Ölands norra udde

I mitt förra inlägg ville jag peka på att de må ha blivit varmare på Ölands norra udde under de senaste  hundra åren men att detta sett med lite perspektiv helt saknar betydelse. Dock så är det ju roligt att nagelfara siffror och se om man kan hitta orsaken bakom den lilla uppgång vi sett. Jag pekade på att det verkade som om vintrarna blivit mildare snarare än att somrarna blivit så mycket varmare så de skall vi ta en titt på.  Vi skall dock börja med att fråga oss hur tillförlitliga de data som vi har är.

Signaturen pekke skickad i en kommentar med ett vykort från 1892 där man ser en vit Stevenson-låda på fältet hitom husen. Det är troligtvis den mätstationen som använts för början av den mätserie som jag använde.

Ölands_norra_1892

En bild från 1939 visar dock en Stevenson-låda betydligt närmare ett hus och det är den som även syns mellan träden från ett nutida foto. De koordinater som SMHI anger för den äldre stationen pekar dock rakt ut i havet och man kan misstänka att dessa siffror bara är en omvandling från något tidigare uppgift, kanske i RT38.  SMHI skriver dock att stationen byttes ut 1976 och den nya stationen har koordinater som exakt passar in på stationen vid huset. Man kanske inte flyttade stationen utan uppgraderade den till en automatstation och i samband med det så mätta man in den på nytt.

Det finns dock en station till på Ölands norra udde, ÖlandA, som sattes upp 1995. Det är en helt modern station byggd efter konstens alla regler. Den ligger 90 m väster om fyren i en mer öppen terräng. Stationen har sedan start rapporterat temperatur var tredje timme och sedan 2010 en gång i timmen. Om man vill få en överblick över Ölands norra udde och de stationer vi pratar om rekommenderar jag denna flygtur.

Den äldre stationen, som har varit i fortsatt drift, rapporterat mer eller mindre regelbundet under åren. SMHI klassar sina data enligt två klasser:

  • G – ”Kontrollerade och godkända värden”
  • Y – ”Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt kontrollerade arkivdata  och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim)”

För den äldre stationen har vi dessa godkända data  (alla tider UTC):

  • 1996 – 2019 : kl 6 och 18
    • 2019 hela september saknas
    • 2018 saknas en vecka i september
    • 1999 september har även värden kl 12
  • 1973 – 1995 : kl 6, 12, och 18
    • 1995 augusti och september saknas helt
  • 1965 – 1972 : kl 0, 6, 12, och 18
  • 1961 – 1964 : kl 6, 12, och 18
  • 1951 – 1960 :
    • endast 11 värden klassade som G!
  • 1947 – 1950 : kl 6, 12, och 18
    • 1948 juni, juli, augusti saknas helt
  • 1941 – 1946 : kl 7, 13, och 18
  • 1879 – 1940 : kl 7, 13, 20

Det finns även min/max-data för stationen från 1924 men även den serien saknar godkända värden från 50-talet. Man undrar hur liggaren från femtiotalet ser ut eftersom värdena klassas som grovt kontrollerade arkivdata men även om vi bortser från det så inser vi att det inte är helt lätt att räkna ut jämförbara dygnsmedelvärden.

Äpplen och äpplen

Dagens första övning är inte att titta på de historiska siffrorna utan att jämföra de två stationerna med varandra. De har trots allt rapporterat temperaturvärden var tredje timme sedan 1995. Rapporterar de samma temperatur eller skiljer det sig och så fall varför? Vi börjar med en plot där vi på x-axeln har den temperatur som ÖlandA rapporterat och på y-axeln den temperatur som den äldre (men troligtvis automatiska) stationen rapporterar.

öland-compare2

Inte helt förvånande så får vi i det närmaste identisk överensstämmelse men vid en närmare granskning så finns det en skillnad. Vid låga temperaturer så rapporterar de båda stationerna nästan samma temperatur men ju varmare det blir så skiljer sig de båda stationerna mer och mer. Vid temperaturer över 20 grader så är det uppenbart att den äldre stationen rapportera ett lägre värde.

Vi kan titta närmare på hur mycket det skiljer sig och konstatera att det kan slå på rätt mycket. Den 10:e juli 2010 så visar den gamla hederliga stationen 21.5 C kl 6 på morgon men den nyare stationen visar på 25.5 C.  Fyra graders skillnad på en sträcka av 90 meter; frågan om vad  temperaturen är på Ölands norra udde är svårare än man tror.

Generellt sett så visar den äldre stationen en halv grad lägre temperatur när den nya stationen visar på en temperatur över 20 C. När den visar på under noll grader så är skillnaden bara 0.04 C. Det är väldigt små skillnader om man jämför hur det har förändrats under tiden men det finns en skillnad. De första fem åren 1996-2000 visar den äldre stationen bar 0.27 C lägre värden när den nya visar över 20 C medan den de sista fem åren visar 0.65 C lägre.

Över året så gör dock denna skillnad inte speciellt mycket. Årsmedeltemperaturerna skiljer sig på ungefär en tiondelsgrad. Man kan ju dock ha i åtanke att IPCC gärna hävdar att de vet hur varmt det var på södra halvklotet 1880 medan vi med SMHI:s moderna mätstationer har svårt att säga hur varmt det var på Ölands norra udde för tio år sedan.

Morgon och kväll

I mitt förra inlägg hade jag plottat de dygnsmedelvärden som SMHI tillhandahåller.  Dessa är naturligtvis skattade med de timvärden och min/max-temperaturer som finns. Om vi istället väljer att titta på de faktiska uppmätta temperaturerna så kanske vi kan undvika frågan huruvida det har betydelse hur dygnsmedlet räknas ut. Vi har ju trots allt, med några luckor, temperaturdata från kl 6 och klockan 18 (UTC) från 1947 och framåt.

I diagrammet nedan är årsmedeltemperaturen kl 6 och kl 18 utritad. Vi har även det tioåriga medelvärdet för de två tidpunkterna och medelvärdet beräknat från de dygnsmedelvärden som SMHI tillhandahåller. Alla värden ges relativt deras medelvärde under perioden så att det blir lättare att jämföra serierna.

morning1

Som man ser så följs morgon- och kvällstemperaturerna åt och det är endast med förstoringsglas vi kan avgöra att kvällstemperaturen tycks ha ökat mer än morgontemperaturen. Den medeltemperatur som SMHI ger har ökat mest men det är frågan om en tiondels grad mer än morgontemperaturen. Det är så små skillnader att det mycket väl skulle kunna förklaras med en syrenbuske som växt till sig och skuggar morgonsolen.

Sommar och vinter

Nu skall vi äntligen ta en titt på det som kanske betyder något. Vi skall se hur temperaturen har förändrats på sommaren jämfört med på vintern. Är det som kl 8 och kl 18, att de visserligen är varmare sent på eftermiddagen men att de två värdena följs åt som ler och långhalm. Eller kommer vi att få se något annat? Ta en titt på diagrammet nedan där vi på x-axeln har vintertemperaturen (januari-februari) och på y-axeln sommartemperaturen (juli-augusti). Varje punkt motsvarar ett år från 1885 till 2019.

summer4

Man brukar säga att två värden som inte har något med varandra att göra mest liknar en hagelsvärm och någonting mer likt en hagelsvärm har jag svårt att tänka mig. När man ser den här plotten så börjar man inse att årsmedeltemperatur inte betyder någonting i verkligheten. Det är lite som gubben som har en fot i ett isbad och andra i varmt vatten och tycker att medeltemperaturen inte är så pjåkig.

Om vi följer hur sommar och vintertemperaturerna förändrats under åren så får vi följande bild.

summer1

Vintertemperaturen är helt klart den som variera mest och det sker tvära kast. Att förlita sig på ”trender” är vanskligt vilket man säkert insåg några km från Moskva. Trenden pekade på att vintrarna skulle bli varmare, tre år senare har man haft de kallaste vintrarna i mannaminne och en arme har förfrusit.

I mitten på 80-talet har vi återigen en vinter som är kallare än normalt men fem år senare har vi två av de varmaste vintrarna på hundra år. Om vi ser på utvecklingen med ett släpande tioårsmedel så ser vi hur vintern och sommaren lever sitt eget liv.

summer2

Som synes så är sommartemperaturen visserligen i genomsnitt högre än på hundra år sedan slutet på nittiotalet men det hade vi bara sett sommartemperaturerna så hade vi inte gripits av panik. Vi hade konstaterat att det gick rejält upp fram till fyrtiotalet och uppgången sedan åttiotalet är inte så mycket större.

Hade vi bara blivit presenterad med vinterns medeltemperaturer så hade det väl inte heller varit något ko på isen. Vi hade kanske varit glada för att ha sluppit djupdykningar men blivit varse att det kan vända snabb. När vi lägger ihop dessa serier så får vi naturligtvis en effekt där de bitvis tar ut varandra och bitvis förstärker varandra. Vi är nu, sedan drygt trettio år, inne i en fas där både sommar och vintertemperaturerna är över sina historiska medelvärden. De är i fas med varandra vilket de inte var under trettio-, fyrtio-talet.

Ett regionalt fenomen?

Magnus Cederlöf gjorde för några år sedan ett inlägg om det så kallade NAO-index som beskriver rådande vädersystem i norra Atlanten. Han jämförde där Uppsalas vintertemperaturer med NAO:s vinterindex (december – mars). Det fanns en uppenbar korrelation och jag gjorde därför samma jämförelse med vintertemperaturerna på Ölands norra udde.

nao2

Som synes är värdena korrelerade även om det är en bra spridning (0.6). Vi skulle kunna uppskatta temperaturen på Ölands norra udde med funktionen 0.63 * i – 0.43 där i är NOA-index för vintern. Om vi gör det så kan vi plotta dem i samma diagram och se att överensstämmelsen är rätt bra. De extremt låga temperaturerna under början på 40-talet och mitten på 80-talet förklaras inte  men de flesta svängningarna tycks vara en direkt konsekvens av vädersystemet ute på Atlanten.

nao3a

Att en vinter i Sverige är direkt beroende av större vädersystem är knappast någon hemlighet men vad betyder det i sammanhanget?  Om vädersystemen varit oförändrade under hundra år så är varje skillnad i temperaturen vi kan spåra beroende av någonting annat (koldioxid?). Men om nu vädersystemen har förändrats, och detta har som konsekvens att den genomsnittliga temperaturen förändras – vad är då grunden för klimathotet?

Hur ser det ut om vi försöker bortse från den inverkan som NAO haft på vintertemperaturen. Vi kan subtrahera dess påverkan som vi förökt fånga med den enkla linjära modellen ovan. Om vi då gör om diagrammet med sommar och vintertemperaturer så får vi följande resultat.

nao6

Den utveckling vi nu ser är betydligt mer beskedlig ut och vi ser att de senaste årens varma vintrar är borta. Vi har fortfarande svängningar men om dessa har ett återkommande mönster eller är helt slumpmässiga är omöjligt att säga (jag misstänker att förkortningen AMO kommer upp bland kommentarerna :-)

Är det sannolikt att en liten förändring i strålningsbalansen skulle ha en påverkan på vädersystem som oscillerat fram och tillbaka så länge vi haft mätinstrument? Föga troligt skulle jag säga – men det är vädersystemens  påverkan som ligger till grund för mycket av den uppvärmning vi ser. Koldioxidens eventuella påverkan drunknar i vädersystemens påverkan och om vi någonsin skall kunna plocka ut koldioxidens påverkan så får vi nog ha bra mycket längre serier än vad vi har idag.

 

Dela detta inlägg

31 reaktion på “Ölands norra udde

  1. 1
    Roland Salomonsson

    Varför visar du inte MOLNIGHETENS ev inverkan på kurvorna?

  2. 3
    Matz Hedman

    Hej Johan!
    Kan inte sägas tydligare. Grymt bra!
    Får jag stjäla dina ”hagelgrafer”? Jag gillar dom skarpt.
    Skulle man inte kunna fläska på på ”äpplen och äpplen” grafen (i enlighet med klimatindustrins strategi) genom att lägga ideallinjen ner, alltså behålla x-axeln men låta y-axeln istället visa avvikelser från temperaturen som X=A och Y=A-B. Då får man nog utslag även på månadsmedelvärden. Jag tänker mig för att illustrera en gridcell där A är får vara medelvärdet och B stationernas egna värden.

  3. 4
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #1 Roland Salomonsson

    ”Varför visar du inte MOLNIGHETENS ev inverkan på kurvorna?”

    För jag har ett jobba att sköta också :-) .. det kanske kommer

  4. 5
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #2 Lasse

    … jag såg den komma :-) Jag tänkt tanken själv, hmm vad händer om vi lägger in solstrålningen här också. Det blir nog inte så mycket över då. Jag får se hur mycket tid jag har.

  5. 6
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #3 Matz Hedman

    Tack, det är bara att plocka. Ser vad du menar, Y=A-B skulle ge en betydligt mer dramatisk bild. Man skulle även kunna få tidsserien att verka oroväckande när man ser hur den nya stationen ”skenar” :-)

  6. 8
    Robert Norling

    Tack Johan M.
    Alltid kul och spännande att läsa inläggen du skriver, då statistik är intressant och ger oss en bild av historien.
    SMHI har en förkärlek att förlägga många av sina mätstationer vid eller i hav och stora sjöar för beräkning av sverigemedelvärdet.
    Platserna som är med är ju 35 st. med långa serier av temperaturobservationer som används för klimatindikatorn temperatur vara ca. hälften ligger vid eller i havet.
    Men för att komma tillbaks till Ölands norr udde så måste den stationen som också ett flertal andra påverkas starkt av hur vindarna blåser.
    Badar man på sommaren i havet så är inte frånlandsvindar speciellt sköna.
    Bor ett tiotal meter från havet och märker hur mycket hav och vind påverkar temperaturen. Det kan vara stora skillnader på bara ett hundratal meter. Runt nollan skillnaden mellan regn eller snö.

    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/sveriges-klimat/sverigemedeltemperatur-1.21151

  7. 9
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #8 Robert Norling

    Det är sant att stationer vid hav är påverkade av vindarna men stationerna har ju fördelen att de ofta är påverkade av större städer som vuxit. Det gäller framför allt om vi tar de Svenska fyrarna som ingår i SMHI:s långtidsserier. Alternativet är ofta inte en station som ligger flera mil från en stad mitt i ett fält som ser ut som det gjorde för hundra år sedan. Alternativet är ofta en station vars omgivning förändrats dramatiskt.

    Det var ett värmerekord i Göteborg häromåret och det kom från stationen som man ser på bilden nedan. Hur tillförlitlig är den stationen om vi vill uppskatta vad som hänt i Sverige på hundra år.

    https://www.google.se/maps/@57.7155247,11.9926,3a,75y,325.36h,86.11t/data=!3m6!1e1!3m4!1sy4_BHjO1rvG7_OBYeLmDBQ!2e0!7i13312!8i6656

    Jag håller mig nog till fyrarna :-)

  8. 10
    Björn

    Intressanta betraktelser och jämförelser kring Ölands norra udde. Men i övrigt har jag fastnat på sista stycket. ”Koldioxidens eventuella påverkan drunknar i vädersystemens påverkan och om vi någonsin skall kunna plocka ut koldioxidens påverkan så får vi nog ha bra mycket längre serier än vad vi har idag”. Det här med långa serier har vi bakom oss, med vilka vi kan dra slutsatser ifrån, men med vilka vi inte kan dra slutsatser om koldioxidens påverkan. Vi kan konstatera temperaturskillnader över tid existerar, men om inte antropogen CO2 förmår, eller har förmått att påverka temperaturen kopplat till vädersystemen, vad har då påverkat? Svaret på denna fråga får inte förbli obesvarad, vilket den nästan alltid blir. Alla massrörelser drivs av energi. Alla förändringar i atmosfärens massrörelser kan som sagt inte förklaras med antropogen CO2. Därför måste klimatdebatten överge detta blindspår och övergå till att försöka förstå vad variation i den primära energitillförseln innebär, för det är den som driver atmosfärens cirkulation och temperaturvariation.

  9. 11
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #10 Björn

    Lättare sagt än gjort om de mesta av omsvängningarna vi ser bara är interna variationer. Det behöver inte vara något som ”styr” NAO, det kan till mångt och mycket vara ett kaotiskt förlopp. Om det finns en påverkan utifrån så blir den väldigt svår att upptäcka.

    Man kan försöka slå hål på koldioxidhotet genom att påvisa att det finns en modell som beskriver verkligheten men det som kan verifieras – detta kommer dock ta tid. Man kan också te vilken godtycklig modell som helst och visa att den har lika starkt stöd som koldioxidmodellen (enklare men kanske inte så tillfredsställande. Eller, så kan man peka på att den lilla temperaturuppgång vi har sett de senaste hundra åren är totalt meningslös i jämförelse med allt annat som händer – det är nog ditåt jag lutar även om även jag hoppas på att man skall kunna förklara klimatförändringar bättre.

  10. 12
    Björn

    Johan Montelius [11]; Även kaotiska förlopp har en övergripande energitillförsel. Utan denna energi klingar allt av och dämpas ut. Ta bara vinden och havets vågor som exempel, allt klingar av utan energitillförsel. Temperaturvariationerna mellan dag och natt och molnighet, driver cirkulationen. Jag menar med envishet att vi måste byta spår, för CO2-spåret är inte längre framkomligt och leder inte till några förklaringar till vad som driver klimatsystemet. I princip är det solen som är vår enda energikälla och det är dess variation i sitt energiflöde mot jorden som måste studeras.

  11. 13
    Ingemar Skarpås

    Väldigt bra presentation – den visar mer utförligt än vad jag tidiare gjort för mig själv – att jag har bättre data från min egen station (Davis Vantage II Pro +), under åren 2005- i år jämfört med SMHI, 1996- i år. 2018 saknades Oktober och November nästan helt (6,7% återstod i början av första månaden. Ett år fanns bara 2/3 av året med…Flera år har 18% saknats och ofta vintertid.

    Jag har presenterat lite på FB med mina års och månadsdata, och det är ingen större ökning av högsta temperaturerna, utan det är de låga temperatuurerna som inte längre är så låga. De stora avvikelserna från medel (riktiga meteorologer i bl a USA, kallar det ju inte medel eller median, utan transienttemperaturer. Namnet beror på att det är temperaturer som sällan någon gång förekommer under t ex ett dygn eller ens en månad… Dock är avvikelserna neråt från medel ofta dubbelt så stora som de från medel och uppåt till absoluta temperaturer för ett dygn.

    Januari månad i år jämfört med tidigare år för min station (Österåsen, Fjällsjö sn, Strömsunds kommun), gav en ovanligt stabil månad med väldigt lite temperaturrrelseer. Att jämföra min station och HotingA gick rätt bra i januari i år, men medan jag saknade data för 6 minuter en dag så saknade HotingA 4 timmar.

    Det var på tal att att sätta upp en SMHI-station på Österåsen, och de sade då att man numera var ute efter snabba data och täta mätningar (max 5 minuter emellan) för man hade då förstått att man behövde dessa för att förstå snabba förlopp. Själv har jag alltså 7550000 minutdata (inkl imputationer)… och data för Temperatur, Vindriktning, Vindhastighet, Byvind, Sol, UV, Humiditet, Nederbörd och Barometertryck (både direktmätt och justerat till havsnivå). Inte ens om jag skulle interpolerat alla 15 ursprungliga SMHI stationer i exemplet från Skåne, (se nedan) så hade jag fått till det.

    Svårigheten med SMHI är också att stationerna ofta har väldigt få typer av värden. HotingA saknar t ex helt barometeravläsningar, och saknar även sol och om jag minns rätt även moln.

    När jag gjorde en jämförelse mellan stationer i Skåne för en försäkringsfråga så gick det inte ens att få fram nederbörd. Jag började med att inventera över 15 stationer men kom fram till att jag möjligtvis kunde använda data från 8 st, men bara om jag interpolerade mellan dem. Jag skrev till SMHI och frågade varför de inte hade alla typer av data, och de sade att olika stationer var olika utrustade, och interpolering rekommenderades – jag kan nog hitta åt det svaret om jag får lite tid på mig.

  12. 14
    Johan Montelius

    #12 Björn

    Visst är det så att allting har en orsak och även kaotska processer har en drivkraft men det är ju svår att urskilja hur den drivkraften verkar. Ta en trearmad pendel som rör sig hela tiden och försök att förutspå vart den tar vägen och vilken kraft som håller den i rörelse. Det blir snabbt mycket svårt om de förändringar man letar efter är inom pendelns normala rörelseområde. Om man lyfter pendeln från bordet så är det snart uppenbart att något har hänt men från vad vi har sett hittills så är det inte sådana rörelser vi försöker förstå (om vi inte räknar med istiderna och då kan man ju tänka att om vi inte ens har förstått hur de fungerar så lär det väl dröja ett tag innan vi har koll på små variationer)

  13. 17
    Robert Norling

    #15 BOJ
    Skrev i gårdagens tråd om artikeln i Ny Teknik, så det är bra att du påpekar det igen.

    ”Sakta men säkert får översteprästerna göra avbön.
    Tyvärr så är skadan redan skedd, men bättre sent en aldrig.
    https://www.nyteknik.se/miljo/klimatmodellen-har-anvants-felaktigt-i-tusentals-studier-6986171
    Ny Teknik ska ha all heder av att de fortfarande har ett öppet kommentatorsfält.
    Vill slå ett slag för hågade att delta i diskussionerna, så lite fler ballanserade åsikter kommer till tals.”

  14. 18
    Daniel Wiklund

    OT. Såg nyss sportspegeln, som fått ett jämställdhetspris, och att dom jobbar för ett hållbart samhälle, tom sporten jobbar för den trendiga hållbarheten. Alldeles nyss berättade nordnytt att Greta ska hålla tal på Jokkmokks marknad nu på fredag. Ständigt den skolstrejkande Greta. I nordnytts reportage om henne höll hon i ett plakat med texten ”Skolstrejk för klimatet”. Kan tilläggas att Luleå och Norrbotten för tredje dagen på raken haft härligt vinterväder, strålande sol och mellan 8 och 18 minusgrader, snötäcket i Luleå ca 70 cm, i fjällen minst det dubbla. Ett paradis för skidåkare.

  15. 19
    Rolf Mellberg

    OT
    Valet i Iowa blev ju struligt och det har väl redan skadat Demokraterna.
    Samtidigt släppte Tony Heller en film som på ett dramatiskt sätt bryter mot den stil hans filmer brukar ha.
    I denna råa propaganda exponeras Greta på ett mycket tarvligt sett, men skulden faller väl främst på Malena och Svante:
    https://www.youtube.com/watch?v=QBDAX0WusRM

  16. 20
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #16 Håkan

    Jag var faktiskt inne och kommenterade på Roys blogg. Pushade för Gösta Pettersson

  17. 21
    Munin

    # 8 Robert Norling
    Ett intressant avsnitt som SMHI har i den text som går att läsa genom att följa din länk är följande:

    ”Före 1990 låg det skattade Sverigemedelvärdet på omkring +2°C men därefter omkring +3°C. Enskilda år kan naturligtvis avvika en del från dessa värden.”

    Av diagrammet går också att se det stora skift i årsmedeltemperatur, som finns mellan 1985 och 1989/1990. Det är en skillnad på 3,5 °C i årsmedeltemperatur! Det kan verkligen finnas skäl att djupgranska rådata och mät- och beräkningsmetoder för framförallt 1989 och 1990.

    # Johan Montelius
    Din genomgång av temperaturutvecklingen på Ölands norra udde har verkligen lyft fram hur viktigt det är att känna till hur mätstationerna fungerat över tid. Genom de bidrag som kommit fram genom kartor, bilder m.m. har det gjorts mycket tydligt att förhållandena vid mätstationen/mätstationerna förändrats så att uppmätta temperaturer vid en enskild mätstation inte utan vidare rakt av kan jämföras över tid med sina egna värden. Det måste till korrigeringar i temperaturserier (korrigeringsbehoven kan vara kopplade till allt från ändrad plats, stora ändringar i vegetation och till omgivande hus, skifte från manuell till automatisk avläsning etc.)

    I texten som följer # 8 länken skriver SMHI också:

    ”Betydelsen av värdena som tagits fram från de 35 stationerna är att denna mätserie kan utsträckas ytterligare 100 år bakåt i tiden, nämligen till år 1860. Detta är betydelsefullt för studier av klimatförändringar.”

    SMHI hävdar att deras mätserier för de 35 stationerna i Sverigetemperaturmätningen kan utsträckas till 1860. Om så verkligen ska gå att göra krävs ingående beskrivningar för var och en av de mätstationerna/platserna hur de varit placerade, hur omgivningarna varit över tid m.m. Detta ska sedan manifesteras i vilka korrigeringar som krävs för att behålla jämförbarheten över tid i temperaturuppgifterna. Det måste vara ovanligt att rådata kan användas rakt av för att visa hur temperaturen utvecklats över tid för någon av mätstationerna/platserna i Sverigeserien. Särskilt gäller att ta hänsyn till hur värmeöeffekter (UHI) kommit till och ökat över tid.

    Några ytterligare delar som SMHI måste klargöra är
    – vilka parallella mätningar och åtföljande korrigeringar har de gjort vid övergångarna mellan manuell och automatisk mätning?
    – skiljer sig periodiciteten i mätuppgifter på något avgörande sätt mellan tidigare manuella mätningar och automatiska mätstationerna?
    – är mjukvaran som hanterar mätuppgifterna som strömmar in från automatiska stationer tillförlitlig och inte föremål för revideringar?
    – är mätutrustningen i de automatiska stationerna stabil eller ”åldras den över tid” och påverkar vad som kommer ut som mätuppgifter?

  18. 22
    Fredrik S

    Daniel Wiklund #18

    Hon har blivit ditbjuden för få lära sig mer om samisk kultur, näringar och språk och hur de påverkas av klimatförändringarna.

    Aktivisterna som har det gott ställt med stiftelser och annat kan resa runt klotet och skaffa sig alarmerande insikter.

  19. 23
    Rolf Mellberg

    #16 Håkan
    #20 Johan

    Detta inlägg av Roy är ju det tredje i en serie och är ju ytterst anmärkningsvärt. 2.3 % bortforsling per år gör ju att utsläpp halveras på 30 år, 25% kvar efter 60 och ca 10% efter hundra år, enligt egen utsaga CO2-budgetamatören Roy Spencer.

    Här sitter armeer av forskare och modellerar en väldans massa processer och säger att CO2 blir kvar i tusentals år medan Roy bara hackar ihop en formel som stämmer med uppmätt data. Ha ha…. det är är verkligen ytterst underhållande.

    Detta att jämföra med Konjunkturrådets helt färska rapport, svensk klimatpolitisk grundplåt om 344 sidor. Där kan man läsa:
    ————
    Om mängden utsläppt koldioxid är i linje med till exempel ipcc:s scenarier för att
    den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än 1,5 eller 2 grader, blir ungefär en fjärdedel kvar i atmosfären under tusentals år.
    Om utsläppen skulle bli mycket större ökar denna andel. Om exempelvis de totala ackumulerade utsläppen är 2 000 GtC, blir troligen mer än 40 procent kvar i atmosfären.
    ————

    …. på sidan 65. Se här bara:
    https://wwwsnsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/konjunkturradets-rapport-2020-svensk-politik-for-globalt-klimat.pdf

  20. 24
    Fredrik S

    Det är bättre Greta hade åkt till Lilla Edet och peppat dem i klimatarbetet istället, kommunen har inga pengar och får låna för att betala löner. De lämnar en skuld till kommande generationer säger de, precis sådant som Greta och Svante ogillar.

    Vem vet, kanske tom klimatstrategen där sitter löst?

  21. 25
    Enough

    Jag blir imponerad av sidans många mycket kunniga, både debattinläggare och kommentatorer.

    Min slutsats blir, efter detta utmärkta ut lägg på tempmätningar på en konkret plats, att det blir hypotes på hyposes på….att fastställa en GENOMSNITTSTEMPERATUR baserat på hypoteser och temperaturmodeller, utan möjlighet till de FAKTISKA värdena, är totalt omöjligt.

    Att då djupanalysera tiondelar av grader, blir för mig totalt ovetenskapligt, helt omöjligt att överblicka. Visst, det finns observationer om LOKALA klimat att kanske komplettera med, men hur ska en GLOBALT temperaturutveckling kunna fastställas ( det går inte).

    Såklart blir det intressant att försöka hitta möjliga påverkan från mänsklig aktivitet, men hur kan det vara möjligt att dra några slutsatser från dessa, och mer specifikt CO2? Är man någorlunda vetenskapligt skolad/lagd, förstår man snabbt att det inte är möjligt. När man lägger på osäkerhet i mätinstrument jorden över i olika världsdelar, är hela diagrammet ett hagelskott, statistiskt helt omöjligt att analysera från.

    Det är KÄNSLOR som styr massan av människor, det vet världen sedan länge, och idag hårdexploateras den linjen framför fakta.

  22. 26
    Rolf Mellberg

    #25 Enough

    Om man har som syfte att värdera CO2:s betydelse för planetens klimat ska man överhuvudtaget inte bry sig om temperaturer innan 1950 då utsläppen låg på ca en tiondel av dagens. Efterssom CO2-påverkan idag är ganska måttlig måste den då ha varit försumbar.

    Alla globala temperaturkurvor – fram till 1950 – används mest som skrämselpropaganda.

    Efter 1950 kan man kanske, med en rejäl skopa skeptiskt tänkande nyttja temperaturkurvor sammanställda från markdata. Mot bakgrund av Tony Hellers ihärdiga arbete (d.v.s. filmproduktioner) ser jag det dock som nödvändigt att en oberoende utredning med extremt hög integritet tillsätts och får arbeta med att ta fram en temperaturkurva som tydligt ska visa osäkerheter. Will Happer har ju försökt få detta till stånd förra året men Trumps rådgivare har avrått från att ta in en så farlig het potatis i valrörelsen. Kan komma senare hoppas jag.

    I övrigt litar jag fullt och fast på UAH men då måste man ju veta att markdata och UAH:s troposfärsdata inte mäter samma sak.
    Dessutom undrar jag om inte paloklimatiska metoder borde kunna användas ända fram t.o.m. hela 1900-talet för att värdera temperaturökning, en hittills gynsam ökning sett till de bistra förhållanden som rådde mellan ca 1400 och till slutet av 1800-talet.

  23. 27
    Lars-Eric Bjerke

    #20 Johan M
    Jag kan inte finna din kommentar på Roy Spencers blog. Jag har ju vid ett flertal tillfällen hävdat att kolsänkan i haven/växtligheten är linjärt proportionell mot ökningen av kolkoncentrationen i atmosfären sedan 50-talet, baserat på diagram i Stuart Stanifords blog, Det är ju precis vad Roy Spencer skriver. Du har ju tidigare inte hållit med om detta, det vore intressant att läsa din kommentar.

  24. 28
    Rolf Mellberg

    #27 Lars-Eric

    Har du tittat i dokumentet i #23 ovan sidan 62 och de små siffrorna som anger flödet ner till djuphavet?

    Häri ligger väl påståendet från IPCCs sida att uppehållstiden för CO2 i atmosfären (inkluderat bl.a. ythav) är mycket mycket lång. Som våra politiker helt saknar förmåga att ifrågasätta inte ens när IPCC själva laborerat med konstiga budgetdiskrepanser och själva angivit stora osäkerheter, t ex i flöden till biosfären.

    Men när Roy säger 2.3% bortforsling per år (med nuvaranade nivåer i luften och vattnet) så gör det ca 30 års ”halveringstid” och 100 års 90%-ig bortforslingstid. Klart långsammare än Göstas analys, va?

    Men Roy struntar ju i hur CO2 rör sig under vattenytan utan fixar bara en ekvation som följer Mauna Loa.

    Några kommenaterer från din sida till denna ytterst viktiga fråga?

  25. 29
    Lars-Eric Bjerke

    #28 Rolf Mellberg
    Jag håller med Roy Spencer om att utbytet i medel mellan atmosfär och hav/växtlighet bryr sig inte om hur mycket kol man tillfört atmosfären ett visst år utan bara koncentrationen av kol i atmosfären. Detta under förutsättning att temperaturerna i atmosfär och hav är hyfsat konstanta och att Antarktis och Arktis istäcken, där stor inlösning av CO2 sker, också är det. Stuart Stanifords diagram har visat att detta har gällt sedan 50-talet. Huruvida koldioxidsänkan i hav/växtlighet kommer att mättas i framtiden vet jag inte så mycket om.
    Denna modell stämmer med uppmätta värden sedan 50-talet och förhoppningsvis ett tag till. För att Johan M´s och Gösta Petterssons modeller om utbyte mellan atmosfär och hav ska gälla måste de förutsätta att haven netto har avgivit koldioxid till atmosfären utan att trovärdigt kunna förklara hur. Detta motsägs av den 30 procentiga partialtrycksökningen av CO2 i atmosfären sedan 50-talet och att havets ”försuring” har ökat.

  26. 30
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #29 Lars-Eric Bjerke

    ”För att Johan M´s och Gösta Petterssons modeller om utbyte mellan atmosfär och hav ska gälla måste de förutsätta att haven netto har avgivit koldioxid till atmosfären utan att trovärdigt kunna förklara hur. ”

    Så du menar att om man inte kan förklara var ökningen kommer ifrån så har det extra C14 som bombproven bidrog med inte försvunnit från atmosfären? Det är fortfarande där men går inte att upptäcka?

    När terrängen inte stämmer med kartan så gäller terrängen – C14 från bombproven försvann vilket betyder att vanlig koldioxid gick samma väg likt våra fossila bidrag. Du kan hävda att C14 omöjligt kan ha försvunnit för att det inte passar i modellen men det förändrar inte terrängen.

  27. 31
    Lars-Eric Bjerke

    #30 Johan M
    Jag tvivlar på att ditt påstående ovan om C14 är korrekt och hänvisar då till ett inlägg av prof. Mats Almgren i Uppsalainitiativet där han säger:’
    ”Det som ställer till problem (för Gösta Pettersson) är att det fanns gott om C14 i systemet redan innan bombproven, och att dessutom mer C14 tillförs hela tiden.”
    Mats Almgren avslutar med:
    ”C14 förloppet efter bombproven återspeglar inte alls försvinnandet av en puls koldioxid, och kan inte användas för en falsifiering av t ex Bernmodellen”.
    http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2013/11/kolcykeln-och-bombkurvan.html#comment-form

Kommentarer inaktiverade.