Skräp in, skräp ut

Den databas som ligger till grund för de flesta globala markbaserade temperaturserier heter Global Historical Climatology Network (GHCN) och administreras av den amerikanska vädertjänsten NOAA. Bland annat är GHCN grunden för de två stora markbaserade temperaturserierna GISS och HadCRUT. (Tack Mats Rosengren för att du har gett mig en introduktion till GHCN).

Den globala temperaturutvecklingen enligt HadCRUT

Den globala temperaturutvecklingen enligt HadCRUT som till största delen baseras på data från GHCN

GHCN är en sammanställning av en mängd mätningar från olika mätinstitut världen över. Bland annat rapporterar SMHI in max/min-temperaturer, nederbörd och snötäcke. Ni kan själva titta på detta data genom att ladda ner databasen från deras hemsida.

Om man ska kunna beräkna jordens temperatur med någorlunda noggrannhet måste rådatat vara av mycket god kvalitet. Man skulle därför kunna anta att denna databas innehåller all den information man behöver för att kunna göra sådana här beräkningar. Men efter att ha tittat på vad som finns i databasen måste jag erkänna att det var mycket sämre än jag hade trott:

  1. Det finns ingen metadata om mätstationerna placering, omgivning eller mätutrustning.
  2. Det finns ingen information om/när stationen har flyttats
  3. Det finns ingen information om/när mätutrustningen har bytts
  4. Koordinaterna anges ofta med bara 2 decimaler, vilket ger en noggrannhet på c:a +/- 500m i placering. (Detta gäller tex SMHIs mätningar)

Ett otal antal forskningsrapporter har visat att den så kallade urbaniseringseffekten på mätningarna är mycket stor. När byggnader och vägar byggs ökar temperaturen kraftigt i omgivningen till dessa. Detta är en mänsklig påverkan av temperaturen men det har ingenting med koldioxid att göra. Det är därför av högsta vikt att man kan utesluta mätningar som ligger nära sådana mänskliga konstruktioner.

Men eftersom det inte går att bedöma utifrån rådatat från GHCN hur en station är placerad och hur den har varit placerad, blir det i princip omöjligt att använda det här datat. Man spenderar ofantliga summor på klimatforskning men man har inte ens ansträngt sig för att få fram bra grund-data. Det här säger naturligtvis väldigt mycket om hur klimatforskning bedrivs i stort.

Hur man ska kunna lite på någonting som är baserat på GHCN är för mig en gåta. Skräp in, skräp ut!

Dela detta inlägg

69 reaktion på “Skräp in, skräp ut

  1. 1
    Mats Kälvemark

    Tack Magnus för ditt inlägg som ytterligare belyser osäkerheten i historiska temperaturdata.
    Det är ju märkligt hur NOAA/NASA/GISS konsekvent justerar ner temperaturtopparna under slutet på 1930-talet för att ge en kosmetik åt diagrammen så att uppvärmningen ter sig mer dramatisk än verkligheten.
    Vår idol Tony Heller klär effektivt av lögnarna, se länkar nedan.
    Temperatutopparna under 1930-talet ligger ju dessutom bortom påverkan av fossilt koldioxid, vilket falsifierar ICC:s hypotes om koldioxidens klmatpåverkan. SMHI och vår MP-regering har ju fullt ut hakat på och använder de manipulerade kurvorna som bas för att tillsammans med andra falska klimathot försöka tvinga igenom en klimatpolitisk handlingsplan, en lag som i så fall byggs på lögn. Se länk längst ned.

    https://realclimatescience.com/2019/08/new-video-erasing-americas-hot-past/
    https://realclimatescience.com/2019/08/how-noaa-nasa-erase-americas-hot-past/
    https://realclimatescience.com/2019/01/the-worst-data-set/
    http://www.klimatupplysningen.se/2019/12/20/ska-vi-acceptera-lag-baserad-pa-logn/

  2. 3
    Lennart Bengtsson

    Jag medger att äldre meteorologiska är tveksamma på grund av svårigheterna att bestämma mätfel och representationsfel. Detta är däremot knappast fallet när det gäller observationer från 1950 och framåt. Där förekommer förvisso urbaniseringseffekter som dock endast i ringa grad påverkar det globala medelvärdet. Delvis har sådana korrigerats och delvis dominerar mätningar över hav och över icke urbaniserade områden.
    Detta framgår tydligt genom att jämföra analyser från dagliga väderkartor som görs exempelvis vid ECMWF.
    Magnus har själv publicerat en artikel där han visat detta.
    Som framgår av figuren är vidare den största uppvärmningen efter 1970 där svagheterna med GHCN är tydligt mindre.
    Däremot är det ett stort problem att samhället är i färd med att fatta drastiske ”klimatpolitiska” beslut baserat på usla och sloppiga observationer. Dessa är beslutsfattare okunniga om. Tyvärr gäller även detta många så kallade ”klimatforskare”.
    Att jordens klimat gradvis har blivit varmare är inte minst uppenbart under de senaste 40 åren vilket också tydligt framgår från de grafer över troposfärtemperaturen som varje månad visas på den blogg.

    Det är inte särskilt klokt att kategoriskt avfärda meteorologiska observationer som helt otillförlitliga bara för att de inte stämmer med ens mindre genomtänkta föreställningar om jordens klimat. De som tvivlar på att vädret i Sverige inte har blivit varmare kan studera temperatur och isläggningen i Östersjön för de senaste decennierna. Östersjön kan väl ses som utmärkt supertermometer som inte ens den mest skeptiske observatör kan ifrågasätta.

  3. 4
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Lennart Bengtsson #3:
    Hur kan du veta att urbaniseringseffekterna bara påverkar i ringa omfattning när det inte ens från grunddatat går att få fram vilka stationer som ligger nära bebyggelse? Det finns fortfarande en oförklarad skillnad mellan satellitmätningar och markmätningar. Och denna skillnad skulle mycket väl kunna förklaras av urbaniseringseffekter.
    Självklart har Sverige blivit varmare precis som det blev mycket varmare i början på 1900-talet. Ett av problemen med GHCN är också att antalet mätstationer minskat kraftigt på sistone. Under de senare åren är det i stort sett bara Europa och USA som har bra täckning. Regionala förändringar i Europa och USA riskerar därför att slå igenom i det globala medlet.

  4. 5
    Jan Suhr

    Dessutom täcker de markbaserade mätstationerna bara en bråkdel av jordens yta. Att basera klimatprognoser på detta kan inte bli korrekt.

  5. 6
    Lasse

    #3 Lennart B
    Jag gissar att du inte såg Tony Hellers video i #2
    Reykjaviks temperatur justerades så att den värmeperiod som dokumenterades på 1940 talet försvann, men är numera åter synlig efter justeringar.
    Visst har vi fått en ökad temperatur i Sverige , men har den ökat på grund av naturliga variationer eller på grund av något annat och i så fall vad?
    Vore intressant med en kommentar från en kunnig person vad solens ökande strålning givit för påverkan på temperaturen.
    https://www.smhi.se/data/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243

  6. 7
    Rolf Mellberg

    Stort TACK Magnus, Mats och Lasse för dessa flagranta avslöjanden angående om hur rutten och politiserad denna vetenskap är.

    Men även ett stort tack till Lennart som klokt framhåller att vi under senare decennier haft en tydlig uppvärmning som inte kan förnekas, oavsett hur mycket av den som kan vara orsakad av CO2.

    Men Lennart, vågar jag be om din uppmärksamhet? Har du satt dig in i vad som hänt här:, speglar detta en signifikant vindkantring vad gäller solens påverkan på klimat och väder:
    https://agu.confex.com/agu/fm19/meetingapp.cgi/Session/79259

    Har du tid får du gärna även se denna film och uttala dig:

    https://www.youtube.com/watch?v=rEWoPzaDmOA&t=877s

  7. 8
    Ivar Andersson

    Om koldioxiden styr temperaturen hur förklaras ökningen 1910 – 1945 och pausen 1945 – 1975? Eller är det en naturlig variation på 0.5 grader först under 35 år och sedan 0 grader under 30 år?

  8. 9
    Enough

    Dessutom, är det inte så att registrerad mätning på södra halvklotet knappt existerade före 1950-talet, om jag kommer ihåg rätt?

    Som civ. ing. fick man iaf. ”förr” (examen -81) lära sig vikten av metod och relevans map bland annat relevansen i indata, har den kunskapen dött ut på högskolorna till förmån för feminism och konsensusvetenskap? Man kan faktiskt undra, men det kan knappast vara så dåligt som just klimatvetenskapen uppvisar.

    Att politiken kidnappat vetenskapen är ju ganska uppenbart, anslagen uteblir om man inte ägnar sig åt riktad forskning med i det närmaste förbeställda resultat. De tempdata som finns, borde inte få användas till att dra slutsatser om tiondels grader.

    Satelit- och ballongdata borde vara säkrare, de visar också andra tendenser än markdata, om jag förstått det rätt, t.ex. temputvecklingen de senaste 20 åren. Finns den diskussionen öht i ”forskarvärlden”?

    Jag har försökt följa klimatfrågan, och har sett ett antal olika beskrivningar temperaturutvecklingen sedan 1850. Steg ett borde vara att samlas kring en beskrivning, åtminstone försöka göra det, innan man springer iväg och basunerar ut slutsatser. Såklart inser jag att det ligger annat bakom, inte minst västvärldens ”skuld” till 3:dje världen, det har väl t.o.m. IPCC’s ordförande sagt!!!

  9. 10
    Rolf Mellberg

    #8 Ivar

    I egenskap av väl påläst amatör vågar jag säga att den Atlantiska Multidecala Oscillationen är huvudmisstänkt för merparten av uppgången 1910 – ca 1940 men även för en viss avkylning därefter. Samt att en god del av uppvärmningen efter ca 1980 kan mycket väl ha samma orsak. Om detta fenomen är mest bara ett kaotiskt förlopp likt ENSO (fast med längre tidskonstant) utan extern drivkraft eller om t ex solen (via någon av många tänkbara mekanismer) har spelat in är däremot mycket svårare att säga något om.

    Källa:
    https://www.youtube.com/watch?v=_2Bw52FjYi4&t=381s

  10. 11
    Lennart Bengtsson

    Ivar andersson

    Vi har gjort statistiska undersökningar som indikerat att anomalien 1945-1975 kan förklaras med slumpartade variationer. Däremot är uppvärmningen 1910-1945 sannolikt en följd av icke kända orsaker.
    Jag hänvisar till artikel Bengtsson och Hodges 2019 (Climate Dynamics)

    Magnus
    Temperaturen över landområden påverkas inte bara av urbana effekter utan även av ändringar i skogs och åkerbruk. Det kan inte uteslutas att landtemperaturen har en varm bias och är inte en direkt följd av växthuseffekten utan av andra antropogena effekter. Den högre uppvärmning över land kan också bero på den låga värmekapaciteten. Över hav däremot kan vi bortse från urbana effekter och som vi visat i vår artikel även i fria atmosfären cirka 3-4 km över landytan.

    Huvudproblemet är emellertid skillnaden mellan bristfälliga data och de vittgående konklusioner som dras vilka verkar hela samhället Det är detta sommar det verkligt absurda i vår tid. Som ett minimum borde världens meteorologer och klimatologer reda ut problemen med de klimatologiska databaserna i stället för att ägna sig åt aktiviism. Det är just detta som är så beklagligt och skadligt för vetenskapen.

  11. 12
    Lennart Bengtsson

    Det är hopplöst med den självkorrigerande texten. Så här skall det förstås vara:

    Huvudproblemet är emellertid skillnaden mellan bristfälliga data och de vittgående konklusioner som dras vilka påverkar hela samhället Det är detta som är det verkligt absurda i vår tid. Som ett minimum borde världens meteorologer och klimatologer reda ut problemen med de klimatologiska databaserna i stället för att ägna sig åt aktiviism. Det är just detta som är så beklagligt och skadligt för vetenskapen.

  12. 13
    Lennart Bengtsson

    Det är inte heller brist på personal som är orsaken att klimatdatabaserna är otillförlitliga. För en tid sedan rapporterade 270 ”klimatforskare ” i DN att de står bakom Greta. Om de skulle ägna sig åt riktig klimatforskning skulle de kunna hamna framför Greta i stället . Det vore liksom mer naturligt även om det inte tillhör vanligheten i Sverige.

  13. 14
    Lennart Bengtsson

    Rolf Mellberg

    Jag har gjort så. Globalstrålningen (direkt och indirekt solstrålning) varierar lokalt och även regionalt vilket främst beror på variationer molnigheten. Globalstrålningen har mätts i Stockholm sendan 1920-talet och den har gått upp och ner. Det finns åtskilliga artiklar härom. Det finns inga globala trender i molnighet eller albedo vad som kan noteras från satellitobservationer ( se data från CERES EBAF som har observationer för ca 18 år)

  14. 15
    Michael E

    Lennart Bengtsson, tack för intressanta och bra kommentarer. Jag undrar dock över en sak. Om man läser en artikel från Joanne Nova, se http://joannenova.com.au/2016/08/experts-surprised-to-discover-what-skeptics-have-known-for-years-world-has-been-warming-for-200-years/
    så kan man från den första figuren utläsa följande förändringstakter i den globala medeltemperaturen;
    1860-1880; 0,163 C/decennium
    1910-1940; 0,15 C/decennium
    1975-1998; 0,166 C/decennium
    1975-2009: 0,161 C/decennium

    Går man sedan till den tredje figuren som plottar kumulativa tillskott av CO2 från mänskliga aktiviteter ser man att 30% tillkommit sedan år 2000, 50% sedan 1985 och ca 85% sedan 1950.

    Sedan 1850 har jordens medeltemperatur ökat från 288 K till 288,8-289 K. Av dessa 0,8-1 K har ca 0,4-0,6 tillkommit efter 1950 då också 85% av de kumulativa mänskliga utsläppen av CO2 gjorts.

    Koldioxid har uppenbarligen en påverkan på jordens medeltemperatur men med ovan betraktelse kan den inte gärna var den dominerande faktorn bakom de senaste 150 årens temperaturökning. Skulle du kunna kommentera detta?

  15. 16
    Daniel Wiklund

    Vad är det som är så skräckinjagande med värme. Jag har bott i Norrbotten i 67 år, och 3,5 år i Umeå. Jag har just varit ut på en cykeltur, en plusgrad, fint cykelväder. Jag har gillat vinter, mest för att jag åkt skidor. Men nu tillåter inte min ryggdet. Men januari och februari 1966,1976, 1985,1987 var det nästan ingen dag varmare än minus 20, och några dagar i februari 1999 inte varmare än minus 40. I mitt liv har en januaridag varmare än minus 15 känns som nåt välkommet och ovanligt. Dom som tex jobbade utomhus dessa kalla dagar längtade nog till varmare dagar. Hur man tycker om väder och klimat beror ju delvis på var man bor och om man har inomhus eller utomhusarbete. Vi har numera lättare att anpassa oss till olika väder tack vare den tekniska utvecklingen. Kan lova att vadmallsbyxor inte var nån höjdare, skönt då man slapp ha dom. Det var betydligt jobbigare att ha bil hör uppe innan motorvärmare fanns. Riskabelt att elda under bilar.

  16. 17
    Håkan Bergman

    Michael E #15
    En del av förklaringen är den logaritmiska effekten, för att åskådliggöra så blir ln för 30, 50 och 85 = 3,4 3,9 och 4,4, betydligt mindre dramatiskt än 30, 50 och 85.

  17. 18
    Mats Rosengren

    Mina beräkningar för USA är baserade på denna GHCN databas. Detta gäller också för Tony Hellers beräkningar! Faktum att jag ursprungligen hittade länken till GHCN på hans hemsida! Denna länk angav han tillsammans med en länk där man kunde hämta passande Pyton ”mjukvara” skriven av Tony! Tanken var väl att vem som helst skulle kunna kontrollera riktigheten av hans beräkningar! Verkar dock som om han tagit bort dessa länkar nu! Jag använder versionen ”daily” som skall vara de ursprungliga avlästa värdena utan någon som helst ”adjustment”. Det finns också en ”weekly” version där NOAA ”komprimerat” de dagliga mätningarna. Där finns två versioner ”row” och ”adjusted”. Mitt råd, fingrarna väck! Självklar skall man sky ”adjusted” som pesten men NOAAs ”kompression” daily => weekly bör man också undvika!

    En ”urbaniseringseffekt” borde alltid ha till följd att en artificiell imaginär temperaturökning korruperar mätvärdena. Men eftersom de ”icke-korrigerade” mätvärdena INTE indikerar en temperaturökning drar jag slutsatsen att ”urbaniseringseffekt” inte är särskilt signifikant för medelvärdet av bortåt tusen mätställens värden. Kanske är vissa mätställen korrumperade av ”urbaniseringseffekten” men om det stora flertalet inte är korrumperade så blir väl ändå medelvärdet tillräckligt representativt

  18. 19
    Munin

    Det är uppenbart att det är mycket som är ruttet i de temperaturserier som påstår sig visa jordens temperaturutveckling. Låt oss börja med Sverige. I olika inlägg här på klimatupplysningen har tydligt visats på att framväxten av s.k. värmeöar leder till att för höga temperaturer i nuläget redovisas i förhållande till i slutet av 1800-talet. Stockholm visar mer än 1 grad för högt, samma gäller för Uppsala. Flygbilder visar att Göteborg, Lund, Norrköping, Falun, Kiruna är mätstationer där omgivningen domineras av asfaltsytor och byggnader. Varför kommer inte SMHI ut ur garderoben och redovisar hur mycket för höga temperaturer mätstationerna visar idag jämfört med bakåt i tiden?!!

  19. 23
    Guy

    Kan någon, Lennart om möjligt, upplysa mej om skillnaden eller definitionerna på följande:
    1945-1975 kan förklaras med slumpartade variationer. Däremot är uppvärmningen 1910-1945 sannolikt en följd av icke kända orsaker.

  20. 24
    Hans K johnsen

    Etter mange år med kritikk av manglende overholdelse av den meteorologiske standarden for USCHN-stasjoner i USA, ble USCHRN opprettet. Dette nettverket består av målestasjoner spredt utover hele USA og har nå vært i operasjon siden 2006.
    Se: https://www.ncdc.noaa.gov/temp-and-precip/national-temperature-index/time-series?datasets%5B%5D=uscrn&datasets%5B%5D=climdiv&parameter=anom-tmin&time_scale=12mo&begyear=2006&endyear=2019&month=11
    Dersom en sammenlikner disse målingene med tilsvarende målinger fra USCHN, får man en viss indikasjon på kvaliteten i USCHNs målinger.

  21. 25
    Thorleif

    Tony Heller borde få det alternativa Nobel-priset. Tyvärr är det väl så att det bland panelen finns alltför många vänsterliberaler med bristande klimat- och demokrati-insikt som inte skulle tillåta det uppenbara i Tony’s gärning för mänskligheten. Att avslöja lögner har inte sällan stora spridningsrisker sett till egenintressen hos nomenklaturan och dess entourage.

    Tack Mats Kälvemark och Magnus Cederlöf

    Ps! Vilka seriösa och etablerade forskare kan bevisa att Tony gör sig skyldig till feltolkningar av data? Någon?

  22. 27
    Ingemar Nordin

    Lennart B #11-13,

    Jag håller med dig om allt!

    Bl.a det här: ”Huvudproblemet är emellertid skillnaden mellan bristfälliga data och de vittgående konklusioner som dras vilka påverkar hela samhället”
    Det måste också vara otroligt irriterande för en professionell klimatforskare med den opålitlighet och de ständiga revideringarna av historiska data som sker. Ole Humlum har ju undersökt i detalj hur man med olika justeringar ändrat en del historiska data med upp till 0,3 grader, vilket också fått till följd att trenderna ändras över olika perioder.

    Det känns tryggare med satellitmätningar som sker i hela den lägre troposfären och över i stort sett hela jordens yta, inklusive haven och ovanför urbana upphettningseffekter. Men tyvärr har vi dem bara från 1979. För tidigare data är vi hänvisade antingen till termometrar i Europa och USA som har någorlunda täckning, eller till helt andra proxies som med nödvändighet bara kan ge mycket grova uppskattningar.

    Planetens historiska klimat, åtminstone under de senaste 12000 åren är ju, som redan Hubert Lamb påpekade, central för att förstå vilka naturliga faktorer som styr klimatet. Även Richard Lindzen har påpekat detta. Och utan kunskap om dessa så går det inte att reda ut hur mycket CO2 bidrar. Allt som vi nu ser av klimatförändringar (temperaturer och hastigheten av förändringar) ligger tydligen helt inom den naturliga variabiliteten. (Glöm charlatanen M. Mann). Vi skulle helt enkelt behövt en tidsmaskin!

  23. 28
    Rolf Mellberg

    #23 Guy

    Jag har så många gånger läst om teorin att AMO – den Atlantiska Multidekala Oscillationen är starkt misstänkt orsak till den globala uppvärmningen för snart 100 år sen. Liksom en väsentlig del av de senaste 40.

    Jag hade hoppats att Lennart skulle ge sin syn på detta. Och inte bara ”försiktigt” säga att vi inget vet.

    Men på senare tid har jag borrat i vad som kan tänkas styra AMO och då dyker namnen t Limin Zhou och Brian Tinsley upp, t ex här.

    https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2016JASTP.149..232Z/abstract

    Det är ju ett rätt spektakulärt påstående att solvinden skulle kunna ligga bakom. Men jag misstänker också att liknande mekanismer kan ligga bakom detta som de som låg bakom Dansgaard-Oeschger events, dock med mycket olika tidskonstanter p.g.a. olika samverkande faktorer.

  24. 29
    Stig Rosenlund

    #17 Håkan Bergman
    Du synes ha missuppfattat det logaritmiska sambandet. Om P är CO2-ökningen i procent, så är temperaturökningen proportionell mot log(1+P/100), inte log(P). Nu är dock inte de tal 30%, 50% och 85% som #15 Michael E anger ökningar av CO2 i procent utan procentandelar av en kumulativ ökning. CO2-volymens initialvärde behövs för att räkna ut P från de talen.

    Låt T vara temperaturökning i grader Celsius till följd av P, och låt E vara denna temperaturökning vid en fördubbling av CO2, alltså då P = 100. E kan vara den långsiktiga effekten ECS eller den transienta TCR. Rätt formel är denna. Här kan log vara naturliga logaritmen eller 10-logaritmen, de ger samma resultat.

    T = E*log(1+P/100)/log(2)

  25. 30
    tolou

    Mattias #22

    Sedan ca. 1967 är UHI korrigeringen(värmeöar) konstant:
    jan -0.77
    feb -0.85
    mar -0.91
    apr -0.89
    maj -1.27
    jun -1.12
    jul -0.97
    aug -0.74
    sep -0.35
    okt -0.29
    nov -0.46
    dec -0.61

    Totalt -0.77 °C för Stockholm(Observatoriet).

    Man jämför sannolikt med t.ex Adelsö station i Mälaren över tid för att beräkna justeringsfaktorn.

  26. 31
    Håkan Bergman

    Stig R. #29
    Jag avsåg bara att visa hur logaritmiska ökningar, vilka som helst, fungerar.

  27. 33
    jensen

    26, Lasse
    Mycken tack för den avslöjande länken. Nu äntligen begriper jag innebörden av homogenisering. Ytterst bedrägligt.
    Innebär även möjlighet att begripa Bengtssons luddiga och tveksamt stringenta bedömning av UHI i 3 LB, där han hävdar att urbaniseringseffekten endast i ringa grad påverkar det globala medelvärdet. Troligen menar han korrekt temperaturmätning såsom vid satellitmätning, men förklarar ej detta begripligt.
    Och varför bortser han i så fall från bedrägliga UHI-mätningar, som ger så dramatiskt felaktiga resultat i sammanställningar, f.a. via homogeniseringar., när de kanske till 50 % är uttryck för urbanisering i stället.
    För att inte tala om ” vessleuttrycken” enligt 23 Guy. Där efterlyses förklaring av skillnad samt stringent definition.

  28. 34
    Lennart Bengtsson

    Komm 23

    Du får läsa artikeln som jag refererade till. Den är nedladdningsbar. Om problem kan Du kontakta mig direkt. Bengtsson et al 2019 i Climate Dynamics. Jag förstår inte vad som avses med ”vesslespråk”. Vänligen läs artikel och återkom med meningsfulla kommentarer

    Komm 33

    Vud ECMWF
    Vid beräkning av det globala medelvärdet analyseras alla nivåytor från 1000 mb till ca 10 mb med en avancerad optimeringsmetod i princip baserat på en minimering av interpolationsfelet medelst en 4-dimensionell dataassimilering. Detta görs flera gånger per dygn. Tidsmedelvärdet beräknas genom medelvärde månadsvis. Metodiken är helt automatisk och dokumenterad i en antal publikationer. Metoden är helt reproducerbar.

    Traditionella metoder
    Här beräknas månadsmedelvärdet som avvikelse från ett långvarigt medelvärde för alla tillgängliga stationer. Dessa analyseras sedan med metoder som minimerar interpolationsfelet i alla reguljärt fördelade gitterpunkter. Interpolation i rummet sker medelst strukturfunktioner i rummet som är separat beräknade. Ett globalt eller regionalt medelvärde beräknas från gitterpunktvärdena. Denna teknik använda allmänt inom geofysiken och har olika namn. Kriging är numera vanlig beteckning.

    Som framgår att publikationen i Tellus ( Cederlöf et al 2013) jämfördes de två metoderna och befanns vara närmast identiska.

  29. 35
    Lars-Eric Bjerke

    #9 Enough,
    ”Satellit- och ballongdata borde vara säkrare, de visar också andra tendenser än markdata, om jag förstått det rätt, t.ex. temperautvecklingen de senaste 20 åren.”

    I bifogade länk har jag plottat ovanstående markstationsserie HadCRUT4 och satellitserien UAH 6.0 och dessutom båda mätseriernas linjära trend sedan 1979. Trenderna skiljer sig 0,15 C på 40 år d.v.s. 0,04 C per dekad eller ca 20 %. Om det är mycket eller lite får du själv bedöma.
    http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/plot/uah6/plot/hadcrut4gl/from:1979/trend/plot/uah6/trend

  30. 36
    Anders

    Alltså, gott folk. En stilla undran… VARFÖR måste vi nutidsmänniskor i ”väst” ägna så ohemult mycket tid, pengar och resurser på att studera, försöka förstå och, än stolligare, påverka KLIMATET? Det har inga andra generationer ens drömt om! Vem tror vi att vi är? Gud???
    Låt oss istället sansa oss och ordna en klok energiförsörjning. Steg ett blir då att våga utmana sittande regering. De är inte bra för landet.

  31. 37
    Fredrik

    #6 Lasse: Enligt SMHI:s hemsida som du länkar till så har den årsvisa ackumulerade globalstrålningen över Sverige ökat med cirka 100 kWh/m2 från 1983-2018, vilket enl SMHI är en effekt främst av minskad molnighet (bild 2 i din länk). Det motsvarar i medel en ökning av effekt per ytenhet på 100000/(365*24)=11,4 W/m2.
    Detta är ganska exakt 3 ggr så stort som den skattade forcingen av dubblerad koldioxidhalt (allt annat lika) på 3,7 W/m2 (se tex Lewis and Curry 2018).
    Om vi sedan tittar på statistik över årsmedeltemperatur för Sverige, enl:

    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430

    så ser man att temperaturen i Sverige inte ökat sedan 30-40-talet, bortsett från den kraftiga ökningen som startar i mitten av 80-talet, som alltså sammanfaller väl med ovan beskrivna ökning i globalstrålning och alltså främst bör bero på denna effekt. Före 40-talet ökade CO2-halten så pass lite så ökningen fram dit måste bero främst på andra faktorer.
    I media nyligen kunde man läsa ett uttalande av vår klimatminister att temperaturen i Sverige ökar mycket snabbare än globalt, vilket är i enlighet med klimatmodellerna och det tas som ett bevis på att situationen är akut. Min tolkning av SMHI:s data är tvärtom att vi från 40-talet inte kan se någon ökning alls av temperaturen förutom den som beror på den ökade globalstrålningen.

  32. 38
    Norman_G

    Jag har ofta undrat över hur mätpunkternas fördelning över jordytan har
    valts. Då 70% av jorden täcks av vatten och 30% är landområden måste
    det ju ha stor betydelse på vilket sätt mätpunkterna har fördelats över
    jorden och över norra och södra halvklotet – slumpvis eller med någon
    bestämd systematik. Det skulle var mycket intressant att göra en studie
    där man tar ett antal sampel (slumpvis valda delmängder) från hela
    datamängden och beräknar medelvärdet för varje sampel. Jag gissar att
    variationen mellan dessa medelvärden är av samma storleksordning
    som variationerna i de globala medelvärdena över årtionden.

    Varför har man överhuvudtaget fäst så stort avseende vid globala
    medelvärden? Man kan få ut mycket mera nyttig information om man
    betraktar varje region för sig. Medelvärdet mellan regionerna säger
    däremot inte mycket. Ett extremt exempel på vad valet av mätpunkter
    innebär är följande: En dag i januari förväntas temperaturen i Bagdad
    vara +15°C och vid sydpolen -25°C, medan det i juli väntas vara +45°C
    resp. -65°C. Medeltemperaturen för dessa punkter i januari blir då -5° och i juli -10°. Vad säger det om vår planet? Ingenting av värde förstås.

    För oss borde speciellt diagram över den lokala och den regionala
    temperaturutvecklingen i Europa vara av större intresse än den globala.
    Sådana data har publicerats i Tyskland under förra året. Där finns bl.a. en mätserie från ett kloster mitt i Tyskland, där temperaturen har registreras kontinuerligt sedan 1780 med i princip samma mätutrustning. Medelvärdet stämmer mycket väl med historiskt kända data, inte minst de låga värdena på 1800-talet. Det finns också beräknade värden för Centraleuropa för de senaste 2000 åren, som överensstämmer bra med andra kända data från regionen. men sämre med globala data

  33. 39
    Lennart Bengtsson

    Norman G och övriga

    LÄS min förklaring i punkt 33. Man beräknar självklart inte medelvärdet av de aktuella observationerna utan VIKTAR dessa efter dess GEoGRAFISKA fördelning med hjälpa av anomaliernas struktur. Mn känner att ett månadsmedelvärde är i stort sett likartat för ett större område som exempelvis Centraleuropa. När man analyserat värdena genom exvis kriging räknar men sedan medelvärdet från de ANALYSERADE värdena.
    Det är nödvändigt att läsarna sätter sig in i hur man arbetar inom meteorologin innan man tar till storsläggan och kritiserar. Läs gärna min bok ”Vad händer med klimatet”

  34. 40
    Lennart Bengtsson

    38

    Dagliga temperaturvärden finns för Uppsala sedan 1722. Kan laddas ned. Magnus Cederlöf kan hjälpa till. I den filen finns observerade värden såväl en andra fil med korrektioner vid byte av mätmetod, mätplats eller instrument. Den behövs för att räkna trovärdig trender. Dock ännu ingen ny ändring införd efter 1995 men kommer enligt uppgift att göras. Det är nödvändigt för en förstärkt urbaniseringseffekt vid mätplatsen i Uppsala.
    Jag har inte kollat med utgår från att detsamma finns för Stockholm. Kontaktperson Dr Anders Moberg met institutionen Stockholms Universitet

  35. 41
    Benny N.

    Det vi verkligen borde säkra oss inför är ju helt oförutsägbara naturliga katastrofer.
    # 7 Rolf Mellberg är ju inne på det som kanske redan vikingarna oroade sig för (och upplevt) enligt denna artikel i Corren ang. ”Rökstenens” runor, https://www.corren.se/nyheter/odeshog/vikingarna-var-radda-for-en-klimatkatastrof-om6453886.aspx, nämligen solstormar, vulkanutbrott och annat naturellt sattyg. Då krävs välfyllda lager av gas, olja, kol och inte minst fungerande kärnkraft och fungerande foton. Samt livsmedel i mängder. Och en överblickbar infrastruktur av elförsörjning. Inte som idag, ett kaotiskt elnätverk från vindkraft och solcellspaneler som håller på att växa fram idag. Ett vulkanutbrott eller solstorm blir en riktig domedagsprövning men inget man får panik över just nu om vi bygger effektiva och demokratiska samhällen och utvecklar teknik för framtiden. Ett par graders klimatförändring uppåt och mer koldioxid känns faktiskt mer som just det som behövs för en säkrare framtid.

  36. 42
    Johan Montelius

    #38 Norman_G

    ”.. – slumpvis eller med någon bestämd systematik. ”

    Mätpunkterna är långt ifrån slumpmässigt fördelade utan är vad de råkar vara.

    John D. McLean vid James Cook University gjorde för något år sedan en genomgång av HadCRUT och det är ingen smickrande beskrivning

    https://researchonline.jcu.edu.au/52041/1/52041-mclean-2017-thesis.pdf

    Det visade sig att endast en station användes för att ge ett medelvärde för södra halvklotet 1850. Antalet stationer ökade naturligtvis men detta är McLeans sammanfattning:

    ”…..HadCRUT4 global averages prior to 1950 are of limited value because for almost all of the period from 1850 to 1950 the coverage of the Earth’s surface was less than 50%.”

  37. 45
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Lennart Bengtsson #40:
    Uppsalas långa temperaturserie kan laddas ner från SMHIs hemsida:
    https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/uppsalas-temperaturserie-1.2855

    Problemet är att mätstationen numera sitter nedklämd mellan stora huskroppar vid Geocentrum. Och någon korrigering för den växande staden har inte gjorts för senare tid. Därför är denna långa temperaturserie inte längre representativ för områdena utanför staden.

  38. 46
    Lennart Bengtsson

    Magnus

    Det må så vara men är inte säkert. Snarare är det så att mätningarna inte är representativa för att mäta en klimatändring som beror på växthusgaseffekten. Det är detta som grunden till alla stridigheter. Där menar jag att satellitmätningarna är mer representativa. I stället rör det sig om ändringar som beror på urbanisering eller andra antropogena ändringar som jordbruk och skogsbruk inklusive nyplanterad skog.
    Bästa mätningarna för en ändring i den globala strålningsbalansen är havets ändrade värmeinnehåll. Där har vi nu allt bättre data. Äldre observationer ” is a bag of worms”. Här är vi alla utelämnade åt olika sig av tolkningar inklusive tyckanden. Mann är här ett nästan tragiskt exempel och han är inte den ende.

    Jag vill återigen understryka bristen på konsekvens å ena sidan mellan tvivelaktiga och usla observationer och tvärsäkra politiska handlingsprogram vilka innebär oerhörda ekonomiska risker om de genomförs. Klimataktivister är lika fyllda av handlingsbehov som de är tomma på kunskap i ämnet. Kan man tänka sig något mer vansinnigt att det är en ung, i ämnet helt okunnig, flicka som leder landets så kallade ”klimatforskare” efter sig ungefär som råttfångaren från Hamel i bröderna Grimms sagor.

  39. 48
    Mats Rosengren

    #42 Johan Montelius
    Här denna doktorsavhandling:
    https://researchonline.jcu.edu.au/52041/
    Jag läste ”the abstract” men (ännu!) inte hela artikeln!
    Men det verkar i stort sett vara en bekräftelse på att för äldre tid, kanske före 1950 – 1960, det är absolut omöjligt att beräkna en ”global årsmedeltemperatur”. Och abslut inte till en noggranhet av en bråkdel av en grad. Det är det däremot (endast?) möjligt för USA och Australien. Eftersom man inte ser någon som helst uppvärmningstrend för USA sedan 1900 har man troligen placerat de flesta av mätställena så väl att ”urbaniseringseffekten” är liten!

    Vad gäller mätningar från satellit så finns all anledningn att kritiskt analysera den noggranhet man verkligen får! En ”sampling frequency” på 12 timmar vid mättidpunkter som beror på satellitens tillfälliga banplan (quasi-sol-synkrona) vilket inte kan kontrolleras pga av att bränslebrist! Osäker algoritm för omräkning från mikrovågsintensitet till temperatur? Kan det vara så att osäkerheten i den framräknade temperaturen inte är på nivån ”bråkdel av en grad”. Detta är förmodligen anledningen till att man hellre talar om en ökning/minskning av temperaturer än om absoluta temperaturer i deg C!

  40. 49
    Daniel Wiklund

    Jag noterar att det är nästan ingen som berättar om självupplevda väderäventyr. Det är väl ändå det som i slutändan räknas. Eller är det kanske det väder och klimat som datorn visar som numera gäller. Vem av experterna här (jag tillhör amatörerna) vill visa hur ett klimat och väder ska vara för att vara positivt för så många som möjligt på hela planeten, och när planeten senast hade ett sånt klimat.

  41. 50
    Mats Rosengren

    #47 Johan Montelius
    Jag skickade detta till ”sidansvarig” på SMHI. Jag kommer för övrig ihåg från förra gången jag intresserade för SMHI data att de bedriver de flesta av sina mätställen bara en kort tid! Ständiga flyttningar! Väldigt olämpligt om långsiktiga ändringar skall analyseras!
    ++++++++++++++++++++++++++++++

    Om
    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430
    Här borde det finnas en lista över de 35 stationerna!
    – Fanns det verkligen 35 stationer i drift 1860?
    – Finns verkligen fortfarande dessa 35 stationer i drift på (åtminstone ungefär!) samma platser?
    – Hur ser det ut med ”UHI” kompensationen? Eller är alla dessa 35 mätställena sådana att ingen ”UHI” behöver befaras?
    Man kan läsa:
    ”skillnader som kan uppstå då man byter instrument (mätmetod) eller flyttar mätplatsen ”
    Kompensationen för ”flyttad mätplats”!! Beräkningen av en sådan ”kompensation” är nog ordentligt otillförlitlig! Då vore det riktiga att ignorera denna ”mätplats”! Men då återstå kanske inte en enda mätplats??? Är det kanske så det är?
    ”byter instrument (mätmetod)”. Vad!! En professionell kvicksilvertermometer visar den RIKTIGA temperaturen med en noggranhet av en tiondels grad! Har man bytt ut dessa mot MINDERVÄRDIGA elektroniska termometrar med sämre mätnoggranhet?

  42. 51
    Munin

    tolou # 30
    Mycket intressant tabell om hur stor inverkan s.k. värmeöar har på temperaturmätningar. Sitter SMHI på denna typ av uppgifter för alla mätstationer i Sverige? Varför publiceras de i så fall inte lättillgängligt för alla Sveriges mätstationer? Hur ser motsvarande tabell ut för Uppsala? Vi kan fortsätta med Göteborg, Lund, Norrköping, Falun, Kiruna osv. Tabellen väcker också en mycket viktig fråga-vid vilken tidpunkt avser tabellen att visa storleken på inverkan av värmeöeffekten? Är det 1967 och har det inte gjorts senare uppdateringar? Stockholm liksom Uppsala med flera städer har haft en mycket stor ökning av asfaltsytor, byggnader etc. som hela tiden driver upp värmeöeffekten. Mätstationer som byggts in bland nya byggnader, nya asfaltsytor, nya vägar finns skäl att granska extra noggrant. Hur mycket ”skräp in” representerar de rekordtemperaturer som under senare år rapporterats från olika mätstationer? Har det över huvud taget tagits fram något underlag som innefattar 2000-talets situation på mätstationerna och storleken på de avdrag på uppmätta temperaturer som bör göras för att få jämförbarhet med mätvärden bakåt i tiden?

  43. 52
    Guy

    Lennart Bengtsson # 34

    Eftersom det riktades till mig. Vesslespråk vet jag inget om. Har inte nämnt ordet.

    Läste abstraktet till artikeln du hänvisade till. Fick tyvärr inte svar på min fråga. Där nämndes Chance och random, som betyder slump eller kanske det finns en nyansskillnad. Okända faktorer nämndes inte.

    Tydligen kommer svaret från artikeln och däri befintliga komplicerade vetenskapliga metoder. Tyvärr hör jag till gruppen glada amatörer med en del av tankeförmågan kvar. Standarden på utbildning härstammar från 60 -talet så tyvärr kan jag inte interpolera 3 -dimensionella simuleringar, eller hur det var.

    På tal om modeller eller simuleringar, vet faktiskt inte skillnaden där heller, så är jag tveksam till nyttan av mycket av allt modellerande som görs idag. John von Neuman påstås ha sagt att om man har fler än tre okända parametrar kan man lika gärna gissa. Jag har mer och mer kommit till att enklast är bäst så jag är anhängare av Sten Kaisers sats om att jorden blir så varm som haven tillåter. Hur det förhåller sig med kyla vet jag inte.

  44. 53
    Rolf Mellberg

    #46 Lennart

    Visst är havens värmeinnehåll en mycket bättre spegel av vad som händer med klimatet även om sådant som Östersjöns eller Aktis isförhållanden också är intressanta. I dessa fall integreras energin över tid mycket bättre än för luft.
    Vad gäller havens temperatur får väl Argo-bojarna anses som en ytterst bra mätmetod, särskilt jämfört med de mätmetoder som tillämpades för atmosfären innan 1950.

    Men det är ju helt klart att haven uppvisar kaotiska egenskaper, med ENSO som tydligaste exemplet men även Atlatiska Multidekala Oscillationen (och många andra fenomen?) uppvisar väl också oregelbundenheter? Sen finns det väl många tecken på att klimatförändringar kan vara regionala och då är det väl havens eller havsströmmarnas oregelbundenheter om måste vara främsta orsak.

    Så om Argo-mätnigar nu visar tillförligtliga resultat så kan man väl ändå inte sia så mycket om vart vi är på väg. Utöver att en generaliserad tolkning av Le Chateliers princip (som egentligen är begränsad till ganska enkla system) talar starkt emot detta eviga ältande om tipping points.

    Jag har därtill börjat tänka som så att Dansgaard-Oeschger-händelser kan vara ett ännu starkt tecken på att haven kan uppvisa hög grad av instabilitet. Där kanske norra atlanten utgör ett extremt exempel, en unik ”kammare” för instabilitet.

    Vad gäller politiken så är det inte bara att vi riskerar kasta en väldigt massa pengar i sjön, politikerskrået blir så upptagna av detta att de egentliga samhällsproblemen lämnas vind för våg.

  45. 54
    Björn

    Lennart Bengtsson [46]; Intressant formulering:

    ”Klimataktivister är lika fyllda av handlingsbehov som de är tomma på kunskap i ämnet. Kan man tänka sig något mer vansinnigt att det är en ung, i ämnet helt okunnig, flicka som leder landets så kallade ”klimatforskare” efter sig ungefär som råttfångaren från Hamel i bröderna Grimms sagor”.

    Ja, man kan säga att klimatdebatten främst förs av aktivister och skrupelfria och okunniga karriärpolitiker. Vi har fått en debatt med ett infantilt språkbruk som inte har någon som helst koppling till verklighetens orsak och verkan. Denna infantila pseudovärld som medialt skapas, kan allvarligt skada vår framtida försörjning av energi på alla nivåer och därmed rasera vår ekonomi. När skall vuxna i rummet ta över och vända denna destruktiva utveckling?

  46. 55
    Mats Rosengren

    #38 Norma_G
    ”Varför har man överhuvudtaget fäst så stort avseende vid globala medelvärden?”

    Därför det representerar ”värmemängden” (den termiska energin) som atmosfären besitter! Varma och kalla luftmassor rör sig över jordytan medan summan av den termiska energin i ”atmosfären” + ”jordens yta” + ” haven” endast beror på strålningsbalansen ”strålningsenergi från solen” – ”albedo strålning från jorden mot världsrymden”

  47. 56
    Mats Rosengren

    #50 Ego
    Jag har fått svar från SMHI. Man hänvisar till
    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/homogenisering-av-temperatur-1.18158
    Listan av stationer (med position på kartan) är av värde Alla säges ha bedrivits oavbrutet mellan 1889 och nutiden! Perioden 1860 -1889 där för vissa stationer (ännu inte inrättade 1860) ”extrapolation bakåt i tiden” har gjorts kan man strunta i!
    Notera att den använda ”homogenitetskontrollen” inte hjälper mot ett långsamt successivt växande ”UHI”-bias. Det hjälper bara mot en ”plötslig” ändring, till exempel en flyttning bort från en specifik värmekälla! Misstanken att hela uppvärmningen i själva verket bara är ett växande ”UHI-bias” är inte utrymd!

  48. 57
    jensen

    34 Lennart Bengtsson
    Mycken tack för alert och innehållsrikt svar.
    Jag skall fördjupa mig i det efter bästa förmåga och tid.
    Men beröm för fylligt och comprehensive answer.
    Angående Vessleord , önskas fortfarande definitioner och jämförelse enligt 52 GUY
    Och visst var det jag , som var upphovsman till uttrycket,, Weasel word, som man så ofta möter i engelsk-språklig text. utan att det egentligen menas som… ad hominem- aktigt.
    Om så vore fallet ber jag om ursäkt.

  49. 59
    tolou

    Munin #51
    Uppsala ligger fortfarande 0.5° för högt så den ev. UHI korrigering som finns är för liten.
    Sedan 1967 har Stockholm samma UHI korrigering och som det verkar så räcker det faktiskt fortfarande om man jämför med t.ex Adelsö sedan 90-talet. Om något så ligger tom. Adelsö strax över Sthlm korrigerat på senare tid.

  50. 60
    Munin

    tolou # 59
    Stort tack för dina uppgifter i # 30 och # 59. Du har verkligen tillfört data som gör att det blir uppenbart hur viktigt det är att ta hänsyn till framväxande värmeöar (s.k. UHI-effekter). Att Uppsala förnärvarande redovisar för höga temperaturer vid jämförelser med temperaturuppgifter bakåt i tiden har visats på klimatupplysningen genom jämförelser med mätningar vid Uppsala flygplats. Dock verkar det vara oklart vilka UHI korrigeringar som görs i det fallet och från när! Jag blir förvånad att ingen ökad korrigering skulle krävas för Stockholm. 1967 bedömdes det tydligen vara motiverat att sänka uppmätta temperaturer med 0,77 grader på årsbasis (med en variation mellan månader 0,29-1,27 grader). Sedan dess har gått över 50 år och Stockholmsområdet har haft en mycket tydlig urbanisering. Nya stora ytor med asfalt (vägar, p-platser), nya stora och höga byggnader och deras vägg- och takytor) bör ha resulterat i ännu mer värmeöeffekt (UHI). 1990 bedömdes den uppgå till 1 grad (Anders Moberg). Den tabell du har bidragit med är mycket intressant och leder direkt till frågan om motsvarande uppgifter finns att tillgå för Uppsala, Göteborg, Lund osv. Den sortens tabell med års- och månadsuppgifter och med uppgift om vilken UHI-korrigering som görs och från när bör finnas för alla mätstationer och vara offentliga uppgifter. Finns det en särskild källa att tillgå för detta slag av uppgifter?

  51. 61
    Fredrik S

    Såg bland alla breaking news i media att det varit ett ”kraftig värmerekord” 2019 i Europa och bara 2016 var varmare globalt enligt EU’s experter. Fast det skiljer tydligen bara 0,04 grader och eftersom de räknat ut att El Nino 2016 bidrog med 0,12 graders uppvärmning så måste väl 2019 vara klart varmast globalt också?

    Oavsett så är det tydligen oerhört alarmerande.

    Ja, de har väl legat i där experterna för att visa att våra pengar är väl spenderade, inget fel i det, men hur räknar man ut El Ninos värmetillskott med hundradelars noggrannhet?

    Hans Blix var med på bild av någon anledning och krävde opinion, det kanske är han som stått för beräkningarna?

  52. 62
    Paul

    Jag anser att det är politisk EMERGENCY. Det måste in kunskap i debatten och av den anledningen tycker jag att en sådan som Lennart Bengtsson, och kanske någon till härinne, måste ta ett steg in i politiken genom att närma sig ett parti som rådgivare och person utåt som kan ta den här frågan upp till en nivå som den verkligen behöver. Det är djupt oroande det som nu sker med sådana förvanskningar och felaktigheter som sprids i allt från media till sittande regering med MP i spetsen. Jag tycker tiden är inne för det och hoppas verkligen att så blir fallet. Med musklerna från ett större insiktsfullt parti KAN ni göra stor skillnad och få till en seriös debatt.

  53. 63
    Fredrik S

    En annan breaking news förresten var att vegancommunityn är chockade över att vegoburgare steks på samma ställe som övriga burgare och förstör deras lust att rädda klimatet och bidra till att kapa några hundradelar på årets globala medeltemperatur.

    Men det är ju iofs lite ot.

  54. 64
    Torbjörn

    #3 Lennart
    ”Jag medger att äldre meteorologiska är tveksamma på grund av svårigheterna att bestämma mätfel och representationsfel”
    Är det inte konstigt att alla fel visar för hög temperatur och aldrig för låg temperatur?

  55. 65
    Norman_G

    De tyska temperaturvärdena som jag syftade på visar entydigt att det var varmare i Europa på vikingatiden än idag . Detta har bekymrat IPCC, som vill hävda att det aldrig har varit så vamt som nu. En förklaring kan vara att till skillnad från faktiska mätvärden så är den globala medeltemperaturen en mer eller mindre godtycklig konstruktion. Inte nog med att ingångsvärden är tvivelaktiga, utan fördelningen och sammanvägningen av data från de olika källorna är diskutabel. Läste i dagens tidning att förra året var det varmaste som uppmätts i Europa. ”Det här är utan tvekan alarmerande tecken” säger chefen för CS3S. Notisen är som vanligt förmulerad för att framkalla oro, men egentligen är det ju goda nyheter, som alla vi som uppskattar ett varmare klimat i Norden nog tycker. Den aktuella milda vintern är visserligen ovanlig i sitt slag, men den har många fördelar med utebliven snöröjning och lägre bränslekostnader.

  56. 66
    Jonas

    Jag saknar ibland ett ifrågasättande av själva grundteorin som alarmisterna bygger sina katastrofscenarier på. Tror att det egentligen är den svaga punkten.

    Allt bygger ju på att jordens ”extravärme” kommer som strålning från atmosfären (återstrålad). Jag tycker att det borde vara ett hygienkrav att man ska mäta upp denna strålning. Den måste ju gå att mäta. Vi mäter ju utgående strålning med hjälp av satelliter.

    De enda mätningar jag sett har varit ganska primitiva. Nån riktar en pyrometer mot himlen – får ett mätvärde – och lägger till en korrektionsfaktor för pyrometerns temperatur (utgående strålning). Min bild är att metoden är fel. Det ska inte vara någon korrektionsfaktor.
    Istället för alla diskussioner så tycker jag det rimliga vore att använda sig av professionell utrustning, med kylda sensorer (slipper diskutera korrektionsfaktorn) och kapacitet att mäta intensitet som funktion av våglängd. Man borde ju då se toppar för H2O och CO2 eftersom dessa återstrålar mest.
    Jag tycker att vi som är skeptiska borde kräva att såna mätningar görs. Vi har ju kvalificerade forskare som kan göra såna mätningar.

    Alarmisterna måste ju kunna visa att grunderna i deras teori är korrekt. Min uppfattning är att inga fysikaliska teorier accepteras om det inte finns experimentella belägg. Just återstrålningen verkar vara undantaget.
    Jag tycker att det är orimligt att hänvisa till Arrenius (gjorde inga mätningar) och Tyndall (vill se om en gas kan absorbera IR, vilket är en helt annan fråga). Mät upp återstrålningen !!!!!!

  57. 68
    Munin

    Varför går det inte att få fram uppgifter för mätstationerna i Sverige om vilka korrigeringar som ska göras för värmeöeffekter (UHI) och om det görs sådana, storleken på dessa och från vilket år de används? Hur länge ska vi hållas i okunnighet?????

  58. 69
    Ulf L

    Vessleord, weaselword, ett ord som har ”sugits ur” alla mening. En analogi med vesslorna, som enligt Shakespeare, kunde suga ut innehållet i ett ägg men lämna det kvar ett till synes orört ägg i ett bo. F A Hayek använde det för ordet ”social”.

Kommentarer inaktiverade.