Extrema väderhändelser under 2018

Extrema väderhändelser 2018

”Under de senaste 20 åren har vi sett en fördubbling av antalet extrema väderhändelser som stormar, översvämningar och skogsbränder och de fortsätter att öka – och förvärras – i takt med att vårt jordklot värms upp. Klimatförändringarna innebär också långsamma förskjutningar, som högre havsnivå, stigande temperaturer och torka.”

Ja exakt så står det i en artikel skriven av TT som är publicerad i flera tidningar som exempelvis SvD och Ny Teknik. Bilden här ovan är hämtad från rapporten Natural Disasters 2018 som The International Disaster Database har sammanställt. De övre cirklarna gäller vad som hänt under 2018 och de nedre är ett medeltal för de närmast föregående tio åren (2008-2017). Som ni ser var det färre stormar och översvämningar under 2018, inte fler och absolut inte dubbelt så många. 2018 stack ut vad gäller extrema temperaturer och vi ser även en liten ökning vad gäller bränder i skog och mark.

Eftersom TT skriver att antalet extrema väderhändelser har fördubblats de senaste 20 åren gick jag in i Katastrofdatabasen, tog ut siffrorna till excel och gjorde grafer för de aktuella händelserna och åren. Så här ser det ut:

Stormar 1999 - 2018

 

Översvämningar 1999-2018

Bränder i skog och mark 1999 - 2018

 

Visserligen är det vissa kriterier som ska uppfyllas för att en händelse ska klassas som en katastrof och därmed hamna i denna databas men det är, vad jag vet, den vi har att tillgå och här syns ju ingen ökning överhuvudtaget.

Är det någon av er läsare som förstår varifrån uppgiften om en fördubbling kommer ifrån så upplys mig gärna. Huvudbudskapet i artikeln från TT handlar om att UNHCR befarar en ökad flyktingström på grund av att klimatförändringen kommer att öka de extrema väderhändelserna. Jag gick därför in på UNHCRs hemsida men hittar inte uppgiften där heller. Jag har också sökt TT för att få en förklaring från dem men de har, i skrivandets stund, inte svarat.

Kan det vara så enkelt som att det är personen, Shabia Mantoo, global talesperson för UNHCR, som påstår det i intervjun och att TTs reporter köper det utan eftertanke eftersom påståendet passar in i narrativet?

Dela detta inlägg

77 reaktion på “Extrema väderhändelser under 2018

  1. 1
    Lasse

    Tack Lena.
    I dagens tidning finns en travesti på Churchills berömda ord: ”Nothing to fear than fear itself”
    Olof Lagercrantz fick det till ”Kan vi komma överens om att rädslan är problemet framför andra borde vi samtidigt komma överens om att vara på vår vakt mot den, misstro den, misstro oss själva då vi är rädda. tänk efter ! Hur många larmrapporter har kommit från vår egen västliga värld detta strax gångna år.”

    Samtidigt i dagens radio: Greta har kultstatus. Greta med viljan att skapa panik! Men hon vill att vi lyssnar på forskarna!

  2. 2
    Ivar Andersson

    Tack Lena för att du tar fram befintlig underlag och visar verkligheten. Det verkar som att TT har gjort en höna av en fjäder. Sunt förnuft är en bristvara.

  3. 3
    Sören G

    Då är frågan vilka forskare som man bör lyssna till. De som får forskningsanslag för att deras tolkning
    stämmer med PK-linjen, eller de oberoende forskarna och som står emot PK-trycket.

  4. 5
    Ulf

    Kanske är samma uppgiftslämnare som i Expressen uttryckte att tusentals mötte henne i NY. Bilderna visar snarare på mindre än 100 pers.

  5. 6
    Lennart Bengtsson

    Media prioriterar ”berättelsen” och inte verkligheten. Det är som om man skulle bedöma ändringen i antalet kritiska väderhändelser baserat på hur antalet vädervarningar har ökat i SMHI:s väderrapporter.

    Det närmast komiska i berättelsen om extremhändelser är faktiskt att de snarare kommer att minska i ett varmare klimat. Och skulle klimatet spåra ur a la Rockström och växthusgaserna öka 10-falt eller mer så kommer de flesta extrema väderhändelser att närmast upphöra. Och då finns det all anledning att oroa sig.
    I flera delar av jorden är extrema väderhändelser nämligen nödvändiga.

  6. 7
    J T

    Alarmister brukar hänvisa till rapporteringar om ökade naturkatastrofer från försäkringsjätten Munich Re. Har inte tittat närmare på det men försäkringsbranschen har ju ett uppenbart intresse att det verkar som katastroferna ökar. Förmodligen är det sant att försäkringskostnaderna ökar men det har väl främst att göra med ökad befolkning och inte minst ökat välstånd dvs fler och fler saker försäkras.

    En annan möjlig tolkning är att TT menar att det skett en fördubbling i jämförelse med förra 20-årsperioden 1978-98. Använder man data från internationella katastrofdatabasen så kan det möjligen framstå på det sättet. Rapporteringen av katastrofer är dock långt ifrån komplett före runt år 2000. De flesta orkanerna i Sverige under 1900-talet är tex inte med. Dessutom korrelerar vad som betraktas som katastrof med ökad befolkning då den databasen endast hanterar händelser som påverkar människor hälsomässigt och ekonomiskt.

  7. 8
    Sandy Jonsson

    Undrar också vilka forskare man ska lyssna på, de med prognoser eller de med erfarenhet som inte har Pk som agenda?

  8. 9
    Ingvar i Las Palmas

    Detta kan inte få passera oemotsagt. Kan man inte göra en skrivelse som undertecknas av många och skicka den som en anmälan någonstans om spridandet av lögner i MSM. Jag har får mig att det finns en organisation som erbjuder detta som en service.

  9. 10
    Roland Salomonsson

    Svar: JA och åter JA!

    I o f s är ju TT en propagandacentral, vilken styr vad MSM/Public Service vecka för vecka skall ”kampanja” ( =ljuga) om!

  10. 12
    Staffan Johansson

    Tja vad ska man säga..?
    Som Greta Thunberg (nu i Amerikatt) vill säga till Donald Trump – att han ”måste lyssna på forskningen”. Ok…

    Och till sist lite kuriosa bara:
    En ”fuktsmocka” ja ni läste rätt – ”fuktsmocka!” – kommer dra in från Brittiska öarna snart.
    (Aftonbladet) Första gången jag hört det uttrycket
    Det låter alarmerande det :) Undrar lite hur fukten slår till då?

  11. 13
    Thorleif

    Det där med långsiktigt något stigande temperaturer kan man tänka sig slå igenom på oproportionerliga sätt på s.k extremtemperaturer som t.ex 2018. Wuwt m.fl har visat hur s.k UHT, Urvan Heat Temp. påverkar data. För att kolla extremtempersturer så måste man förstås se hur statistiken är sammansatt. När det gäller enskilda rekord har man visat hur gamla mätares omgivning byggts in i urbana heta miljöer som klart skiljer sig från lokala omgivande mätare.

  12. 14
    Lennart Bengtsson

    Några faktauppgifter:

    1. När det gäller extrema väderhändelser så kan var och en informera sig genom att ta del av väderstatistik som är tillgänglig på internet liksom från SMHI:s hemsida. Några tydliga robusta tendenser är svåra att finna. Detta är delvis en följd av att extremt väder definitionsmässigt är ovanligt. Högsta uppmätta temperaturen i Sverige är t ex från den 9 juli 1933.

    2. När det gäller skador från extremt väder har dessa genomgående ökat eftersom det finns mer att förstöra.

    3. Jämför man med globalt BNP så har skador av väder liksom av vulkaner och jordbävningar genomgående minskat relativt ekonomins ökning. Jag har här några figurer i min bok som visar detta.

    4. Antalet dödsfall till följd av extremt väder har minskat kraftigt till följd av bättre väderprognoser och bättre varningssystem.

  13. 15
    Ann lh

    Tack Lena! Ännu en liten undersökning, som avslöjar hur erbarmligt illa det står till med journalistiken.

  14. 18
    foliehatt

    @#14 Lennart Bengtsson,
    det du presenterar är ju den de korrekta mätetalen att jämföra.
    Skulle du inte kunna lägga upp något i detta forum som visar på det du skriver?
    Det vore jättebra att kunna hänvisa till något lättillgängligt när man debatterar med personer som tror att Termageddon lurar runt hörnet.

  15. 19
    Anders Persson

    För att komplettera Lennart Bengtssons kommentar #14 vill jag ge några länkar ni kan besöka
    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-geostrofisk-vind-1.3971 visar den ”geostrofiska vinden”, vilken är den storskaliga vinden över ett område. Den är baserad på lufttrycksmätningar och kan därför sträckas långt tillbaka i tiden, även till tider då vindmätningarna var få eller opålitliga.

    ”Extrem nederbörd” är en annan intressant parameter https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-extrem-nederbord-1.29819

    Maximal byvind är också viktig att kolla https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindex/arets-maximala-byvindhastighet-1.76698 Här är dock SMHI synnerligen ovetenskaplig, möjligen rent av ohederlig, genom att statistiken slutar 2014. Det kan vara genom slarv eller, som ibland händer med ”klimatalarmister”, att verkligheten efter 2014 inte ser ut som den ”borde”.

    Det intressanta med alla dessa diagram att de, trots en klar uppvärmning, visar ingen eller mycket små förändringar över 100 år. Det verkar alltså vara ett mycket svagt samband mellan ökad temperatur och extremt eller våldsamt väder. Att modellerna ändå anger detta för framtiden, kan vara deras nuvarande fundamentala svaghet, kanske kopplad till den förenklade beräkningen av moln.

    Sedan hör det till saken att ”väder” bestäms mindre av den absoluta energinivån i atmosfären, vilken temperaturen är ett mått på, utan av dess variationer i höjd- och sidled. Det förra skapar by- och åskmoln, det senare de vandrande lågtrycken.

  16. 20
    latoba

    #9,#11
    Bra idé att anmäla ”någonstans” om spridande av ”Fake news”. Men var? När det gäller pressen så finns det väl bara Tidningsutgivarna (TU) och när det gäller SVT/SR så är det väl tyvärr Granskningsnämnden som säkert som amen i kyrkan lägger en anmälan i papperskorgen. Finns det andra instanser/myndigheter/organisationer som har några muskler och som kan ge publicitet åt en anmälan?

  17. 21
    Lennart Bengtsson

    Lite soluppgifter

    Se M Wild i BAMS, Jan 2012, fig 2 Tyvärr kan jag inte återge figuren här.

    Det finns mätningar av globalstrålningen från Stockholm från 1920-talet. Mätningarna visar semi-periodiska variationer som mest troligt beror på aerosoler Globalstrålningen i Stockholm och andra delar av Sverige kulminerade på 1940- och 1950-talet då den var högre än nu. Den har dock ökat systematiskt från början av 1980-talet då globalstrålningen hade ett minimum och lika lågt som på 1930-talet.

    BAMS = Bulletin of the American Meteorological Society

  18. 22
    foliehatt

    I dagens Vetenkapens värld (P1:12 – 12.30) påstår Alexander Antonelli, forskningschef på Kew gardens (London, UK) att Sahara och det centrala Australien är öknar på grund av att de har passerat tipping points där de förlorat växtlighet till den grad att de inte längre producerar sitt eget regn.
    Det lät som att han menade att detta skedde från ett utgångstillstånd som utgjordes av regnskog – och nu står Amazonas regnskog inför samma tipping point-problem.

  19. 23
    Fredrik S

    Tack Lena!

    Tja, de har ju kanske varit rätt framgångsrika. Ett par dagar med kraftig regn och åska här hemma så träffar man ofta på en eller flera som tycker klimatet är onormalt.

  20. 24
    Lasse

    #21 Lennart B
    Du hänvisar till fig 2 i denna:
    https://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1
    För Sveriges del är den utveckling vi sett sen 1983 remarkabel vilket SMHI uppmärksammar.
    Men de förmår inte koppla den till temperaturavvikelser.
    Men det har gjorts försök här . http://www.klimatupplysningen.se/2019/08/08/sommar-och-sol/

    För den som tror sig veta allt om solens inverkan rekommenderas denna:
    https://www.youtube.com/watch?v=NYoOcaqCzxo

    Förvirrad men på ett helt annat plan!

  21. 25
    jensen

    Vidga horisonten, d.v.s. hur tänker man utanför vår ankdamm.

    Från Indiens 3:e största tidning, The Times of India. Världens största engelsk-språkiga dagstidning.
    28/8 2019…Sanjeev Sabhlak.

    https://principia-scientific.org/whats-really-driving-the-climate-hysteria-machine/

    Reflexion: Och Indien, som enligt Paris-accordet inte lovar någon begränsning av CO2-utsläppen, men i alla fall kommer att sträva efter att CO2-utsläppen så småningom inte skall öka mer än BNP-ökningen.

  22. 26
    jensen

    Tillägg!
    Läs gärna länken till Crichton………………../talking about eugenics /

    Crichton var en de första, som grundlade mitt intresse för …AGW

  23. 27
    Håkan

    #21 Lennart Bengtsson

    Hur kan dessa semi-periodiska variationer tänkas ha påverkat temperaturen?

  24. 28
    tty

    #22

    När det gäller öknarna i Australien och Sahara så är det riktigt att de var mycket mindre i början av Holocen. I båda fallen beror ökenexpansionen på att monsunen försvagats och inte längre når så långt norrut/söderut. Detta i sin tur beror främst på Milankovich-effekter (den här mellanistiden går mot sitt slut, oblikviteten minskar vilket innebär mindre solstrålning på höga breddgrader och svagare monsun).

    Det finns dock en del som pekar på att vegetationsförändringar faktiskt förstärker monsunernas svängningar. I Australien är dessutom vegetationen under denna mellanistid markant annorlunda än under tidigare mellanistider, troligen beroende på aboriginernas inverkan, brandfrekvensen är mycket högre nu än tidigare och eukalypter mycket mera dominerande.

    Under den förra mellanistiden som var varmare än den nuvarande försvann Sahara nästan helt.

    Nu är det dock så att i Amazonas är det inte något monsunklimat, så samma mekanismer som i Sahara och Australien är inte aktuella. I Amazonas tycks det vara främst ENSO som påverkar nederbördsmängderna.

    I Amazonas är det istället regnet i ITCZ (den intertropiska konvergenszonen) som dominerar. Det kommer främst som eftermiddags/kvällsregn (med åska) och rör sig norrut och söderut med årstiderna. Under nordsommaren (som nu) faller det mest norr om Marañon (huvudfloden) och det är torrt i amazonbäckenets sydkant. Under vintern är det tvärtom. I den centrala delen av bäckenet regnar det dock året om.

  25. 30
    Jan

    Vi kan idag läsa Expressens klimatredaktion rapportera om ”klimatnödläget”. Klimatnödläget är en ganska nytt begrepp för mig i sammanhanget. Finns det någon som kan berätta vad som har inträffat som gör att uttrycket ”nödläget” kan motiveras?

  26. 32
    Staffan Lindström

    1 Lasse
    måste invända av två orsaker:
    1. Det var FDR som i sitt första installationstal 4 mars 1933 sa ”The only thing to fear…”
    2. Måste rapportera att Greta var hovsamt ödmjuk när hon anlänt till NYC!
    Hon påpekar att hon vill inte fördöma dem som flyger; alla kan ju inte ta en segelbåt över Atlanten! Hon säger i princip att det är omöjligt för alla människor att leva hållbart…
    Hörde liknande mer ödmjuka tongångar innan Atlantresan också. Har Greta hittar skeptikersajter?
    Flaggar också för sin avgång som klimattalesperson… Ref SVT Morgonstudion idag 29/8/2019

  27. 33
    Lasse

    #32 Staffan L
    1 Helt rätt så tillskrivs citatet FDR.
    Jag ber om ursäkt och ändrar mig med ett citat
    ”To improve is to change, so to be perfect is to have changed often” Churchill
    2 Flickan som seglat till USA är principfast , men om hon ändrat sig eller ej får vi väl se.

    Lenas referens bör tillsändas TT och den mediesvans som återupprepar dessa falska nyheter.
    Referensen är därtill skapad av WHO och syftet är att ge underlag till rationell reaktion på dessa katastrofer!

  28. 34
    Rolf Mellberg

    #19 Anders Persson,
    Mycket glädjande att du – uppenbart högkompetent – förser oss amatörer med denna information.
    Jag fastnade lite på andra länken om extrem nederbörd där jag tycker mig se ett visst (Jo kanske osäkert) samband med Atlantiska Multidekala Oscillationen.
    Kan du hålla med – mer eller mindre, om följande påstående?:
    Förändringarna i nederbörd med en uppgång i början av 1900-talet, en viss nedgång ca40-70-talen och en uppgång därefter visar likhet med den globala temperaturen (särskilt NH) vilket stämmer med att nederbörd är positivt korrelerad med temperatur?

    Har du dessutom tid över får du gärna ge synpunkter på:
    http://www.klimatupplysningen.se/2019/02/25/fundering-om-glaciarer-pa-island/

    Och du Lennart Bengtsson, vill du också kommentera?

  29. 35
    Mattias G

    För att återgå till inläggets ämne (att extrema väderhändelser har ökat i intensitet och frekvens), så kan jag inte låta blir att påpeka att den väldigt pedagogiska bild som Lena hänvisar till inte alls gäller extrema väderhändelser, utan antalet katastrofer. Det kan ju mycket väl tänkas att t.ex. regn och stormar ökat i intensitet och frekvens, utan att det för den skull har blivit det som klassificeras som en katastrof. Alltså, jag vet ju inte, men det finns mycket annat som faktiskt pekar på att det har blivit mer fjong i t.ex. regn och översvämningar.

    Och det verkar väldigt, väldigt underligt att TT publicerar en sån text utan att ha kollat upp sina källor. TT:s hela affärsidé bygger ju på att de är trovärdiga och att deras kunder (massmedia) kan lita på det de skriver. Annars skulle de snart inte ha några kunder kvar. (Möjligt jäv: jag känner TT:s verkställande direktör.)

    Däremot tycker jag att Lenas inlägg sätter fingret på ett vanligt tankefel här på KU — att man inte tar hänsyn till forskningsläget i stort, utan fokuserar på en viss detalj eller en enstaka avvikande rapport. Å andra sidan är det ofta det som skiljer yrkesverksamma forskare från amatörer, att de förra har den där helikopteröversikten över det samlade forskningsläget (a.k.a. ”konsensus”).

    Ska man som skeptiker ha någon som helst chans att övertyga folk som är lite insatta i ämnet, så måste man helt enkelt göra bättre ifrån sig än så här.

  30. 36
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Mattias G
    TT har faktiskt gjort fel förut och det gällde just väderrelaterade katastrofer. I det fallet skrev de att väderrelaterade katastrofer hade ökat med 46% sedan år 2010.
    Men du kanske kan fråga TTs VD? :-D

  31. 37
    Robert Norling

    Man kan ju undra vad de svenskar som fanns i vårt land på 1930-talet tyckte och tänkte om ”klimatnödläget”.
    Speciellt de som var lite till åren komna då de även funnits till under ”lilla Istiden”.
    Isfria vintrar i Svealands skärgårdar och även stor brist på snö.
    Skogsbruket hade jätteproblem ett flertal vintrar på grund av att det inte gick att få ut virket från skogarna med häst och släde.
    Fisket gick att bedriva året om då ingen is hindrade att ha båten i sjön.
    Förmodligen ingen tillfällighet att Sveriges uppmätta värmerekord är från 1933 i Ultuna utanför Uppsala.
    Skulle det upprepas i nutid då skulle vi förmodligen dränkas i skrämselpropaganda.
    Men det skulle vara intressant att veta vad det klimatet berodde på.

  32. 38
    Ingemar Nordin

    Jan #30,

    Jag har skrivit om detta tidigare:

    ”Nödsituation? Krisläge? Krigsmobilisering? – Jag får kalla kårar längs ryggraden när jag inser att de tydligen vill åstadkomma något som går bortom den demokratiska processen. Det här är enligt min mening en djupt antidemokratisk uppmaning till olika städer att införa något slags undantagstillstånd.”

    http://www.klimatupplysningen.se/2019/04/14/klimatnodlage-vad-ar-det/

  33. 39
    Daniel Wiklund

    # 35 Jag är väldigt nöjd med Lenas inlägg här på KU. Även om du Mattias känner TT:s verkställande direktör så ger jag inte mycket för din amatörmässiga kommentar.

  34. 40
    Ingemar Nordin

    Mattias G #35

    Dina misstankar är totalt felaktiga. Det finns inga vetenskapliga belägg för att extrmväder blivit vare sig frekventare eller mer intensivare med en ökad temperatur. Inte heller IPCC påstår något sådant. Eller läs den kanske främste experten på området Roger Pielke Jr. Och om du inte vill ta till dig dessas påståenden så är det som Lennart B säger ovan att troligtvis så minskar frekvensen och häftigheten av stormar/orkaner med en mer utjämnad, men högre, temperatur på jorden.

    Men du tycks vara mer intresserad av att skapa konspirationsteorier än att sätta dig in i vad klimatvetenskapen faktiskt säger?

  35. 41
    Mattias G

    #36, 40 Nä, jag säger varken bu eller bä om extremväder, grejen var bara att just den här bilden som Lena visar inte handlar om extremväder, utan om katastrofer.

    PS. Det visade sig att det var flera år sedan han slutade på TT :-) DS.

  36. 42
    Göran J

    ”Solen är den enda betydande energikällan för det globala ekosystemet. Väsentligt för levnadsförhållandena på jorden är mängden solljus som tränger igenom atmosfären och når jordens yta. Denna energifattighet styr ett brett spektrum av fysiska och kemiska processer. Det värmer upp våra miljöer, inducerar tryckgradienter och relaterade vindsystem, genererar avdunstning för att driva den globala vattenscykeln, smälter bort snö och is och möjliggör fotosyntes och tillhörande växttillväxt och odling. Det säkerställer därmed den rikliga mängden vatten och näring, liksom livliga omgivningstemperaturer, de väsentliga ingredienserna för en bebodd planet. Våra livsmiljöer är därför särskilt känsliga och sårbara för förändringar i tillgången på solenergi på jordens yta.”

    Ovanstående är ett utdrag från inledningen av den Artikel som Jag tror Lennart Bengtsson avser om Globalstrålningen.
    Artikeln är skriven av Martin Wild och har titeln ”ENLIGHTENING GLOBAL DIMMING AND BRIGHTENING”

    För mig är den absolut viktigaste utgångspunkten angående vårt klimat, Utan sol ingen Värme!

  37. 43
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Mattias G
    Bilden visar alla katastrofer, det är korrekt, men den visar också extremväder eller sk väderrelaterade katastrofer. Du får titta på just dem i bilden och naturligtvis inte vulkanutbrott eller jordbävningar.

    Jag har för mig att det finns en databas som utgår från antal försäkringsfall och summorna men jag har ju ingen aning om vilken som åsyftas i artikeln då det ju inte framgår.

  38. 44
    pekke

    De där databaserna för natur/väderkatastrofer innehåller väl bara data från det senaste århundradet och naturligtvis så bör de ha mest och noggrannaste datan från de senaste årtiondena vilket bör göar att de är i det närmaste värdelösa för att jämföra flera århundraden !

    Finns inga data före 1900-talet vad jag förstår, om hundra eller tvåhundra år kan de vara viktiga för jämförelse mellan århundradena.

    Har för mig att de här katastrofdatabaserna inte funnits så länge och att vi hade en diskussion om dem för ett antal år sedan.

  39. 45
    Ingemar Nordin

    pekke #44,

    Nej helt värdelösa är de inte. Mycket talar som sagt för att vi har färre och mildare extremväder nu än under Lilla Istiden.
    ”Enligt en ny studie har det norra halvklotet upplevt betydligt större variationer i nederbörden under de senaste tolv århundraden än i det tjugonde århundradet.” från Fredrik Charpentier Ljungqvists artikel i Nature 2016.

    http://www.klimatupplysningen.se/2016/04/10/annu-en-myt-om-extremvader-avfardad/

    Bilden att den Lilla istiden hade värre extremväder förstärks också av hans uppföljande bok: ”Klimatet och Människan under 12000 år”

    http://www.klimatupplysningen.se/2017/11/19/klimatforandringar-historien/

  40. 48
    Fredrik S

    Vad är det som är svårt med bilden?

    Tycker det är en bra och tydlig bild.

  41. 49
    tty

    #45

    ”Mycket talar som sagt för att vi har färre och mildare extremväder nu än under Lilla Istiden.”

    Hubert Lamb forskade mycket om just detta och visade mycket övertygande att stormar och stormfloder var både flera och kraftigare under ”Lilla Istiden”.

  42. 50
    Lars-Eric Bjerke

    # 21 Lennart Bengtsson,

    Det finns en rapport från SMHI i år om globalstrålningen i Stockholm sedan 1920. Den visar på två toppar kring 1950 och 1970, samt en ökande trend från 1985.
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.145707!/Meteorologi_165.pdf

    Vad gäller svaveldioxidutsläpp har de sedan 1980 har börjat minska rejält i Europa och Nordamerika medan de ökar i Asien, totalt dock en minskning med 30 %.
    https://ourworldindata.org/grapher/so-emissions-by-world-region-in-million-tonnes?fbclid=IwAR33qZOaFdIwRt_nj4Ko7LynH-RTnj8noI9v5utX-YgwuLCyaUXL0_TJ9wU

  43. 51
    foliehatt

    @ #35, Mattias G.
    jag gillar ditt anslag.
    Den akademiska forskningen kommuniceras genom vetenskapliga publikationer där peer review spelar en viss roll för vad som hamnar i tryck och vad som inte gör det. Men, det verkliga vetenskapliga avgörandet står alla läsare för. Varje läsare ska ställa sig frågorna – tror jag på data, som de är presenterade? och, håller data för de slutsatser som författarna vill mena att de gör? Om inte så ska man ta debatt.
    Det är också så att det alltid är den som kommer med påståenden som är förändrande av status quo bär bevisbördan. Du sågar inläggsförfattarens sammanställning med att påstå att ”Det kan ju mycket väl tänkas att t.ex. regn och stormar ökat i intensitet och frekvens, utan att det för den skull har blivit det som klassificeras som en katastrof. Alltså, jag vet ju inte, men det finns mycket annat som faktiskt pekar på att det har blivit mer fjong i t.ex. regn och översvämningar.” som innehåller tesen att extremvädret är värre idag utan att det registreras som katastrofer.
    Invändningen är helt OK – logiskt – och på alla andra sätt. Men, det är du som har bevisbördan. Dina påståenden är inte värda mer än att de är intressanta funderingar – utan data till stöd. Så, sök data till stöd för din tes – eller om du inte kan hitta sådana – inse att tesen är död i vattnet.

  44. 52
    Björn

    Göran J [42]; Visst är det så: ”Utan sol ingen värme!” Ja, då är det logiskt att en något reducerad effekt över tid, sänker den globala temperaturen, liksom att den ökar om effekten vid TOA ökar något. Det blir intressant att se nu när solen går mot ett ”grand solar minimum”. Hur länge skall klimatforskarna förneka detta skede som är fullt synligt och mätbart från satelliterna?

  45. 53
    Mattias G

    #43 Lena, nej, bilden visar inte alls extremväder, den visar katastrofer som är relaterade till extremväder. Det är inte samma sak. Ett par sekunders research visar att en katastrof enligt EM-DAT:s kriterier är en händelse där:
    * 10 eller fler människor omkommer
    * 100 eller fler människor drabbas
    * ett katastrofläge utlyses
    * myndigheterna ber om internationell hjälp

    Man undrar ju lite över den andra punkten, att 100 eller fler människor ”drabbas” måste ju hända titt som tätt. En ovanligt kraftig och långvarig värmebölja som den i Sverige 2018 ”drabbar” ju långt över 100 personer, men inte är det en katastrof för det?

    #47 Alltså, jag har inte påstått att det har blivit mer extremväder. Däremot finns det många andra som påstår det.

    Och min erfarenhet av akademiker är att de trots allt har rätt bra koll på sitt kunskapsområde, eller åtminstone bra mycket bättre koll än icke-specialister. Det vore ju rätt konstigt annars, eller :-) Men jag kanske har haft tur, bara. Vad har du själv för nedslående erfarenheter?

    #48 Det är inget fel på bilden. Den är jätteintressant, och ett superbra sätt att åskådliggöra hur ett visst år förhåller sig till tidigare år. Det är bara det att den har inte jättemycket med TT:s påstående om extremväder att göra.

  46. 54
    Fredrik S

    Mattias G #53

    Nä, det står så här om man läser en minut:
    ”For a disaster to be entered into the database, at least
    one of the following criteria must be fulfilled:
    • 10 or more people reported killed
    • 100 or more people reported affected
    • declaration of a state of emergency
    • call for international assistance

  47. 55
    Mattias G

    #51 De synpunkter jag hade på Lenas inlägg handlade alltså inte om innehållet. Om jag har att bevisa någonting så handlar det inte om extremväder, utan om det föga övertygande i Lenas resonemang:

    ”Eftersom katastrofer beroende på extremväder inte har ökat, så har TT fel när de säger att extremvädret har ökat.”

    För väderrelaterade katastrofer och extremväder är inte samma sak.

  48. 56
    Mattias G

    #54 Ja, det är ju på engelska, förstås. Synpunkter på min översättning mottages tacksamt :-) Jag gjorde mitt allra bästa, tyckte du jag missade någonting som är avgörande för argumentet?

  49. 57
    Gunnar Strandell

    Lennart Bengtsson #6
    Jag har just läst igenom Judith Currys artikel om ”Worst Case”.
    Hon menar att ett sådant scenario inte bör innehålla mer än ETT osannolikt antagande.
    Vad anser du, och hur påverkar det diskussionen med Rockström?

    Jag tycker att det är en intressant öppning för en diskussion mellan politiker och forskare som kan leda till konkreta resultat och ersätta den pajkastning vi är vana vid.

    Länk:
    https://curryja.files.wordpress.com/2019/08/worst-case-paper-final-1.docx

  50. 58
    Anders

    #20 latoba
    Apropå instans att anmäla detta misstänkta fake news om ökande extremväde3 vill jag föreslå Riksrevisionen. Att överlåta till Granskningsnämnden är lika smart som att be tjuven avgöra om han begått stöld.

  51. 59
    Fredrik S

    Mattias G #56

    Du skrev att det var en händelse som består av fem punkter.

    I texten står det minst en av fem kriterier räcker.

    Angående det du översatt skulle jag skriva undantagstillstånd State of emergency men det känns petigt.

    Hursomhelst vad är definitionen av TT’s extremväder?

  52. 60
    Daniel Wiklund

    Tycker du Mattias G att TT-s påstående om extremväder är korrekta.

  53. 61
    foliehatt

    @ #55 Mattias G.
    I den ointressanta läsningen av ditt inlägg så är det hårklyveri som du ägnar dig åt. Mer intressant är om du försöker dig på att argumentera för att sub-katastrof-men-ändå-extremväder har ökat, enligt det du påstår att det är tänkbart att regn och stormar har ökat i intensitet och som du sedan gör troligt genom att påstå att det finns mycket annat som pekar på att det är mer fjong i t.ex. regn och översvämningar (jag antar att du menar nuförtiden)
    Så antingen skriver du en massa ointressant petimetertext, eller så menar du att det faktiskt har blivit värre. Men den senare utsagan får du i så fall vara så god att leda i bevis. Du har dessutom då att motbevisa de data som #19 Anders Persson respektive #47 tty anför.
    VIlket blir det?

  54. 62
    Anders

    SMHI om extremt väder: ”Det saknas bra kunskaper om hur extrema väderhändelser kommer att påverkas i takt med att klimatet blir varmare.”

    Vadå ”bra kunskap”?

    Är det att kunna tolka sina egna mätvärde som att kraftigt regn har blivit vanligare? Eller som att de tyder på att det inom kort kommer bli katastrofalt mer extrem nederbörd?

    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.85551.1562064097!/image/yearmax-1880-2018.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/yearmax-1880-2018.png

    Vilket extremt ovetenskapligt institut för väderforskning vi skattebetalare tvingas försörja!

  55. 63
    Anders

    När började SMHI varna svenskar folket för ”extrem värme” vid 25C? Före eller efter Al Goreta-skandalen? Ur led är tiden.

  56. 64
    tty

    #62

    ”Vilket extremt ovetenskapligt institut för väderforskning vi skattebetalare tvingas försörja!”

    Jag är böjd att hålla med, här har SMHI åter lyckats dra en medelvärdeskurva ända ut till båda kanterna av ett diagram, vilket är matematiskt omöjligt. Värdena i åtminstone en ände är fejkade.

  57. 65
    Fredrik S

    Anders #63

    Det var nog i samma veva som de ändrade kartan för årsmedeltemperaturens avvikelse så att 2 graders ökning visar illrött stället för gult som innan.

  58. 66
    Ingemar Nordin

    Gunnar S #57,

    Jag ögnade igenom Currys paper. Hon klassificerar ”worst case” studies på ett intressant sätt. Men om frågan är huruvida man BÖR ta med worst case studies som underlag för politiska beslut eller ej så tycker jag att hon missar grovt. För svaret är beroende av vilka åtgärder det handlar om och vilka andra konsekvenser dessa åtgärder har. Detta tar hon inte alls upp såvitt jag kan se..

    a. Worst case är per definition osannolika scenarier. Och om vi rör oss till det hon kallar ”possible” så blir det alldeles för många möjligheter som är opraktiska att försöka göra något åt.

    b. Om ett worst case scenario kräver omöjliga åtgärder så bör vi heller inte ta med det i underlaget för åtgärder. Åtgärderna för att åstadkomma det omöjliga (utopism) är då värre än worst case.

    Worst case kan man möjligen fritt spekulera om i rent grundforskningssyfte. Men det hör inte hemma i ett politiskt beslutsunderlag. Tyvärr är det sådant här som Rockströmmare i alla partier ägnar sig åt.

  59. 67
    Staffan Johansson

    #22
    Ett fullständigt vansinnigt påstående i Vetenskapens värld m a o. Man kan inte jämföra stationen i Australien med Amazonas. Australien inland ligger vid vändkrets – där öknar gärna bimdas, Amazonas vid Ekvatorn – där regnskigsklimat är förhärskande.

  60. 68
    Ulf

    Svar 35

    Inom mitt ämnesområde ekonomi har TT allt som oftast publicerat hisnande felaktigheter. TT ska ha ut nyheter snabbt och hör inga kontroller av källor utan sprutar ut allt de får tag i. Huruvida det är robotar eller mycket oerfarna personer som sköter t ex översättningar vet jag inte men alltsom oftast låter de som google translate dessutom. Så nej TT kan du använda om du snabbt vill komma åt nyheter men du kan inte använda dem för att hävda åsikter inom komplicerade ämnesområde. De är ett nyhetsflöde sortering gör du själv genom att fundera på om du litar på källan.

  61. 69
    Ulf

    Svar 55

    Just den rapporten som TT citerar okritiskt har samma definition av extremväder som din definition av katastrofer. En av huvudpunkterna i rapporten är just hur människor drabbas av extremväder. Flera svenska tidningar rapporterar om rapporten naturligtvis som alltid helt okritiskt. Bl a en lång artikel i svd.

  62. 70
    pekke

    Med kriteriet ” * 100 eller fler människor drabbas / • 100 or more people reported affected ” så var nog det åskvädret som drog över Sverige onsdag – torsdag ett katastrofväder.

    https://www.svt.se/nyheter/kaoset-fortsatter-den-askrikaste-dagen-pa-hela-sommaren

    https://www.expressen.se/nyheter/risk-for-kraftigt-askovader-och-regn-i-halva-sverige/

    Tusentals människor över hela landet blev påverkade av åskvädret, så det var nog ett katastrofväder.

    Jag antar att före 1900-talet så hände inga väderkatastrofer eftersom de inte noteras i dessa databaser, det var nog Edens Lustgård förr.

  63. 71
    Lasse

    Intressant diskussion.
    Extremväder eller katastrofer orsakade av bla extremväder.
    Det ena ger naturen oss det andra har vi själva förmåga att påverka.

    Om man går till källan så var det just syftet med sammanställningen!
    Adaption kallas det och har bla lett till att Bangladesh inte drabbas lika hårt idag av översvämningar.

    I dagens radioflöde snappade jag upp att metanutsläpp inte skall regleras lika hårt längre i USA om Trump får som han vill. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7290011
    Klimatfrågan kom med i en bisats : ”De återkommande stormarna som tros vara delvis orsakade av varmare världshav är ett av de mest kännbara tecknen på klimatförändringar för vanliga amerikaner.
    Tornados?https://i1.wp.com/www1.ncdc.noaa.gov/pub/data/cmb/images/tornado/clim/EF3-EF5.png
    Orkaner? https://i2.wp.com/www.aoml.noaa.gov/hrd/Landsea/gw_hurricanes/fig33.jpg

    Så några klimatförändringar tycks inte finnas, om detta är det mest kännbara resultatet!

  64. 72
    Fredrik S

    Ja, man får ju intrycket att TT är lite åt det larmade hållet. Mycket av sponsringen från Greta verkar ju komma från det hållet

    Vad beträffar henne så hörde jag att hon har anpassad skolgång och inte alla strejkat utan anpassat sig.

    Kan ju vara bekvämt men taskigt mot alla barn andra som strejkar på riktigt och får konsekvenser därav kan man tycka i så fall.

    Fast det är kanske fake news eftersom TT och MSM inte skrivit om det.

  65. 73
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Mattias G

    Du behöver nog läsa mitt inlägg en gång till. Jag har nämligen aldrig påstått att TT har fel utan att jag inte har kunnat hitta varifrån de har fått uppgiften. Jag skriver också att det är vissa kriterier som ska uppfyllas för att en händelse ska klassas som katastrof så du borde förstått att jag vet skillnaden på extremväder och väderrelaterade katastrofer. Dock är ju väderrelaterade katastrofer extremväder även om givetvis extremväder inte behöver innebära att kriterierna för katastrofklassning är uppfyllda. Att skriva någon på näsan på det vis som du gör brukar kallas för mansplaining, dvs du känner dig nödsakad att ”förklara” sakernas tillstånd för mig.

    Det vore alltså bra om du fortsättningsvis faktiskt tar och läser inlägget innan du kommenterar.

  66. 74
    Mattias G

    #59 Stämmer, det skulle nog in ett ”eller” där någonstans. Och jag kan köpa ”undantagstillstånd”, även om jag tyckte det var lite väl starkt, jag associerar mer till revolt, statskupp och demonstrationer än till översvämningar. Men visst kan man utfärda undantagstillstånd om det blir väderkatastrofer, låt gå för det.

    #61 Jag tänkte att jag passar på frågan om det har blivit fler extrema väderhändelser eller inte, det får andra försöka reda ut ;-)

  67. 75
    Fredrik S

    Om man får rapportera om Greta här så kablas det ut i MSM att ett stort antal aktivister skolstrejkar med Greta. På en bild syns 30 strejkande aktivister plus Greta som inte strejkar då för hon har ju sabbatsår. Ungefär lika många journalister syntes.

    Fast det är ju ideellt arbete för klimatet och planetens överlevnad så det kanske behövs religiös rapportering.

  68. 76
    AG

    #35 + andra. IPCCs AR5 är väödigt tydlig med att extrema väderhändelser ochbtrender INTE ksn utläsas ur observerbara data. Det gäller torka, översvämningar, orkaner; antal/styrka, nedebörd osv. Nyligen slog man på stora trumman där bl.a en svensk forskningschef (glömt hennes namn), har efter en omfattande europeisk studie (publicerad i Nature) lyckats fastställa att extremhändelser utvecklas enligt deras modeller och att det beror på ”klimatförändringen”. (Vem hittade på att detta ord ska vara singularis bestämd form???? det låter löjligt. det är ju flera förändringar eller?)
    Hursomhelst, att det sker lokala, regionala och tom kontinentala förändringar är väl inget nytt. Men har vi en netto global trend? Det allra mesta av de registrerade förändringarna går att härleda till NAO. Det är välkänt. Så vitt jag vet går det inte att särskilja påverkan från t ex NAO och ev. antropogen påverkan (hatordet ”klimatförändringen”). Att säga att observationerna och modellernas resultat sammanfaller, är inte imponerande om man känner till osäkerhetsintervallen. Framförallt kan man inte dra slutsatsen att registrerade förändringar beror på (#spy#) klimatförändringen

Kommentarer inaktiverade.