Klimatförbättringar förr och nu

Det bästa som hänt denna blogg är att vi fått nya kompetenta skribenter, ingen nämnd och ingen glömd. För mig innebär det (möjligen) att jag i egenskap av bloggens årsrikaste (för att använda Barbro Westerholms favorituttryck) fasta skribent, kan leka med rollen som gammal och vis. (Jag hade naturligtvis föredragit att skriva äldste skribent, men då vet man aldrig om det läses som, den som skrivit längst eller den som är till åren äldst, därav det fula ordet årsrik : )

Detta påminner mig om en iakttagelse som jag gjorde för länge sedan, medan jag själv ännu var ganska ogammal, och det handlade om synen på äldre. Min iakttagelse var den att i statiska samhällen, sådana som inte förvandlas särskilt mycket från generation till generation, betraktas gamla människor som visa – de bär ju på erfarenheter som alla behöver men som de unga saknar.

Så vad är statiska samhällen? Svaret är i stort sett hela världen före 1500-talet, de förändringar som då förekom var antingen våldsamma och destruktiva eller mycket långsamma, såsom exempelvis klimatförändringar som var gynnsamma när det blev varmare och ogynnsamma när det blev kallare.

I Europa började samhällena bli mer dynamiska efter boktryckarkonstens tillkomst. Till att börja med var det få som märkte det, så att gamla människor fortfarande betraktades som visa. När samhällen blev alltmer dynamiska började de gamla istället ses som efterblivna, och deras erfarenhet sågs som erfarenhet av ett samhälle som inte längre existerade och därför ansågs vara irrelevanta. Redan då, innan jag själv fått egna erfarenheter så ansåg jag att de/vi unga misstog oss. Det de gamla också hade var människoerfarenhet och människor förändras inte lika fort som det samhälle som omger oss.

En liknande fundering handlar om det gamla uttrycket

den som inte är radikal i sin ungdom har inget hjärta

den som inte är konservativ när han är gammal har ingen hjärna

Uttrycket handlar egentligen inte alls om unga och gamla eller känslostyrda och förnuftiga, det handlar egentligen om makt. Det handlar inte i första hand om individernas makt, utan om att tillhöra den ledande gruppen i samhället. Anledningen till att de äldre i våra samhällen har det största inflytandet är nätverken. De unga saknar dessa nätverk så att det enda sättet för de unga att komma åt makten är att eliminera nätverkens betydelse. Kort sagt revolution.

1968 var det studenterna som ville ta makten 2019 var det 16-åringarna.

Nåväl nog om detta.

Det händer oss väl alla ibland att det dyker upp nya människor i kända kretsar. I mitt fall hände det häromdagen när jag satt med de kända gubbarna på vår vanliga torsdagslunch. Någon hade tagit med sig en ny vän. Pensionerad barnläkare som föreföll road av sällskapet. De flesta av gubbarna vet vid det här laget ganska väl var jag står när det gäller klimatfrågan.

Men den nye!

Här visar det sig plötsligt att det vid det här lugna bordet sitter en klimat …, ja vad heter det, förnekare, skeptiker eller?

Det är ju så, många, kanske de flesta, har aldrig mött någon som öppet talar om att de inte tror på klimathotet. Och där vid bordet satt en, en till synes vettig människa, möjligen köpt av oljeindustrin, men det verkade ändå inte riktigt så. Den stora överraskningen var nog att det var någon som verkade kunna mycket om klimatet. Jag får väl se om han kommer nästa vecka och om han i så fall vill höra mera.

Detta för mig över på nästa ämne och en inte helt obekant figur. Det händer ibland, på andra dagar än torsdagar, att jag träffar på Lennart Bengtsson i en matsal för seniorer. Vid det senaste mötet tänkte jag att jag skulle fråga om han kunde föreslå ett ämne för ett inlägg på bloggen. Han tänkte en stund och sedan nämnde han Hans W:son Ahlmanns understreckare iifrån 1938.

Eftersom min första sökning inte hittade understreckaren så läste jag lite på de länkar jag hittade. En av de översta gav en god bild av Hans W:son Ahlmanns verksamhet. Det enda problemet var att jag varken hittade författare eller tidpunkt för publiceringen. Dessutom användes begreppet klimatförbättring, ett ord som ju inte är alldeles politiskt korrekt. När jag så småningom gick högre upp, d.v.s. gick till roten så visade det sig att artikeln författats av Rutger Staaf, en av våra trogna läsare, som även haft inlägg på KU, här, här och här. Det förklarade naturligtvis varför artikeln som skrivits var så välskriven och intressant. Det som också var glädjande var att artikeln kom så högt i söklistan.

Nåväl, jag sökte vidare och hittade så småningom den berömda understreckaren. Den är ju verkligen intressant, dels eftersom han berättar det som vi realister brukar nämna, nämligen att uppvärmningen, åtminstone i Arktis var lika snabb på 20-30-talen som de senaste decennierna, dels att det självklart sågs som en klimatförbättring. Kort sagt, det som är dåligt för glaciärer är bra för livet, antingen det gäller växtlighet, djurliv eller människor.

För ett knappt år sedan hade jag ett inlägg, med rubriken “inte varmare, bara lite mindre kallt”, och jag börjar undra om det är sannare än vad jag då anade. Det jag undrar är om det faktiskt är så att om man delar upp temperaturdata i dagtemperaturer och nattemperaturer så kommer det att visa sig att dagtemperaturerna inte ändrats, medan nattemperaturerna stigit.

Logiken bakom en sådan förmodan är att dagstemperaturerna huvudsakligen styrs av den inkommande strålningen från solen, medan nattemperaturerna styrs av utstrålningen från jorden. Är det någon som vet om det gjorts sådana mätningar?

Avslutningsvis så måsta man ju verkligen beundra IPCC, de har lyckats med något som borde vara omöjligt – de har klimatmodeller som förutspår ett bättre klimat för jorden, och så har de lyckats få en stor del av människligheten att tro att det skulle vara ett hot.

 

 

Dela detta inlägg

29 reaktion på “Klimatförbättringar förr och nu

  1. 1
    MatsL

    En kommentar till slutraderna i dagens tankeställare.
    Jag har ofta tänkt på hur man skulle kunna ”mäta” effekten av CO2 på klimatet, och en återkommande tanke har då varit att om man skulle mäta dag-temperatur och natt-temperatur i några torra, och alltid molnfria, öknar så skulle man kanske kunna få data till någon sorts slutsats. Om det är så att CO2 har en effekt, t.ex. genom en ökad återstrålning av ”långvågiga” energier så borde man se det på en ökad natt-temperatur och konstant dagtemperatur. Om det är solinstrålningen som ändrats så skulle dag-temperaturen öka, medan natt-temperaturen skulle hålla sig mer eller mindre konstant. Jag har någon gång sökt på nätet för att se om det gjorts någon sådan studie eller inte, men jag har troligen inte ägnat tillräckligt mycket tid på detta, för jag har inte hittat något sådant arbete.

  2. 2
    Lasse

    Tack Sten
    Visst är det känsligt att komma ut som klimatskeptiker. Jag brukar ligga lågt men kan ibland inte hålla inne med mitt optimistiska budskap-det är ingen överhängande fara förknippad med klimatet.
    Hans Ahmann var något på spåret när han undersökte Spetsbergens stora temperaturväxlingar.
    Jag har hans utredning på bokmärkeslistan: https://archive.org/details/glaciervariation00ahlm/page/38/mode/2up
    Hans forskning borde vara obligatorisk för alla klimatintresserade!
    OT SMHI fick en förfrågan om havsvattenståndet verkligen accelererar eller om de kanske kan inse att två olika mätmetoder inte bör kombineras.( https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/havsvattenstand-1.3090)
    Därtill frågade jag om var de ser 15 cm havsnivåökning i ”södra Sverige” Klagshamn eller Karlskrona uppvisar inget!

  3. 3
    Lasse

    #2 forts
    Föresten stryker jag OT i inägget ovan.
    Hans Ahlmann visade att det förekommer stora svängningar i temperaturen kring Svalbard.
    Idag är nästan hela Svalbard omgiven av is : http://www.aari.ru/odata/_d0015.php?lang=1&mod=0
    Så såg det inte ut för 7 år sen: http://www.aari.ru/odata/_d0015.php?lang=1&mod=0&yy=2013
    Kan inte den periodicitet som peglarna uppvisar vara en funktion av klimatväxlingar-periodiska växlingar.
    Nordsjön: https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012

  4. 5
    Sören G

    I gotlandstidningarna i dag står det att enligt SMHI var 2019 det varmaste året i Visby sedan mätningarna började. Men när man läser artikeln så framgår det att det inte har varit några värmerekord. Det var årsmedeltemperaturen som varit högre än normalt.
    2019 var alltså ovanligt mindre kallt och inte ovanligt varmt.

  5. 6
    Munin

    Angående det varmaste året i Visby sedan mätningarna började bör frågan ställas hur har mätningarna gjorts ”sedan de började”. Det är väl Visby flygplats som är platsen för nuvarande mätstation och det är en regional och militär flygplats som öppnades 1942. Före 1942 kan alltså inga mätningar ha gjorts på en flygplats. Var har mätningarna gjorts ”sedan de började” och hur har mätstationen flyttats och hur har mätstationens omgivningar varit över tid? Vilka korrigeringar görs av uppmätta temperaturer? Visby är en av de 35 mätstationerna i den s.k. Sverigetemperaturmätningen.

  6. 7
    Gunnar Strandell

    Sten!
    Den data man har är dygnets max- och mintemperaturer för att termometrar som fungerar så funnits länge.

    Jag hittade en artikel från 1993.
    Citat från abstract:
    ” the rise of the minimum temperature has occurred at a rate three times that of the maximum temperature during the period 1951-90 (0.84″C versus 0.28″C). The decrease of the diumal temperature range is approximately equal to the increase of mean temperature. The asymmetry is detectable in all seasons and in most of the regions studied.”

    Men det går ju inte att få pengar ur en klimatförbättring, vilket åtminstone huvudförfattaren lärt sig.

    Länk:
    https://digitalcommons.unl.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1187&context=natrespapers

  7. 8
    jax

    Sten, dina tankar när det gäller att det blivit mindre kallt stämmer bra överens med temperaturmätningar i Luleå de senaste hundra åren. Om man tittar på januari t.ex. så ser man en trend mot varmare medeltemperaturer avseende mätningar klockan åtta på morgonen. Men, de varma januarimånaderna har inte blivit varmare utan de kalla månaderna blivit mindre kalla. Precis som du säger. Så ser det ut för flera månader, men sommarmånaderna har inte blivit varmare. Tittar man på juni, så har det inte varit någon uppvärmning sedan sextiotalet. I stället har de varma junimånaderna blivit mindre varma medan de kalla fortfarande blivit mindre kalla, men totalt sett så har juni blivit kallare.

    Hade en kort diskussion på fb med en som menade att den varma början av januari berodde på den pågående ”klimatförsämringen”. Jag visade då att den varmare januarimånaden sedan 1923, var 1925. Det avfärdade han med att det berodde på väder och att jag måste förstå att det är skillnad mellan väder och klimat och hävdade att årets väder var klimatberoende. Avslutade då snabbt diskussionen då jag insåg det meningslösa i att försöka övertyga honom då det vore som att försöka övertyga en radikaliserad IS-anhängare på väg till Syrien att paradiset inte alls ligger i Raqqa.

  8. 9
    jax

    #8 jax
    Glömde påpeka att januari i Luleå är näst intill likställt med natt dygnet runt och då är nattteorin tillämpbar hela dygnet i princip.

  9. 10
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Gunnar Strandell och Jax,

    tack för intressanta kommentarer.

    Som du säger Jax, det är inte alla som det är lönt att diskutera med, men det är ju bra med argument när vi talar med dem som fortfarande vågar ta till sig argument.

  10. 11
    Johan Montelius

    “inte varmare, bara lite mindre kallt”

    Nu skall jag inte gå händelserna i förväg men på torsdag kommer jag med ett inlägg om hur det ser ut på Ölands norra udde. En av mina observationer är just att det inte har blivit så mycket varmare men mindre kallt :-)

  11. 12
    jensen

    En intressant frågeställning är definitionen av klimatförändring, dvs. förbättring eller försämring.
    Dett är en fråga som måste ställas till sin spets och fås deklarerat med argument inte minst med utgångspunkt från relativa förhållanden.
    I historiska och översiktliga dokument framgår oftast ett lättförståeligt uttalande.
    Enligt vad jag förstått menade Arrhenius att ökat CO2 innebar förhöjd temperatur, d.v.s. klimatförbättring och han sägs även ha rekommenderat ökad fossilförbränning, som ett sätt att få klimatförbättring.
    Under Dickens tid bedömdes av ” alla ” en ökad temperatur som klimatförbättring.
    I Leif Kullmans Opus Magnum benämnes varma perioder inklusive Modern Warming, som klimatförbättring.
    Från isborrkärnor GRIP inses enkelt att att samtliga historiska värmeperioder innebar klimatförbättring.

    Hur kan det då komma sig att alarmister, i alla dess uttolkare, förebär som genomgående mantra, att temperaturökning= temperaturförsämring., om de nu har tillräckliga perspektiv.
    Observation, vetenskapliga argument, och inte minst Sunda Förnuftet ( vilket AI saknar) ger tydligt vid handen, att alarmister är ute på villovägar och grundar sitt vägval på förledande tipping-points-tankar.

  12. 14
    Sören G

    I en tidigare tråd mämde jag om Radiohjälpen som via annonset i SVT påstår ”Alla känner till klimatförändringarna och det är barnen som drabbas värst.” – Drabbas av vadå?

  13. 16
    Björn

    MatsL [1]; Atacamaöknen i Chile är världens torraste plats där det kanske regnar endast ca 1mm/år och på vissa platser har det aldrig regnat. Den kortvågiga strålningen hindras inte av någonting och inte heller den långvågiga IR som återstrålar, annat än av den CO2 och H2Ogas som finns ovanför markytan. Ja, det vore intressant att i en sådan öken att mäta variabler som CO2, H2Ogas, kortvågig och långvågig strålning i real tid över dygnet och på årsbasis. Hur blir förhållandet mellan instrålning och utstrålning i denna molnfria miljö över tid?

  14. 17
    Gunnar Strandell

    Sten Kaijser #10
    Om det är så att ökningen av medeltemperaturen över land till 3/4 beror på att dygnens minimitemperaturer ökat och att spannet mellan max och min minskat undrar jag om IPCC WG-2 tagit
    hänsyn till det i sina projektioner över hur uppvärmningen slår mot natur och människor.

    Risken för massutrotning borde t.ex minska viden jämnare dygns- och årstidsvariation.

  15. 18
    Lars-Gunnar Remstrand

    Tack Sten för dina underfundiga funderingar! Trevlig läsning. Inte kunde jag ana när vi gjorde militärtjänsten tillsammans på befälskola K vid LV3 i Norrtälje att du en dag skulle besitta en så intressant och humoristisk penna.

    Inte heller kunde jag ana att jag, efter att du intresserat mig för Stockholmsinitiativet, skulle ryckas med så till den milda grad att jag till och med skulle läsa SNSs drygt 300 sidor långa rapport om klimat och klimatpolitik. Men det har jag nu gjort. Och jag är inte imponerad.

    Redan sammansättningen av författare verkade omedelbart tveksam med slagsida mot Chalmers och Lunds universitet. Ingen av dessa institutioner har väl utmärkt sig för en förutsättningslös och öppen dialog?

    Sedan verkar man i stort sett ha anammat det mesta av vad IPCC säger. Och jag kan inte skönja någon som helst tveksamhet i deras slutsatser om att det är koldioxiden som är den främsta orsaken till temperaturhöjningarna. Men jag kan förstås ha tolkat dom fel. Jag ser däremot med stort intresse fram emot att KUs många kunniga skribenter skall dela med sig av sina synpunkter på rapporten.

  16. 19
    Svend Ferdinandsen

    ”1968 var det studenterna som ville ta makten 2019 var det 16-åringarna.”
    Jeg kan godt have mine tvivl om hvad de 16 årige egentlig vil med makten.
    De skal bare vente 10 år eller så, så sidder de med makten og nye unge skriger at de skal gøre noget.

  17. 20
    Håkan Bergman

    Svend Ferdinandsen #19
    ”De skal bare vente 10 år eller så, så sidder de med makten og nye unge skriger at de skal gøre noget.”
    Inte undra på att framtiden ter sig så skrämmande för dom.

  18. 21
    Rolf Mellberg

    #17 Gunnar m.fl.

    Angående en minskad diff mellan dygnets min- och max-temperatur.

    Jag minns tydligt att man grävde fram temperaturdata efter 9-11 och konstaterade att de dygn som flyget stod stilla i USA var diffen mellan dygnsmax och dygnsmin klart större, möjligen uppemot en hel grad?

    Mot bakgrund av att en halv grad ytterligare temperaturökning skulle vara katastrofal, och, att kyla skördar mycket fler offer än värme så kan vi konstatera att stoppa flyget skulle leda till katastrofala klimatförändringar genom att vi skulle få både värre kyla och värme. Det är därför dags att föra fram budskapet att vi måste fortsätta flyga därför annars skulle en frutkansvärd dubbel klimatkatastrof inträffa.

  19. 23
    Sören G

    #22 Robert Norling
    ”Vinterperioden är mindre kall, men sommarmånaderna håller sig under och är kallare än det ”normala” ”
    Mulet på dagen ger lägre temperatur eftersom molnen reflekterar bort solstrålningen.
    Mulet på natten ger högre temperatur eftersom molnen reflekterar tillbaka värmen mot jordytan.
    Fungerar koldioxid likadant?
    Det stod något om en hypotes där koldioxiden både kyler och värmer. Dämpar den inkommande värmestrålningen från Solen, men också den utgående från marken.
    I så fall blir dagarna mindre varma och nätterna minde kalla. Vintrarna också mindre kalla. Och somrarna mindre varma?

  20. 24
    Robert Norling

    ”Det stod något om en hypotes där koldioxiden både kyler och värmer. Dämpar den inkommande värmestrålningen från Solen, men också den utgående från marken.
    I så fall blir dagarna mindre varma och nätterna minde kalla. Vintrarna också mindre kalla. Och somrarna mindre varma?”

    Det kan nog ligga en hel del i den hypotesen.
    För hypotes där koldioxiden bara driver klimatet mot allt varmare, borde gjort Arktisk sommar varmare.
    Även om det är mera moln där, den årstiden.
    Likaså vår egen sommar som ju inte visar på någon temperaturstegring, med värmerekord +38 från trettiotalet och som borde ha slagits med råge.

  21. 25
    Robert Norling

    Att det finns en del konstigheter med temperaturmätningar råder det nog inget tvivel om.
    ”Daglig middeltemperatur og klima i området nord for 80 grader Nord.” från DMI är en kandidat.

    Nedan ett exempel med ett årsavslutsvärde för år 1999 på ca 246 grader K. är ca. -27 C
    Dagen efter, alltså nyårsdagen 2000 skulle det ha blivit 262,5 grader K. är ca. -10,65c
    Svårt att tro att det på ett dygn blivit mer än 16 grader mildare.
    http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
    En millennium bugg kanske….

  22. 26
    Fredrik S

    I klimatförbättringarnas namn startar nu familjen Thunberg en stiftelse.

    Men vi ska tydligen inte vara oroliga, det är bara för att hantera pengar.

    ”Till exempel behöver vi betala skatt på prispengar och liknande innan vi kan ge bort dem till välgörande ändamål”, skriver Greta, eller Svante eller vem det nu är på Instagram.

    En stiftelse för att betala vinstskatt?

    Ålar är hala.

  23. 27
    Fredrik S

    #26 forts

    Ja, och så varumärkesskyddar de henne också, det fick jag inte med.

    Antagligen jobbar de med loggan till framtida privatjet också.

    Vi här får ta en oss en kopp kaffe och hoppas att de lyckas väl så temperaturserier slipper justeras och glaciärerna börjar växa igen.

  24. 28
    Håkan Bergman

    Så här Håkan Bergman™, undrar om skatteverket köper en namnändring till Bergman™?

  25. 29
    Fredrik S

    Håkan #28

    Precis så!

    Skriv i ansökan att du är klimatvänlig med lutning åt det apokalyptiska hållet så går nog ärendet till högsta ort direkt.

Kommentarer inaktiverade.