ligger spotpriset på el runt 100 kronor och ett certifikat ger ytterligare 50 kronor. Det finns nog gott om vindkraftsföreningar, företag och kommuner runt om i landet som i dagarna gör bokslut och inser att de inte har pengar att driva verksamheten. De har säkert gått på knäna i många år och deras vindkraftverk börjar kosta mer i underhåll och reparationer. De försöker nu genom sina kanaler få en ändring i certifikatsystemet så att de skall få in mera pengar. Den som tänker att det vore rätt magstarkt och att man får leva i den marknad som råder, skall veta att de för några år sedan, 2015, lyckades med att förändra systemet då det då såg ut att gå åt pipsvängen. Vi skulle enligt den ursprungliga planen under 2019 ha en kvot på 18% men med bra lobbying så höjdes den till 30%.

Svensk Vindkraftförening, som är en organisation som samlar vindkraftsägare, har den mariga uppgiften att måla upp vindkraft som någonting mycket lönsamt samtidigt som de skall lobba för ökade subventioner.  Efter som detta är i Sverige så är utgången tämligen klar, vi kommer se hur subventionerna ökar; men elcertifikaten kommer inte rädda nya projekt.

Regeringen vill naturligtvis rädda världen genom att se till så de byggs mer vindkraft så de har listigt nog hitta på ett nytt sätt att subventionera industrin. Varför inte låta staten ta kostnaden för att bygga en del av vindkraftens infrastruktur?  Staten skall naturligtvis inte gå in och ta en del av ett företags kostnader men man kan ju ändra på reglerna lite så att det inte ser ut som en subvention. Det regeringen vill göra är att helt sonika bygga de ledningar som behövs för att koppla upp havsbaserad vindkraft.

Vilket underbart förslag, nu skall vi tvingas betala för att koppla upp vindkraftsproducenter så att de skall kunna leverera ännu mer el som kan exporteras. Elpriserna kommer att gå ner men det betyder bara att vi måste ge ännu mer i subventioner till de vindkraftverk som är beroende av elcertifikat.

Finns det inget slut på cirkusen

Finns det inget slut på den hör cirkusen och svaret är nog – dessvärre inte. Det är allt för många aktörer som är beroende av subventionerna och politiker framstår som progressiva då de ”satsar på förnyelsebart”. Vi kanske får en tillnyktring en knäppkall vinter men om vi inte kör rak in i en bergvägg så kommer ingen att förändra systemet. Förbered er på ett år med rop om att vindkraftsföreningar måste räddas och förbered er sen på att få betala för den räddningen.

I väntan på att något skall hända så kan jag tipsa om ett radioprogram från Sveriges Radios vetenskapsredaktion. De är väl visserligen Sveriges mest klimattroende redaktion men det finns de som lyckats hålla sig borta från den alarmistiska agendan. Gustaf Klarin har gjort flera bra forskarporträtt och nu senast en intervju med Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik.

Med ett lite längre perspektiv så kan man ta vindkraftscirkusen med en smula humor. Visst kostar det onödiga miljarder varje år men det är ju rätt roligt att gå på cirkus.

Dela detta inlägg

60 reaktion på “Vindkraften på tunn is

  1. 2
    Staffan Lindström

    Och Erika Bjerström på SVT har nu haft ”snyftreportage” både från kolbältet i USA och senast i går från Galicien i Spanien… Omställningen går för snabbt och Kina, Indien och Japan bygger nya kolkraftverk så…
    Galicien verkade fullkomligt nedlusat av vkv på åsarna…. Eftertankens kranka blekhet?

  2. 3
    Jan Rusch

    Du skriver ”Att vindkraften drar ner priset när det blåser ar naturligtvis olyckligt för alla parter…”. Det är väl knappast olyckligt för elkonsumenterna att priset är lågt?

  3. 6
    Göran J

    Tack Johan

    Kan inte låta bli att skratta när Ygeman uttalar sig om Vindkraften allt enligt DN.
    ”Regeringen vill göra det mera lönsamt med havsbaserad vindkraft genom att slopa den så kallade anslutningsavgiften”.
    Uttalandet är häpnadsväckande och ger ett intryck av fullständig verklighetsfrämmande synsätt.
    Tänk vad enkelt det är förr en del att helt enkelt slopa en kostnad!

    Eftersom det är till stor del är kinesiskt kapital som investerar i vindkraften så ser regeringen till att mildra kinesernas kostnader samtidigt som Kina fördöms av att fängsla svenska medborgare. Här sitter man inte bara på en stol utan en hel soffa full av motsägelser.

    Vem är det som tillverkar och säljer solceller till Sverige. Jo nästan helt uteslutande Kina.
    Det är kineserna som genom statens subventioner till solcellssystemen lägger beslag på en stor del av våra skattepengar. I en solcellsanläggning är det solcellerna som är den största kostnaden.

    Det bästa vore nog att slopa den inkompetens som regeringen innehar i Energi och klimatfrågor.

  4. 7
    Kaj Poikela

    En kommentar bara.
    Kärnkraften närmar sig sina respektive slutdatum. Alla som är minsta insatta i energifrågor vet det.
    Så hur gör man när dessa stängs? Bygger nya kärnkraftverk utan subventioner (som du verkar vara emot)? Lycka till.
    Och vem ska bygga dessa kärnkraft verk? EDF? De är minst tio år försenade med sina nuvarande projekt med förseningskostnader som är riktig, riktigt kännbara för skattebetalarna. Eller kanske Rosatom med sin ryska 50-talsteknik?

    Var ska man förresten lagra kärnavfallet i 200 000 tusen år?

  5. 8
    Bo Gustafsson

    lyssnade just på intervjun med Ane Håkansson och det var upplyftande att ana ett ljus i mörkret i denna tid av åsiktskorridorer och censur. Tack för tipset

  6. 9
    Anders

    Tack Johan! Noterar att föreningar för djur- och naturintresserade fortfarande har svårt att våga vara öppet kritiska mot vindkraft. Mp-drivna Naturskyddsföreningen allra mest, men även de lite moderatare WWF och BirdLife Sverige (som förr hette Sveriges ornitologiska förening). Det tror jag kan bero på att många styrelserepresentanter och ”influencers” lider av en förlamande skräck för kärnkraft eller känner nån som får uppdrag av vindkraftsbranschen, och därför ”ligger lågt”. Det är i sådan situationer begrepp som kompensationsåtgärder börjar florera och förskönas.

    Min spaning blir därför att det viktiga för såväl naturmiljöer, arter som för vår energibalans är att bota naturvännerna från sin kärnkraftsfobi och lösa jävsproblematiken inom tillståndsprocessen för vindkraft. Och det första bidrar du Johan mycket starkt till! Inte minst bakvägen via objektiv analys av snurrkraftens ekonomi som idag. Tack!

  7. 11
    Lasse

    Intressant sammanställning Johan M -tack
    Vad jag fortfarande inte förstår är hur kostnaden för elcertifikatssystem och kostnaden för dessa funkar.
    Finns en kvotplikt som avser ett visst datum så är det klart att certifikatens pris är beroende på tiden fram till detta datum.

    Reportaget från Spanska kolgruvorna innehåller en tvist som Erika Bjerström missade helt.
    Ville missa eller okunnig?
    Regeringen hade just sprutat champange på dessa snart arbetslösa gubbar!
    Vaskade utsläppsrätter för 3 Miljarder!
    Klart att priset stiger och att EUs planer inte funkar som avsett!

  8. 12
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #3 Jan Rusch

    Du har en poäng, visst skall vi glädjas åt att energipriset är lågt. När vi dock inser att vi får betala för den prissänkningen med ökade subventioner till olönsam produktion och att osubventionerad produktion slås ut så kanske man inte är lika glad.

  9. 13
    John Bäckstrand

    Ser inget konstigt, eller fel, i det du beskriver. Att de som köper in sig på ny teknik (vindkraft) tidigt får betala ett högt pris är varken nytt eller konstigt.

    Framtiden blir helt enkelt en balansgång mellan sjunkande kostnader för vindkraft samt elpriser. Här spelar ju så klart även solceller in, om än kanske inte så mycket i Sverige, med rätta!

  10. 14
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #7 Kaj Poikela

    Jag tror nog att de nya kärnkraftverken kommer att byggas utan subventioner om vi bara låter kärnkraften konkurrera på lika villkor. Att som vi historiskt sett har belagt den med straffskatt och låtit den konkurrera mot subventionerad vind och biokraftverk är inte en bra förutsättning.

    Vem kommer bygga dessa verk. I Frankrike så blir det nog EDF som bygger dem (de fick nyligen en fråga från franska staten om möjligheten att bygga sju verk) . Här i Sverige så är frågan öppen. Vi kanske inte är redo att låta ett kinesiskt företag stå för bygget även om de och ryssarna (som inte alls bygger verk med 50-tals teknik utan Gen-III reaktorer som den reaktor som planeras i Finland VVER-1200 https://en.wikipedia.org/wiki/VVER#VVER-1200) är de som kan bygga kraftverk inom utsatt tid.

    I Sverige så hoppas jag att vi går över till Gen-IV reaktorer, varför inte en från Moltex?

    ”Var ska man förresten lagra kärnavfallet i 200 000 tusen år?”

    Lyssna på den intervju som jag länkar till sist i inlägget.

  11. 15
    Rolf Mellberg

    #7 Kaj
    ”Eller kanske Rosatom med sin ryska 50-talsteknik?”

    Du är uppenbart helt okunnig (och våldsamt fördomsfull) om Rysk kärnkraftsteknologi. Ryssarna, Sydkoreanerna och Kineserna är de som idag leder 3G med gott om pågående projekt. EDF har misslyckats gravt i Finland och därför förbereder man för en ny Rysk reaktor i Finland. Menar du att våra bröder på andra sidan bottenhaven nöjer sig med 50-talsteknik? Vi borde studera detta projekt för att ev följa finnarnas exempel.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Hanhikivi_Nuclear_Power_Plant

  12. 16
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #11 Lasse

    Kvotplikten är på årsbasis så 1:a mars varje år måste varje elleverantör lämna in tillräckligt många certifikat för att täcka den kvot som råder. Under året kan en leverantör köpa certifikat på marknaden men den 1:a mars är det dags för bokslut och man måste då annullera certifikat som täcker kvoten. Om en leverantör inte har tillräckligt med certifikat så kan de istället för att köpa på sig flera ta en straffavgift på +10% av certifikatpriset.

    Problemet för vindkraftsägarna är att det finns för mycket certifikatberättigad produktion. Det delas varje år ut fler certifikat än vad leverantörerna måste köpa. Det gör att priset sjunker och en del leverantörer sitter med certifikat från tidigare år som de inte kunnat/velat sälja. Ett certifikat är dock ett certifikat så det kan säljas i framtiden.

    För tio år sedan så märkte branschen att det byggdes långt mycket mer vindkraft än tänkt och det delades ut mångdubbelt fler certifikat än vad leverantörerna tvingades köpa. Priset sjönk och vindkraften gick back. Man räddade då systemet genom att skriva om den plan för kvotplikten som fanns så att leverantörerna tvingades köpa dubbelt så många certifikat. Nu är nästan hela det upparbetade certifikatöverskottet sålt så systemet är mer i balans. Det som händer nu är att kvoten sänks lite, enligt plan, samtidigt som vindkraften byggs ut. Vi är återigen i en situation där vi tvingas köpa färre certifikat än vad som ges ut och priset kommer sjunka. Det är nu lobbygrupperna kommer in och kommer genomdriva att vi gör om systemet igen så att vi tvingas köpa fler certifikat (allt snack om ”planerbara förutsättningar” betyder egentligen ”lika mycket pengar som vi räknade med fast vi räknade fel”).

  13. 17
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #13 John Bäckstrand

    ”Att de som köper in sig på ny teknik (vindkraft) tidigt får betala ett högt pris är varken nytt eller konstigt.”

    I slutändan är det nog du och jag som får betala :-(

  14. 18
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #2 Staffan Lindström

    Jag såg reportaget och man kan bara skaka på huvudet, hur gick det så här långt?

    Om man skall se positivt på eländet så kan man alltid rösta sig med att man sitter på första parkett när Europas energimarknad kollapsar. Man har väl alltid tyckt det skulle var intressant att kunna se romarrikets kollaps från långsidan men att se detta spektakel går ju inte av för hackor – fram med popcorn!

  15. 19
    Tomas

    Ni skeptiker behöver inte ora er. De här är inget olösligt problem.

  16. 20
    Rolf Mellberg

    Stort tack Johan för detta ytterst angelägna inlägg.

    Jag vill dock informera lite om ett stort vindkraftprojekt som jag ser fram emot med vissa förhoppningar.

    På Doggers bank i Nordsjön lär varken örnar eller människor störas och med 260 meter höga snurror så få man inte bara ut 12 MW!!! i maxeffekt utan även ovanligt hög genomsnittseffekt.

    Två sådana på Söder, två på Kungshomen ett på djurgården, ett på Stora essingen och ett bredvid Stocholms slott skulle allt se snyggt ut :-)

    https://www.cnbc.com/2020/01/17/work-starts-on-huge-wind-farm-that-could-power-4point5-million-homes.html

  17. 21
    mattias

    #11. Samtidigt tror jag många naturföreningar är hjärtligt trötta på vindkraftverk och kalhyggen som förfular landskapet i glesbygd för att urbana människor ska få el och biobränsle. Kolla helikopterbilderna från vasaloppet på söndag får du se vad jag menar.

  18. 22
    Evert Andersson

    Tack för en lysande kompetent beskrivning av galenskapen. Som sagt exporteras ungefär lika mycket som vindkraften ger. Vi subventionerar alltså elen som exporteras med certifikaten. Och så har varit mestadels.

  19. 23
    Lasse

    #16 Tack, spekulation uppmuntras således.
    #20 Doggersbanksvindkraften kan användas för undervisning också.
    För 6000 år sen låg havsnivån så mycket lägre att Doggersbank var bebodd.
    Nu något senare ligger den på över 20 m djup. Division ger 20/6000 eller 3,3 mm/år.
    Då på väg ur istiden, nu på väg ur lilla istiden.
    #19 Tomas -härligt att höra -förresten vilket är problemet?
    https://www.youtube.com/watch?v=RU5K_ZrrSMo

  20. 24
    Håkan

    Johan

    Tyskland och Danmark har byggt mycket vindkraft, men har ett högt elpris. Hur förklaras detta?

  21. 25
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #24 Håkan

    Det beror på vilket pris du tittar på, i konsumentled så läggs det på avgifter som skall täcka de subventioner som finns och det är här man ser de höga kostnaderna. I Tyskland är detta bortom all kontroll, de har haft ett system med kontant ersättning till alla som producerar ”förnyelsebar el”. I Sverige så är det lyckligtvis under viss kontroll i och med att certifikatsystemet begränsar subventionernas värde när det produceras för mycket. I Tyskland finns inga sådana spärrar, du får pengar rakt i handen vilket får kostnaderna att skena.

    I Tyskland har det gått så lång så att ett vindkraftverk kan få betalat för att inte producera om det blåser … tur att man inte är ekonom för nu snurrar det i min skalle :-)

    Om vi skall se till vad konsumenter betalar för elen i Sverige så är spot-priset på marknaden bara en mindre del. Vi lägger sen på energiskatt, kostnad för elcertifikat, kostnad för utbyggt elnätverk för att hantera alla vindkraftverk, moms mm så även i Sverige betalar vi bra mycket mer än marknadspriset.

  22. 26
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #23 Lasse

    ”… spekulation uppmuntras således.”

    Jag skulle ”shorta” elcertifikat :-)

  23. 27
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #19 Tomas

    ”De här är inget olösligt problem.”

    Kanske inte men varför först betala för att skapa ett problem och sen betala för att åtgärda det?

    Hur ser din lösning ut?

  24. 28
    Bengt Abelsson

    #24

    Att elpriset är högt i länder med stor andel vind beror enkelt uttryck på att de har två system, ett som producerar ibland, och ett system som producerar när det behövs.
    Det totala kostnaden ökar eftersom kostnaderna för system 2 måste täckas, i synnerhet de fasta kostnaderna.
    Notera att system 2 måste dimensioneras för full last då vinden under timmar/dagar/veckor producerar nära noll, tämligen oförutsägbart.

  25. 29
    Bengt Abelsson

    #24 Håkan.

    Att elpriset är högt i länder med stor andel vind beror enkelt uttryck på att de har två system, ett som producerar ibland, och ett system som producerar när det behövs.
    Det totala kostnaden ökar eftersom kostnaderna för system 2 måste täckas, i synnerhet de fasta kostnaderna.
    Notera att system 2 måste dimensioneras för full last då vinden under timmar/dagar/veckor producerar nära noll, tämligen oförutsägbart.

  26. 31
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #20 Rolf Mellberg

    Onekligen imponerande saker inget snack om den saken.

    De bygger dock dess verk efter att ha vunnit en auktion i UK där de kom in med den lägsta ersättningen för garanterat pris under 15 år. Det vinnande budet låg på ca 40 pund dvs 500 kronor per MWh. Om vi bygger några sådana i Stockholms skärgård så får de nog nöja sig med 300 kronor vilket kanske inte gör kalkylen så hållbar (men Kungliga Segelsällskapet som fiende).

    https://doggerbank.com/downloads/CfD-results-press-release-FINAL.pdf

  27. 34
    Thorleif

    Apropå subventioner. Sverige är känt för att ha ett av världens mest liberalaste miljöregler när det gäller markexploatering vilket t.ex gäller mineralnäringar som gruvdrift.

    Det är välkänt att utländska gruvbolag inte sällan kan lämna och lämnar förorenade marker efter exploatering (lyckad eller misslyckad), dvs utan att rena och återställa. Oftast lämnar man ett litet driftbolag efter sig som lätt hamnar på obestånd då det tjänat sitt syfte. Inga garantier tvingas moderbolag stå för pga den svenska slappheten. Sverige har varit och är fortfarande ett hjälplöst offer i lagstiftningshänseende osv.

    Vad kommer att hända med alla vindkraftverk den dagen då de måste bytas ut och lönsamhetskalkylen helt förändrats?

  28. 35
    Benny N.

    Att köpa el direkt från producenten kostar idag ca 20-30 öre/kWh. Större delen av elkostnaden utgörs dock av olika avgifter till staten såsom elskatt, elcertifikatsavgift och moms. Ditt elbolag tar också ut en nätavgift och moms för att tillhanda- och underhålla en ledning till fastigheten. Med inköp, skatter och avgifter samt elnätsavgift ligger priset till slut idag på mellan 1,30 och 1,50 kr/kWh.
    Jämför med bensin/diesel som från oljeutvinnaren kostar ca 2,60 kr/liter. Med bränslebolagets raffinerings- och distributionskostnader, skatter och avgifter ligger ditt pris i pumpen på ca 16 kr/liter. Skatterna och avgifterna är politiskt beslutade och utgör större delen av kostnaden för energi. Om och när det fossila bränslet fasats ut kommer skattebortfallet från denna gigantiska intäktskälla att läggas på elpriset och elbilsavgifter. Elen kommer att bli enormt dyr i framtiden (10 år) pga av uppiskade skatter och avgifter.

  29. 36
    Johan Montelius

    #34 Thorleif

    ”Vad kommer att hända med alla vindkraftverk den dagen då de måste bytas ut och lönsamhetskalkylen helt förändrats?”

    Naturvårdsverket har svar och det lutar åt att markägaren i slutändan kan bli den som sitter med Svarte-Petter om en vindkraftsförening går i putten.

    ”Med verksamhetsutövare avses normalt den som bedrivit vindkraftverksamheten. Det kan dock inte uteslutas att markägaren i andra hand kan bli ansvarig.”

    Nu kan dessa säkert söka ”återställningsbidrag för hållbar verksamhet som inte var så hållbar” så i slutändan räknar jag att det blir som vanligt – du får betala :-)

    https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Vindkraft/Nedmontering-av-vindkraftverk-och-ansvar-for-aterstallande/

  30. 37
    Rolf Mellberg

    Linköpings kommun bedriver projekt i Sunne för att bygga 22 vindkraftverk där, se länken nedan.

    Sen tänker man bygga 26 st i Avesta lite senare.

    Undrar om åtminstone dessa i Avesta går att få stopp på?

    Hur kan agera för att bromsa detta? Kanske bäst att vädja till de som redan äger vindkraft, de kommer ju at drabbas mest av att ekonomin undermineras av att överflödet under blåsiga timmar blir bara värre för vart år.

    https://www.tekniskaverken.se/om-oss/verksamheten/vindkraft/vindkraftsprojekt/

  31. 38
    Ingemar Nordin

    Rolf #37,

    Skriv en insändare i Corren och anklaga kommunen för att vara miljöförstörare. (landskap, fladdermöss, fåglar, insekter och farligt infraljud som man utsätter både turister och invånare i Sunne och Avsesta)

  32. 40
    Lasse

    Johan M
    Imponerande sammanställning. Går det att leka med siffrorna?
    Vore kul att se marginalnyttan, eller vad det kan kallas.
    Om vi ökar antalet lika vindkraftverk så går väl nyttan mot noll ?

  33. 42
    Rolf Mellberg

    #37 mig själv

    Jag kan lägga till att vår kommun ska bli VÄRLDSBÄST !!!!

    Sverige ska kanske bli fossilfritt till 2045 men vår godhets-vaskande kommun ska vara

    KOLDIOXIDNEUTRALT redan till 2025

    Eftersom flygvapnet och Saabs Gripen plan störs av rotorbladen (radar-reflexioner i bladen, doppler och sånt) har vi alibi att slå ihjäl örnar och annat på andra kommuners mark. Stort tack Saab säger länets örnar !!!!

    Vindkraftverken är helt klart ideologiskt motiverat med detta 2025 som riktmärke. Om någon ekonomisk kalkyl åstadkommits vet jag inget om. Ej heller hur den i så fall ser ut.

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/linkoping-vill-vara-koldioxidneutralt-2025

  34. 43
    Olof

    Tack för en intressant artikel – som vanligt!

    Vet du hur mycket vi får betalt för vår stora export av vindkraftsel?
    Är det t o m en ännu sämre affär för AB Sverige än den genomsnittliga vindkraften?
    Det kan det väl vara om det främst är vindkraftens produktionstoppar som går på export?

    Jag träffade dock en person som var verksam i el-produktionen som påstod att vi tvärtom att exporten av vindkraftsel var en god affär. Vi kunde rent av få ett högre pris på export-elen än genomsnittspriset tack vare kombinationen vattenkraft + vindkraft. Vi kunde, tex på natten när vår förbrukning var låg, spara vatten i kraftdammarna när det blåser, och sedan sälja den i vattenmagasinen lagrade vindkraftströmmen när exportpriset på el var högt.

    Vet du vad som är rätt? Hur priset för el-exporten ser ut?

  35. 44
    Thorleif

    @36 Johan Montelius

    Tack för svar och länken. Tyvärr visar det sig som vanligt att våra politiker inte tänkt vidare här.

    Miljöbalken i all ära men några krav på garantier ställs inte osv. Fritt fram att lämna Sverige och produktionsplatsen efter beslut om avveckling och tömning av driftbolaget. Stora europeiska energibolag vågar säkert inte avveckla utan att ta ansvar men de små……….lär nog helst smita iväg som i gruvbranschen.

    Ps! Många privata markägare som i decennier upplåtit torrsättningsytor för fritidsbåtar får idag se sina markvärden falla pga färgkontaminering och dyra saneringskostnader inkl deponi! Dock återstår att värdera gränsvärden för det vanligaste ämnet koppar. Men giftiga tennföreningar är antagligen mycket vanliga

  36. 45
    tty

    #44

    Enkelt avhjälpt. Knoppa av ett ”Båtupplägg AB” som sedan får konka vid behov. Det kommer att kosta en slant att få lantmäteriet att stycka av den aktuella markbiten, men sedan är du fri.

    Jag känner en markägare som har ett litet kraftverk från början av 1900-talet på sina marker som har gjort så. När Naturvårdsverket dyker upp och kräver att den naturliga hydrologin skall återställas går kraftverket i konkurs innan man ens har kommit fram till en vattendom och staten får ta över.
    Sedan är det löjligt att tala om ”naturlig hydrologi” i dessa bergslagstrakter. När den nuvarande ägarens farfar byggde kraftverket ca 1920 gick han till vattendomstolen, men fick svaret att ingen vattendom behövdes eftersom det fanns urminnes rätt för en fördämning på den platsen.
    Det finns garanterat inte ett enda vattendrag i Bergslagen som har haft ”naturlig hydrologi” sedan tidig medeltid.

  37. 46
    foliehatt

    @ Johan Montelius, #36,
    Det finns en enkel lösning. En kostnad för avveckling beräknas för samtliga elproducenter och så får motsvarande medel fonderas över produktionsanläggningens ekonomiska livstid. Fonderingen sker enligt sådana regler att pengarna inte kan användas till annat (förutom medel till miljö-, och andra grupper som kritiskt vill granska verksamheten – precis som upplägget för kärnavfallsfonden).

    Fördelen är att pengarna till avveckling verkligen kommer in innan – och om man sköter om sin anläggning så att den lever längre än beräknad livslängd får man en tid på slutet med minskade kostnader, kanske ökad lönsamhet och därmed incitament till att hushålla med resurser.

  38. 47
    Karl Erik R

    #44 Thorleif
    Lite OT.

    Naturvårdsverket har från gruvbranschen börjat kräva moderbolagsgaranti, dvs det går inte att lämna ett mindre dotterbolag i Sverige, som konkar när kraven kommer. I nästa steg har NVV börjat kräva bankgaranti för återställningsåtgärder. Det efter att i några juniora gruvbolag har hela gruppen, inkl moderbolaget gått i konkurs.

    Har aldrig hört att detta tillämpats för vindkraft, men har inte heller undersökt närmare.

  39. 48
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #43 Olof

    ”Vet du vad som är rätt? Hur priset för el-exporten ser ut?”

    Den ligger snäppet under vindkraften och snittade 392 kr/MWh. Detta är dock räknat med den timstatistik som SVK har för produktion och vad NordPool spot rapporterar för medelpris per timme. Exakt vad olika aktörer drar in kan säkert skilja sig eftersom de säljer på termin mm.

    Tjänar Sverige AB på detta? Vi (alla elkonsumenter) betalade via elcertifikatsystemet ca 3.6 miljarder under 2019. Kan Vattenfall spara på vattnet när priset är lågt – ja, men inte hur mycket som helst, vattenkraften lever under vattendomar och måste ibland släppa på vattnet oavsett priset. Anledningen att priset sjunker så mycket som det gör när det blåser är att vattenkraften inte kan dra ner tillräckligt och att kärnkraften inte har något incitament att producera mindre. Jag har svårt att se att det som vattenkraften skulle spara när det blåser skulle kompensera de 3.6 miljarder som vi betalar.

  40. 49
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #46 foliehatt

    Det är väl den lösningen som kärnkraftverken lever efter. Kärnavfallsfondens uppgift är väl att ta hand om såväl avfall som rivning av anläggningar mm.

  41. 50
    Lars-Eric Bjerke

    Johan M m.fl.

    Vi har tidigare diskuterat avveckling av vindkraftverk på bloggen. För att få tillstånd att uppföra vindkraft skall man ha en miljökonsekvensbeskrivning där även avveckling ingår. För att få detta tillstånd kräver numera alla kommuner att pengar fonderas för avveckling. Då Göteborgsvind avvecklade sina kraftverk efter 22 år kontaktades en mäklare som sålde kraftverken till Irland och USA. Det blev alltså ingen kostnad utan de fonderade pengarna plus en försäljningsintäkt kunde delas ut till ägarna efter avdrag för återställning av marken.

  42. 51
    Lars-Eric Bjerke

    #50 fortsättning
    Johan M, för övrigt tycker jag att ditt inlägg var utmärkt.

  43. 52
    flodis

    Tack Johan M,

    Jag följer också elmarknaden med intresse. Jag har ett tag befarat att fallande priser vid starka vindar fortsatt utbyggnad kommer att plåga livet ur leverantörerna och ta bort incitament för att bygga så mycket som politikerna planerat.

    En intressant aspekt är om prissättningen på spotmarknaden belönar kontinuerlig kraft. Jag har en känsla av att även de kontinuerliga energikällorna får ett allt mindre fönster med bra intäkter? De kontinuerliga får ju samma nyckfullhet i produktionen som vindkraftverken, men inverterat.

    Kan tex vattenkraften uthärda att till slut bara vara reservkraft när vinden behagar tappar orken? Om vindkraften åker i gräddfilen och tillåts snedvrida marknaden så kanske det slutar med att det blir lite för många fina katter i elsystemet och ingen som tar ansvar?

  44. 53
    Daniel

    Vad är den verkliga produktionskostnaden för vindkraftsel? Alltså vad kostar det att installera och underhålla vindkraftverken i förhållande till planerad produktionsvolym?

  45. 55
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #53 Daniel

    Det varierar nog väldigt mycket mellan de äldre verken som inte var lika stora och säkert har större underhållskostnader än de nya verken på flera MW. Nya parker som nu planeras har dock fått nöja sig med sämre vindläge, längre bort från infrastruktur eller ute till havs vilket försämrar kalkylen. Den park som Rolf pekade på ute på Doggerbank fick ett garanterat pris på 500 kr/MWh i 15 år och kan väl ses som ett riktmärke på vad modern havsbaserad vindkraft kostar.

    Om man tittar i bokföringen för äldre vindkraftsföreningar så tror jag dessa skulle behöva ha en intäkt uppemot 700 kr/MWh för att vara uthålliga. Många tror jag har dragit ner på underhåll har nog inte fonderat medel för att ersätta verken med ny när de börjar gå mot slutet av sin livslängd.

  46. 56
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #50 Lars-Eric Bjerke

    Tack, visste inte att det fonderades pengar. Vi får väl hoppas att alla kommuner tog de besluten även för femton år sedan. De är ju dessa parker som nu börjar falla på åldersstrecket.

  47. 57
    Björn-Ola J

    Tittade lite på statistiken för vindkraften år 2019.
    Plockade timvärdestatistiken från https://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/kraftsystemdata/elstatistik/
    Lägsta timvärde för året låg på 1,1% av maxvärde.
    För de fyra vintermånaderna låg lägsta värde på 1,7%.
    Lägsta värdet för 90% av de bästa timmarna var 8% för hela året och 11% för de fyra vintermånaderna.
    Man räknar ju med tillgänglighetsfaktor på 11% för vindkraften vill jag minnas, vilket baseras på lägsta värdet under 90% av den tid som har bäst värden. Den tillgänglighetsfaktor tycks mig vansklig eftersom vi kan förledas att tro att vi kan räkna med minst 11%, men så är ju det uppenbarligen inte.
    Genomsnittsvärdet på elproduktionen låg på 30%, vilket väl är ett riktigt bra värde. Maxtimmevärdet inträffade 11 december, så man får ju ta hänsyn också till utbyggnaden under året.

    Men det jag slås av är vanskligheten med att räkna med 11% tillgänglighet om man ska summera ihop tillgänglig eleffekt i Sverige. Det rätta borde vara c.a 2% tycker jag, d.v.s. att i stort sett helt räkna bort vindkraften.

  48. 58
    foliehatt

    @ Björn-Ola J, #57
    Tillgänglighetsfaktorn för vindkraft påminner om fotbollsspelare som är bäst på träning, men som inte står upp på match – när det verkligen gäller.

  49. 59
    Thorleif

    @45 tty

    Ang ”Båtupplägg AB”

    Tanken är förstås ”god” och givetvis möjlig men som jag förstår det av verkligheten (de jag sett) dominerar fastighetens fria yta av båtar på vintern. Ytan är inte sällan en väldigt stor andel av totalytan på orter utanför tätort vilket innebär potentiellt stor area-förlust vid konkurs. För de med mindre relativ-ytor passar din ide däremo bättre.

    För båtklubbar som äger sin mark själva är det antagligen inget alternativ om inte markpriserna på alternativ mark är låga (vilket sjönära mark sällan är). För större markupplåtare med avskild mark kan det dock vara ett alternativ. Bara att avvakta kommande saneringskrav och värdera alternativen.

  50. 60
    Thorleif

    @47 Karl Erik R

    Moderbolagsgaranti osv

    Tack för infon. Frågan är hur det bemötts av branschen? Har du kunskap om några aktuella fall?

    Staten äger väl skogsmark någonstans kring knappt 20%. De markägare som idag upplåter marken för gruvdrift brukar också förhandla sig till ägande av exploateringen. Därtill har hitills sysselsättning varit en viktigare fråga än miljön. Miljöfrågorna ligger dock trots allt över det privata ägandet sett till nationella aspekter. NVV agerar mao med lärdom av hur andra EU-länder har det liksom hur Vattendirektivet på EU-nivån påverkat medlemmarna när det gäller t.ex fritidsbåtslivet.

    Som gruvägare går det bra att starta luftbolag som moderbolag i hemlandet. Gäller avtalet hela vägen upp är det en annan sak förstås. Bankgarantier brukar kosta ett par procent. Vem värderar sanerings- och återställningskostnader och när? Fortlöpande under exploatering?

    Inom vindkraften läste jag om fondavsättning t.ex på spärrade konton som är prioriterade/säkrade vid konkurs. Sker avsättning redan vid byggandet på sådana konton är det givetvis utmärkt.

Kommentarer inaktiverade.