Fyra utmaningar för energipolitiken

bulb

I takt med att kärnkraften i Sverige avvecklas och användningen av el ökar (elbilar) är det högst sannolikt att Sverige, i likhet med andra länder, kommer att bli mer beroende av fossil energi, troligtvis gas. Problemet med en kraftfull utbyggnad av de ”förnybara” energikällorna, sol- och vindkraft, är att det saknas marknadsincitament som säkerställer tillräckligt mycket kraft i energisystemet när vinden inte blåser och solen inte skiner.

I Sverige finns det dock två vitt skilda uppfattningar. Ett läger ser det som nödvändigt att värna kärnkraften för att bidra till ett stabilt elsystem med låga utsläpp. Men enligt energiöverenskommelsen, som gjordes upp mellan sju partier 2016, fanns en målsättning att all elproduktion skulle vara förnybar vid ett bestämt årtal. Då fanns inget utrymme för kärnkraften, vilket är anledningen till att M och KD nu väljer att lämna överenskommelsen.

Ett annat läger, vindkraftsförespråkarna, ställer sig frågande till kostnaderna för kärnkraften och hävdar att vindkraften vida överträffar kärnkraften i lönsamhet. Man hänvisar till marknaden, även om denna fortfarande innefattar stora subventioner i form av gröna elcertifikat. Investerarna är inne på samma linje och därför ser vi just nu en kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Även politikerna, speciellt på den rödgröna kanten, hejar på utvecklingen och menar att några politiska hinder inte föreligger för den som vill satsa på den dyra kärnkraften. Men vad är då problemet med vindkraften och annan väderberoende kraft?

Det första allvarliga problemet med vindkraft är att tillgängligheten är betydligt lägre än för kärnkraft eller för annan baskraft, såsom vattenkraft, kolkraft eller gaskraft. Detta betyder i praktiken att man inte kan räkna med att vindkraften genererar el alla de timmar som elen behövs. Ett annat flexibelt kraftslag måste istället finnas tillgängligt för att generera el när vindkraften står still och det inte blåser. Svenska Kraftnät räknar med en tillgänglighet för vindkraft på 11 % av kapaciteten under 90 % av tiden. Tillgängligheten för kärnkraften är idag 86 %. För några år sedan låg den ännu högre. Går det då att ersätta kärnkraften i Sverige med vindkraft om man bara bygger tillräckligt mycket som ju incitamenten på marknaden styr mot? Svaret på den frågan är att det blir i praktiken omöjligt.

Om man exempelvis skulle få för sig att ersätta våra 10 000 MW kärnkraft med landbaserad vindkraft och räknar med Svenska Kraftnäts tillgänglighetstal, så måste man bygga närmare 90 000 MW vindkraft. Annars kan man inte vara säker på att få ut tillräckligt mycket el under alla de timmar som elen behövs, dvs. även vindstilla kalla vinterdagar. En så kraftig utbyggnad av vindkraften är direkt omöjlig av flera skäl. Ett av dem är att det hade behövts ett minst dubbelt så högt elpris för att räkna hem investeringarna eftersom flera verk hade tvingats stå still under blåsiga timmar för att inte överskrida 50 hertz på nätet. Ett extremt ineffektivt, dyrt och långt ifrån hållbart system för miljön.

Många skulle säkert avfärda ovan resonemang med argumentet att vi har goda exportmöjligheter till grannländerna och att vi har tillgång till flexibel vattenkraft. Det är sant att nya utlandsförbindelser ökar möjligheterna till handel med omvärlden och på så vis bidrar till försörjningssäkerheten. De utgör dock långt ifrån någon garanti mot att effektbrist uppstår, speciellt inte när det är system med stora inslag av väderberoende elproduktion som kopplas samman. Att befintlig vattenkraft skulle lösa problemet när kärnkraften avvecklas och nya kablar byggs från Norge är svårt att se. Svårt att förstå är också de politiska beslut som tillåter etablering av energislukande datahallar som dessutom subventioneras. Ur ett samhällskostnadsperspektiv blir det fel när politiker pratar om kostnaden för att investera i ett vindkraftverk isolerat och sedan jämför med kostnaden för kärnkraft. I vindkraftskalkylen bör man addera kostnaden för det kraftslag som ska producera el under alla de timmar då vindkraften står still. Kanske borde man också fundera över hur mycket av de ökade nätkostnaderna som bör adderas till vindkraftskalkylen.

Det andra allvarliga problemet handlar om våra elnät. Det talas sällan om att stamnätet för högspänning genom Sverige inte på långa vägar kommer att räcka till vid en ökad elektrifiering. Mångmiljardinvesteringar kommer att krävas och det tar lång tid att bygga. Det fysiska elnätet kräver en stabil grundspänning för att inte förstöra fysiska komponenter. En sådan stabilitet krävs också för att leverera el när effekttopparna inträffar samtidigt över landet t.ex. när kölden slår till på vintern eller när alla kommer hem från jobbet med elbilen och ska laga mat samtidigt. Det är i dagsläget endast kärnkraften som tillsammans med vattenkraften kan leverera en stabil grundspänning och stabilitet i näten på ett miljömässigt bra sätt. Att förespråka ett energisystem utan kärnkraft eller fossil energi försätter Sverige i en mycket allvarlig situation.

Som ett tredje problem kan nämnas solkraften som tillför el till systemet främst när den inte behövs, dvs. under sommarhalvåret när efterfrågan är liten. Elsystemet har redan idag problem med för mycket produktion under denna tid och det blir inte bättre när andelen solkraft ökar. Ur systemsynpunkt är därför en fortsatt utbyggnad av solkraft i Sverige, som leder till ett mer instabilt system, allt annat än angeläget. Det tar oss snabbare mot ett ökat fossilberoende i form av ökad gasanvändning. Varför donerar inte Sverige solcellslampor till alla i Afrika, som helt saknar elektricitet, istället för att lägga pengar på dyra subventioner till solceller? Där skulle en satsning på solceller göra stor skillnad för människor.

Det fjärde problemet handlar om att de politiska besluten kommer i helt fel ordning. Utan att ha tänkt igenom eller ens ha en aning om HUR energisystemet ska fungera i framtiden har politikerna bara bestämt att det ska vara förnybart. Men hur då? Är det inte ett rent önsketänkande? Man kan väl inte rimligtvis tro att marknaden, som har styrts politiskt med subventioner, ska ordna detta? Problemet är att det inte längre är en fri marknad. I och med införandet av certifikatssystemet så har den svenska elmarknaden blivit ett planekonomiskt system och sådana system har aldrig fungerat och kommer aldrig att fungera. De leder förr eller senare till växlingar mellan dyr överkapacitet och direkt brist och hela systemet blir instabilt. Med klimatet som argument har man ändå bidragit till att få in mer vindkraft. Detta har uppenbarligen känts både miljövänligt och politiskt rätt för våra politiker. Verkligheten ser annorlunda ut.

Sammanfattningsvis kan man säga att förhoppningarna om ett förnybart energisystem är mycket svåra att förverkliga. Brådskan att så snabbt som möjligt ställa om energisystemet kommer enligt min bedömning leda till ett beroende av gas. Med den energipolitik som regeringen idag bedriver kommer koldioxidutsläppen att öka istället för att minska.

Oavsett partitillhörighet och oavsett hur orolig man är för framtida klimatförändring måste energisystemet tas på betydligt större allvar. Målbilden måste vara ett fungerande system som levererar el under årets alla timmar och till en rimlig kostnad över tid. Tyskland med sitt ”Energiewende” borde ses som ett skräckexempel. Där har man investerat enormt mycket i förnybar energi till astronomiska summor. Men till vilken nytta? Resultatet har blivit mycket höga elpriser, en utbredd energifattigdom utan några radikala utsläppsminskningar. Det är nu viktigare än någonsin att våra politiker kan redogöra för hur energisystemet är tänkt att fungera i praktiken.

Elsa Widding

Dela detta inlägg

55 reaktion på “Fyra utmaningar för energipolitiken

  1. 1
    Göran Johnson

    Bara för att få upp alla alternativ till diskussion. Vi har fyra outbyggda älvar och antagligen en del tänkbara effektiviseringar av vattenkraften, som åtminstone skulle kunna ersätta en del av den kärnkraft som fasas ut. Visst mister vi en del naturvärden, men de andra alternativen har ju också påtagliga nackdelar.

  2. 2
    Benny Wiktorsson

    1″
    Vi skall inte ha mer vattenkraft, vi skall försöka bygga bort en hel del vattenkraft och återställa den naturliga fiskreproduktionen i älvarna, samt sanera Östersjön. Bara Torneälven skulle kunna producera minst 10 milj kg vildlax om Östersjön vore frisk och förvaltningen balanserad. Det finns inte bättre människoföda (bortsett från gifterna) . Nej vattenkraften och förgiftningen av Östersjön är en mycket större miljöproblem än utsläppen av koldioxid.

  3. 3
    Christer Eriksson

    #2Benny Wiktorsson
    Vad skall vi ersätta den bortbyggda vattenkraften med.?

  4. 4
    Göran Johnson

    2# Benny W

    Du vill alltså samtidigt fasa ut kärnkraft och vattenkraft för att ersätta dem med fossil elproduktion? Lycka till.
    Jag ville bara att man kunde diskutera ett möjligt alternativ.

  5. 5
    Göran J

    Tack Elsa för ditt mycket viktiga inlägg om hur illa det är ställt med Svensk energiförsörjning i framtiden.
    Möjlig utveckling på transportsidan är ökning av mindre fordon till eldrift men jag har nog ingen vison om hur tyngre fordon skall släpa omkring på ett stort batteri och inte heller hur militära fordon, fartyg och utrustningar konverteras till eldrift.

    De förnybara energikällorna i Sverige ger oss el när det ”passar dom”. En del kallar sol och vind för Intermitenta energikällor vilket jag tycker bör ändras till ”tillfälliga energikällor”.
    Jag har följt flera anläggningar men speciellt den anläggning som ligger i den lilla Skånska byn Simris. Jag har redovisat resultaten av den anläggningen här på klimatupplysningen och kan konstatera att resultatet på den anläggningen klart visar ett totalt fiasko. Löftet om så kallad ödrift har inte uppnåts för den tid som lovats. Av årets vintermånader november och december har inte en enda dag varit helt självförsörjande av de förnybara energikällor som systemet innehåller.

    Här finns en redovisning av Förnybara energikällor i Canada och USA som visar avilka problem man har att brottas med när det gäller sol-och vindkraft.
    https://www.youtube.com/watch?reload=9&v=7fIkA-dpiZk

    Det som kanske är mest allvarligt är de problem som finns med vindkraften med påverkan av miljön för flygande insekter, fåglar och fladdermöss.
    Dessutom finns tydligen stora problem med offshore vindkraften.

  6. 6
    Torgny Kindh

    Inget är så kostnadseffektivt som energieffektiering. Där var vi bara börjat. I slutet av 30-talet kan vi ta beslut ifall det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att förlänga driftiden på något eller några av våra verk. Att bygga nytt finns nog bara i fantasin.

  7. 7
    Ingemar Nordin

    Sol- och vindkraft är helt onödiga ur energiförsörjningssynpunkt och subventionerna bör tas bort så fort som möjligt Några större mängder elbilar blir det nog inte heller så länge batteriproblemet inte är löst. Enklast är nog att släppa loss på Preems raffinaderi och tillåta ett utbyggt gasledningssystem i södra Sverige.

  8. 8
    Evert Andersson

    Mycket kloka ord av Elsa Widding. Pedagogiskt presenterat så ingen normalbegåvad person kan undgå fakta. Hur har det ändå kunnat gå så fel i politiken. Det är ju som Elsa W skriver att installera 90000 MW är orimligt. Men regeringens utredning om 100 TWh behöver ju runt 35000 MW installerad vindkrafteffekt enligt Svenska kraftnäts remissvar till utredningen. Måste vara räknat med en optimistisk kapacitetsfaktor och ingen hänsyn till effektbalansen. Där satt vind- och solvurmarna något år med sin utredning innan de kom på att fråga SVK var det skulle vara lämpligast att placera verken. Svaret var nog den fetaste sågningen hittills. De ställde motfrågan om det inte hade varit lämpligt att först ställa frågan om det ens är möjligt.

    Pilotprojektet 100 procent förnybart Gotland inser Vattenfall bara fungerar om man har en garanterat funktionell tvåvägskabel till fastlandet. Detta som modell att sedan använda för hela landet.

    Uppenbarligen har man missat en detalj här. När vi har genomfört denna grönskimrande vision ska ju världen förstå hur det ska gå till och följa efter oss. Då kommer det ju vara omöjligt att bortse från naturlagarna. Till vem ska vi lägga räddningskablarna, som ska ge oss el vind vindstilla eller leda strömmen till någon som behöver det enorma överskottet som spontant uppkommer. Och vill betala för det.

    Det är så korkat att klockorna stannar. Fast de flesta går på batteri.

    Det finns dock folk i Riksdagen, som förstår det här. Jag tror (hoppas) det ska gå att få dem att stå upp för faktiska förutsättningar. Tänker man positivt tycker jag det finns tecken på det. Om än svaga.

  9. 9
    Otto Støver

    At vind og solkraft er unødvendig ser man enkelt ved å spørre hvor lenge et moderne samfunn kan klare seg uten el. Da stopper alle kassa-apparat, vannforsyning, ventilasjon, heiser, overvåking, t-baner, elbiler osv. De fleste ser at man IKKE kan være uten el i flere dager. Men det er jo nettopp det sol og vind gjør, de stopper når sola ikke skinner og vinden ikke blåser. Da må annen kraft holde samfunnet i gang. Såkalt balansekraft eller stabil kraft helt enkelt. Men når samfunnet MÅ ha nok stabil kraft til å dekke hele behovet for kraft uten tilførsel av sol og vindkraft, så ER jo sol og vindkraft unødvendig. Det er bare et fordyrende ekstra.

  10. 11
    Håkan Bergman

    Att subventionera t.ex. solpaneler på villatak leder förvisso till stora volymer, som sänker tillverkningskostnaden för själva solcellerna och en del av kringutrustningen. Men det ger inget incitament till att utveckla tekniken, kineserna kan skratta hela vägen till banken och fortsätta tillverka och sälja gammal teknik.
    https://www.youtube.com/watch?v=-S6tQpeXpVE&feature=youtu.be&t=1286

  11. 12
    Arne Nilsson

    #9 Angående hybridbilar. Enda poängen med hybridbilar är ju att de klarar körcykeln för att klassas som miljöfordon. Alltså 3 – 5 mil på el. Under gynnsamma förhållanden. För att göra detta utrustas bilarna med dubbla drivsystem, blir 75 – 150 kg tyngre samt kommer att kosta mer i underhåll. Bonusen blir lägre årlig skatt. Kostnaden för de dubbla drivsystemen betalas av de som envisas med att köpa vanliga fungerande bilar. Att dessa bilar kommer att bli citroner på andrahandsmarknaden är ju klart. Jag vet vad som händer när en kall förbränningsmotor startar och direkt dras upp i halvfart eller mer därför att batteriet sinar. Slitna eller skurna motorer ser vi inte mycket av nuförtiden. Men vänta några år.

  12. 13
    PK

    Klokt inlägg Elsa! Hoppas någon riksdagspolitiker läser detta eller din bok ”Klimatkarusellen”. Synd att det ordet inte blev ett sk nyord. Planekonomin med elcertifikat och utsläppsrätter har kapsejsat. På ett år har den ena (elcertifikat) gått ner till 1/5 av värdet för ett år sedan medan den andra har femdubblats. Tom värre än vad den värsta rovkapitalismen klarar av att producera i form av idiotiska marknadsfunktioner. Och så är det kapitalism och marknad som pekas ut som bovarna?

  13. 14
    Björn

    Att ersätta 10 000 MW kärnel mot vindkraft, kräver då 30 000 vindkraftverk om vardera 3 MW. Man inser ju orimligheten i det hela. Vad händer om alla snurrar samtidigt? Det uppstår så många orimligheter kring vindkraften att den i praktiken är omöjlig att fortsätta med. Vatten- och kärnkraft är för vår del baskraften och det är kring dessa kraftproducenter som andra elproducerande enheter måste anpassa sig till och inte tvärtom. Den som inte förstår denna ekvation skall inte ha med energifrågor att göra.

  14. 15
    Rolf Mellberg

    Mycket bra analys Elsa!

    Jag håller helt med om att dagens politik driver fram en nödlösning med gas från Ryssland och turbiner från Finspång.

    Men det gäller att pressa ner den tiden som vi tvingas bita i detta sura äppet.

    Då måste man känna till att det ligger kärnkraftverk av helt ny typ på skrivbordet som klarar att lastbalansera med hjälp av smält salt. Ett företag inom detta område heter Moltex och en av alla filmer på Youtube kommer här:
    https://www.youtube.com/watch?v=n-dXB3sunx0

    Just denna reaktor har smält salt i långa stänger, snarlika de stänger som innehåller fast bränsle i våra nuvarande reaktorer.
    Uanför dessa stänger finns smält salt som forslar bort energin till nästa krets.
    Den kretsen är en annan typ av hett salt, samma typ som används som buffert i stora spegelfokuserande solkraftverk. Detta saltlager kan buffra energi i många timmar och med tillräckligt med salt – många dagar.

    Bara om den här tekniken får genombrott kan vi i det ånga loppet leva med en hög andel förnybart.

    I klimathyponondrins tidevarv gäller det att passa på och få fart på kärnkraften oavsett vilket klimat vi går emot. Jag tror stenhårt på Molten Salt men Moltex är bara en av många spelare p.g.

  15. 16
    Lennart Bengtsson

    Tyvärr är det precis så som Elsa Widding beskriver. Det finns ingen rimlig möjlighet att klara Sveriges energiförsörjning utan baskraft med tillräcklig kapacitet. Energi och effekt ärnämligen olika begrepp. En snabbt ökande befolkning, elbilar och datahallar mm kräver allt mer el och detta kan inte klaras med enbart ett väderberoende system. Läggs kärnkraften ned förvärras situationen ytterligare. Alternativen är 1) elransonering och/eller nedläggning av energikrävande industriverksamheter 2) gaskraft från Norge eller Ryssland 3) utbyggnad av de återstående skyddade älvarna.

    Utbyggnad av vindkraften bör självklart debiteras alla följdkostnader i nätanslutningar, reservkraft och andra systemkostnader. Det skall inte vara landets elkonsumenter som skall betala detta via de ständigt stigande nätkostnaderna utan dessa kostnader skall debiteras de som orsakat nätkostnaderna nämligen vindkraftinvesterarna och andra elkraftinstallatörer

  16. 17
    Mats Kälvemark

    #7 Ingemar Nordin; #12 Arne Nilsson.
    Antelat elbilar i Sverige står inte i någon rimlig proportion till alla spaltmeter som alaramisterna skriver om dem. Lite fakta; I nov 2019 var enligt SCB:s statistik 5.940.829 fyrhjuliga fordon i trafik.
    Därav var var 98912 s.k. laddbara bilar vilket motsvarar 1,66% av fordon i trafik. Därav var ca 64300 laddhybrider, 1,08%.
    Ca 34600, 0,58%, var rena elbilar, varav Tesla för 1 milj kr är det mest kända exemplet. Var tredje miljöbil försvinner till Norge inom bara något år. (SvD 190311). Jag tor också att man vågar påstå att av laddhybriderna så är det nog bara första månaden som ägarna tycker det är kul att köra elbil, men de tröttnar snart att ladda varje natt och går över till ren bensindrift. Mycket bekvämare att bara behöva tanka var 14:e dag vilket tar ca 10 minuter. Detta är facit efter nästan 2 miljarder kr i utbetalda miljöbilpremier sedan 2012. #8 Evert Andersson skriver: ”Det är så korkat att klockorna stannar.” Jag kan utan risk tillägga att de först stannar och sedan börjar gå baklänges.

  17. 18
    femman

    Har man ett problem så måste man komma på en lösning. Dom stora solkraftanläggningarna i marocko har löst problemet med att lagra energi från dagen till natten med nån form av salt.
    Sedan har man börjat komma på teknik med geovenergi att lagra sommarvärme till vinter. Så det händer saker fast det går väl sakta. Kanske för att vissa politiker inte ser utmaningarna till fullo ännu.
    Jag är dock teknikoptimist det kommer lösningar på mycket som vi idag inte löst ännu. Då pratar jag inte bara om nästa generation kärnkraftverk. Saltx är nära tex med att lagra.
    https://www.icafastigheter.se/hallbarhet/geotermisk-losning/
    https://translate.google.com/translate?hl=sv&sl=en&u=http://saltxtechnology.com/sv/&prev=search

  18. 19
    Rolf Mellberg

    Ägare av sol och vindkraft måste inse att det är hög tid att stoppa fortsatt utbyggnad!!!

    Detta av rent egoistiska skäl!!!

    Michael Shellenberger har gjort en lysande film där han vid 8:20 redovisar att ju mer förnybart som byggs ut desto sämre blir ekonomin för kraftslaget.

    https://www.youtube.com/watch?v=ciStnd9Y2ak

    Genom att få stopp på fortsatt utbyggnad ökar chansen att redan byggd sol och vind kan få hyggligt betalt för sin ström.

    Hur kan detta budskap nå ut?

  19. 20
    tty

    #1

    ”Vi har fyra outbyggda älvar och antagligen en del tänkbara effektiviseringar av vattenkraften”

    Torneälven kan du glömma direkt. Att bygga ut den skulle dränka tusentals hem på den finska sidan som är mera tättbefolkad än den svenska. Det kommer Finland aldrig att gå med på. Kalix älvdal är extremt flack – att bygga ut den innebär att många tusen kvadratkilometer sätts under vatten. Så i praktiken är det bara Pite Älv och Vindelälven som återstår.

    Och de flesta äldre kraftverk har redan moderniserats.

  20. 21
    tty

    #18

    Det är de tre stationerna i Ourzazate du tänker på. De använder smält salt som värmelager. Noor I kan lagra 480 MWh (160 MW i tre timmar), Noor II 1200 MWh (200 MW i 6 timmar) och Noor III 1100 MWh (150 MW i 7,5 timmar). Det är tillräckligt för att täcka in förbrukningstoppen under sen eftermiddag-kväll men givetvis inte nog för nattdrift (vilket kräver >12 timmars lagringskapacitet).

    Inte är det billigt heller. Jag har bara data för Noor I, det verket kostade 3,9 miljarder dollar.

    För närvarande kommer 13 % av Marockos el från ”förnybara” källor (inklusive vattenkraft). 48 % är kol, 17% naturgas, 8% olja och resten import från Spanien.

  21. 22
    Ingemar Nordin

    Lennart B #16,

    ”Utbyggnad av vindkraften bör självklart debiteras alla följdkostnader i nätanslutningar, reservkraft och andra systemkostnader.”

    Hear, hear!

  22. 23
    latoba

    Nu ska ju regeringen starta en utredning som ska fastställa tidpunkten då fossilt fordonsbränsle ska vara helt borta i Sverige. Hur ska då alla militära fordon drivas? Galenskaperna bara fortsätter och svenska folket och våra medier ser stillatigande på. Arma land.

  23. 24
    Bengt Hellman

    Problemet med en kraftfull utbyggnad av de ”förnybara” energikällorna, sol- och vindkraft, är att det saknas marknadsincitament som säkerställer tillräckligt mycket kraft i energisystemet när vinden inte blåser och solen inte skiner, skriver Elsa Widding. Detta är fel.

    På elmarknaden säljs elen idag per timme. Om något år kommer den säljas per kvart. Elpriset styrs av utbud och efterfrågan. När det är mycket sol och vind blir elpriset lågt. Vissa perioder kommer elen att bli gratis. När efterfrågan är stor samtidigt som det är lite vind och sol kommer elpriset att bli högt.

    Den reglerbara vattenkraften kommer att anpassa sig till detta. De kommer inte producera vattenkraftsel när elen är gratis. De kommer att spara vattnet i magasinen och producera mest el när de får bäst betalt för elen, när efterfrågan är stor och vind och sol producerar lite. Elsa har därför fel när hon påstår att det saknas marknadsincitament som säkerställer tillräckligt mycket kraft i energisystemet när solen inte skiner och vinden inte blåser. Det finns stora möjligheter till effektutbyggnaden i vattenkraften, särskilt i Norge.

  24. 26
    Paul

    Sedan finns det mycket som kan ifrågasättas i hans uttalanden men han är iaf en bit på vägen. Ett steg i taget tror jag är klokt så man inte trampar för många på tårna då gemene man än så länge inte har tillräcklig kunskap i ämnet.

  25. 27
    Robert Norling

    # 23 latoba
    ”Hur ska då alla militära fordon drivas?”
    Vi kan plussa på med fler svårlösta ekvationer.
    Sveriges viktigaste export, skogen.
    Hur är det tänkt att de många tusentals maskiner som varje timme på dygnet skördar och skotar fram virke ska drivas. Det är ju som bekant långt till laddstolpar.
    Dessutom tillkommer ett flertal andra maskintyper som används inom skogsbruket.
    Buntare, drivare, markberedare, ( kan vara grävmaskiner) lunnare och stubbrytare.
    Maskiner som Skandinavien är världsledande på.
    Men det är väl kanske meningen att det ska bli laddbart från vindkraftverken som översvämmar den svenska skogen.
    Tycker för övrigt att det nästan aldrig talas om den mark som vindkraften lägger beslag på.
    Förutom de platser som de står på så ska det byggas mil efter mil med högspänningsledningar kors och tvärs genom landet.
    Samma med alla vägar som måste anläggas för att bygga och underhålla fågelavlivningsmaskinerna.

  26. 28
    Björn

    Bengt Hellman [24]; Du har missuppfattat någonting. Det spelar ingen roll om elen säljs per timme eller kvart om den inte finns. När det inte blåser i Europa då blir elen en bristvara. Moderna samhällen kan inte ha en sådan ordning att hissarna, tåg eller andra anordningar stannar när det inte blåser. Därför måste vindkraften eller solkraften vara en sekundär elproducent under baskraften som här hemma är vatten och kärnkraft.

  27. 29
    L

    Vindkraftverken blir monument som för all framtid påminner oss om när vi trodde att vi kunde styra klimatet. Att livslängden bara är 15-30 år är ytterligare bevis på hur korkad människan kan vara. Framtiden kommer att förbanna oss för dom miljontals ton armerad betong vi fyllt naturen med…

  28. 30
    Björn

    L [29]; Säg inte ”hur korkad människan kan vara”, utan hur korkade politiker kan vara.

  29. 31
    L

    #30, Politiker och journalister har kanske största ansvaret, men alla som investerar och bygger, eller bara hejar på galenskaperna och till och med lurar våra barn att vindkraft är nödvändigt. Det blir tyvärr en stor samling som ganska snart kommer att få skämmas när allt har blåst över och vindkraftverken ska monteras ner. Långt innan någon ens har facit vad som händer med klimatet och ungefär samtidigt som vi måste avveckla dagens kärnkraft. En mörk framtid om vi inte gör helt om nu och utvecklar modern kärnkraft.

  30. 32
    Lars-Eric Bjerke

    Elsa,
    ”Ett annat läger, vindkraftsförespråkarna, ställer sig frågande till kostnaderna för kärnkraften och hävdar att vindkraften vida överträffar kärnkraften i lönsamhet. Man hänvisar till marknaden, även om denna fortfarande innefattar stora subventioner i form av gröna elcertifikat. Investerarna är inne på samma linje och därför ser vi just nu en kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige.”

    Det är kvotplikten som bestämmer hur mycket vindkraft som byggs inte produktionskostnaden. I år är kvotplikten 30,5 %. Elcertifikaten d.v.s. subventionerna till vindkraften har i år kostat 5 öre/kWh i stort sett hela året. Ringhals produktionskostnader (totalt) var år 2018 ca 22 öre/kWh. Elpriset på Nordpool har varit 40-50 öre/kWh i år.
    https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/kraftlaget/aktuellt-kraftlage-sverige-veckorapport.pdf

  31. 33
    Benny Wiktorsson

    #1,4
    Jag sa ingenting om att ersätta kärnkraften och efter att ha läst Johan Montelius artiklar om modern kärnkraft och fusionskraft så är det väl det vi skall satsa/hoppas på tills någon ny okänd teknik dyker upp. Men att fördärva miljön med mer vattenkraft och vindkraft är ingen lösning dår är det bättre att fortsätta med fossilt. Solenergi i kombination med andra bränslen/system t.ex i fjärrvärmenäten, i ångkraftverk eller på villataket är väl energieffektivt.

  32. 34
    Kjell Lindmark

    Den femte utmaningen är att få våra folkvalda att förstå hur elsystemet fungerar. Få dem inse att deras strategi kommer att medföra betydligt högre kostnader för samhället och elkonsumenterna och att Co2 utsläppen kommer att öka. Det blir som att försöka få en alkoholist att sluta supa, denne måste ner i botten innan det finns något hopp om att det vänder. Måste politikerna kvadda vårt väl fungerande elförsörjningssystem innan de förstår? Ska vi då åter få höra något i stil med ”att vi inte såg det komma”?

  33. 35
    Johan Montelius

    ”så måste man bygga närmare 90 000 MW vindkraft. Annars kan man inte vara säker på att få ut tillräckligt mycket el under alla de timmar som elen behövs, dvs. även vindstilla kalla vinterdagar. ”

    Det är ännu värre. Svenska Kraftnät räknar med att vindkraften under 90% av tiden levererar åtminstone 11% .. resterande 10% ligger man under 11%. När jag tittade på vinproduktionen 2018 så levererade vindkraften under 4% av installerad effekt under 367h (4% av årets timmar). Som lägst producerade vindkraften en halv procent!

    Vill man verkligen ersätta kärnkraft med vind så får man ligga i :-)

    http://www.klimatupplysningen.se/2019/11/14/2028-ett-vindaventyr/

  34. 36
    Daniel Wiklund

    #32 Lars-Eric B Du skriver att det är kvotplikten som bestämmer hur mycket vindkraft som byggs ut. Finns det möjligtvis människor, politiska partier bakom kvotplikten. Apropå elcertifikaten, jag är inte intresserad av att betala till vindkraften.

  35. 38
    Ivar Andersson

    #24 Bengt Hellman
    Smarta elnät ska fördela den producerade elen. Priset ökar tills efterfrågan är anpassad till produktionen. Om du inte är beredd att betala dyrt för elen får du vänta med att brygga ditt morgonkaffe. När det blåser och solen skiner får du passa på och ladda din elbil annars har du inte råd.

  36. 39
    Stig H Moberg

    För att diskussionen om MW (megawatt) och omfattningen av nödvändiga nätutbyggnader skall kunna bli riktigt meningsfull, måste politikerna bestämma vilken leveranssäkerhet vi skall ha i framtiden. Skall den vara som idag, dvs. el i princip alltid tillgänglig, eller skall man bygga systemet för elransonering, eller för okontrollerbara elavbrott? Eller vad? Man måste bestämma sig för kvantitativa mål för leveranssäkerheten. Och inte nog med det, man måste också klara ut vem som skall vara ansvarig för att målen nås och vem som skall ”stå för fiolerna”. Symptomatiskt är att en del av detta diskuterades av den parlamentariska elutredningen, men ingenting har hittills hänt.
    När det gäller effektutbyggnad i befintliga vattenkraftstationer håller jag med om att tekniska möjligheter finns, men jag tror att miljöprövnings- och beslutsprocesserna kommer att både försena och begränsa vad som praktiskt kan realiseras. Jag håller med Elsa om att en rejäl utbyggnad av gasturbinkapacitet är det enda som snabbt och till rimlig kostnad kan ge ett signifikant produktionstillskott till nytta för hög leveranssäkerhet.

  37. 40
    Ivar Andersson

    #39 Stig H Moberg
    Det är du och jag som ska stå för fiolerna. Så länge som politikerna inte förstår skillnaden mellan effekt och energi kommer inga vettiga beslut att fattas.

  38. 41
    Gunnar Strandell

    Tack Elsa för att du i slutet tar upp naturgas.
    Det enklaste är att Sverige också bygger en ledning för att ta den från Ryssland.

    Donald Trump ogillar den lösningen för Tyskland.
    Greta Thunberg vill inte att vi överhuvudtaget tänker i de banorna.

    Jag kunde inte tro att att de två så snart skulle bli helt överens. ;-)

  39. 43
    Johanzthlm

    Förstår inte varför man hela tiden pratar om ”el när det inte blåser”. Det har vi ju i form av vattenkraft. Vattenkraft kan ju magazine ras och användas när det inte blåser

  40. 45
    Jan

    #43 Johanzthlm

    Den totala ,mängden energi som vattenkraften kan generera räcker inte. För en maximal reglermån skulle det kräva större vattenmagasin som skulle dränka stora landområden vilka ibland också skulle vara torrlagda. Ibland skulle det krävas nollflöde vilket skulle torrlägga älvfårorna och ibland skulle det kräves maximalt flöde vilket skulle erodera älvfårorna. Miljön runt våra älvdalar skulle bli fullständigt föröd. Undra vad naturskyddsföreningen skulle säga?

  41. 46
    Göran Johnson

    #43, 44. 45

    ”Vattenkraften har en maximal kapacitet.”
    Ja, idag ligger den på ca 65 TWh men den kan naturligtvis utökas. Det finns flera studier på olika utbyggnadsalternativ, mer eller mindre realistiska. I en studie av IVA från 2016 (https://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/vagval-el/vagvalel-sveriges-framtida-elproduktion.pdf) utgår man från att det är möjligt genom effektiviseringar av befintliga kraftverk, utbyggnad i redan exploaterade älvar och vattendrag, samt utbyggnad i orörda älvar att öka kapaciteten till 95 TWh i ett högscenario, em ökning med 46 %. Men det räcker enligt IVA ändå inte för att klara energibalansen. Det saknas 30-40 TWh. IVA föreslår biobränsle, men det kan naturligtvis handla om kärnkraft eller gas i stället.

  42. 47
    Johan Montelius

    #46 Göran Johnson

    ”… idag ligger den på ca 65 TWh”

    Per år ja – vad är högsta effekten? Det är ingen brist på el om vi räknar på årsbasis. Problemet är att den skall levereras under en viss timme och där finns en maximal kapacitet på ca 13 GW, vad skall vi göra när vi behöver 24GW?

  43. 48
    Göran Johnson

    #47 Johan M
    Har jag påstått något annat? IVA kontaterade ju att det inte räckte ens med maximal utbyggnad.

  44. 49
    Lars i Huddinge

    Ringhals 2 stoppad = -900 MW el som inte finns mer.
    Då behöver byggas minst 900 / 0,2 = 4500 MW vindkraftsel för att täcka upp denna avveckling, eftersom vindkraften kräver minst 80% reglereffekt för att kunna svara mot maxbehovet i varje ögonblick.
    Kan jag ha räknat fel? Kanske.

  45. 50
    Johan Montelius

    #49. Lars i Huddinge

    På årsbasis så skulle du behöva ca 4000 MW installerad effekt men dessa kommer en februaridag när det inte blåser så mycket generera under 100 MW. Så du kommer den dagen ligga kort 800 MW. Så frågan är varifrån vi skall ta dem eller om vi bara ska hoppas på att det är en mild vinter.

  46. 51
    Lars Jonsson

    #12
    Du har rätt. Tror att de blir tvungna att ha elektrisk motorvärmare på sådana bilar.
    Om någon gjorde seriös livscykel analys på en elbil /hybrid skulle de finna att den är ett sämre
    alternativ. I slutänden hamnar väl de uttjänta batterierna på någon soptipp i tredje världen.
    , I och med den ökade vikten med batterier innebär det att lastförmågan sjunker liksom möjligheten att ha släpvagn efter bilen. Elbil är ett dåligt alternativ !
    Det är inte svårt att förstå att ”klimathotet ” är en religion . Om man läser Tesla Owners hemsida.
    Det kommer uppkomma skador på bensin och dieselbilar också. Bensinen är så utblandad med
    etanol/metanol numera att det borde vara en produkt på Systembolaget. Förutom all annat skräp de blandar ut drivmedlet med. Rena bedrägeriet och sabotaget.
    Tankade i Tyskland och fann att drivmedlet räckte längre och motorn gick bättre.

    • Undrar varför ingen tar upp de störningar på elnätet som orsakas av:
    ombord laddaren orsakar och vad solcells el när överskotts el skickas tillbaka till nätet.
    Ingen har tagit hänsyn till den ökade dimensioneringsbehovet pga detta.

    • Vore intressant att läsa om PIUS SECURE . Är det någon som vet något är det framtiden ?
    • Vet någon något om kraftverk drivna av havet med i kombination med lagring av vatten
    Magasin på en högre nivå (rörelse energi)

  47. 52
    Bengt Hellman

    Johan Montelius har en statisk syn på energimarknaden, att vindkraften hela tiden ska leverera en viss andel av elen. Så fungerar inte kraftmarknaden. I varje stund konkurrerar olika kraftkällor med varandra. Det är detta som ger elkunderna låga priser. Komandopolitik där politiker ska peka ut det ena eller det andra produktionssättet ger högre priser. Det som är viktigt är att det hela tiden finns tillräcklig effekt. När det blåser svagt måste effekt komma från användarflexibilitet och andra källor än vindkraft. Möjligheter till effektutbyggnaden i vattenkraften i Norge är stora, 10-20GW. Därutöver finns möjligheter till pumpkraftverk på lika mycket https://www.statnett.no/globalassets/for-aktorer-i-kraftsystemet/planer-og-analyser/2018-Fleksibilitet-i-det-nordiske-kraftmarkedet-2018-2040

  48. 53
    SatSapiente

    #52
    Problemet med intermittent elproduktion, ex vis vind-el, är att den förstör lönsamheten för baskraft som kärnkraft. När det blåser ”lagom” sjunker elpriset under produktionskostnaden för t.ex. kärnkraft, som har stora fasta kostnader. Resultatet ser vi nu iom stängningen av Ringhals 2 och i slutet av detta år Ringhals 1.
    Med ”användarflexibiltet” antar jag att du menar att elen under vissa tider kommer att vara så dyr så att man inte har råd att använda den, något som är långt ifrån den elektrifiering vi är vana vid. Jag har tidigare föreslagit att man kanske skulle ha två olika elnät, ett med traditionell kraftproduktion och hyfsat stabilt pris och ett med intermittent elproduktion där priset varierar kraftigt och där tillgången inte kan garanteras. Man kan gissa vilket av elnäten kunderna skulle välja.
    Sverige har fn inget pumpkraftverk, Juktan har byggts om till ett ”vanligt” kraftverk. Norge kan ha potential för att bygga ut vattenkraft och pumpkraftverk, men hela norra Europa aspirerar på denna utbyggnad för att ha den som effektbalansering. Norges vattenkraft har korta fallvägar och är därför lättreglerad. Jämför med ex.vis Lule älv där det tar 3 dygn för vattnet att passera från första kraftverksdamm till utloppet i Bottenviken. Förändringar i effektuttag måste pareras successivt i kraftverken utefter älven för att inte orsaka översvämning av kraftverksdammar eller torrläggning utefter älvfåran.

  49. 54
    Yaku

    Det saknas trivial information:

    – pris för ärrenderätter i sverige, vem tjäna på vindkraft ?
    I tyskland gå arrenderätter för 250kkr till 1000kkr/år per vindkraftverk.

    – pris för nätutbyggnad räknas inte på vindkrafts co2, eftersom vindkraft behövs 80% reglerkraft och vattenkraft´s co2 avtryck ligger bara i byggnad och inte i drift, därigenom är vindkraft per definition långt sämre än vattenkraft.

    Ämne av arrenderätter för vindkraft behövs en analys eftersom eftersom det är ett bra medborgarelön för vissa med mark på bekostnad av samhälle.

    @Bengt:

    Hur mycket ska vi betala om vi kräver utbyggnad för spetslast ? Det är som tyska EEG, tyskland har lika låga elpriser som sverige men detta få elkund inte, även vindkraft få betalt för at inte producera i tyskland ibland, gas och kol. Vi få kanske billigt el men nätavgift gå genom taket pga detta.

    Ett bra video på tyska:

    https://www.youtube.com/watch?v=rV_0uHP3BDY

  50. 55
    Gunnar Widén

    # 14
    30000 vindkraftverk kommer att innebära att vart vi än blickar, över hela Sverige, så ser vi snurrande rotorblad över horisonten.
    Nya stora verk kommer att ha navhöjd 160 m och rotordiameter 160 m. Det innebär att hela rotorn kommer att synas över horisonten på 35 km avstånd vid platt mark,
    Så stora vindkraftverk kan inte ställas tätare än ca 1 per km2, för att få ut optimal effekt. Man kan tänka sig 30 vindkraftparker à 1000 torn, vilka då upptar en yta om 30000 km2. Detta motsvara hela Smålands yta. Dessa tänkta vindkraftparker, jämnt utspridda över landet, skulle vara synliga med rotorerna över horisonten inom en yta av 300000 km2! Detta motsvarar nästan 70% av Sveriges yta.
    Vad skulle detta vara om inte miljöförstöring?
    Ringhals täcker en yta på ca 2 km2.

Kommentarer inaktiverade.