Öppen Tråd

höstblommor

Hösten kommer med regn och rusk. Men också med vackra färger i blomsterrabatterna. Här är veckans öppna tråd med fri diskussion om väder, klimat och energi.

Trevlig Helg, önskar
Redaktionen

Dela detta inlägg

47 reaktion på “Öppen Tråd

  1. 1
    Ulf

    Vid något tillfälle så läste jag en rapport om plaståtervinning där författaren konstaterade att 25 procent av återvinningen av plast hamnade i Afrika och Asiens vattendrag och att det var bättre att elda upp plasten. Någon som kommer ihåg eller sett denna rapport?

  2. 4
    Ulf

    Har som sagt snöat in lite på det här med utsläppsutvecklingen i världen. Anledningen är att det trots allt kan vara den enda framkomliga vägen att förhindra de värsta klimatidiotierna i Sverige och EU.
    Det vore verkligen intressant om det fanns rapporter som visade på prognoser om hur världens koldioxidutsläpp förväntas se ut de närmaste 10 åren. Någon som har någon info om detta?

  3. 7
    Lasse

    Dags att kommentera isläget i Arktis.
    Hur öppna är de bägge passagerna NW och NO.
    Jag brukar kolla på https://www.marinetraffic.com/en/ais/home/centerx:-178.6/centery:71.9/zoom:4
    Det förefaller som om trafiken är relativt begränsad.
    För ett tag sen fastnade en expedition norr om Svalbard, när de försökte följa en tidigare expedition utförd på 1930 talet.
    https://www.highnorthnews.com/en/ice-stuck-swedish-expedition-vessel-svalbard-free-again
    Kanske borde de lära sig lite om periodiciteten däruppe från vetenskapen:
    https://archive.org/details/glaciervariation00ahlm

    När skall de sluta lita på medias ensidiga rapportering?
    https://www.expressen.se/nyheter/klimat/varldens-isar-smalter-kan-sla-bottenrekord/

  4. 9
    Sören G

    Isutbredningen i Arktis har i stort sett varit oförändrad i över en vecka. Ökade t.o.m. något under flera dagar. I så fall har den redan nått minimum för året.

  5. 10
    Håkan Bergman

    Sture Åström #8
    Den där ”effekten” har alla växthusgaser vid låga koncentrationer, observera att det är en relativ effekt som snabbt planar ut vid högre koncentrationer. Sen kan man undra om den verkligen har så lång uppehållstid i atmosfären, med tanke på den höga molekylvikten, 146, borde den kunna sippra ner i porösa berg- och jord-arter vid svaga vindar och väl där lär den aldrig återvända till atmosfären.

  6. 11
    Sture Åström

    Håkan Bergman # 10

    Du upprepar vad ”alla” vet. Det var inte svaret på min fråga:

    Vem har visat att det verkligen finns någon ”växthuseffekt” ?

    Det närmaste jag kommit är Tyndalls konstaterande 1859 att CO2 inte släpper igenom IR strålning. Sedan har han och andra antagit att CO2 då ”absorberat” energin. Men det finns atomfysiker som säger att det är ett misstag: CO2 ”sprider” energin och blir då inte själv varmare. Då faller teorin om en ”växthuseffekt”.

    Norska forskare ledda av Thorstein Seim har försökt finna en uppvärmning av IR strålning beroende på halten CO2, men inte funnit någon sådan. Robinson-Catling har studerat temperaturgradienterna i planeternas atmosfärer och menar att CO2 inte har någon ”växthuseffekt”.

    Atmosfärens värmande verkan förklaras enkelt av dess massa och gravitationens komprimerande verkan på vägen från rymden till marken:

    https://klimatsans.com/2017/11/18/atmosfarens-tjocklek-gor-planeten-beboelig/
    https://klimatsans.com/2019/07/06/vaxthuseffekten-ar-obevisad-och-troligen-obefintlig/

    Frågan är således: Vem har visat att CO2 blir varmare av IR ? Förutsättningen för ”växthuseffekten”.

  7. 13
    Ingemar Nordin

    Sture Å #10,

    Det gynnar knappast vår sak att sprida fysikaliskt felaktiga påståenden. Du skriver:
    ”CO2 ”sprider” energin och blir då inte själv varmare. Då faller teorin om en ”växthuseffekt”.

    Ja, precis. CO2 sprider energin vilket innebär att 50% av energin riktas nedåt igen och minskar på så sätt avkylningen. Teorin om en växthuseffekt bygger precis på detta.

    ”Atmosfärens värmande verkan förklaras enkelt av dess massa och gravitationens komprimerande verkan på vägen från rymden till marken:”

    Tyvärr förklarar detta inte alls den globala uppvärmningen av klimatet sedan 1800-talet. Atmosfärens massa är ungefär densamma, och gravitationen är densamma. Sådana här förenklade bilder utgör en utmärkt angreppspunkt på alla klimathotsskeptiker. Som du kanske märkt så tar framstående klimathotsskeptiker som Lindzen, Curry, Spencer, Happer etc. etc avstånd från sådana här ofysikaliska förklaringsmodeller till den globala uppvärmningen/variationen.

  8. 14
    Lasse

    Arktis is speciellt Svalbard:
    https://postimg.cc/sBQMhGdD
    54 års erfarenhet från Spetsbergens farvatten och aldrig tidigare har det varit så stor avsmältning däruppe.
    Fisken försvinner också.
    Aktuellt tidningsklipp-för 97 år sen!

  9. 15
    Björn

    Sture Åström [11]; Man kan ju fråga sig vem som från början har myntat begreppet ”växthuseffekt”? Själv har jag svårt att svälja begreppet. Med vattenånga och CO2 i atmosfären blir den mindre genomskinlig för IR. Det tar längre tid för IR-fotonerna att nå yttre rymden. Vad är då varm luft? Varm luft är då en blandning av adiabatiskt uppvärmd luft och latent buren energi i vattenångan. Om uppvärmningen inte är adiabatisk, vilket innebär att tryckförändringar påverkar luftens kinetiska energi, hur får då den övriga atmosfärens molekyler sin rörelse ifrån? I torr luft så består luftmassans ppm av endast 400 molekyler CO2 och resten om 999600 molekyler utgörs i huvudsak av syre och kväve. Om dessa molekyler är genomskinliga för IR, hur får då dessa sin uppvärmning om det inte handlar om adiabatisk uppvärmning? Jag tycker att AGW-teoretikerna har mycket att förklara.

  10. 16
    Sture Åström

    Ingemar Nordin # 13

    Inom vetenskapen är ifrågasättande en fundamental förutsättning för framsteg. Det kan inte avvisas med ”fysikaliskt felaktiga påståenden”. Endast med tydliga mätresultat. Det är sådana jag efterlyser.

    Begreppet ”växthuseffekt” används som förklaring på två skilda processer:
    1. De 30+ grader som marken är varmare än vad den skulle vara utan atmosfär.
    2. De delar av en grad som räknas som klimatförändringar.

    Jag ser inte hur EN funktion kan svara för båda. Det jag talade om var # 1.

    Du frågar hur uppvärmningen sedan 1800-talet kan förklaras, alltså # 2. Henrik Svensmark har förklarat detta på ett utmärkt sätt: Solens varierande aktivitet med varierande magnetfält, som styr undan kosmiska partiklar efter sin styrka. Dessa initierar bildning av kondensationskärnor för vattenånga, så att molntäcket blir olika stort och därmed solinstrålningen till marken.

    Detta bekräftas av den goda överensstämmelsen mellan antalet solfläckar och den globala temperaturen, vilket William Herschel rapporterade om redan 1801. Solen har nu gått in i en extremt passiv fas. Det kallare klimat det brukar innebära har redan fått verkningar i Nordamerika, där skördeutfallet för vete, majs och potatis är dåligt eller ren katastrof på olika håll.

    Vi utreder nog inte frågan i bloggkommentarer, men jag redovisar gärna mina skäl utförligt, om du vill ta dig tid för det.

  11. 17
    Ingemar Nordin

    Sture Å #16,

    Eftersom hela diskussionen om det vi kallar för klimatfrågan handlar om 2. så är det ju irrelevant när du tar upp 1. som en ”förklaring”. Det är ungefär som att säga att solen är en stor del av förklaringen till att jorden har det klimat som den har. Javisst är det så men nu är det ju FÖRÄNDRINGEN som hela klimatdebatten handlar om. Hur stor del av denna FÖRÄNDRING beror på koldioxiden?

    När jag frågade Claes Jonsson på Mölndalkonferensen om hur mycket hans teori kunde bidra till en förklaring av den globala uppvärmningen under 1900-talet exempelvis, så sa han ”inte ett dugg”.

    Och du backar på samma sätt och börjar prata om Svensmark och solens varierande aktivitet.

    Så då är ju teorin om gravitation + atmosfärens massa helt irrelevant. Varför tjata om den?

    Den teorin visar varken att koldioxiden är betydelselös, att klimatkänsligheten är noll eller att alarmisterna har fel. Det gäller att välja sina strider Sture!

  12. 18
    Fredrik S

    Var tror ni om initiativet ”klimatlådan” i Avesta? Lärare och pensionärer för åka och köpa överbliven skolmat. Stor nyhet såg jag så den bör väl uppmärksammas.
    ”vi vill att man ska tänka miljö fullt ut” säger den goda ”kostchefen” i kommunen och lyfter chefslön.

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0n0pEB/vill-minska-matsvinn–later-skolpersonalen-kopa-overbliven-lunch

    Själv misstänker jag att både kommunen och klimat/miljö mår bättre av att ge maten kall direkt till grisarna än att köra runt på den och värma upp den på nytt.

    Men det har väl gjorts en pålitlig konsekvensanalys.

  13. 19
    tty

    #18

    ”Själv misstänker jag att både kommunen och klimat/miljö mår bättre av att ge maten kall direkt till grisarna än att köra runt på den och värma upp den på nytt.”

    Glöm det. Det är numera förbjudet av EU (EG 183/2005). Däremot duger den för pensionärer.

    Överbliven mat har använts för att föda upp grisar sedan stenåldern utan märkbara problem (och uppskattats av grisarna som verkar ha mycket likartade smakpreferenser som människor), men nu går det inte längre.

  14. 20
    tty

    #7

    Beträffande NO- och NV-passagen är läget normalt för årstiden. D v s nordostpassagen är öppen, om också kanske inte helt isfri överallt. Den smala och grunda södra vägen genom NV-passagen är inte isfri men framkomlig utan isbrytare (vilket den inte var ifjol). Den norra djupa passagen genom McClure-sundet är inte öppen och kommer nästan säkert inte att bli det heller.

    Som alltid vid denna årstid är det säsong för upphetsade artiklar om nya handelsvägar över Norra Ishavet föranledda av att något icke-ryskt fartyg gått igenom nordostpassagen. Då kan det vara värt att påminna om att nordostpassagen trafikerats varje sommar/höst sedan 1933. Och att bara ett par-tre handelsfartyg någonsin gått genom nordvästpassagen (den södra leden tillåter ett max djupgående av 6 meter och är otrevligt smal och krokig för stora fartyg).

    Apropå Svalbard så är det ovanligt mycket is för årstiden där, vilket M/S Malmö demonstrerade nyligen.

    Ryssarna trafikerar numera den västra delen av nordostpassagen till Jenisejs mynning hela året, och det finns planer på att bygga en ny klass av atomisbrytare som gör det möjligt att trafikera hela passagen även vintertid. Det kommer dock alltid att kräva isförstärkta fartyg eftersom isbrytare kan bryta upp isen men inte trolla bort den, så de konvojerade fartygen måste ha skrov, maskiner, propellrar och roder som tål gång i grov is.

  15. 21
    Fredrik S

    tty #8

    Nä, de får ju inte det längre.

    Duger till pensionärer men förbjudet att ge till grisar. Det kan man ju fundera på en stund och sedan fundera på hur de ska lyckas lösa ”klimatkrisen”.

  16. 22
    Lars Cornell

    Sture och Ingemar med assistans av tty och alla mycket kunniga !
    En liten knorr i debatten. Varm luft är förvisso lättare än kall luft och stiger således uppåt.
    Men vattenånga med molekylvikten 18 är betydligt lättare än luft med samma temperatur.
    Den vattenånga som bildas vid vattenytan över hav sveps således samman till en uppåtgående plym, påverkad av coriolis.
    Som jag uppfattar det är vattenångans uppåtdrivande kraft mer betydelsefull än den av värme uppdrivande kraften.

  17. 24
    Fredrik S

    tty #20

    Tack för infon. Är det vanligt att den norra passagen genom McClure-sundet är stängd eller brukar den vara öppen? Antar att det beror på isens tjocklek?

  18. 26
    Fredrik S

    Forts, #25

    Förmodligen fick väl eleverna förklara alla komplexa samband för politikerna.

  19. 27
    Lars-Eric Bjerke

    #22 Lars Cornell,
    Luft kan bara innehålla små mängder vattenånga ca 2 % (v) vid 20 C, så densitetsskillnaden till omgivande luft, som också innehåller ånga blir inte så stor. Eftersom densitetsförändringen som drivs av uppvärmningen är proportionell mot absoluttemperaturen, så behövs det ca 3 C temperaturskillnad för att få 1 % densitetsförändring.

  20. 28
    tty

    #22

    ”Som jag uppfattar det är vattenångans uppåtdrivande kraft mer betydelsefull än den av värme uppdrivande kraften.”

    Nej, så enkelt är det inte. Molekylerna i luften kolliderar hela tiden med varandra vilket hindrar att de sorterar upp sig efter vikt (i genomsnitt är det bara 60 nanometer mellan kollisionerna vid havsytan), utan atmosfären är i stort sett ”väl blandad”. Värme ökar energin hos alla molekyler och innebär fler och kraftigare koliisioner som ”sprider ut” luftpaketet och minskar dess vikt per volymsenhet. Resultatet av mera vattenånga i luften blir istället att ”luftpaketet” blir något lättare oberoende av temperaturen. Båda processerna gör att det konvekterar bättre.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Brownian_motion

    Däremot minskar mängden vattenånga mycket snabbt på större höjder, trots att den är lättare, beroende på att den kondenseras. Den övre troposfären för att inte tala om stratosfären, är normalt mycket torr. Där är det nästan bara temperaturen som styr, till stor del genom värme som frigörs vid kondensationen.

    Konvektion är f ö mycket märkbar även i mycket torr luft, vilket var och en som har flugit över en öken på dagtid är medveten om. Det brukar bli mycket ”flaxigt”.

  21. 29
    tty

    #24

    ”Är det vanligt att den norra passagen genom McClure-sundet är stängd eller brukar den vara öppen?”

    Deb är oftast inte öppen, vad jag kan se har fartyg passerat igenom den 6 av de senaste 20 åren, och de flesta fartyg som gått igenom har varit isbrytare. Men Larsen gick igenom med St Roch som minst av allt var en isbrytare, 1944, så det händer att den är helt öppen.

  22. 30
    PK

    # Fredrik S
    Intressant info! Fram till SMHI började driva ”klimatpolitik” och bli affärsdrivande förklarades ofta blockerande sommarhögtryck med omegatecken över skandinavienkartan och en vetenskaplig grund. Såg av någon anledning inte denna vetenskapliga förklaringsmodell förra sommaren. Istället chockade vädermän och kvinnor som var på ett politiskt korståg. Helt galet.

  23. 31
    Lars Cornell

    Tack Lars-Eric och tty. Där fick jag proportionerna på plats bättre.

    Nu har jag ingen vana att hantera allmänna gaslagen så jag räknar förmodligen fel, men med 2% vattenånga blir luften så pass lättare att det motsvarar 2° temperaturhöjning. Det är således inte försumbart.

    Termik illustrerar fenomenet.

  24. 33
    jonas

    Det skrivs ju ofta att ”drivhuseffekten” är ca 30 C. Som jag förstår bygger det på att man räknar med att jorden är platt och har en temperatur, vilket ju IPCC gör.
    Det finns ju ett antal artiklar där man räknar med att jorden är sfärisk, och att temperaturen varierar över klotet, d.v.s. inte en jämn temperatur. Det faktum att SB-lag är en T4 lag, d.v.s. inte linjär, gör att det är mer korrekt att räkna så. Det de kommer fram till är att jorden snarare är 90 C varmare än vad den borde vara. De brukar ta månen som exempel, eftersom den har den temperatur jorden skulle ha om den inte hade atmosfär och hav.
    Om dessa beräkningar stämmer så blir det ju snudd på absurt att anta att 90 C beror på ”återstrålning”. I IPCC´s modell kommer ju 2/3 av inkommande energi från atmosfären. Om det är 90 C så står atmosfären för en ännu större del.
    Helt enkelt inte rimligt tycker jag. Nånting är fel i IPCC´s klimatmodell.

  25. 35
    Fredrik

    #12 samt tty: Jag undrar om du, tty, kan rekommendera några bra referenser till delar av din förklaring av mekanismen för växthuseffekten och speciellt vattenångeåterkopplingen (se kommentar nr 30 den 2019-09-10). Det jag är speciellt intresserad att läsa mer om är att du säger ungefär ”praktisk erfarenhet visar att relativa luftfuktigheten inte är oförändrad med ökande temperatur.” Finns några bra artiklar kring mätningar av detta?

    Vill också gärna läsa mer om mätningarna för att uppskatta vattenångeåterkopplingen från energibalansdata mha Argo-bojarna. Har du några referenser till det?

  26. 36
    tty

    #35

    När det gäller absolut visavi relativ fuktighet så är det så elementär meteorologi att det är svårt att hitta några vetenskapliga artiklar om det, men titta på föjande två ”väderkartor”:

    https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=total_precipitable_water/orthographic=-29.52,1.07,281

    https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=relative_humidity/orthographic=-29.52,1.07,281

    Den första visar den absoluta fuktigheten, alltså mängden vatten i atmosfären. Den är mycket riktigt högst i tropikerna och sjunker mot polerna. Den andra visar den relativa fuktigheten. Om den vore temperaturoberoende skulle den vara lika oberoende av breddgrad. Som du ser är det inte så, den är mycket högre vid polerna. Och det stämmer med var och ens erfarenheter. Vintertid är den relativa fuktigheten nästan alltid nära 100%, sommartid är den nästan alltid betydligt lägre. Och så är det nästan överallt på Jorden (undantag: utpräglat monsunklimat, som i Indien). Så här ser det ut i Sverige:

    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910

    När det gäller energibalansberäkningar så finns det åtskilliga från senare år, den mest kända är väl Lewis & Curry 2015:

    https://www.nicholaslewis.org/wp-content/uploads/2014/09/lewiscurry_ar5-energy-budget-climate-sensitivity_clim-dyn2014_accepted-reformatted-edited.pdf

    och Lewis & Curry 2018:

    https://journals.ametsoc.org/doi/10.1175/JCLI-D-17-0667.1?utm_source=CCNet+Newsletter&utm_campaign=a24cafd790-EMAIL_CAMPAIGN_2018_04_24&utm_medium=email&utm_term=0_fe4b2f45ef-a24cafd790-20156641

    Några andra:

    Otto et al. 2013:

    http://eprints.whiterose.ac.uk/76064/7/ngeo1836%281%29_with_coversheet.pdf

    Skeie et al 2017:

    https://www.researchgate.net/publication/321917371_Climate_sensitivity_estimates_-_sensitivity_to_radiative_forcing_time_series_and_observational_data

  27. 37
    Björn

    tty [28]; De här citerade meningarna får mig att fundera lite: ”Den övre troposfären för att inte tala om stratosfären, är normalt mycket torr. Där är det nästan bara temperaturen som styr, till stor del genom värme som frigörs vid kondensationen”. Värme kan ju fortplanta sig som bekant genom strålning, ledning och konvektion. Vidare, så frigörs den energi vid kondensation som behövdes för fasövergången från vatten till vattenånga. Vattenångemolekylerna kondenseras till vatten i molnen och vid denna fasövergång frigörs alltså värme i någon form. På vilket sätt menar du att denna värme påverkar övre delen av troposfären och stratosfären? Först är det väl så att den frigjorda energin eller värmen, värmer upp omgivningen i molnen där kondensationen äger rum och denna miljö är knappast torr. Eller menar du på något sätt att det är den övriga luften som berövats vattenångan, att det är den som fortplantar sig uppåt och har tagit del av den frigjorda energin vid kondensationen?

  28. 38
    tty

    ”Eller menar du på något sätt att det är den övriga luften som berövats vattenångan, att det är den som fortplantar sig uppåt och har tagit del av den frigjorda energin vid kondensationen?”

    Exakt så fungerar det. Vattenångan kondenserar till vattendroppar och på litet högre höjd till iskristaller. Den frigjorda ångbilnings/smältvärmen värmer upp den stigande luften så att den förblir varmare än omgivningen (OBS! inte varm, men varmare), och strålar sedan ut i rymden eftersom det bara finns litet koldioxid och nästan ingen vattenånga i vägen uppåt på dessa höjder.

    Riktigt kraftiga åskväder kan t o m ”slå igenom” tropopausen och nå upp i stratosfären. På dessa höjder är temperaturen långt under noll (typiskt ca 50 minusgrader) och vattenångan har övergått till iskristaller. Den relativa fuktigheten är förvisso fortfarande 100% eller t o m mer om övrermättnad föreligger, men 100% blir ändå mycket litet vattenånga i så tunn och kall luft.

    Den torra avkylda luften sjunker sedan nedåt sedan den strålat ut värmen. Det är därför som konvektiv molninghet (”vackert-väder moln” och åskväder) aldrig är sammanhängande över större omåden, luften måste någonstans sjunka tillbaka. Det är också därför som tropiska orkaner (som egentligen bara är ett stort roterande åskväder) består av molnringar (”rain bands”) med mellanliggande klarare partier och ett molnfritt ”öga” i mitten, någonstans måste luften sjunka igen:

    https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Hurricane-en.svg/2000px-Hurricane-en.svg.png

    Samma sak med ett vanligt åskväder, den där kalla vindpusten i riktning från åskvädret som kommer några minuter innan regnet börjar är just den sjunkande grenen av konvektionen:

    http://www.langleyflyingschool.com/Images/CPL%20Weather/17%20Thunderstorm%20Severe.gif

    Ledning kan man lugnt bortse från inom atmosfärfysiken, gaser har usel värmeledningsförmåga. Det är inte för inte som bra isoleringsmaterial består av mest luft.

  29. 39
    AOH

    Jag kan tipsa om fyra You Tube som vänder upp och ned på hela klimatdebatten. Titta och lyssna på dom och ni blir inte besvikna.
    1.
    Christopher Monckton: New Irish study shows greenhouse gas effect cannot cause global warming
    https://youtu.be/k6iOOuZCE_Y

    2. Michael & Ronand Connolly
    “Balloons in the Air: Understanding weather and climate”
    https://youtu.be/XfRBr7PEawY

    Starta gärna vid 50 min fram till 55 min, innan du lyssnar på hela video. Mycket intressant i slutet när någon frågade: ” … vart har the global warming tagit vägen när det var extremt kalt både i Sibirien och i Edmonton ?

    3. Dr Michael Connolly goes over the history of the ideal gas law and sets the stage for a discussion on the earth’s atmosphere
    https://youtu.be/ICzQQitAI-8

    4 . Journalist Gemma O’Doherty
    Ronan and Michael Connolly sat down with investigative journalist Gemma O’Doherty to discuss their findings about climate change. Imelda Connolly also joined the conversation towards the end.
    https://youtu.be/Esl4CpPmClw

  30. 40
    AOH

    37 Björn 38 tty

    Min inlaga 39 berör just det ni funderar över. ”……Den övre troposfären för att inte tala om stratosfären, är normalt mycket torr. …..”

  31. 42
    AOH

    Alla föräldrar till skolbarn -LYSSNA PÅ DETTA – Tänk om vi kunde ha sådana diskussioner i svensk TV. Den sista tredjedelen är mycket aktuell för föräldrar.
    Det första två tredjedelar är än mera aktuell för allas vår framtid då Ronan and Michael Connolly forskning visar att världen inte kommer gå under om 12 år p.g.a. CO2. https://youtu.be/Esl4CpPmClw?t=3822

    Det är sista tredjedelen i You Tube Nr. 4 (se inlaga 39 )

  32. 43
    AOH

    Northern Hemisphere Snow-Cover Trends (1967–2018): A Comparison between Climate Models and Observations
    by Ronan Connolly 1,2,*OrcID 1,Michael Connolly 2,Willie Soon 1,David R. Legates 3,Rodolfo Gustavo Cionco 4OrcID andVíctor. M. Velasco Herrera 5OrcID https://www.mdpi.com/2076-3263/9/3/135/htm

    Tydligen ett relativt ”färsk” paper för inlaga 39 2. Michael & Ronand Connolly
    “Balloons in the Air: Understanding weather and climate”
    https://youtu.be/XfRBr7PEawY , möjligen för ”peer rewiew” – har inte kunnat kolla bakgrunden.

  33. 45
    Thorleif

    Hörru Ingemar,

    Ska det behöva ta mer än ett dygn för dig att moderera en kommentar? Känns respektlöst tycker jag!

  34. 46
    AOH

    Ingemar Nordin # 17 ”Den teorin visar varken att koldioxiden är betydelselös, att klimatkänsligheten är noll eller att alarmisterna har fel. Det gäller att välja sina strider Sture!”

    Ursäkta att jag lägger mig in i diskussionerna.

    Att ” koldioxiden är betydelselös” framgår av arbetet https://youtu.be/XfRBr7PEawY?t=2903&fbclid=IwAR3xb0zp5xHQteOveIGt29s7itC-RPQh9RSNWYAtm_CG2T7oJgczp1I3nmQ

    och: Conclusion: Robert Ian Holmes ”Therefore, there can be no significant net
    ‘greenhouse warming’ caused by ‘greenhouse gases’ on
    Earth, or for that matter on any other planetary body.” från atmosfären. https://pdfs.semanticscholar.org/…/65d9cf63cd0f53c4c50a…

    Kan du titta på det och bedöma? Tack

  35. 47
    Ingemar Nordin

    AOH #46,

    Jag orkar inte lyssna på ett föredrag som är över en timme långt. Kan du tala om för mig var de argumenterar för att atmosfärens tyngd enbart kan förklara varför det blivit c:a en grad varmare under 1900-talet? Eller, för den delen, varför vi fick den lilla istiden efter medeltidsvärmen?

Kommentarer inaktiverade.