Viktiga frågor inom klimatpedagogiken

Screen Shot 2019-09-22 at 09.02.26

Under de senaste veckorna har jag fått många förfrågningar om föreläsningar. Ingen har egentligen specificerat speciellt noga vad man vill att föreläsningen ska handla om även om jag förstår att den bör ha en koppling till klimatet. Givetvis finns en del att hämta från min bok Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras? Ändå känner jag mig nu villrådig i vad jag på ett kort och koncist sätt bör ta upp för att beskriva Klimatkarusellen på ett så begripligt och enkelt sätt som möjligt inför publik. Sedan boken blev klar har jag fortsatt att gräva, läsa och försöka förstå med resultatet att jag har blivit än mer skeptisk mot de klimatlarm vi dagligen tvingas ta del av. Föreläsningspubliken är diversifierad. Jag har fått förfrågningar från kvinnliga toppchefer, kvinnor på seniorboende, bönder, Rotaryklubbar, avfallsbolag, näringslivstoppar och från människor som vill gå samman för att diskutera hur allt kunde gå så snett. På lite sikt borde man satsa på öppna föreläsningar som en tydlig motvikt till medias indoktrinering.

Vad är då vettigt att prata om? Huvudfrågan som sysselsätter allt fler är om världens befolkning obekymrat kan fortsätta att bränna fossilt kol eller om vi med alla medel ska försöka minska vad som numera kallas vårt ”Carbon footprint”. För att besvara den frågan har jag identifierat 8 viktiga frågeställningar som man bör ha koll på.

Den första, Fråga 1 handlar om koldioxidhypotesens trovärdighet och är definitivt skåpmat för alla här på Klimatupplysningen. Jag berör den ändå i dagens inlägg eftersom jag inte riktigt hunnit klart med Fråga 2 som är betydligt mer kontroversiell och svårare att greppa. Den handlar om hur stor andel av ökningen från 280 till 400 ppm som beror på mänsklig aktivitet. Jag har förstått att de flesta tydligen tycks överens med IPCC om att hela ökningen beror på oss människor. Varken jag eller min vän Leif Åsbrink (tekn Dr. i molekylfysik), som jag tagit hjälp av tidigare, kommer till den slutsatsen. Mer om detta i mitt nästa inlägg här på KU.

Det kan ju inte ha undgått någon var Rockström, Greta med flera står i klimatfrågan. Skulle de få sin vilja fram måste vi omedelbart stänga all fossilkraft och nästan förbjuda all bilism. Det skulle kräva ett odemokratiskt statsskick. I en förlängning förespeglas drakoniska åtgärder, kanske rentav vapenmakt. Att man faktiskt kan se miljöfascistiska röster argumentera för detta ger mig rysningar över hela kroppen och är för mig det huvudsakliga skälet till att försöka förstå om det överhuvudtaget finns något fog för larmen. Min slutsats hittills är att det inte är någon ko på isen. Det stora flertalet beslutsfattare vågar ingenting annat än att bara spela med i klimatfarsen. Men varför ska det då vara så svårt att få en mer rättvisande bild av klimatet och vår eventuella påverkan?

Kanske beror det på att det handlar om ett okänt antal cykler som med- och motverkar varandra med olika amplituder. Några av dessa klimatcykler har vi listat ut, men långt ifrån alla. Dessutom är klimatvetenskapen en ung vetenskap. Vårt förstånd är alltså inte gammalt. De unga som växer upp idag saknar perspektiv på tiden och på frågan. Hoten om global uppvärmning uppstod precis bakom hörnet.

Skolexemplet är att studera en enkel/ren sinusvåg. Helheten representeras av en hel cykel. Om man går in och studerar en begränsad del av denna cykel, så varierar resultatet av analysen beroende på var man observerar. Visst är det ett problem att vissa cykler sträcker sig 100 000 år i tid… Vi definierar klimat som väder under minst 30 år, likväl får många skrämselhicka när den globala medeltemperaturen stiger med ett värde (väl inom felmarginalen) under några år i rad. Man glömmer helt bort att det enda vettiga sättet att utvärdera hur klimatet faktiskt har förändrats är genom glidande medelvärden under längre tidsperiod.

Beror då den lilla klimatförändring som vi med hjälp av satelliter har kunnat uppmäta på 0,11 grader Celsius per decennium under de senaste 40 åren på en ökad mängd koldioxid i atmosfären? Kanske det rent av är så att den ökade halten av koldioxiden i atmosfären inte har någon nämnvärd betydelse för temperaturen? Är koldioxidhalten i atmosfären temperaturberoende, dvs. ökar halten koldioxid i atmosfären genom termisk avgasning när temperaturen ökar? Och vilken roll spelar i så fall detta temperaturberoende för Keelingkurvan? Kan man vara säker på att det enbart är de mänskliga utsläppen som utgör ökningen från 280 ppm till 400 ppm (min Fråga 2.)  Återkommer till frågan i mitt nästa inlägg.

IPCC et al. väljer ett extremt kort och nästan försumbart tidsförlopp i klimatcykeln. Det satsas enorma resurser för att möta ett scenario där vår planet jorden blir några grader varmare. Alternativet, dvs. att samma planet jorden blir några grader kallare satsas det ingenting på. Alla förutsätter helt iskallt att koldioxidhypotesen stämmer. Den första frågan är därför: Är inte detta en mycket förhastad slutsats?

Trots att många idag utgår från att koldioxidhypotesen, som FN genom IPCC driver, är sann kan det vara värt att påminna om på vilket sätt hypotesen har växt fram.   

Jag tror att nästan alla som accepterar växthuseffekten som förklaringsmodell till varför det går att leva på planeten jorden också känner till att växthuseffekten på jorden till största delen är naturlig – atmosfären har innehållit växthusgaser så länge den funnits. I skolan fick vi lära oss att den naturliga växthuseffekten leder till en uppvärmning som gör att medeltemperaturen vid jordytan är +14° grader istället för -19°. Utan växthuseffekten inget liv på jorden.

Men sedan 80-talet tror nu plötsligt så gott som alla att vi människor är på väg att förstärka växthuseffekten, främst genom utsläpp av koldioxid i samband med avskogning och användning av fossila bränslen. Dessa utsläpp anses vara huvudorsak till senare decenniers globala uppvärmning. När man i dagligt tal förklarar den pågående uppvärmningen som ”ett resultat av växthuseffekten” menar man alltså egentligen att den beror på en av människan orsakad förstärkning av den redan befintliga växthuseffekten. Jag är inte säker på att alla fullt ut förstår att oron för klimatet grundar sig på uppfattningen om att det finns en förstärkning. Finns den eller finns den inte?

Solljuset utgörs till stor del av strålning på våglängder där jordens atmosfär är genomskinlig. För den långvågigare värmestrålningen från jordytan är atmosfären däremot bara delvis genomskinlig. Det mesta av värmestrålningen fångas upp av vattenånga, koldioxid och andra växthusgaser, allt enligt teorin om växthuseffekten. Det finns också andra förklaringsmodeller men jag håller mig till det jag fick lära mig i skolan.

När man pratar om att de mänskliga utsläppen av koldioxiden skulle förstärka växthuseffekten så är det bra att ha klart för sig att dessa ”extra utsläpp” av koldioxid står för i storleksordningen  5 procent av den totala omsättningen av koldioxid i atmosfären.  Ändå tror alltså de allra flesta att de mänskliga utsläppen av koldioxiden är kontrollknappen för hur temperaturen utvecklar sig.

I min bok Klimatkarusellen har jag försökt att sammanfatta hur hypotesen växte fram och vilka missar man gjorde på 1800-talet.

Under 1930-talet genomförde fysiker experimentella studier av koldioxidens bidrag till atmosfärens absorption av infrarött ljus. De drog slutsatsen att koldioxidens eventuella växthuseffekt måste vara försumbart liten jämfört med vattenångans. Precis som Gösta Pettersson poängterar i sin bok Falskt Alarm är denna slutsats högst rimlig med tanke på att vattenånga är cirka 5 gånger effektivare än koldioxid som värmeabsorberande växthusgas och föreligger i upp till 50 gånger högre koncentration i de lägre luftlagren.

Mot bakgrund av dessa resultat ebbade forskarnas intresse för koldioxidens klimatpåverkan ut för några decennier. Den återuppväcktes inte förrän rädslan för en annalkande istid började ge med sig mot slutet av 70-talet då man trodde att användningen av fossila bränslen skulle leda oss in i nästa istid. Nu var det istället en global uppvärmning på agendan och många var dem som snabbt ändrade fokus. På åttiotalet utvecklade klimatologerna modellstudier av väderlekens utveckling på lång sikt. Därmed ansåg de sig också kunna beräkna hur utsläppen av fossil koldioxid påverkar det framtida klimatet. Studierna ledde i princip till samma slutsats som på 1930-talet dvs. att koldioxidens växthuseffekt är relativt liten, men ändå skulle kunna leda till kraftigt förhöjda temperaturer om det finns förstärkande återkopplingseffekter.

Det anordnades en rad konferenser runt om i världen, ungefär på samma sätt som när världen fruktade ökenutbredningen, och alarmisternas budskap anammades av miljörörelser runt om i världen. I snabb takt ökade antalet forskare och miljövänner som övertygades om att de faktiskt pågår en uppvärmning förorsakad av människans användning av fossila bränslen. Efter fyra decennier med en svag avkylning steg temperaturen något samtidigt som koldioxidhalten i atmosfären ökade.

Uppfattningen att det finns förstärkande återkopplingseffekter vann politiskt gehör och kom att stödjas av mycket inflytelserika politiker runt om i världen, däribland Al Gore.

När NASA- forskaren James Hansen, (till sina kollegors stora förskräckelse), i ett vittnesmål för senaten uttalade att det fanns ”a strong cause and effect relationshiop between the current climate and human alteration of the atmosphere” inleddes en ny era av klimatalarmism. Hansens klimatmodell förutsåg en global temperaturökning på 0,45 grader Celsius från 1988 till 1997 på grund av förbränning av kol, olja och naturgas. I verkligheten ökade temperaturen under samma tidsperiod med mellan 0,1 och 0,15 grader Celsius. James Hansen kompletterade sitt vetenskapliga vittnesmål till senaten med konkreta politiska råd. Härmed trädde koldioxidhypotesen på allvar in på den vetenskapliga och politiska scenen.  Dåvarande premiärminister Margaret Thatcher bidrog i september 1988 aktivt till politiseringen av klimatforskningen genom ett tal i the Royal Society.

Men hur kunde då James Hansen komma fram till uppskattningen om förstärkande återkopplingseffekter som satte snurr på frågan om global uppvärmning? 

James Hansen utvecklade under 1980-talet den första moderna klimatmodellen (eller flera modeller). Den baserades på liknande ekvationer och allmänna strömningsmodeller som forskare använt redan i början av 1900-talet för att härleda endimensionella ekvationer för värmestrålning från jordytan till rymden i närvaro av växthusgaser.

Det var genom dessa modeller som Hansen kom fram till att koldioxidens direkta växthuseffekt medför att jordens globala årsmedeltemperatur kan förväntas öka med ungefär 1˚C vid en fördubbling av luftens koldioxidhalt (oavsett vad ökningen nu beror på). Denna skattning är inte bevisad men är ändå allmänt accepterad och ligger till grund för de parametervärden som klimatmodeller normalt använder för att beskriva den direkta växthuseffektens styrka.

Gösta Pettersson noterar i sin bok Falskt Alarm att under perioden 1975–2000 steg luftens koldioxidhalt från 330 ppm till 370 ppm. dvs. ökade 1,12 gånger vilket är bra mycket mindre än en fördubbling. Samtidigt steg den globala yttemperaturen 0,5 ˚C, ungefär fyra gånger mer än vad koldioxidens direkta växthuseffekt kan medföra enligt de fysikaliska samband Hansen utvärderat. Det har fått skeptiker att dra slutsatsen att växthuseffekten endast kan svara för en ringa del av den observerade uppvärmningen.

Men Hansen själv hävdade att hans modell visade att växthuseffekten svarat för större delen av 1900-talets uppvärmning och dessutom förutsade att vi står inför en katastrofal global uppvärmning på grund av utsläppen av antropogen koldioxid.

Modellförutsägelserna om en kraftig framtida global uppvärmning hade Hansen fått fram genom att foga ytterligare en central hypotes till det alarmistiska budskapet: Koldioxidens växthuseffekt förstärks genom en kraftig positiv återkoppling. Den direkta växthuseffekten anses leda till en temperaturhöjning som flerfaldigas genom att minska mängden avkylande moln eller genom att öka luftens halt av vattenånga som är den väsentligaste växthusgasen. Om jag nu har förstått rätt så skulle detta bero på en ökad halt av koldioxid i atmosfären. Men hur kom man då på det där med en förstärkning av växthuseffekten?

Förstärkningsfaktorn för den påstådda återkopplingen valde Hansen på sådant sätt att modellerna kunde framställa det sena 1900-talets globala uppvärmning som en huvudsaklig följd av växthuseffekten. Det ger ännu ett exempel på hur en forskare låtit sig styras av sina förväntningar eller som Judith Curry uttrycker det: ”You find what you shine at”.  Hansen vägrade att godtaga de resultat som föreskrevs av modellens fysikaliskt belagda parametervärden. I stället tvingade han modellen att ge det svar han själv vill ha genom att lägga in en subjektivt vald förstärkningsfaktor. Hansen visste vilket svar han ville ha och såg till att han fick det. Konstruktörerna av samtliga IPCC-stödda klimatmodeller har gått i Hansens fotspår.

De flesta som läser på klimatupplysningen känner till denna historia som Gösta Pettersson och flera med honom har beskrivit så väl. Historien tål dock att upprepas för den kommer sannolikt att bli föremål för många sociologiska studier i framtiden. Frågan man kommer att ställa sig är givetvis hur så många människor på så lösa grunder kunde låta sig övertygas om att koldioxiden, som förekommer i näst intill obefintlig mängd i atmosfären och som i grunden är en livsnödvändig gas för fotosyntesen och allt liv på vår planet, samtidigt kan få katastrofala följder i en något högre koncentration på samma planet. Det mest häpnadsväckande är att forskare inte lägger mer krut på att falsifiera hypotesen om den nu inte redan är falsifierad ur ett vetenskapligt perspektiv. Är den det eller är den det inte?

Jag har i min bok diskuterat hur man kan se på korrelationen mellan koldioxid i atmosfären och temperatur. Värt att känna till för alla som inte är så insatta i ämnet kemi är också ”Le Chantiers princip”. Med denna princip i bakhuvudet blir den naturliga utgångspunkten att man måste ha bra på fötterna för att kunna övertyga om att den kan finnas en förstärkningsmekanism. Även denna viktiga princip går att läsa om i boken Falskt Alarm. Jag har redan undervisat min dotter Märtha 12 år om naturens överväldigande försvagningsmekanismer och jag ska kort försöka sammanfatta vad det handlar om med utgångspunkt i Gösta Petterssons beskrivning. James Hansens teorier såväl som hela koldioxidhypotensen med dess förstärkningsmekanismer ter sig mycket långsökta. Frågan är då hur ofta man egentligen påträffar positiva återkopplingar i naturen?

Le Chateliers princip säger att ändringar av variabler som påverkar en reaktion i jämvikt leder till ett gensvar som motverkar variabeländringarna. Ökar man till exempel koncentrationen av ett ämne, så påskyndar detta enligt massverkans lag alla reaktioner som förbrukar ämnet och motverkar därigenom koncentrationsökningen. Ökar man temperaturen, så kommer jämvikten att förskjutas åt det håll som leder till förbrukning av värme. Inom kemin påträffar man så gott som enbart exempel på sådan stabiliserande negativ återkoppling. I vidare bemärkelse säger Le Chateliers princip att naturen har en tendens att motverka alla försök att påverka dess tillstånd. Denna negativa återkoppling är en självklar följd av att naturen spontant tenderar att anta ett så stabilt energitillstånd som möjligt. Processerna som bestämmer väder och vind bestäms av negativa återkopplingar enligt Le Chateliers princip. Solens uppvärmning av land och hav motverkas av att värmen transporteras bort genom ledning, strålning och konvektion. Dessutom ökar avdunstningen av vatten, vilket likaså förbrukar värme. Den senare värmeförbrukningen måste rimligen vara mera betydelsefull än det värmetillskott den ökade luftfuktigheten skulle kunna ge på grund av växthuseffekten. Annars skulle jordens oceaner ha avdunstat för länge sedan.

Därför verkar det orimligt att tro att koldioxidens växthuseffekt ska kunna förstärkas av en positiv återkoppling som förmedlas av vattenavdunstning. Bekräftas inte denna slutsats av satellitmätningar?

År 2012 redogjorde fysikern Clive Best en analys av temperatur- och fuktighetsförhållandena vid 5 500 globalt spridda meteorologiska mätstationer. Han fann att vattenångans effekt på temperaturutvecklingen svarar mot en negativ återkoppling. Det är också vad man skulle förvänta sig enligt Le Chateliers princip. Meteorologiska data visar att höga temperaturer genomsnittligt är förenade med mindre molnighet. Denna korrelation har anförts som belägg för att koldioxidens växthuseffekt förstärks av en positiv återkoppling förmedlad av temperaturens effekt på mängden avkylande moln. Korrelationen förblir dock tvetydig så länge man inte har kunnat fastställa orsakssambanden. Är det värmen som får moln att försvinna (positiv återkoppling), eller är det frånvaron av moln som gör att det blir varmt?

Under år 2012 har astrofysiker, geografer och miljöforskare presenterat data som stöder det senare alternativet, dvs. som visar att återkopplingen i själva verket är negativ. Snö och is ökar jordens reflektionsförmåga och sänker därigenom den strålningsbalanserande temperaturen. Isbildning brukar därför anföras som ett tydligt exempel på att sjunkande temperaturer kan förstärkas genom positiv återkoppling. I själva verket bestäms energetiken för isbildning av ett stort antal faktorer, där den mest omedelbara ger ett typiskt exempel på stark negativ återkoppling enligt Le Chateliers princip.

När vatten fryser till is frigörs nämligen osedvanligt mycket värme, närmare bestämt så mycket att den skulle kunna upphetta samma mängd vatten från 0 till 80 ˚C. Vinterns temperatursänkning motverkas därför mycket kraftigt av den värme som frigörs genom isbildning. Vårvärmens ankomst till nordliga nejder motverkas analogt av att avsmältningen av is- och snötäcken förbrukar enorma mängder värmeenergi. Det är först när avsmältningen med dess negativ återkoppling avslutats som den ökade solinstrålningen kan nyttjas fullt ut för att värma mark, vatten och luft. Det är svårt att hitta tydliga exempel på positiv återkoppling i naturen.

Alarmisternas hypotes att växthuseffekten kraftigt förstärks genom positiv återkoppling strider mot Le Chateliers princip, vilken återspeglar grundläggande termodynamiska samband. Jag anser att vi i skolan bör lägga betydligt större vikt vid att lära ut dessa samband och föra en diskussion om hur de hänger ihop med klimatalarmismen idag. 

Min slutsats när det gäller Fråga 1 är alltså att det finns mycket goda skäl att betrakta den kända koldioxidhypotesen med stor skepsis. All vetenskap är provisorisk till dess man finner en bättre förklaring (falsifikation).

Nedan bifogas listan på fråga 3-8 (den kontroversiellt fråga 2 har jag redan nämnt). Tar tacksamt emot värdefull input till dessa frågor till elsa@klimatkarusellen.se

3. Är den uppvärmnings som vi har sett sedan industrialiseringen tog fart utan motstycke?
4. Vad ska vi tro om uppvärmningen fram till 2100? Hur känsligt är klimatet?
5. Varför stämmer inte satellitmätning mot modellerna? Hur väl stämmer temperaturmätningar vid marken och varför? Hur väl stämmer modeller i andra sammanhang (koldioxidupptag och utrotningshotade arter i naturen)
6. Är uppvärmningen sedan 1850 skadlig (oavsett vad den nu beror på)? Vilka konsekvenser har vi sett?
7. Har vi råd att försöka reducera utsläppen? Fokus på energisystemet och konsekvenser av hur det hanteras idag med mål om fossilfrihet?
8. Hur låg koldioxidhalt i atmosfären tål vi egentligen för att klara matförsörjningen för 10 mdr människor? Finns det ett optimalt värde utifrån ett försörjningsperspektiv? Här ska jag försöka få kontakt med Craig Idso

Övrig information om föreläsningar kommer att finnas på hemsidan klimatkarusellen

Jag kommer snart att stänga webshoppen på hemsidan för bokförsäljning men kör ”kampanj” med jämna intervall för att kunna skicka ut böcker till en lägre pris. Boken Klimatkarusellen kan alltid köpas via Bokus

Elsa Widding

Dela detta inlägg

42 reaktion på “Viktiga frågor inom klimatpedagogiken

  1. 1
    Ulf

    Tron är det viktiga inte koldioxidutsläppen. Vi har inte med vetenskap att göra utan det handlar enbart om religion. Att då försöka bemöta detta med rationella vetenskapliga argument är åtminstone kortsiktigt lönlöst. Här måste annat till.

    Kortsiktigt får man acceptera att religionen finns och argumentera utifrån att koldioxiden kan antas vara farlig.

    Eftersom Kina m fl kommer kraftigt öka sina utsläpp så kommer vi veta om 10 år hur farlig koldioxiden är. Vad EU och USA gör under tiden kan inte påverka nämnvärt. Så låt oss därför föreslå att ”ställa om” inom rimlighetens gränser. Vi kan ändå inte i Parisavtalet hindra länder som Kina att släppa ut så varför ska vi klä oss i helt onödiga tagelskjortor?

    Har tidigare försökt ta en rationell diskussion med klimathotare helt meningslöst.

    Kinahotet däremot biter. Det är nämligen ett faktum som inte ens religiösa kan förneka efter att kollat på Parisavtalet.

  2. 2
    ThomasJ

    Har sagt detta flertal gånger under flertal år:
    ‘Klimatfrågan/-hotet’ handlar om världshistoriens allra största/värsta mest kostsamma och samhällsletala BEDRÄGERI, Punto e Basta !

    Mvh/TJ

  3. 3
    Johan Tisell

    Tack Elsa!

    Jag ”bytte sida” 2003 tror jag. P_O Eriksson på Sandvik skrev i SvD om att tipping points är osannolika, för då skulle de redan inträffat under jordens historia. I stället, pss som du skriver, är negativa och stabiliserande återkopplingar mer troliga.

  4. 4
    Lasse

    #2 Thomasj
    Helt rätt men kanske en alltför kort föreläsning för att fängsla en publik.
    Tony Heller visar något i en video som kanske Elsa kan ta upp vidare.
    https://www.youtube.com/watch?v=8455KEDitpU
    Klimatalarmen bygger på en skör grund baserad på de periodiciteter som ger trender om rätt startdatum väljs.
    En enda alarmistisk sida med samlad falsk information. Tydligare kan det inte göras.
    Tony Heller har ett flöde av information som kopplar tillbaka alarmen till andra historiska väderhändelser.
    Men för mig räcker det med ett diagram och lite funderingar kring det.
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.143989.1548428766!/image/allsack_1983-lastyear.jpg_gen/derivatives/Original_1256px/image/allsack_1983-lastyear.jpg

  5. 5
    Ann lh

    Elsa! Klimatpedagogiken ÄR i goda händer, känns gott! Tack!
    Det finns en i mitt tycke underbar liten video, som piggar upp när man är i behov av det. Det är när William Happer får en av de tyngsta utmärkelserna man kan få i branschen, Frederick Seitz Memorial Award. Tre giganter Sietz, Singer och Happer spelar här huvudrollen mot bakgrund av The Mad Climateland inspirerad av Alice i underlandet.
    https://www.heartland.org/multimedia/videos/dr-william-happer-phd-keynote-3-iccc10
    Humor, värme och djupt allvar! Inspirerande.
    Fred Singer & Dennis Avery´s ”Unstoppable Global Warming every 1,500 years” ger dessutom bland mycket annat inblick i alla dessa cykler som Du brottas med. En bok från 2007, som gett mej enormt mycket och sannolikt håller än i dag.

  6. 7
    Sten Kaijser

    Hej Elsa,

    jag tror att det i de flesta sammanhang är bra att, som du gör i boken, inleda personligt. Det jag sa i mattebyn om att ”folk blir förvånade” över att du/jag inte stämmer med bilden av en klimatskeptiker tror jag är bra att ha med. Också detta om att ”alla goda” är väldigt rädda för klimatförändringar och att det bara är ”de onda” som ifrågasätter tror jag är bra i en inledning. Med den där passusen om att alla vill ju vara med ”de goda”.

    Sedan tar man upp anledningen till att man själv kom att ifrågasätta någon speciell punkt i budskapet. Efter det tar man upp ett par saker som förstärkte tvekan.

    Sedan kan man börja ta upp fakta.

    Jag tycker absolut att du ska ha med Chateliers princip i en föreläsning eller ett föredrag. Om jag ”får ha en synpunkt på innehållet” så tycker jag att det faktum att 72% av jordytan täcks av hav och att de översta 4 meterna av haven har samma värmekapacitet som hela atmosfären ska vara med.

    Syftet med att ha med dessa fakta är att de ger klimatsystemet en tröghet som omöjliggör en alltför snabb förändring, mot varmare eller kallare.

    En avslutning som jag gärna skulle ha med är ”lite ödmjukt medge” att jag , lika lite som någon annan vet vilket klimat vi kommer att få i framtiden, men att jag hoppas att IPCC har åtminstone lite rätt. Jag fruktar nämligen en avkylning mer än en långsam fortsatt uppvärmning.

  7. 8
    tolou

    Kolcykeln

    Ett återkommande tema är ju var koldioxiden kommer ifrån.
    Beror ökningen av halterna på människans utsläpp eller finns den naturliga källor?

    Likaså köttkonsumtionen och Amazonas(världens lungor).

    Att köttproduktion get ca 15% av usläppen verkar bero på hur man räknar. Eftersom man bara kan räkna fossilt tillskott kan ju inte de direkt utsläppen räknas(från djurens matsmältning) då de bara kommer från det kol i fodret som de äter. Skulle de vara gräsbetande djur tillförs inget kol alls. Snarare är det koldioxid från produktionen av fodret som kan innhålla fossila inslag från jordbruksmaskiner, men det gäller ju även om marken skulle nyttjas för spannmål till matproduktion. Så på marginalen kan det faktiskt inte vara någon avgörande skillnad.

    Och att Amazonas regnskogar skulle vara helt avgörande för t.ex syreproduktion och en betydande kolsänka stämmer inte heller utan i regnskogarna är jorden ytterligt utarmad och knappt inget kol binds i jorden. Det innebär även att inget syre frigörs utan i princip allt syre som produceras tas upp igen i förmultningen när koldioxiden återgår till luften. Denna koldioxid som sedan sugs tillbaks i kretsloppet vid fotosyntesen. Istället är det i världshaven(bl.a plankton) och biosfären i övrigt som syre produceras och kolet kan bindas ordentligt.

    Kan man få till en tydligare debatt här så skulle kanske inte fler gå på denna mina, och må dåligt kanske i onödan.

  8. 9
    latoba

    Tack Elsa för ditt utmärkta inlägg. Jag hoppas satt alla som tar del av innehållet på den här bloggen och många, många andra har läst din bok. I veckan pågår Bokmässan i Göteborg och jag vet ingen som skulle platsa bättre där än du.
    I dagens SvD får boken ”Den obeboeliga planeten. Livet efter uppvärmningen” av David Walalce- Wells tre hela sidor skrivna av SvD:s överste klimatalarmist Peter Alestig, https://www.svd.se/klimatforskningen-inte-beskriven-pa-ett-arligt-satt. Han ska för resten intervjua författaren på Bokmässan.

  9. 10
    Lars Cornell

    FN får hård intern kritik för att inte leva som man lär. FN sysselsätter omkring 44 000 anställda i över 60 länder, och enligt egna siffror orsakade verksamheten utsläpp på 1,86 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2017. Det motsvarar ett avtryck som är större än vissa medlemsländer, som exempelvis Malta och Liberia.

    I fjol avgick FN:s miljöchef, norrmannen Erik Solheim, som ledare för miljöprogrammet Unep. Under sina första 22 månader på posten hade rest för motsvarande drygt 4,3 miljoner kronor.

  10. 13
    Björn

    All heder åt dig Elsa i ditt engagemang i denna svåra fråga som rör klimatet. Teoretiskt är den mycket komplex, vilket inte framgår i debatten. Hela frågan har reducerats till en enda faktor, nämligen antropogen CO2. Alla som inte håller med om orsaken till den uppvärmning som har varit, ”ignorerar forskningen”, men det finns ju andra hypoteser som verkar vara mera trovärdiga än AGW. På vilket sätt är ”ignoreringen av denna forskning” mer trovärdig? Man kan påstå att klimatforskarna tveklöst ”ignorerar” solforskarna, vilka om några borde inkluderas i klimatforskningen. Det går helt enkelt inte att förstå klimatsystemet utan att förstå vad ett variabelt spektralt innehåll i solen betyder över tid. Satellitobservationer avslöjar mer och mer hur denna variabla stjärnas emission av både elektromagnetisk strålning och utkast av protoner och elektroner, påverkar på många plan, vår jord och dess magnetiska fält.

    Det du nämner om Le Chateliers princip är intressant vars fenomen kan ha samma orsak som tröghet, vars gemensam nämnare kan vara, alltså på partikelnivå, Higgs boson. Materien motsätter sig förändringar, där man nu tror sig veta att det är just Higgs boson som förmedlar fenomenet massa.

    I övrigt är det också en stor pedagogisk uppgift att upplysa på ett objektivt sätt vad det egentligen handlar om. Det som nu händer med demonstrationer och demonisering av andra forskare som försöker komma till tals, är så långt bort från sans, objektivitet, rationalitet och intellektualisering, man kan komma. Men till slut är det ändå med lugn, logik, eftertanke och saklighet, som man kan hitta en framkomlig väg till ett auditorium av åhörare.

    Studium och erfarenheter från solfläcksminimum 2008: https://wattsupwiththat.com/2010/12/22/sorces-solar-spectral-surprise-uv-declined-tsi-constant/

  11. 14
    Ingemar Nordin

    Tack Elsa!

    Inlägget är ett bra underlag för en föreläsning. Jag tror att många, liksom jag, uppskattar din historiska rekapitulation av James Hanssons insats som klimatalarmismens fader. Och hur totalt fel hans prognos var. – Men det sistnämnda är ju regel snarare än undantag bland alarmisterna och i sann ovetenskaplig anda så ignorerar de alla falsifikationer.

    All seriös klimatvetenskap idag är dock ödmjuk inför det faktum att de totalt överskattat förstärkningseffekten av ökad H2O i atmosfären. Så vitt jag förstår så finns det inte någon riktig teoretisk grund för ett sådant antagande. Att de värdelösa klimatmodellerna inkluderar det är verkligen inget hållbart argument.

    ELLER så kan man gå All IN på det pseudovetenskapliga spåret och skrota alla historiska observationer och ersätta dem med modellkörningar. https://notalotofpeopleknowthat.wordpress.com/2019/09/20/delingpole-environment-canada-airbrushes-100-years-of-inconvenient-climate-data-out-of-history/ Detta skulle säkerställa att modelldata stämmer med modelldata. Lika säkert som att 2+2=4. Men någon falsifierbar/testbar vetenskap är det förstås inte.

  12. 15
    Daniel Wiklund

    0T. Just nu på Text-tv finns Greta med på två av fyra huvudrubriker. Hon och FN-s generalsekreterare ska inleda FN-s klimattoppmöte. Vilken tur att Greta råkade vara i USA just nu. Man får också veta att Greta är större än Trump på instagram, om hon är större än Stefan L förtäljer inte historien. Det är märkligt att okunskap ska premieras när det gäller klimatet. Tänk om Elsa som är så kunnig i klimatfrågor blivit inbjuden att tala på klimattoppmöte.

  13. 16
    Gunnar Strandell

    Utmärkt inlägg Elsa!
    Citat”
    ” Vi definierar klimat som väder under minst 30 år, likväl får många skrämselhicka när den globala medeltemperaturen stiger med ett värde (väl inom felmarginalen) under några år i rad. ”

    Det är värre än så. Medlemmar i vinterns projekt på den infrusna isbrytaren lovar att leverera fakta om klimatförändringarna med kommentaren: – Det här är första gången i världshistorien som dessa mätningar görs och förhållanden i Arktis påverkar hela jordens klimat.

    Det är bara i pseudovetenskap som mätningar på ett isflak under en vinter kan ge svar på hur klimatet förändras. :-(

  14. 18
    Nils

    Om jag fick chansen att stå upp och prata inför okända

    Börja med hur viktigt det är man kan fråga sätta och att vetenskap bygger konstruktiv kritik, skulle ta bohr einstein debatten

    Sedan börja med enkla och intressanta. Första havs nivå sänkningen i Stockholm, på frågan om skall köpa sjö tomt eller ej. Prata om det som ligger folk närmast och kan själva validera.

    Sedan skulle jag visa det intressanta faktum att Maldiverna ligger minus 60 under tänkt havsnivå.

    Sedan skulle jag prata om att haven är jätte viktiga och producerar hälften av all fotosyntes.

    Jag skulle avsluta med bjorn lomborg​ tankar kring kapital förstörande.

    Mins slut kläm skulle vara hur viktigt det är öppet kunna diskutera för kunna göra tätt beslut. Och ett passade citat från serien tjernobyl.

  15. 19
    Lena Krantz

    Jag har aldrig hållit ett tal om klimatet men dock diskuterat en del i olika sammanhang. Det enda jag vill komma med här är ett konstaterande att de flesta vet väldigt lite om vetenskapen bakom alarmen. De vet egentligen ingenting utom vagt vad Johan Rockström har sagt i något TV inslag.
    Det kan ändå vara bra att ha med sig. De du står inför vet väldigt lite.

  16. 21
    PK

    Har precis avslutat Klimatkarusellen som är en bok alla borde läsa. Inte minst visar Elsa på hur vetenskap borde bedrivas för att driva kunskapen framåt. FNs ståndpunkt att stoppa in beställda undersökningar i fastställda modeller är ett forskningsbedrägeri som ger uteslutningar på alla kända universitet. Att slutrapporten sen friseras av personer utanför forskningen ger inte mer legitimitet. Jag har under större delen av mitt liv funderat över hur masshysterin i Tyskland kunde ge upphov till allt stöd Hitler fick. Men nu ser vi samma mönster igen. Förnekelse och rädsla är två ingredienser än en gång. Sverige med sin tro på makten är en bra grogrund för alarmister. Svin- och fågelinfluensa har redan visat hur snabbt det kan spåra ur. MSBs försiktigt kritiska rapport av MSM från 2008 visar på ett par ingredienser i medias tokiga rapportering.

    https://rib.msb.se/filer/pdf/24797.pdf

  17. 22
    Bengt Abelsson

    En viktig punkt är den föreslagna botens otillräcklighet.

    Jag vill postulera att ett modernt välfärdssamhälle förutsätter stabil och tillförlitlig (el)energiförsörjning 24/7 med en mycket låg sannolikhet för långa avbrott.

    Vind och solkraft uppfyller inte dessa krav och är därför inte förenliga med ett välfärdssamhälle.

    Bevis: Tyskland. Trots mångmiljardsatsningar på sol och vind kan de fossila energiflödena inte stängas.

  18. 23
    tty

    Ett tips om ett mycket bra pedagogiskt verktyg. Här finns en version av MODTRAN som beräknar IR-flödet genom atmosfären vid oilka förutsättningar:

    http://lorelei.uchicago.edu/modtran/

    Några förslag till demonstrationer:

    Ändra CO2 halten till 0 och se hur mycket det ökar IR-flödet (minskar växthuseffekten)
    Sätt CO2 halten till 20 ppm (5% av 400) och se att dessa första 5% svarar för 50% av effekten.
    Gör om det med 400 och 420 ppm och se den näst intill obefintliga ökningen.
    Fördubbla till 800 ppm och se den fortfarande minimala effekten.

    Gör om samma tempon med ”Water vapor index” istället, d v s nolla och fördubbla till 2 för att se hur totalt dominerande vattenångans växthuseffekt är.

    Nolla vattenångan och höj istället CO2-halten tills du återställt växthuseffekten till samma nivå (tips det behövs ungefär 999 000 ppm (99,9 %) koldioxid i atmosfären).

    För de som är skeptiska till datormodeller bör nämnas att MODTRAN är mycket väl valderad. Programpaketet är egentligen framtaget för militära tillämpningar, alltså för att beräkna IR-målsökares och andra IR-baserade sensorers prestanda vid olika våglängder och under olika förhållanden, och bygger på noggranna mätningar av varje enskild absorptionslinjes egenskaper.

    Det går att göra mera. Genom att sätta höjd till 0, och ”looking upwards” kan man t ex lätt av strålningstemperaturen se att utom i det s k ”fönstret” så kommer den berömda ”återstrålningen” från så marknära skikt att temperaturen är identisk med marktemperaturen. Nollar man vattenångan i det läget så ser man ännu tydligare hur helt dominerande vattenångan är. Då är det plötsligt yttre rymden med 3 grader K strålningstemperatur som dominerar.

    Nackdelen med MODTRAN är att det kräver vissa insikter i hur strålningsfysiken fungerar, men finns den så är det ett mycket bra verktyg.

  19. 24
    tty

    #18

    ”Sedan skulle jag prata om att haven är jätte viktiga och producerar hälften av all fotosyntes.”

    Jag skulle däremot tala om att i motsats till vad alla tror är fotosyntesen i stort sett betydelselös för syrehalten i atmosfären annat än på extremt lång sikt. Syret i atmosfären har byggts upp under ca 2 miljarder år genom att kol bundits i jordskorpan. Det är bara en ytterst liten del av det organiska material som produceras genom fotosyntes som inte snabbt omsätts. De enda delarna av havet som ger något nettotillskott av syre i atmosfären är faktiskt syrefria, döda bottnar, där det organska materialet blir liggande utan att brytas ned, och det finns inte mycket sådana in det nutida ishusklimatet (Svarta Havet är ett markant undantag).

  20. 25
    tty

    ”3. Är den uppvärmnings som vi har sett sedan industrialiseringen tog fart utan motstycke?”

    Inte alls, det har förekommit många mycket större och snabbare klimatomslag, t ex för 8200 och 11600 år sedan. Så pass små och korta variationer som knappt en grad över 150 år är nog överhuvud taget inte synliga i de flesta proxyserier, så det vill till mycket gynnsamma omständigheter för att vi skall kunna urskilja det. Här är en bra bild (GISP2 iskärnan, Grönland):

    https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/57/Greenland_Gisp2_Temperature.svg/800px-Greenland_Gisp2_Temperature.svg.png

    Och samma kärna för en längre period (observera skaländringen, här ser Holocen väldigt stabil ut):

    https://www.researchgate.net/profile/Benjamin_Abbott2/publication/313850820/figure/fig1/AS:463839016820740@1487599247331/Central-Greenland-temperature-in-the-last-49-000-years-from-the-GISP2-ice-core-record.png

    Omslagen är alltså ännu mycket större och snabbare under istider. Och kom ihåg att iskärnor är de enda proxies som ger någorlunda säkra temperaturuppgifter på årsbasis (och faktiskt inte ens de när man kommer några tiotal tusen år bakåt p g a diffusion).

  21. 26
    tty

    ”Hur väl stämmer modeller i andra sammanhang (koldioxidupptag och utrotningshotade arter i naturen)”

    För utrotningshotade arter kan demografiska modeller ge en viss ledning för hur hotad en art är och hur stor population som krävs för långsiktig överlevnad, men osäkerheten är stor eftersom man vanligen inte har särskilt bra data.

    När det gäller hur många arter som kan förväntas dö ut kan jag inte se hur man överhuvud taget kan modellera det. Utdöende beror nästan alltid på en eller flera av tre faktorer:

    1. Biotopförstöring (oftast p g a jordbruk eller skogsbruk). Troligen det vanligaste på kontinenterna.
    2. Överexploatering (jakt eller fiske)
    3. Införande av invasiva arter (inklusive sjukdomar). Vanligast på öar.

    Hur modellerar man sådant?

    Klimatförändringar är försumbart i sammanhanget. Det finns troligen knappast en enda art på Jorden som inte har överlevt upprepade förändringar om 5-10 grader. För havslevande arter i tropikerna dock troligen litet mindre.

  22. 27
    Rolf Mellberg

    #25 tty

    Men dessa kraftiga temperatursvängningar under istiden, var anser du att de kan ha berott på?

    Själv ser jag teorin om att atmosfäriskt damm och stoft som genom kalla stormar fångas och landar på is- och snöytor och ger kraftig aldeboändringar som mycket intressant. Håller du med om detta eller ser du andra orsaker?

    Läs gärna mitt inlägg i denna fråga:
    http://www.klimatupplysningen.se/2019/03/26/smutsig-luft-tipping-points-och-klimatkanslighet/

  23. 28
    Ulf

    Jag skulle ändå ta upp det meningslösa i EUs och USAs ansträngningar att minska koldioxidutsläppen i det korta perspektivet typ 10 år. Här en artikel om Kinas maktambitioner.
    https://www.di.se/nyheter/den-langsiktiga-striden-har-bara-borjat/

    Kina utnyttjar Västs naivitet på det ekonomiska området. Man lurade sig in i WTO. Nu är ambitionen att bli världsledande inom även högteknologi. Man kommer inte bry sig om koldioxidutsläpp för att nå sina mål. Endast som en del i propagandan att bromsa Västs ekonomier. Detta är Indokina i repriser där en naiv fredsrörelse spelade Kina i händerna och ledde till bla dödens fält.

    Oavsett vad man tror om koldioxidens påverkan så är det helt klart så att kortsiktigt, 10 år,är det helt ointressant vad EU eller USA med en ny president kan minska utsläpp det förslår ingenstans gentemot Kinas ökningar. Märk väl att detta är också Trumps huvudinvändning mot Parisavtalet. Helt korrekt är det en usel affär för Väst.

  24. 29
    Jonas Rosén

    Tack för en bra artikel.
    Funderade lite på första bilden. Man får intrycket att solens strålning huvudsakligen är synligt ljus. Som jag förstår är ca 50% av det inkommande solljuset IR. Både jordens strålning och solens strålning börjar ju vid våglängden noll. Bilden ser ut som normalfördelningar, men så ser de ju inte ut.

    En sak jag funderat över är om atmosfären ”reflekterar” jordens IR strålning så borde den ju reflektera solens IR strålning (tillbaka ut i rymden). Borde ge en avkylande effekt..

  25. 30
    Johan M

    Elsa, #23 tty

    ”Det var genom dessa modeller som Hansen kom fram till att koldioxidens direkta växthuseffekt medför att jordens globala årsmedeltemperatur kan förväntas öka med ungefär 1˚C vid en fördubbling av luftens koldioxidhalt (oavsett vad ökningen nu beror på).”

    Är det inte så att siffran 1 grad kommer från beräkningar av strålningsfysik a la MODTRAN där man betraktar en en statisk atmosfär utan vattenånga jämt belyst med ett medelvärde av vad jordytan tar emot? En fördubbling av CO2 skulle ge ytterligare 3W/m3 vilket skulle motsvara 1 grads uppvärmning om vi bara såg till strålningsfysik.

    Det som händer i atmosfären är att man naturligtvis får ökad konvektion som snabbt motverkar uppvärmningen. Utan förstärkande effekter så skulle resultatet inte ens ligga på en grad.

    tty- vad säger du?

  26. 31
    tty

    #27

    ”Men dessa kraftiga temperatursvängningar under istiden, var anser du att de kan ha berott på?”

    Troligen främst albedoåterkopplingar, d v s ökande snö/isytor gör att mera solljus reflekteras tillbaka, kallare klimat blir även torrare och större vegetationslösa eller gräsytor i st f skogar är också ljusare, mera is innebär sjunkande havsnivåer, land är mycket ljusare än vatten.
    Den utlösande faktorn tycks vara mängden solljus på höga nordliga breddgrader.

    Kom ihåg att bara några procents ändring av albedot har mycket kraftigare effekt än en halvering/fördubbling av koldioxidmängden.

    När det gäller att utlösa avsmältning av inlandsisarna kan nog mängden stoft – tillsammans med ökande solstrålning – vara en viktig faktor.
    Avsmältningen går alltid mycket fortare än istillväxten.

  27. 32
    tty

    #30

    Inte en atmosfär utan vattenånga utan en atmosfär med konstant vattenånga.

    Den berömda tregradersökningen får man om man räknar med en orealistiskt stor ökning av vattenångan och dess växthuseffekt.

    Men vattenångans effekt är oerhört mycket mera komplicerad än koldioxiden. Den driver som sagt till större delen konvektionen, den påverkar atmosfärens vikt, den påverkar lapse-raten, den påverkar molnigheten, den påverkar albedot. Den är i praktiken omöjlig att modellera realistiskt.

    Men i och med att koldioxidhalten nu stigit nästan 50% kan man dock lugnt säga att den totala återkopplingen inte är starkt positiv. Om den är netto positiv eller negativ är ännu osäkert. Den kan mycket väl vara negativ, alltså försvaga koldioxidens effekt.

  28. 33
    Claes Forsgårdh

    Elsa, stort tack för Klimatkarusellen och ditt engagemang i denna viktiga fråga. Jag har lärt mig enormt mycket av dig och jag gillar ditt resonerande och din stora kunskap i ett mycket komplicerat ämne.

    Vet inte om du har haft någon påverkan på svenskens klimatkunskaper, men häromdagen publicerade YouGov en internationell undersökning för 28 länder där man frågar t.ex. hur mycket klimatet i huvudsak har påverkats av mänsklig aktivitet. Sverige och Norge ligger i ”botten” på denna undersökning med bara drygt en tredjedel av befolkningen tror på det och bara 11% av svenskarna svarar att det har stor påverkan.
    Detta måste komma som en katastrof och chock för alla de svenska klimathotsaktivisterna, då svensk media och Public Service ligger i världstopp vad det gäller klimathotspropaganda.
    Jag tänker skriva till Martin Hultman på Chalmers, som fått 10,6 miljoner för ett pseudovetenskapligt forskarprojekt, och föreslå att han istället ändrar inriktning på sin ”forskning” och istället undersöker vad som gick ”fel” med den massiva och ensidiga klimathotspropagandan i SvT, TV4 och övrig MSM. Martins ev. undersökning vore enormt intressant att ta del av. Jag ska inte föregripa hans ev. undersökning, men kan det vara så att de underskattat svenskens intelligens eller den seriösa klimatvetenskapen?

  29. 34
    Sten Kaijser

    tty #23

    tack för den kommentaren,

    du bekräftar alltså att det jag skrev häromdagen i ”klimatprat i mattebyn” om K-T:s ”energy budget” med en återstrålning som ser ut att komma ifrån hög höjd är missledande och att den mesta ”åter”-strålningen är marknära, stämmer med vad MODTRAN visar.

    Det är synd att den kunskapen inte är allmän, för då skulle en del av kritiken från de som hävdar att exempelvis ”en kall atmosfär kan inte värma en kall jord” ha sluppit kämpa så hårt.

  30. 35
    Johan M

    #32 tty

    tack

    Konvektion och hur den förändras är verkligen en elefant i de beräkningar man gör. Att göra en modell som bara tar hänsyn till strålning som energibärare från jordytan till övre troposfären är ju en förenkling som heter duga.

  31. 36
    Peter

    Ser ut som det ljusnar vid horisonten både här och där om klimat hotet, Tack alla ni som skriver och lägger ner så mycket tid som ni gör om forskning om klimatet. Hoppas det kommer igång föreläsningar med Elsa för det verkar som många är kunskap törstiga om vad som egentligen påverkar den lilla höjning av temp som vi har kunnat mäta fram, om det nu är riktigt. Att solen är en stor faktor går ej att förneka.
    Har märkt att många som jag delar inlägg med har aldrig varit inne och läst bloggen utan bara litat på vad tidningar har skrivit och vad som sägs på tv, så viktigt att dela med sig av att det faktiskt finns bloggar som är lite mer nyanserad om vad som händer med klimatet, och varför. Fortsätt alla ni med kunskap för vi blir fler som är kunskaps törstiga om just denna frågan

  32. 37
    Lars Kamél

    I diagrammet överst går det att se att vattenånga absorberar lite också i synligt ljus. Vilket astronomer har vetat länge. Men kanske klimatforskare har missat? Dock är absorptionen i IR större.
    Data från ICOADS visar att molnigheten över haven har ökat samtidigt som världen har blivit varmare. Det tyder på en effekt som motverkar uppvärmningen, alltså att när det blir varmare, blir det också fler moln som reflekterar solstrålning. Om det nu främst är de låga molnen som har ökat. ICOADS bygger på data från observatörer vid jordytan, och därifrån är det svårt att se vilken höjd molnen befinner sig på.

  33. 38
    Johan M

    #32 tty

    Jag gjorde några körningar i MODTRAN och man ser snart att en fördubbling av CO2 ger en ökning av ca 3 W/m² . En ökning av 3 W/m² skulle dock bara ge en ökning av temperaturen på 0.6 grader? Varifrån kommer siffran 1 grad? Jag snubblade på denna diskussion:

    https://wattsupwiththat.com/2014/04/12/a-modtran-mystery/

    Nu kan man iofs genom MODTRAN ändra på molnförhållandena och se hur stora förändringar man får. Om det finns en långsiktig förändring i molntäcket (fullt möjligt enligt Svensmark) så är dess inverkan mångdubbelt större än den lilla förändring som CO2 kan ge.

  34. 40
    tty

    #38

    Siffran 1,3 grader får man om man förutsätter att temperaturen stiger tills utstrålningen hamnar på samma nivå som förut. Lägg på 1.3 grader på ”temperature offset” får du se (obs! decimalpunkt).

    Det förutsätter dock att konvektionen inte alls påverkas, milt sagt orealistiskt alltså.

    Klimatvetenskapen fungerar ungefär som mannen som tappade sin nyckel i mörkret men letade under gatlyktan för det var ljust där. Man fixerar på koldioxid och strålningsfysiken för den är enkel och ignorerar alla de svåra sakerna.

  35. 41
    Svend Ferdinandsen

    Jeg har prøvet at finde svar på hvor meget CO2 årligt vi kan/skal udlede hvis vi vil holde en konstant mængde (ppm) CO2 i luften. Mit eget bud er halvdelen af det vi udleder nu, så vil indholdet være konstant.
    Begrundelsen er at det kun er halvdelen af vores udledning der bidrager til stigningen.

    Et andet godt spørgsmål er hvad det optimale ppm tal for CO2 er. Der burde være et optimum, da under 200ppm går ud over fotosyntesen og meget højere niveau end nu giver højere temperatur.

    Jeg tror også at vanddamp, skyer og nedbør er den helt store klimakontrol, så det giver nogle mærkværdige resultater når CO2 skal gøres tll hovedårsagen.
    l

  36. 42
    Fredrik

    Jag tror det är viktigt att understryka för ”vanligt folk” att det inte nödvändigtvis är antingen eller ej som gäller ifråga om eventuella åtgärder. Även om vi får en uppvärmning på grund av mänsklig aktivitet så kan det ju vara så att det gör större skada än nytta att byta ut våra energisystem om den uppvärmningen är modest.

Kommentarer inaktiverade.