Blåst på konfekten

Jag har aldrig varit något fan för vindkraft om vi bortser från att jag var lite imponerad av vindkraftverket i Maglarp  som byggdes 1982 (och sprängdes 1993). Det var gigantiskt även med dagens mått mätt, 75 meters rotor och en effekt på 3 MW. Maglarp var ett försök som gjordes för att få mer kunskap om vindkraftens möjligheter. Av den planerade årsproduktionen på 7 GWh kom man upp i 3,3 GWh i genomsnitt. Om man hade dragit de rätta slutsatserna så hade de 100 miljoner kronor som verket kostade kanske varit motiverade – nu blev det upptakten till en industri som kostar oss flera miljarder om året till absolut ingen nytta.

blåst

Filmen ”10” som konstigt nog fick heta ”Blåst på konfekten” i Sverige får illustrera dagens inlägg. Vindkraftsindustrin är inte lika rolig men någon blir blåst.

Detta inlägg skall inte handla om hur vindkraftverk förstör vår natur utan hur vindkraftsindustrin sakta men säkert gräver sig djupare ner i en grop som de inte kan ta sig upp ur. Ju fler vindkraftverk vi har desto djupare blir gropen och ropen på subventioner kommer öka. Om subventionerna ökar byggs fler vindkraftverk och gropen blir djupare.

Kärnkraft, vind och vatten…

För att få en liten förståelse för hur Sveriges energiförsörjning ser ut kan vi börja med att titta på dess tre grafer. Jag har hämtat produktionssiffror per timme från Svenska Kraftnät och priser från Nord Pool. För vattenkraft, kärnkraft och vindkraft har jag sedan plottat hur mycket som produceras en timme relaterat till priset per MWh (priset per kWh blir en tusendel, 500 SEK/MWh motsvarar 50 öre/kWh). I graferna nedan motsvarar varje punkt en timmes produktion.

hydronuclearI de två graferna (klicka för att se full storlek) ser vi hur olika vattenkraft och kärnkraft beter sig när priset ändras. För vattenkraften ser man hur ett ökat pris får fler verka att öka produktionen vilket gör att den totala produktionen går upp till 13 GWh/h vilket är taket för vad vi kan producera. Även om priset sticker iväg till över tvåtusen kronor så är det inget verk som kan öka sin produktion.

Att vattenkraften producerar, även då priset är mycket lågt, kan tyckas konstigt men varje verk lyder under vattendomar som måste följas och att helt sluta producera kan ibland strida mot dessa krav.

Grafen för kärnkraften ser till en början mystisk ut med sina olika lager av produktionsnivåer. Allt har sin naturliga förklaring om man vet att kärnkraftverken i Sverige inte är konstruerade för att följa efterfrågan timme per timme. Man startar upp en verk och kör det på full effekt om inget annat sägs. I grafen ser vi därför olika platåer som motsvara hur många verk som är i drift. Under sommaren turas man om att ställa av verk för underhåll men producerar alltid minst 4 GWh/h.

Som en fotnot kan nämnas att kärnkraft mycket väl kan följa efterfrågan och fungera som reglerkraft. Detta görs bland annat i Frankrike där kärnkraften står för 70% av elbehovet. I Sverige har det aldrig varit något behov för detta då vattenkraften redan erbjöd all reglerkraft som behövdes. Vem vet, det kanske ändrar på sig när vi nu för in så mycket vindkraft i systemet.

wind1

För vindkraften ser vi ett mycket annorlunda beteende. Vi kan iofs snabbt konstatera att den maximala produktionen är 6 GWh/h men hur är den relaterad till priset? Vindkraften skulle väl vara helt oberoende av priset eftersom ingen vinkraftsägare kan få sitt verk att snurra snabbare bara för att priset är högre; inte heller stänger de av sina verk bara för att priset är lågt. Fördelningen är dock inte helt slumpmässig – det verkar som om vindkraften producerar mindre när priset blir högre.

Den som kommer ihåg deckarserien Ellery Queen (troligtvis ingen under 50) kan nu ta fem minuter och fundera över vem som är mördaren. Om du inte förstår vad jag pratar om så fortsätt bara, mördaren kommer avslöjas i nästa stycke.

Mördaren i fallet med vindkraften är vindkraften; när det inte blåser så tenderar priset på el att stiga. Detta är ingenting som direkt oroar vindkraftsägarna även om de i tysthet svär när priset är två kronor per kWh och asplöven knappt darrar. Det som däremot säkert oroar vindkraftsägarna är det omvända, vad händer när det verkligen blåser?

När blåser det

När blåser det? Man hör ofta i debatten om vindkraft att motståndarna hävdar att det inte blåser i februari medan förespråkarna hävdar att det blåser mer på vinterhalvåret än på sommaren. Båda har rätt men frågan är inte vilken månad som det blåser mest i utan om det blåser när vi behöver el. Grafen nedan visar vindkraftsproduktionen givet behovet.

wind2Vi ser att när behovet är under 10 GWh/h, som nog är sommarveckor, så blåser det inte som mest. Sen är det hyggligt slumpmässigt men när vi har en efterfrågan på över 20 GWh, i januari och februari, så sjunker medelproduktionen. All produktion är bra, problemet är att när vi verkligen behöver produktion så kan vi inte räkna med att vindkraften producerar.

Hur påverkas priset

Uppdaterad 2019-10-23 : Efter att Måns (se kommentarerna)  upptäckt att något var fel upptäckte jag att de data som fanns för nedladdning från SVK var felaktiga. Ett fel hade insmugit sig i den total produktionen vilket påverkade de data som presenterade för vindkraftens del av den totala produktionen. Graferna nedan och de siffror som presenteras är nu uppdaterade.

Är det så att priset verkligen förändras när vindkraftsproduktionen ökar – inte alltid, men ta en titt på grafen nedan. Här har jag tittat på hur priset förändras givet hur stor del av produktionen som består av vindkraft. Vi har i Sverige allt ifrån 0% upp till nästan 40% vindkraft på vår marknad en given timme. Vi ser att alla de pristoppar som vi såg förut inträffar när vindkraftens del är under 10%. Det intressanta är dock vad som händer med priset när vindkraftens del av produktionen ökar.

2018-wind3Priset tenderar att gå ner, inte mycket men man ser att de högre priserna uteblir så snart vindkraftens del ökar. Detta är ingen nyhet i branschen och i både Tyskland och Danmark har man sett hur vindkraften börjar konkurrera ut sig självt när andelen stiger över 20%. Att en verksamhet konkurrerar med sig självt gäller så klart alla verksamheter men för vindkraften så är förhållanden annorlunda. Det finns ingen prisnivå där vindkraftverk väljer att inte producera. I tabellen nedan finns snittpriset per levererad MWh vid de olika nivåerna (inom parentes hur stor del av produktionen som faller inom nivån).

  •        < 10% :  479 SEK/MWh  (25%)
  • 10% – 20% :  438 SEK/MWh  (50%)
  • 20% – 30% :  423 SEK/MWh  (22%)
  • 30% – 40% :  295 SEK/MWh    (3%)

Hur bisarrt det kan bli kan man ibland se i Danmark då priserna till och med kan bli negativa. Man undrar hur någon vill fortsätta att producera när man måste betala för att leverera men så länge man kan plocka in bidrag för sin produktion så fortsätter man. I Tyskland har situationen nått en nivå där vindkraftverk får betalt av staten för att inte producera eftersom marknaden inte kan ta hand om elöverskottet. Vi kommer säkert se liknande förslag även i Sverige om vi fortsätter på den instakade vägen.

Framtiden

Situationen som vi har idag är kanske inte något som vindkraftägare tänker för mycket på. De har säkert fullt upp att få ekonomin att gå ihop;  om det finns en trend mot vikande priser när det blåser, är det nog det minsta problemet. Det kanske inte är så farligt om man istället för att dra in 479:- för en MWh under en timme när det blåser måttligt, drar in 876:- för 2 MWh under en timme när det friskar i. När det blåser perfekta vindar och man kommer upp i 4 MWh på en timme men bara får ut 1180:- så kanske man börjar undra men det är  inte så ofta det händer (114h under året). Frågan är hur det kommer se ut i framtiden när vi bygger ut vindkraften till det dubbla.

Grafen nedan visar hur stor del av den totala produktionen som vindkraften står för givet vindkraftsproduktionen. Inte oväntat så har vi ett linjärt samband med en tydlig undre gräns.

2018-wind8Hur kommer den här grafen se ut om tio år? Varje prick är den samlade produktionen under en timme. Om tio år,  om nu utbyggnaden fortsätter, kommer varje prick att förflyttas en faktor två mot höger. Om vi fortfarande rör oss inom samma triangelformade utfall kommer huvuddelen av prickarna att ligga över 20% gränsen. Över 30% gränsen, där det idag bara finns en handfull timmar, kommer det vara rätt tätt mellan prickarna.

Lastföljning

Den som kan variera produktionen gör inte bara samhället en tjänst genom att hålla elnätet stabilt utan tjänar även pengar. Om vi tittar på  vad en genomsnittlig MWh gav i ersättning för de olika kraftslagen så är det rätt avslöjande.

  • vattenkraft :  466 SEK/MWh
  • kärnkraft :  456 SEK/MWh
  • vindkraft : 440 SEK/MWh

Ett vattenkraftverk försöker naturligtvis att maximera sin vinst genom att dra ner på produktionen när priserna sjunker för att spara vatten som senare förhoppningsvis kan generera mer intäkter. Vattenkraftverken lyder dock under vattendomar och har man flera kraftverk efter varandra så påverkar dessa varandra. Magasinen har sina begränsningar och man får göra det bästa av situationen.

Kärnkraftverken gör en väldigt grov lastföljning i det att de planerar underhåll och bränslebyten under sommaren då priserna normalt sett är lägre. Har man väl produktionen igång kostar det mer än det smakar att följa priset. Att spara på bränsle ger inte så mycket eftersom själva bränslekostnaden i sammanhanget är liten. Om någon läsare vet var gränsen för ett kärnkraftverk går så vore det mycket intressant; drar man ner på produktionen om priserna blir negativa under några timmar?

Vindkraften är naturligtvis helt stokastiskt, och som vi sett så bidrar den själv till något som kan liknas med en negativ lastföljning. Med en växande vindkraftsdel av produktionen kommer denna effekt att öka och priserna troligtvis fluktuera mer. Den som då är bra på lastföljning är en vinnare så om du äger ett vattenkraftverk är du bara att gratulera.

En inte allt för vild gissning är att de kärnkraftverk som kommer att byggas framöver kommer vara lastföljande. Att variera själva reaktorns effekt kommer troligtvis inte att vara lönsamt men med högtemperaturreaktorer så öppnas det upp alternativ. Moltex Energy föreslår ett kraftverk som kontinuerligt värmer en saltsmälta på 550 grader som innehåller energi för flera timmars produktion av ånga till turbinerna. Under kvällen värms saltet upp och elproduktionen dras ner, under dagen drar turbinerna igång och levererar upp till tre gånger den effekt som kraftverket skulle kunna leverera utan buffert. Ett alternativ är att producera vätgas eller liknande under låglasttimmar. Detta är mer realistiskt under längre perioder då en saltsmälta som klarar flera dagar eller veckor helt enkelt skulle bli för stor.

… och vinnaren är

I sammanhanget är det bra att backa tillbaks lite och se vem som är den stora vinnaren. Det är faktiskt så att Sverige har el i överskott. Under 2018 exporterade vi ca 17 000 GWh, lite mer än den vindkraft som producerades. Grafen nedan visar timme för timme hur mycket vi exporterade (negativa tal import) givet vad vindkraften producerade.

export

All timmar som ligger över den röda linjen exporteras all vindkraft, mellan den röda och gröna linjen exporteras minst hälften. Det är helt klart så att vi exporterar merparten av vindkraften och det är även tydligt hur produktionen driver exporten. Den som till största delen är mottagare av denna el är Finland. Detta är naturligtvis bra för Finland men det blir ännu bättre. Finland betalar naturligtvis marknadspriser för elen men … Svenska konsumenter betalar elcertifikaten.

När vi exporterar el så ligger vindkraftens intäkter i genomsnitt på 437:- per MWh. För varje MWh som produceras får även vindkraftägarna  ett elcertifikat som kan säljas på certifikatmarknaden. På Cesar kan man följa marknaden för elcertifikat och priset under 2018 var i genomsnitt 122:-. Finland får alltså köpa el till marknadspris som vi subventionerat med 122:- per MWh.

Med tanke på att Finland nästa år sätter Olkiluoto 3 på nätet som årligen kommer leverera mer än vad Finland importerar från Sverige idag, så kan man undra hur det förändrar marknaden i Sverige. Om tio år kan Hanhikivi  stå färdigt  och det är väl då om inte förr, som Svensk energipolitik kommer haverera.

Inget för den hjärtsvage

Den som har hjärtproblem kan sluta läsa nu, vi skall nämligen räkna på hur mycket vindkraften kostar oss och ta reda på vem som är blåst. Om vi summerar, timme för timme, vad vindkraften producera minus det som vi exporterar (om vi exporterar något den timmen) så får vi vad vindkraften verkligen levererar till det Svenska nätet. Den siffran visar sig vara 4.2 TWh vilket skall jämföras med den totala vindkraftsproduktionen på 16.7 TWh under 2018. Vi subventionerar, via elcertifikaten, vindkraften med 122:- per MWh vilket betyder 2 miljarder. Om vi slår ut detta på de 4.2 TWh som vi verkligen använder i Sverige slutar det på 485:- per MWh …… och dessa MWh betalar vi sedan drygt fyrahundra kronor för!

Om du undrar vem som är blåst på konfekten så kan du nu sätta höger hands pekfinger mot tredje skjortknappen uppifrån. Om du inte nu bor i Finland eller äger ett vindkraftverk så pekar du nu på den som är blåst.

En förhoppning

Jag hoppas verkligen att jag har räknat fel. Jag hoppas att någon kan peka och säga, ”Nej, det skall ju vara mega-watt inte giga-watt” eller ”Så där kan man inte räkna, du missar ju …..”. Det skulle göra mig lite lättad. Har jag räknat rätt så är det ju helt uppåt vägarna och vi har slösat bort kanske 50 miljarder under de senaste 20 åren; snälla, säg att jag har fel.

Uppdaterat: pust, blev uppmärksammad på ett skrivfel – subventionen per använd MWh blev bara 485:- . Lite bättre men fortfarande halvvägs upp till taket.

Dela detta inlägg

85 reaktion på “Blåst på konfekten

  1. 1
    Mats Kälvemark

    Tack Johan för väldigt välskriven och avslöjande analys. Jag tror inte du har räknat fel, det har du inte gjort hittills i dina andra inlägg på bloggen. Temat är allvarligt och det svider att få bekräftat hur lurade vi är av besattheten i förnybar energi i form av vindkraft samtidiigt som vi monterar ner ett stabilt elsystem som är fossilfritt redan i utgångsläget. Men med detta i bakhuvudet så skriver du suveränt tydligt och lättläst, ibland riktigt roligt, trots det allvarliga temat. Till och med genomsnittpolitikern bör kunna förstå slusatserna. Eller så överskattar jag nog då deras hjärnkapacitet? Och all denna kostsamma idioti som du visar på drivs av en falsifierad hypotes om klimatpåverkan av den ynka del av all koldioxid som har fossilt ursprung. Detta kan aldrig upprepas tillräckligt många gånger. Men vi som följer KU är ju redan övertygade, så vår gemensamma uppgift är att sprida budskapen från verkligheten utåt till massmedia och poitiker. Oförtröttligt!

  2. 2
    Evert Andersson

    Det överensstämmer med min övertygelse på ett övergripande plan, så jag tror på att du har helt rätt. Jag har aldrig sett den här intressanta vinklingen tidigare. Tack Johan! Det måste sättas punkt för dårskapen. Ju förr desto bättre. Om ‘mördaren’ är vindkraften själv och politikerna talar oavbrutet om marknadens ovilja när det gäller kärnkraften, vad kan vara bättre än om vindkraften begår självmord? Förhoppningsvis innan man hinner skräpa ner det svenska landskapet för mycket.

  3. 3
    Anders

    Tack Johan, för pedagogisk faktatung artikel! Vindkraften är verkligen värd att granska.

    Du bad om hjälp att hitta eventuella felkällor. Jag reagerade på en sak, som jag härmed förmedlar.

    Under rubriken … och vinnare är
    skriver du

    ”På Cesar kan man följa marknaden för elcertifikat och priset under 2018 var i genomsnitt 122:-. Finland får alltså köpa el till marknadspris som vi subventionerat med 122:- per MWh.”

    Några stycken längre ned under rubriken ”inget för den hjärtsvage” förekommer ett annat pris för elcertifikat; ”Vi subventionerar, via elcertifikaten, vindkraften med 212:- per MWh vilket betyder 3.5 miljarder.”

    Är detta felskrivning som genererat ett räknefel eller har jag missförstått något?

  4. 4
    Håkan

    God morgon, och tack för ett intressant inlägg.

    Är kostnaden för certifikaten 122 eller 212 kr/MWh? Båda siffrorna finns i texten.

  5. 6
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    Så nu stämmer det bättre.

    Här kan man se hur priset på elcertifikat varierar. Det är en sorglig läsning när man inser hur mycket pengar vi helt i onödan använder för att förstöra vårt landskap. Den som i skrivande stund grämer sig mest är dock säkert alla vindkraftsägare som lurats att investera i en verksamhet som byggde på att priset på certifikaten skulle ligga runt 350 SEK/MWh; priset de senaste månaderna har legat runt 70 SEK/MWh.

    Vi kommer se ett nödrop om ökade subventioner för att hålla äldre vindkraftverk igång. I väntan på detta så täcker, ofta kommunala, energibolag kostnaderna med intäkter från övrig verksamhet.

    https://cesar.energimyndigheten.se/WebPartPages/AveragePricePage.aspx

  6. 7
    Björn ST Wiklund

    Bra genomgång och bra grafer…..

    en sak jag undrar över är hur ofta som vattenkraft konkurrerar ut vind t.ex. för med högre elpriser och fyllda magasin kan det vara bättre att sälja el från vatten än från vind t.ex. ser inte någonstans detta….

  7. 8
    Niels V. Jespersen

    Du skriver

    ”Vi subventionerar, via elcertifikaten, vindkraften med 212:- per MWh vilket betyder 3.5 miljarder. Om vi slår ut detta på de 4.2 TWh som vi verkligen använder i Sverige slutar det på 843:- per MWh …… och dessa MWh betalar vi sedan drygt fyrahundra kronor för!”

    Du skriver også ”På Cesar kan man följa marknaden för elcertifikat och priset under 2018 var i genomsnitt 122:-. Finland får alltså köpa el till marknadspris som vi subventionerat med 122:- per MWh.”.

    Tror du har en fejl i dine beregninger hvis elcertifikatetprisen er 122.´pere MWh.

    Du bruger jo 212.- i dine beregninger i stedet for 122.- per MWh

  8. 9
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #7 Björn ST Wiklund

    Vattenkraften försöker hela tiden optimera sin vinst och reglerar produktionen så mycket det går inom de ramar de måste hålla sig inom. Frågan om det är bättre med vatten än med vind kommer aldrig upp på bordet – om det blåser så blåser det. Vindkraften har minimala kostnader som är ett direkt resultat av produktion – skulle vara slitage på hjullager mm. När de subventioneras med 120 kr/MWh så slutar de inte producera även om priset är nere på noll.

    Skall du konkurrera ut vind så får du sälja el för minus 120 kr/MWh, då men först då kommer vindkraftsägare stänga ner produktionen.

  9. 10
    Anders

    #8 Tack, Johan! Där kom dödsstöten för vindkraftsfanatismen som i själva verket nästan alltid emanerar från klimathetsareliten. Inte sällan har dessa särintressen i den ”gröna industrin”…. Usch för svensk energipolitik! När ska folket vakna? Tur att KU finns :-)

  10. 11
    Hans H.

    Lite bredvid din analys om svenska förhållanden Johan: Vindkraft behöver ju balanskraft när det inte blåser. I Tyskland utgörs denna av kolkraftverk eller gaskraftverk. Dessa fordrar personal som går på standby och drar kostnader även när verken står stilla. Vidare finns kostnader i form av avskrivningar med mera som slås ut per producerad MWh. Som påverkar priset den leverantören anser sig behöva för att få någon lönsamhet. Varför ställer man inte kravet att varje vindkraftsleverantör ska satsa – motsvarande sin produktionskapacitet – en viss ägarandel i balanskraften?

  11. 12
    Hans H.

    En ytterligare kommentar har att göra med tillståndsgivningen: Olika stora vindkraftverk kan ju ha olika kostnader – underhåll främst – för att producera elen. Vidare kan det fordras ny överföringskapacitet för att kunna tillgodogöra sig elen där den behövs (Sydsverige, nya vindkraftsparker i Norrland! Varför finns inte krav, gäller särskilt på Gotland, att vid ny kapacitets ansökningar fasa ut gamla lågproduktiva vindkraftverk? Jag förstår att många små verk är privatägda men har avtal om att få leverera överskottet ut på nätet. Dessa uppköp kan göras genom ett förmånligt pris satt på ”möjlig överskottsel” under verkets återstående förväntade livslängd. Eller i fallet Gotland att nya intressenter får bekosta en ny Östersjökabel. Varför inte till Baltikum…
    livslängd

  12. 13
    Evert Andersson

    #6 Johan Montelius

    Det sker redan idag. Dessutom chefslobbyisten Charlotte Unger Larson skriver med viss regelbundenhet debattartiklar, lokalanpassade för olika delar av landet, där hon propagerar för en höjd ambitionsnivå i certifikatsystemet. Det vill säga mer pengar ska bli tillgängliga i systemet. Orsaken är då att utbyggnaden ligger före den politiska ambitionsnivån.

  13. 14
    Sigge

    Jag gillar inlägg där fakta framgår på tydligt sätt. Det skall du ha en eloge för. Till stor del delar jag också dina slutsatser men inte alla.

    En komplettering till varför vattenkraftverk ibland producerar mycket även om priset är lågt. Många vattenkraftverk är strömningskraftverk med små dammar som inte kan lagra mycket vatten. Magasinet ligger då vid ett kraftverk uppströms. Om det regnar mycket i större delen av landet så blir det höga flöden i många älvar och det går inte att lagra allt vatten.

    Att priserna på el är lägre när det blåser mycket är vindkraftsägarna väl medvetna om. Men det är ändå så att variationerna i förbrukningen betyder mer för prisbilden än vindkraft än så länge.

    När det gäller vindkraftens bidrag till effektreserv så är det när förbrukningen är över 25 000 MW som det är viktigt att vindkraften kan bidra med något. Från Svenska Kraftnät är man väldigt osäker på hur mycket vindkraft man kan räkna med när förbrukningen är som högst. F n så räknar man med 9% av installerad effekt. I den fjärde tabellen framgår att när efterfrågan var över 25 000 MW så producerade vindkraften 2000 MW eller mer. Det är välkänt att vinden påverkar effektbehovet vid uppvärmning av bostäder och lokaler, i synnerhet villor med självdragsventilation.

    I Skandinavien där vi har mycket vattenkraft som kan kompensera för vindkraftens ojämnheter så fungerar vindkraften bra. Det är ju så att vindkraften producerar nästan dubbelt så mycket under oktober-mars jämfört med april-september. Det är främst sommarmånaderna juni, juli och augusti vindkraften producerar lite.

    När det gäller vinkraftsverket i Maglarp som byggdes i början på 80-talet så var det felkonstruerat på flera sätt. Som Johan skriver producerades bara ungefär hälften av det beräknade. Den nytta som vindkraftsindustrin haft av Maglarpsverket är att vissa konstruktonslösningar skall man undvika. Tvindskolans vindkraftverk som är mindre och byggdes något tidigare har också en mängd brister. Men det är fortfarande i drift trots att det är över 40 år gammalt. Anledningen till att man kunna hålla det i drift är att man i möjligaste mån använde standardiserade detaljer när verket tillverkades. Det har gjort att det finns reservdelar när det behöver bytas. Det verket producerar också betydligt mindre än vad andra vindkraftverk i samma storlek gör.

  14. 15
    Stig H Moberg

    Tack Johan för ännu en briljant presentation. Inte minst dina grafer, som jag inte sett tidigare, är verkligen informativa.
    När det gäller framtiden är det lite mera knepigt. Hur kommer marknadspriserna att se ut när elbehoven ökar och en hel del kärnkraft både i Sverige, Tyskland och Belgien ställs av de närmaste åren? Vi skall inte heller glömma att vattenkraften inte är en helt planerbar produktionsresurs. En osäkerhet är vattentillgången till magasinen. Den kan variera med så där 20% upp eller ner beroende på om vi upplever våtår eller torrår, vilket påverkar marknadspriset, särskilt om samma hydrologiska förhållanden råder i grannländerna. Man kan också fundera över vad det kommer att betyda för marknadspriset framöver när alla vattenkraftverk nu skall omprövas enligt EU:s miljödirektiv.

    Rent allmänt tycker jag att det är tveksamt att diskutera produktionskostnader och subventioner isolerat. Man bör i en mera fullständig analys utgå från leveranssäkerhetsmål och därifrån analysera systemkostnaderna som blir de vi som konsumenter ytterst måste betala för. Vindkraften är ett uselt produktionsalternativ genom sin oplanerbarhet, vilket drar med sig stora systemkostnader för reglering och nätutbyggnad; detta om man vill ha kvar nuvarande leveranssäkerhet dvs. tillgång till el i stort sett årets alla 525.000 minuter. Vindkraften är dessutom usel för att de nuvarande vindkraftaggregaten inte kan bidra med roterande synkron buffertenergi som i systemet behövs för att säkra den momentana stabiliteten (s.k. svängmassa). Som bekant för många är de tunga kärnkraftaggregaten här överlägsna, en fördel som vi nu skall minska genom avställningen av Ringhals 1-2, vilket ökar risken för svåra strömavbrott.

    Skulle kunna skriva mycket också om vindkraftens landskaps- och miljöförstöring i övrigt, men detta är väl bekant för läsarna av KU.

  15. 17
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #15 Stig H Moberg

    ”När det gäller framtiden är det lite mera knepigt. Hur kommer marknadspriserna att se ut när elbehoven ökar och en hel del kärnkraft både i Sverige, Tyskland och Belgien ställs av de närmaste åren? ”

    Helt klart så är vindkraftsindustrins hopp att kärnkraften avvecklas. Det kommer naturligtvis driva upp priserna på el och vindkraften kommer kunna leva utan bidrag. Det stora problemet den dagen är naturligtvis vem som skall leverera el när det inte blåser. På kontinenten blir det kol och gas men uppe hos oss är det inte så mycket annat som finns.

    I detta perspektiv så kanske Nord Stream III kan gå direkt till Nynäshamn ;-)

  16. 18
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #14 Sigge

    Att variationerna i efterfrågan primärt är det som styr priset är nog tveklöst. Det intressanta som jag vill peka på är dels att vindkraftsproduktionen nu är så stor så att den påverkar priset så mycket att det kan bli ett stort problem för vindkraften vad det lider. Alla verksamheter som producerar påverkar naturligtvis priset men det finns nästan alltid en kostnad som balanserar ökad produktion. I fallet vindkraft finns det ingen sådan kostnad och vi kommer ser hur priset på el närmare sig noll när det blåser.

    Det är inget stort problem idag men hur kommer det se ut när vindkraften fördubblar sin produktion?

    ”Från Svenska Kraftnät är man väldigt osäker på hur mycket vindkraft man kan räkna med när förbrukningen är som högst. ”

    Jag skriver nu på en uppföljning där jag tittar just på hur pålitlig vindkraftsproduktion verkligen är. Vi skall se hur mycket det producerar som minst och vad konsekvenserna skulle bli när behovet är som störst.

  17. 19
    Sigge

    #16 Rale

    Jag tror inte rivningen av kyrkan har något med vindkraftverket att göra. Kyrkan slutade användas 1976, d v s flera år innan Maglarpsverket byggdes.

    Det där med bullret från vingarna har jag hört talas om, men jag var aldrig i närheten av verket.

  18. 20
    Roland

    Hur ser framtiden för vindkraft? Vad som kan komma är att vindkraft som kan lagra i stora batterisystem är att ha i åtanke. Jag vet inte hur planerna ser ut i det just nu men att tankarna för utväcklarna finns där

  19. 21
    Sigge

    #18 Johan Montelius

    Visst är det så att elpriset påverkas av om hur mycket det blåser och variationerna blir större ju mer vindkraft det blir. Jag tycker inte man skall överdriva det problemet. Det är hanterbart. Blåsiga sommarnätter samtidigt som det regnar kan elpriserna bli väldigt låga, men det är inte så många timmar om året det kommer att hända.

    Det är bra att du tittar på hur mycket vindkraften verkligen producerar de timmar efterfrågan är som störst. Det sätt som Svenska Kraftnät använder är inte särskilt bra. Det är när elkonsumtionen är en bit över 25 000 MW som det riskerar att bli effektbrist om det inte blåser. Nu vet man att blåsten har en stor inverkan på uppvärmningen när det är kallt ute. En villa med självdragsventilation kan ha 3 ggr så stor luftväxling när det är hårda vindar jämfört med när det är vindstilla.

  20. 22
    Istvan

    Maglap och Näsudden på Gottland var prototyp anläggningar i syfte att utreda vindkraftens berättigande för storskalig energiproduktion. Beställare var Nämnden för Energiforskning ( NE ) Man har valt effektnivåer 2 resp. 3 MW, som för tiden tiofalt översteg de befintliga kommersiella effektnivåer. Skall vindkraft bli något att räkna med måste man komma med annat än leksaker. Man har också planerat en uppföljande beställning av provserier för att få ner produktions priset på vettigt bedömbar nivå.
    Dessvärre blev utfallet så dåligt att man mycket snart annullerade planerna på uppföljning. Verkningsgraden blev bara ca. hälften av det förväntade.
    Därmed drog man precis de rätta slutsatserna. Vindkraft kan aldrig konkurrera kommersiellt. Framför allt aldrig mot kärnkraft. Det var tider då tekniker/ekonomer fick göra dylika bedömningar.
    Det var tiderna före MP och Greta.
    På sitt sett är det synd att det politiska amoklöpet för vindkraft inte startade tidigare. Sverige var ju de facto 20 år före att tillverka fullskaliga vindkraftverk. Danskar och andra på marknaden var bara ett skämt.
    Vi kunde ha blivit världsledande.
    Yes, Maglarp och Näsudden var felkonstruerade på många sätt och var dyra att bygga. Som det alltid gäller för prototyper. Det viktigaste i sammanhanget är dock aerodynamiken. Den hade man full koll på redan då, och knappast några genombrott har inträffat sedan dess häller.
    Flygindustrin har sedan länge utforskat hur man konstruerar en propeller för bästa verkningsgrad.
    Problemet, som gäller än idag, är vindens variabilitet. Inom den stora svepta arean, som en 75-100 meters diameter ger, rör sig vinden mycket varierande. Byig, turbulent. Samtidigt kan ha olika styrka och riktning, både höjd som i sidled. Man skulle behöva konstruera ett blad som hela tiden anpassar sig efter rådande kondition varvet runt. Något att bita i!
    På dessa grunder beslöt dåtidens räknenissar att avbryta projektet. Dom visste inte bättre på den tiden och leka med skattepengar ingick inte i uppdraget.

  21. 23
    Sigge

    #20 Roland

    Än så länge produceras det inte så mycket el med vindkraft så det är aktuellt med storskalig lagring. I länderna inom Nordpool (Danmark, Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen) så producerades förra året c:a 42 TWh el med vindkraft. Det är c:a 11% av det totala. Upp till ungefär 80 TWh/år vindkraftsproduktion behövs inga speciella lagringsmöjligheter. Det är vad vattenkraften i de här länderna kan klara att kompensera för.

    Om man tittar på planerna så finns det många, men alla kommer inte att byggas. Hur mycket vindkraft som kommer att byggas är ju svårt att gissa. Just nu verkar det lättast att få finansiärer till vindkraftsprojekt i Norge. Främst då norska kusten och fjällen på gränsen mot Sverige. Det är bland de blåsigaste landbaserade ställena i Europa.

  22. 24
    Sigge

    #22 Istivan

    Näsudden 2 fungerade ganska bra för att vara en prototyp. Då hade man erfarenheter från Näsudden 1 och Maglarp. Att Näsudden 2 togs ur drift efter 13 år berodde på brist på reservdelar. Näsudden 2 monterades på samma torn som Näsudden 1.

  23. 25
    Istvan

    Rale #16
    Duns ljudet vid vingpassage berodde på att hjulet var lokaliserat nedströms / bakom tornet. Där möter vingen närmast stillastående luft. Leder inte bara till oljud men också till stickor i vingarna. Återigen, det var inget fel på vingarnas form (aerodynamik) , men väl på deras uppbyggnad. Ingen tidigare har byggt så stora vingar.
    Näsudden som levererats av en världsledande turbin och propeller tillverkare, har vetat vad wake field betyder, gick inte på denna miss.

  24. 26
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #20 Roland

    Det finns en anläggning i Australien som Tesla byggde för ngt år sedan:

    https://electrek.co/2018/01/23/tesla-giant-battery-australia-1-million/

    De drar in pengar så nog går det – problemet är kanske att dyr vindkraft blir ännu dyrare när det passerat ett batteri. Det kommer inte hjälpa vindkraften så mycket eftersom batteriverksamheten bygger på att du kan köpa el till mycket låga kostnader.

  25. 27
    LarsF

    Mycket intressant sammanställning.

    Solceller – finns motsvarande uppgifter, tro, om hur sol överlappar vind i produktion?

    Kanske liknande fenomen att skåda – hur de olika producenterna tar död på kalkylerna man gjorde på enskilda teknologier och inte sammanställde på detta förnämliga sätt.

    Kan vara att nettonyttan minskar klart. Vind är det åtminstone dygnet runt.

    Hyr en lägenhet på en gård där man nyligen satt upp hela lagården med solceller – och värmer upp vattentankar när soltid – för att nyttja för uppvärmning fastighet på natten. Så finns lösningar där också.

    De menade att producera för att tjäna pengar lönar sig inte – skattemyndigheten är där direkt.

  26. 28
    Daniel Wiklund

    Som gammal pitebo ska jag kanske vara glad åt att ett av Europas största vindkraftsprojekt byggs i pitebygden. Vi har ju så ont om vattenkraft.

  27. 29
    Björn

    Jag funderar lite över den här meningen: ”Vi har i Sverige allt ifrån 0% upp till nästan 60% vindkraft på vår marknad en given timme”. Om man tittar på SVKs driftstatistik, så har jag aldrig sett något högre vindkraftsbidrag än 30% av totalen och det är inte ofta.

  28. 30
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    ”Upp till ungefär 80 TWh/år vindkraftsproduktion behövs inga speciella lagringsmöjligheter. Det är vad vattenkraften i de här länderna kan klara att kompensera för. ”

    Om vi fördubblar vindproduktionen i Sverige från 2018 års ca 17 TWh till 34 TWh så skulle vi nog ha problem. Vi hade som graferna visar 2018 en timproduktion som varierade från nära noll nästan 6 GWh/h. Vid en fördubbling skulle vi ha en variation från nära noll till 12 GWh/h. Vilken annan energiproduktion förutom vatten och gas klarar sig i den konkurrensen? Hur många kärnkraftverk överlever? Vad gör vi i februari då vi vill ha 24 GW och vattenkraften maxar 14 GW?

    Problemet med subventionerad vindkraft är inte vindkraften i sig utan att den tar bort förutsättningarna för annan mer stabil produktion.

  29. 31
    Sigge

    #30 Johan Montelius

    Om Vindkraften byggs ut till 80 TWh i Nordpool-området så är det ungefär 20% av elkonsumtionen i Sverige skulle det innebära knappt 30 TWh.

    Det är sommartid som det skulle bli problem med mycket vindkraft om det blåser mycket nattetid. Då blir man tvungen att beordra avstängning av kraftproduktion. Det kommer inte att vara så förfärligt många timmar det inträffar. Vintertid så är det högförbrukningen på över 25 000 MW som behöver kollas upp eller kanske rentav över 24 000 MW om vindkraften byggs ut så att det är 30 TWh årsproduktion i Sverige.

  30. 32
    foliehatt

    @ Johan Montelius #26,
    Batteriet i S.A. hanterar endast snabba effektförändringar för att stabilisera frekvensen i ett nät med en, uppenbarligen, för liten svängmassa. Att på riktigt lagra substantiella mängder vindel (eller solel för den delen) i batterilager för senare konsumtion skulle bli tokdyrt.

  31. 33
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #31 Sigge

    Vilket kraftverk skulle du vilja vara ekonomiskt ansvarig för om du konkurrerar med en subventionerad vindkraft som pendlar mellan 0 och (ok säg max 30TWh/år dvs 1.8*16.7TWh vilket ger 5.9*1.8 = ) 10.6 GWh/h? Att försöka överleva med ett baskraftverk kan vi nog glömma, priserna kommer för det mesta vara för låga, och när priserna går upp så har man inte kapacitet att leverera.

    Vintertid kommer jag återkomma till, jag tror 2018 var ett år då vi klarade oss av ren tur.

  32. 34
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #31 Sigge

    Tredje diagrammet ”Vindkraften givet efterfrågan” ger en bild av problemet med kalla vintrar. Timmarna när behovet ligger över 20 GWh/h så blåser det med inte så mycket som när behovet är mindre.

  33. 35
    Robert Norling

    # 15 Stig H Moberg

    ”Skulle kunna skriva mycket också om vindkraftens landskaps- och miljöförstöring i övrigt, men detta är väl bekant för läsarna av KU.”

    Du får väldigt gärna utveckla dina tankar och skriva ner dem här.
    Jag bor tyvärr på ett ställe (nordligaste Roslagen) där ett företag har ansökt för andra gången om bygglov för ett mycket stort vindkraftverk. Länsstyrelsen sa ifrån första gången men nu är det inlämnat en ny bygglovsansökan till kommunen. Mitt boende är ca. 2 km ifrån verket som kommer att ligga mycket nära ett naturreservat ca. 500m och några hundra meter från havet.
    Så jag skulle vara tacksam för ytterligare argument emot planerna på verket förutom Havsörn och diverse andra sjöfågel.
    Tror kanske att det är lättare att motivera ett avslag på bygglovet med djur o naturargument. Känns som att vi människor inte har lika stor inverkan på beslut.

  34. 37
    Sigge

    #33 Johan Montelius

    Jag har jobbat med kraftvärme.
    Annars är det ju vattenkraft som jag helst skulle ha jobbat med.

    ”Vintertid kommer jag återkomma till, jag tror 2018 var ett år då vi klarade oss av ren tur.”

    Det är bra att du tar reda på hur det verkligen ligger till.
    Det är framför allt när elförbrukningen är över 25 000 MW som vindkraften behöver vara effekthjälp. Den högsta elförbrukningen vi haft i Sverige var måndagen den 5 februari 2001. Det var riktigt kallt men ingen rekordkyla då, men det blåste riktigt rejält, så elförbrukningen var över 27 000 MW.
    Vissa år är aldrig förbrukning över 25 000 MW.

  35. 38
    Mats Kälvemark

    ”Rapport från verkligheten” inom EU bekräftar kassaskåpssäkert sambandet mellan hög andel vindkraft och höga elpriser. (källa Eurostat) I pristopp och vindkraftstopp ligger Danmark som elförsörjer sig med vind till 41% följt av Irland, Portugal, Tyskland och Spanien i fallande skala ner till 19% för Spanien. Elpriset i Danmark och Tyskland var 2017 på samma nivå och 57% högre än i Sverige. Våra svenska politikers våta energidröm är ju upprepa Energiewende i Tyskland, med nedläggning av all kärnkraft som mål. Detta har ju extremt väldokumenterat lett till en total katastrof för landet och de fattigaste drabbas som alltid värst. Tänk att våra politiker aldrig kan titta tillbaka på klimathistorien, med upprepade tidigare värmeperioder före fossilt koldioxid och inte heller dra lärdom av andra länders historiskt dyrbara misstag vad gäller energipolitik.

  36. 39
    Istvan

    #38
    Enligt samma statistik så har Ungern Europas lägsta kWh pris. Ca hälften av priset i Sverige, och en tredjedel mot vad tysken betalar. Detta i ett land nästan helt utan egna energi resurser. Visserligen har den rika och välmående svenska pensionären råd att betala överpris jämfört med fattiga ungerska dito, men det känns att det är fel någonstans.

  37. 41
    joseph

    Det är en avancerad pedagogisk uppgift att förklara för politiker och beslutsfattare skillnad mellan planerbar produktion och icke planerbar produktion. Att det behöver förklaras framgick i partiledardebatten i söndags. Johans inlägg är nog det mest tydliga jag läst. Det bör därför sändas över till våra politiker.
    Vidare: Hur ändras situationen för nätoperatörerna när andelen icke planerbar produktion växer? Det gäller inte bara frekvenshållning utan också linjelaster och bus-spänningar! Hur vore det att använda simulator av typ träningssimulator för att demonstrera de svårigheter som kan uppstå under ett högtryck i februari? Vilka laster måste brytas? Kunde kanske ge Löfven & Lövin något att fundera på.
    Om vi nu har slösat bort 50 miljarder kan vi kanske kosta på några miljoner för att komma lite närmare sanningen.

  38. 43
    Lars-Eric Bjerke

    Johan M,
    ”Finland betalar naturligtvis marknadspriser för elen men … Svenska konsumenter betalar elcertifikaten.”

    Har du verkligen rätt där. Svenska elleverantörer måste köpa elcertifikat av vindkraftägare för den kraft de säljer i Sverige, men måste de verkligen köpa certifikat för exporten?

    Vindkraften används också för att spara vatten i vattenmagasinen i Sverige och Norge. Förutom att vattnet räcker länge i magasinen kommer nivån i magasinen att i genomsnitt vara högre så att vattenkraftverken ger mer effekt. (Norges magasin kan lagra 3 gånger så mycket energi som de svenska vill jag minnas.)

    Vindkraften ger lite högre effekt på vintern, inte bara för att det blåser något mer utan också för att luften är tyngre. Å andra sidan blåser det ju ca 3 % mindre nu enligt SMHI är för 30 år sedan.

    Efter Maglarp och Näsudden satsade Svenska Varv på ett 1 MW vindkraftverk, som lades ner då Svenska Varv avvecklades. Turbinen står staty utanför gamla Götaverkens komtor i Göteborg. Götaverken låg då tekniskt 20 år före Vestas.

  39. 44
    PK

    Tack för en upplysande artikel. Priset på elcertifikat låg på cirka 200 kr per producerad MWh i mitten av januari 2019. I dagsläget är priset 50 kr per producerad MWh. Ett system som visar hur illa det går med okontrollerbara miljöskatter. På andra hållet har priset på utsläppsrätter (i det europeiska ETS-systemet) gått där priset ökat från cirka 5 euro per ton CO2 för 1,5 år sedan till cirka 25-30 (varierar kraftigt veckovis) euro per ton CO2 idag. Alltid lätt som politiker att argumentera för miljöskatter, om man sen slipper ta ansvar. Gäller att köra ”tunga stenar” så löser sig allt.

  40. 45
    PK

    ”Priset” är för köparen av vindkraftsägarens, eller berättigad producents, certifikat. Kontrakten för mars 2021/mars 2022 kostar idag 18-27 kr/MWh. Där nog många vindkraftsägare räknat med 5-10 gånger mer. Kombinerat med ev kommande lågkonjunktur och låga elpriser kommer branschen sanera sig själv. ”Mors vincit omnia”

  41. 46
    Benny

    Växjö kommun säljer sin vattenkraft för att köpa vindkraftverk uppe i Värmland! Idioti på högsta nivå alltså…I grannkommunen Kalmar förlorade man miljoner på sin vindkraftssatsning men det verkar som politiker inte läser tidningar!

  42. 47
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #37 Sigge

    Du har rätt. Jag ser vad du menar, vid de höga belastningarna så blåser det kanske inte så mycket, men det blåser.

    Jag tittade på 2018 och den 28:e februari låg konsumtionen över 26 GWh/h. Kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme låg alla nära max och vi importerade 1 GWh/h. Att vinden gav över 2GWh såg jag som ren tur men när jag tittar på siffror även från 2017 och 2019 så är det som du säger. De extrema toppar vi har är kalla men också blåsiga dagar.

  43. 48
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #43 Lars-Eric Bjerke

    ”Har du verkligen rätt där. Svenska elleverantörer måste köpa elcertifikat av vindkraftägare för den kraft de säljer i Sverige, men måste de verkligen köpa certifikat för exporten?”

    Detta är hur jag förstår systemet:

    Vindkraftsägarna får certifikaten i och med att det producerar elen, oavsett vart den sedan hamnar. Som leverantör av el så har du en kvotplikt där en viss del (i år 30%) av den el du säljer måste backas upp av certifikat.
    Jag vet inte om exporterad el är befriad från kvotplikt men det är en krusning på ytan. I slutändan måste elleverantören köpa certifikat på marknaden och vindkraftsägaren får då pengar i fickan.

    De

  44. 49
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #45 PK

    När man tittar på prisnivåerna för 2019 så är man förvånad över att inte fler vindkraftsparker gå i förlust.

    Hur är det med reglerna för föreningar och företag som äger vindkraftverk, är inte dessa befriade från energiskatt för egenproducerad el? Jag har inte följt dessa turer men tror att det är en bidragande orsak till att stora företag investerar i egen vindkraft.

  45. 50
    Mats Kälvemark

    #26 Johan
    Teslas batteri (100 MW/129 MWh) i Australien kostar motsvarande ca en halv miljard kr. (Källa: Electrec) Lagringskapaciteten räcker för 1 dygns stiltje för 6 normala ”väderkvarnar” . Om vi leker med den hemska tanken att all kärnkraft är nedlagd i Sverige och ersatt med vindkraft och enbart batterilagring för att hantera detta så behövs en batterikapacitet på ca 1 TWh (Källa: Klimatnyckeln, Staffan Qvist) till en investeringskostnad på över 3000 miljarder. Livslängd kanske 15 år? De som pratar om batterilagring som lösning på vindkraftens opålitlighet är inte förankrade i verkligheten.

  46. 51
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #43 Lars-Eric Bjerke

    ”Vindkraften ger lite högre effekt på vintern, inte bara för att det blåser något mer utan också för att luften är tyngre. Å andra sidan blåser det ju ca 3 % mindre nu enligt SMHI är för 30 år sedan.”

    Egentligen så kvittar det vilken tid på året som det blåser. Den viktiga frågan är om det blåser när vi behöver el. Det är fjärde grafen som visar hur mycket vindkraften producerar.

    Medelproduktionen går visserligen ner när vi behöver mer energi men som Sigge mycket riktigt påpekar – den undre gränsen för vindproduktionen går upp. Jag skall ta med lite siffror som beskriver detta i nästa inlägg.

  47. 52
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #50 Mats Kälvemark

    :-) Jag är på inget sett förespråkare för att fördyra vindkraft men ännu dyrare batterier. Jag tror man skall se på Teslas batteripark som ett exempel på hur illa det kan gå om man förlitar sig på stokastiska energiproducenter.

  48. 53
    Daniel Wiklund

    OT. Här i Luleå är det minys 10 grader, inte så vanligt Att det är så kallt i oktober. Norrbottens kuriren har nästan en hel sida om att Björn Wiman fyller 50 år. Han säger att ”när han förra sommaren med egna ögon uppfattade ett av den globala uppvärmningen avtryck, en brun björk med förtorkade löv mitt i den annars idylliska Stockholmsskärgården. Där och då drabbades jag av en blandning av raseri och förtvivlan. Jag blev övertygad om att jag måste använda min förmåga för att kommunicera ut det. ” Är dagens minus tio grader också ett resultat av den globala uppvärmningen. Synd att DN lagt ner sitt kontor i Luleå, annars hade ju Björn kunnat flytta till Luleå, så hade han fått det lite kallare. Han skriver också att retoriken i vårt land har blivit råare och brutalare. Hela västvärlden har polarisera tycker han. Sen skriver han ”Och en rasist och dåre är president i USA”. Kommentarer överflödiga.

  49. 54
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #37 Sigge

    Siffror från 2018 listade i rader beroende på den totala konsumtionen (i parantes antalet timmar). Man ser hur vindkraftsproduktionen avtar över 20 GWh/h men vid 24 GWh/h så går den upp igen. Inte för att max-värdena ökar (de minskar) men min-värdena uteblir. Är 2 GWh/h vindkraft säker om vi ligger över 24 GWh/h ?

    8 – 9 ( 31) mean: 1040.48 min: 528.99 max: 1748.86
    9 – 10 ( 297) mean: 1351.68 min: 163.80 max: 3951.84
    10 – 11 ( 705) mean: 1805.34 min: 85.04 max: 5354.82
    11 – 12 ( 712) mean: 1890.77 min: 92.26 max: 5413.23
    12 – 13 ( 930) mean: 1747.36 min: 84.92 max: 5492.51
    13 – 14 ( 787) mean: 1877.04 min: 103.21 max: 5422.33
    14 – 15 (1050) mean: 1888.56 min: 56.49 max: 5653.31
    15 – 16 ( 635) mean: 2335.34 min: 69.22 max: 5814.76
    16 – 17 ( 719) mean: 2114.20 min: 38.80 max: 5777.86
    17 – 18 ( 629) mean: 1998.49 min: 80.95 max: 5862.43
    18 – 19 ( 456) mean: 2000.24 min: 71.99 max: 5484.55
    19 – 20 ( 485) mean: 1971.49 min: 79.10 max: 5820.80
    20 – 21 ( 538) mean: 1944.03 min: 124.07 max: 5409.49
    21 – 22 ( 432) mean: 1737.01 min: 93.05 max: 5874.00
    22 – 23 ( 218) mean: 1674.46 min: 88.25 max: 5388.94
    23 – 24 ( 77) mean: 1614.61 min: 140.41 max: 4417.44
    24 – 25 ( 44) mean: 2324.20 min: 617.31 max: 4206.32
    25 – 26 ( 13) mean: 2720.24 min: 1982.52 max: 3922.30
    26 – 27 ( 2) mean: 2431.23 min: 2392.37 max: 2470.09

  50. 55
    Robert Norling

    #49 Johan M.
    ”Hur är det med reglerna för föreningar och företag som äger vindkraftverk, är inte dessa befriade från energiskatt för egenproducerad el?”

    Vindkraftsföreningar är i dagsläget nog ett utdöende släkte.
    Främsta orsaken är att föreningar betalar 34,70 öre/kWh + moms och den skatten plockas in till statskassan via nätägaren.
    Så andelar i vindkraft i föreningsform har radikalt sjunkit i pris från 5000-6000 kr per andel om 1000 kWh innan skatten helt oväntat infördes.
    Så en månadsfaktura från nätägaren för 549 kWh elöverföring ser numer ut som nedan.
    Abonnemang: 30 dygn 3464 kr/år 284 kr
    Elöverföring: 549 kWh 27.20 öre/kWh 149 kr
    Energiskatt: 549 kWh 34,70 öre/kWh 190 kr
    Moms: 25% 156 kr
    Summa: 779 kr
    Vilket gör 1.42 kr/kWh för att få hem elen från föreningens vindkraftverk.
    Egenproducerad och egenförbrukad el från solceller är det 0 % energiskatt på, undrar hur länge staten kan hålla fingrarna borta från syltburken i det fallet.

  51. 56
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #55 Robert Norling

    Solceller på var mans tak kommer bli nästa plåga. Naturligtvis skall dessa få kvitta de meningslösa kWh de producerar under sommarhalvåret mot de kWh som de egentligen vill ha under vinterhalvåret. Vi subventionerar verksamhet för att folk skall kunna undvika att betala skatt.

    Skall skriv ett inlägg om när jag skatteplanerade och undvek tiotusen kronor i skatt varje år genom att borra ett hål i marken – vilken tur att det är någon annan som får betala den skatten … eller?

  52. 57
    Lasse

    Tack för en tydlig genomgång av vindkraftens roll i elsystemet.
    Kostnaden är skrämmande hög för det lilla den producerar och som vi får del av.

    Vattenfalls ordförande (Lars G Nordström) är ute i media och för fram klimatalarmism.
    Skicka gärna en länk till honom.

    Går det att utifrån siffrorna få fram vad vi som konsumenter sparar på att vindkraften pressar elpriserna när det blåser och snurrorna gör annan produktion mindre lönsam?

  53. 58
    Christer Löfström

    #13
    ”Principen för avslutandet av elcertifikatsystemet bör vara enkel: Nya investeringar, som varken behöver stödet eller bidrar till måluppfyllelse, ska hållas utanför systemet. På så sätt raseras inte lönsamheten i alla tidigare investeringar till följd av att systemet kraschar.”
    /Unger Larsson Dagens Industri 16/9 2019

    #57
    ”Utbyggnaden av vindkraft ger lägre, inte högre, elpris. Tumregeln är att utbyggnad om 10 TWh vindkraft sänker elpriset med ca 3 öre/kWh allt annat lika.”
    /Unger Larsson i Expressen 22/1-2019

    Johan M
    I stället för att svamla här. Skriv ett debattinlägg till Svenska Dagbladet som reaktion på artikeln i näringsliv i Svenska Dagbladet 21/10 – 2019
    ”Vattenfalls ordförande tar tag i klimatarbetet.”

    ”Den som drömmer om ny kärnkraft borde fokusera mer på verkligheten”

  54. 59
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    ”Går det att utifrån siffrorna få fram vad vi som konsumenter sparar på att vindkraften pressar elpriserna när det blåser och snurrorna gör annan produktion mindre lönsam?”

    Jag tror det är en svår uppgift att försöka uppskatta och den uppskattning man får har nog felmarginaler som gör att den blir lite av en gissning.

    Naturligtvis så medför en produktion av 17 TWh att priset sänks, konstigt vore annars. Man kan iofs leka med tanken att man plockade bort all vindkraft och sen fick ett gäng ”day-traders” två miljarder (vad vi betalade i elcertifikat till vindkraften) och till uppgift att sänka energikostnaden för konsumenter. Eftersom vi exporterar merparten av vad vindkraften producerar så hade vi inte märkt så stora förändringar i priset. De timmar då priset sticker iväg kunde gruppen importera el och sälja under inköpspris för att manipulera marknaden. Jag tror att 2 miljarder hade räckt bra långt och lyckats långt mycket bättre än vad vindkraften lyckas.

    Har vi någon day-trader som kan ge tips på hur man skulle kunna rigga marknaden med 2 miljarder?

  55. 60
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #58 Christer Löfström

    ”… allt annat lika.”

    Problemet är kanske att allt annat inte är lika. För du in 10 TWh subventionerad el på marknaden så är det några aktörer (kärnkraft) som avvecklar sin verksamhet. Hur skulle priset på hyllan Billy utveckla sig om vi subventionerade varenda liten slöjdverkstad i helalandet på att sälja bokhyllor? Hur länge skulle IKEA anse det lönt att sälja bokhyllor?

  56. 61
    Björn

    Christer Löfström [58]; Problemet här är att hela energidebatten för närvarande är fokuserad på lönsamhet och inga andra faktorer som funktion, system, tillgänglighet, energitäthet etc. Energi måste alltid vara tillgängligt oberoende av yttre faktorer som energibortfall på grund av vindkraftverkens beroende av vind. Basen i ett robust system kan aldrig bygga på varken vind- eller solkraft. Ett energisystem är aldrig starkare och effektivare än de svagaste länkarna och detta är de intermittenta generatorerna. Energisystemet måste alltså vara designat även efter andra faktorer än kostnader.

  57. 62
    Stig H. Moberg

    35 Robert Norling
    Det går att skriva mycket om vindkraftens miljöpåverkan, men utrymmet här tillåter bara några få kommentarer, blir kanske ändå för långt. Begränsar mig helt till landbaserad vindkraft och främst sådan som är aktull i Mellansverige.

    Vindkraftprojekt har att följa ett stort antal lagar och förordningar som t.ex. miljöbalken, plan-och bygglagen, ellagen, kulturmiljölagen mfl. Jag hänvisar till http://www.vindlov.se där alla finns presenterade. Det bör observeras att om projektet omfattar sex aggregat eller färre, och totalhöjden är mindra än 150 m, kan det vara fråga om ett kommunalt bygglovsärende. Vid fler och större aggregat skall prövning ske genom miljöprövningsdelegationen. Det händer att vindkraftexploatörer delar upp ett projekt i flera mindre för att begränsa antalet inblandade myndigheter och därmed hoppas komma fram lättare i prövningsprocessen

    Samråd med berörda fastighetsägare och andra intressenter skall ske. Vid större projekt skall en fullständig miljökonsekvensbeskrivning (MKB) presenteras. Här gäller det att vara på sin vakt och bevaka att sådant underlag verkligen beskriver miljökonsekvenserna för det aktuella projektet. Exempel finns när exploatören klippt och klistrat från allmänna dokument, och ibland helt andra projekt. Några saker att titta speciellt noga på är följande:

    -Kontrollera att exploatörens bilder på synintrycket från färdigbyggda torn är tagna/ritade dels från relevanta platser, dels visar rätt projicerad höjd på tornen (inte lägre) och dels visar rätt antal.
    -Vilka bullernivåer gäller på den aktuella platsen? Max. 40 dB gäller för bostadshus. Men vid buller i särskilt känsliga områden, t.ex. skärgårdsmiljö, gäller 35 dB. Är utbredningen av ”bullermattorna” korrekt beräknade? Går de in över angränsande naturskyddsområden eller områden som är viktiga för det rörliga friluftslivet?
    -Kan människor och djur komma att utsättas för permanent påverkan av skadligt infraljud. Att sådant kan sprida sig flera mil från anläggningen visar en ny finsk studie, se https://syte.fi/2019/08/03/infrasound-from-wind-turbines-is-detected-in-a-distance-of-40-60-km-from-wind-parks-during-more-than-50-of-the-measurement-days/
    -Om anläggningen skall byggas i skogsterräng bör redovisas hur stort markintrånget blir. Från ett projekt jag känner till erfordras fällning av skog och avsprängning av berg för tornfundamentet, materialavlastning och uppställning av (gigantisk) lyftkran på ca 3000 m2 per torn.
    -Ett markintrång, för att inte säga en förstöring av naturmiljö, man ofta talar tyst om är behovet av vägar med kurvor som klarar de stora svepytor som är aktuella vid tilltransport av rotorbladen och tornen. Omfattande utbyggnad av nya vägar och ombyggnad av befintliga kan behövas, vilket troligen också omfattar sprängningsarbeten för att få bort hindrande bergspartier. Dessa arbeten kan beröra också allmänna vägar över långa avsnitt. Åter igen måste man förvissa sig om att de projektspecifika förutsättningarna redovisas på ett korrekt sätt. En illustration av behovet av svepytor visas från en transport i Danmark genom denna länk https://klimatsans.com/wp-content/uploads/2016/04/160306-Blad-Transport.jpg Där är det lättare att skapa tillräckliga fria svepytor. I kuperad svensk skogsterräng står man inför helt andra svårigheter.
    -Förekomsten av häckande havsörnar, fladdermöss, eventuella rödlistade arter etcetera måste studeras av kunnigt folk med lokalkännedom. Kontakta gärna lokala fågelföreningar. Riktigt gjorda inventeringar måste kunna presenteras på ett korrekt sätt. Havsörnshäckning kan vara det som ensamt sätter stopp för projektet. Här finns intressanta rättsfall att studera.

    Åter igen, de projektspecifika miljökonsekvenserna måste fram på bordet vid samråd och prövning av stora vindkraftprojekt. Inte allmänt ”blurrande”!

  58. 64
    Lars-Eric Bjerke

    Johan M,
    I inlägget skrev du följande;
    ”Det är helt klart så att vi exporterar merparten av vindkraften och det är även tydligt hur produktionen driver exporten. Den som till största delen är mottagare av denna el är Finland. Detta är naturligtvis bra för Finland men det blir ännu bättre. Finland betalar naturligtvis marknadspriser för elen men … Svenska konsumenter betalar elcertifikaten.”

    Vindkraftägaren får visserligen certifikat (det är ju bara ett papper inga pengar) av staten för sin produktion de första 15 åren, men för att få en intäkt måste han sälja certifikaten till en elleverantör som tar ut kostnaden från en svensk eller norsk kund. För den el som t.ex. Vattenfall eller Stena Vindkraft producerar med vindkraft och säljer i Finland får de inte någon certifikatersättning.

  59. 65
    Robert Norling

    # 62 Stig H Moberg.

    Tack för ett svar med många värdefulla aspekter som jag kan ta med mig.
    Häckande Havsörnar har vi i närområdet och förutom sedvanliga sjöfåglar så finns en koloni med Silvertärnor. Dessutom har det sedan ett flertal år varit en större grupp med Gråhäger som häckar i närområdet.

  60. 66
    Johan M

    #64. Lars-Eric Bjerke

    Certifikatet får de väl när elen produceras, oavsett om det i slutänden blir exportera.

    Har de väl certifikatet så säljs det på marknaden till den högst bjudande. Den som i slutändan är den ende som tvingas köpa certifikat är leverantörer som levererar till den Svenska eller Norska marknaden, de kvotpliktiga.

    Så om Vattenfall får ett certifikat så är vi med och betalar oavsett var elen hamnar – men det är min tolkning.

  61. 67
    Lars-Eric Bjerke

    #66,

    Jag vill bara säga att det inte är logiskt att både säga att ”Det är helt klart så att vi exporterar merparten av vindkraften…. ” och sedan i #66 säga att vindkraftproducenterna får betalt för alla sina certifikat.
    Det är möjligt att vindkraftproducenterna får betalt för de flesta av sina certifikat, men då har inte den elen exporterats utanför Sverige och Norge utan behövts för att uppfylla kvotplikten i Sverige och Norge.

    För övrigt vill jag tacka för dina diagram.

  62. 68
    Håkan Bergman

    #66-67
    Och vem kan säga hur en viss kWh har producerats? Jo, jag vet att det finns elbolag som påstår nåt ditåt.

  63. 69
    Rolf Mellberg

    #56 Johan M

    Detta med solceller på taken är nog något som i ganska hög utsträckning handlar om att plocka sociala pluspoäng i bekantskapskretsen, även om många säkert tror att solelen är väsentlig. Min hållning är den att så länge det inte byggs så mycket solceller gör de ingen större skada.

    Jag reser en hel del på Balkan (just nu är jag i Belgrad) och där ser man inga solceller på några tak, däremot då och då rejäla solcellsparker på marken. Jag antar att här är solceller flerfaldigt mer lönsamma än i Sverige därför att dessa celler producerar som mest när behovet av att köra AC-aggregat är som störst och det finns MASSOR av AC-aggregat överallt.

    Ska man nå ut i den svenska debatten måste man nog sparka i myrstacken rätt hårt, som t ex så här:

    Starta en förening med syfte att MONTERA NER svenska solcellsanläggingar, packa dom i containrar, sänd som till sådana länder som har GOTT OM AC-aggregat som körs hårt flera sommarmånader. Montera upp de svensk solcellerna där det gör mycket större nytta!!

    Då skulle väl MP och andra ”goda” sätta morgonkaffet i vrångstrupen tänkte jag mig….

  64. 70
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #67 Lars-Eric Bjerke

    Under 2018 så utfärdades 16 miljoner certifikat till vindkraftsproducenter (oavsett om denna el exporterade eller inte). Dessa 16 miljoner certifikat betingar ett värde på den marknad där certifikat köps och sälj. Medelpriset 2018 var 122:- så certifikaten kan värderas till ca 2 miljarder.

    Vindkraftsproducenterna kan göra vad de vill med certifikaten men de betingar ett värde.

    De kvotpliktiga, dvs de som använder el eller säljer el till slutkund, måste köpa certifikat som motsvarar 29.9% (procentsatsen ändras varje år) av den el som de levererar inom Sverige o Norge. Under 2018 så ”annullerades” ca 23 miljoner certifikat dvs det var så många certifikat som de kvotpliktiga tvingades att köpa. Det utfärdades totalt sett ungefär lika många (vatten, vind, bio, torv, sol). Inköpspriset för dessa kan man uppskatta till 122:- dvs totalt 2.8 miljarder.

    Så – jo, vi konsumenter fick betala 2.8 miljarder för elcertifikat varav 2 miljarder gick till vindkraften. Vad ”fick” vi för det? Vi försörjer en industri som till stor del inte behövs.

    https://cesar.energimyndigheten.se/WebPartPages/IssuingPage.aspx

  65. 71
    Lars-Eric Bjerke

    #70 Johan M,

    Jag håller med om att elkraftskunder betalade vindkraftens certifikat, och att alla dessa krävdes för att uppfylla kvotplikten i Sverige och Norge. Men min poäng var och är att du inte samtidigt kan påstå i ditt inlägg ”Det är helt klart så att vi exporterar merparten av vindkraften (d.v.s. samma vindkraft)…. till Finland ”

  66. 74
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #71 Lars-Eric Bjerke

    Du har rätt. det är naturligtvis inte bara vindkraften som exporteras. Men vi har byggt upp ett system med elcertifikat för att få mer el i systemet och 2018 resulterade det i att vi ökade vår export.

  67. 75
    Hans Montelius

    Jag har en fundering kring hur man balanserar vindkraften. Vad jag förstår så tar man på kontinenten oftast och balanserar mot en EFFEKT i form av gasturbiner som har fördelen att starta snabbt vid bortfall, men nackdelen att drivas av rysk gas. I Sverige däremot tar vindkraft till stor del och balanseras mot en ENERGI i form av ”öronmärkt” vatten i våra magasin. Behövs inte detta vatten för att balansera vindkraften släpps det till stora delar ut outnyttjat för att ge plats åt nästa års vårfllod. Någon som vet mer om hur det förhåller sig?

  68. 77
    Måns

    Hej Johan!
    Tack för väldigt intressant artikel! Tror dock jag hittat ett fel – i beräkningen av vindkraftens andel av den totala produktionen i landet. Du skriver: ”Vi har i Sverige allt ifrån 0% upp till nästan 60% vindkraft på vår marknad en given timme. ” Men vad jag kan se är den betydligt lägre än så, som max 36%. Den 20 sep 2018 kl 02 var vindproduktionen 4,996 GWh av total produktion 13,904 GWh. Den största procentandelen 2018. Påverkar ju knappast slutsatserna, utan bara axlarna i två av graferna.

  69. 78
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #77 Måns
    Hmm, någonting är väldigt konstigt … jag antar att du har data framför dig. Titta i kolumnen ”Total produktion” … som skall vara ”Total produktion”. Vilket också stämmer i januari, februari, ….. men inte i september! I september har de glömt att ta med vindproduktionen i den totala produktionen och det är därför jag har värden över 50% i september.

    Jag skickar ett brev till dem och uppdaterar, vad jag kan se nu (kl 23:55) så är det bara september.

    Tack för att du noterade att något var fel.

  70. 79
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #77 Måns

    Nu har jag uppdaterat graferna (tänk vad bra de är att automatgenerera grafer från början). Den högsta kvoten för vindkraft blev 37% på morgonen den 22/9. Jag har skickat brev till SVK och påtalat felet.

    Som du påpekar så förändras inte bilden så mycket men de extrema värdena för vindkraftens andel försvann. Åter igen, tack för att du dubbelkollar ngt som ser mystiskt ut.

  71. 82
    Johan Montelius Inläggsförfattare

    #81 Håkan Bergman

    ”Öresundsverket har tidigare bidraget till elförsörjningen i södra Sverige och fjärrvärmeleveranserna till Malmöborna. På grund av låga elpriser och alternativ värmeproduktion i Malmö-området, har Öresundsverket inte varit tillgängligt för elmarknaden sedan 2016. ”

    https://www.uniper.energy/sverige/reservkraft/oresundsverket

    Vem är förvånad?

  72. 84
    Johan M

    #83

    Obelix hade ett kategorikt uttalande om romarna – han hade nog aldrig besökt Sverige

  73. 85
    Lars Åhlin

    Fantastisk artikel, med fantastiskt innehåll. Fast graferna är oftast svåra att tolka, tycker jag, för att det är så tätt mellan prickarna att man de delvis döljer varandra. Går det att göra varje prick mindre? Eller kanske använda olika färger, så att ju fler prickar som finns på en viss plats, prickarna blir allt rödare?

Kommentarer inaktiverade.