Vem ska få fart på klimatpedagogiken?

Screen Shot 2019-08-24 at 21.11.56

Ett stort tack till alla Er som har köpt min bok Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras? Intresset för boken har varit över all förväntan. Första upplagan sålde slut på bara några veckor!

En andra upplaga är nu tryckt. De flesta småfel är rättade, slutsatserna något korrigerade men i övrigt ganska små förändringar, förutom kapitel tre som jag har skrivit om. Kapitlet går att läsa i sin helhet på klimatkarusellen.se/blog

Jag har fått många uppmuntrande ord men också värdefulla synpunkter och förbättringsförslag att beakta vid en eventuell tredje upplaga eller en ny bok. Kritik är bra, speciellt när den är rak, konkret och syftar till att förbättra analysen. Jag har svårt att hinna svara på alla mail som jag får men läser, sorterar och sparar ner. Jag värdesätter all input som kan hjälpa mig i mitt fortsatta arbete.

För några veckor sedan, innan andra upplagan gick i tryck, fick jag ett mail från en fysiker, Leif Åsbrink som är Dr. i molekylfysik. Han hade synpunkter och invändningar på min figur 1 i boken, som enligt honom inte var fysikaliskt korrekt. I sitt första mail skriver han bland annat följande: 

Där är en kurva som visar satellitdata. Där finns också två räta linjer som Du påstår har med klimatet att göra. Detta är fel. Det är INTE klimatdata!! I intervallet 1979 – 2019 (40 år) kan man bara räkna ut klimatet för perioden 1994 till 2004 genom att beräkna medelvärden över 30 år. Om diagrammet finns i Din bok borde Du ändra det. Kanske beräkna medelvärdet över 5-års-perioder, (från 1981.5 till 2016.5) och 10-års-perioder (från 1984 till 2014) samt medelvärdet över 30 år = klimatdata.”

Mitt ursprungliga syfte med figur 1 i boken var att påminna om hur terminologin plötsligt ändrades från ”global uppvärmning” till ”klimatförändringar” när temperaturförändringen, mätt mot referensperioden, inte längre steg. Leif Åsbrink hade ändå en bra poäng och jag tog därför hjälp av samma Leif för att ladda ner satellitdata från molnet. Leif kunde snabbt presentera nya kurvor som vi nu båda var överens om på ett bättre sätt beskrev hur klimatet faktiskt har förändrats sedan satellitmätningarna startade för 40 år sedan. Dessa kurvor återges i kapitel 3. En annan slutsats som Leif Åsbrink gjorde mig uppmärksam på var att även om satellitdata framstår som långt mer tillförlitliga, jämfört med temperaturdata vid marken, så innefattar även dessa data en rätt stor osäkerhet. Den senaste datarevisionen ändrade trenden från 0,14 grader per decennium till 0,11 grader per decennium. 

Efter mina rättningar fick jag dock återigen kritik. Man kan säga att jag blev kapad någonstans vid fotknölarna eller ännu närmare fotsulan. I en artikel på en blogg presenterade jag delar av kapitel 3 i dess uppdaterade form och ifrågasatte hur man kan komma till den alarmistiska slutsatsen att 450 ppm koldioxid i atmosfären kommer att bli förödande för klimatet. Jag gjorde också ett enkelt räkneexempel. Inte för att detta var helt korrekt men för att ge en känsla för den orimliga slutsatsen att 450 ppm kommer att leda till en kraftig temperaturökning i likhet med klimatmodellernas förutsägelser. Min poäng var att påvisa verkligheten, dvs. observationer mot modellerna. Jag fick nu veta att jag som okunnig icke expert egentligen borde hålla truten och inte engagera mig i klimatdebatten överhuvudtaget. Trots mina tappra försök att förstå vad frågan handlar om ansågs jag långt ifrån trovärdig i min analys.

Frågan är något mer komplicerad även om hon och många andra så väldigt gärna vill finna genvägar till vetenskapen. Vad som sägs i Elsa Widdings bok är helt inkorrekt och bidrar till att ytterligare förvilla dagens stolliga klimatdebatt. Skall man ägna sig åt vetenskaplig debatt är det oundvikligt krav att man sätter sig in i fakta. Ingen är bekänt av pseudovetenskap.”

Med blixtens hastighet avfärdades hela boken och jag kastades in i hörnet bland den växande skaran av både experter och icke-experter som anklagas för att ägna sig åt pseudovetenskap. Allt är fel! Punkt slut! Min bok är granskad av ett antal professorer inom olika ämnesområden. Ändå tvivlar jag inte för en sekund på att vissa delar kunde framställts bättre. Kring flera av frågeställningarna råder dock ingen konsensus och de olika infallsvinklarna ter sig ibland oändliga. Jag tänker på citatet av Arkimedes: ”Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden.”

Att koldioxiden är kontrollknappen som styr temperaturutvecklingen anser jag att det saknas belägg för. Det är också min starka övertygelse att klimatpropagandan i samhället kraftigt förstorar klimatproblemen. På bekostnad av många andra viktiga problem som kräver en lösning här och nu förminskas dessa och hamnar i skymundan av klimatfrågan. Hur samhället vilseleder en hel generation och laddar våra barn med klimatångest är i sig en stor katastrof. Detta är tankar och frågeställningar som jag också utvecklar i boken.

Det kan aldrig vara fel att ställa öppna frågor. Det kan inte heller vara fel att göra sin egen analys baserad på den kunskap man har. Kan det då vara fel att kommunicera dessa tankar till andra på det sätt som jag beskriver i förordet till boken? 

För egen del har jag gjort en upptäcktsresa! Den vill jag dela med mig av till andra sanningssökande vuxna. Det är vårt ansvar att begripa klimatkarusellen, då blir det lättare att lotsa våra barn till viktig klimatkunskap. Jag hoppas att boken inbjuder till att så många som möjligt på ett mycket enklare sätt ska kunna göra en liknande upptäcktsresa av väsentlig kunskap.

Förståelse för klimatförändringar förutsätter insikt, eftertanke och analys samt stor öppenhet för nya förklaringsmöjligheter. Frågan är inte avgjord och vetenskapen är långt ifrån överens. Det är nu debatten måste börja. Jag är inte expert inom klimatområdet men jag har påbörjat resan att försöka sätta mig in i de frågor som kan besvaras i klimatkarusellen.”

Jag anser att klimatdebatten idag är onödigt polariserad i två läger (skeptiker eller alarmister) och jag önskar att fler experter vågade krypa ur sina skyttegravar för att om möjligt bidra till en värdig debatt om klimatet. Det är dock tydligt att vissa experter, som redan lämnat skyttegraven, inte verkar ha förstått VARFÖR vi icke experter ser det som helt nödvändigt att engagera oss i just denna viktiga fråga. Visst! Vi saknar detaljerad expertkompetens inom varje enskilt område men vi försöker likväl att få en helhetsbild av frågan. Det är svårt men långt ifrån omöjligt! Nyfikenhet och sökandet efter vad som är mer rätt än fel leder oss med små steg närmare sanningen och längre bort från överdrifter som riskerar att köra ett helt samhälle i botten. Personligen är jag med mina 51 år djupt oroad över den moderna galenskapen i klimatfrågan! I Klimatkarusellen skriver jag följande:

”Håller historien på att upprepa sig? Det vi nu upplever i samhället är en helt ny form av överhet som växer sig allt starkare. Dessutom har den fått en övernationell karaktär.  Håller politiker, journalister och lobbyister rentav på att återta den forna upphöjdhet som tidigare tillhörde schamaner, medicinmän, överstepräster, fakirer eller invigda? Det känns nästan som om domedagsprofeterna sitter på piedestaler av osorterad kunskap i en dimma av okunskap, högmod och dåligt omdöme. Olika former av skrämselpropaganda tycks vara ett viktigt instrument nu som då. Vad kan vanliga människor som inte förstår var slutsatserna kommer ifrån göra? Kanske är enda vägen att uppmuntra andra att läsa på ordentligt, sätta sig in i sakfrågan, vara vakna, nyfikna, frågvisa och inte minst misstänksamma mot alltför snabba slutsatser. Det blir alltså viktigare att läsa på själv, reflektera, samtala, ifrågasätta och att ta plats. Det blir allt viktigare att värna demokrati och yttrandefrihet och inte minst att kämpa mot propaganda och indoktrinering.”

Vi måste givetvis lyssna till sakkunskapen, både på den skeptiska och alarmistiska sidan, vara beredda på kritik och kunna omformulera våra slutsatser i takt med att vi ökar vår kunskap. Men vi måste också lära oss att se skillnad på den konstruktiva kritik som syftar till att förbättra analysen och på den som bara syftar till att tysta ner. Trots ett visst motstånd och ibland välplacerade snubbeltrådar är det helt nödvändigt att alla vi icke experter, som representerar samhället i stort, tar plats i debatten och vågar utmana även sakkunniga experter i frågor som rör den komplexa klimatfrågan.

I boken beskriver jag en situation under mitt exjobb på Chalmers då jag anordnade en konferens för professorer inom olika ämnesområden och länder i ett försöka att lösa ett svårt problem. Det var första gången det stod klart för mig att experter inte alltid har så lätt att tänka utanför sitt eget kompetensområde.

För mig blev det då tydligt hur svårt det kan vara för experter att tänka utanför den lilla och ofta smala område där man själv är expert och ses som en lysande stjärna. Kanske är det inte så konstigt att många experter idag tar ingångsvärden som givna förutsättningar i sin fortsatta analys och i sin egen forskning. Med de senaste årens informationsflöden tror jag att fenomenet med den tilltagande ”relativa dumheten” som Olle Hammarlund beskriver bara hör ökat. Förr i tiden visste man förhållandevis lite om väldigt mycket till skillnad från idag då man istället vet ganska mycket men bara inom ett litet smalt område. Det finns ingen möjlighet för någon att i dagens informationsmängd kunna konkurrera med en titel som universalgeni – forskningen är högt specialiserad – och utanför den egna smala men djupa kunskapen famlar man, som framgår ovan, lätt i blindo, samtidigt som man med emfas tenderar att hävda sin kompetens som vore man just ett universalgeni. Ödmjukheten framskymtar inte så ofta vare sig hos akademiker, mediefolk eller politiker.”

I detta sammanhang vill jag också återknyta till vad någon nyligen skrev i kommentarsfältet på klimatupplysningen.

Komplexa system kännetecknas av att de består av många delar, där kännedom om deras egenskaper inte räcker till för att förklara hela systemets egenskaper. De kan modelleras till viss del, men inte fullt ut förutsägas. De är alltså inte deterministiska. De är i regel adaptiva och förändrar sig när omgivningen förändras och kan även innehålla feed-back mekanismer så att de förändras av sig själva. Komplicerade system är lösbara om man har samtliga kunskaper om de ingående komponenterna och variablerna. Detta är i princip omöjligt med ett komplext system, speciellt som det gränsar till kaos.”

När jag läser dessa väl valda och genomtänkta ord går mina tankar osökt till en diskussion som jag nyligen haft med Leif Åsbrink i försöken att förstå var solforskningen egentligen står och vilka slutsatser man kan dra av den. Solens påverkan på klimatet har debatterats livligt under många år. Inte minst under de cirka 15 år då uppvärmningen tydligt bromsades in. Vad jag förstår är oklarheten stor hur solen påverkar klimatet. Jag läste nyligen om en några år gammal studie från Lunds universitet som för första gången rekonstruerat solaktiviteten under den senaste istiden. Studien visade att det regionala klimatet påverkas av solen och ger möjligheter att bättre förutsäga ett framtida klimat i till exempel Sverige. Raimund Muscheler är docent i kvartärgeologi vid Lunds universitet och medförfattare till studien som publicerades i Nature Geoscience i augusti 2014. Studien pekar bland annat på att det inte är den direkta solenergin som är den viktigaste faktorn. Det är istället indirekta effekter på atmosfärscirkulationen som påverkar klimatet. Det handlar alltså om att solens UV-strålning påverkar den atmosfäriska cirkulationen på ett sätt som gör att lägre solaktivitet kan leda till kallare vintrar i Sverige och Nordeuropa. Intressant nog visar samma processer att det blir varmare vintrar på Grönland med ökat snöfall och ökad stormaktivitet. Studien visar också att solens olika processer behöver finnas med i klimatmodeller för att bättre förutsäga framtida globala och framför allt regionala klimatförändringar.

Kan det vara så att vissa välrenommerade forskare helt enkelt gör det lite enkelt för sig genom att iskallt bara avfärda solens påverkan på temperaturen med hänsyn till studier som visar att solfläcksaktiviteten inte påverkar TSI värdet så som exempelvis beskrivs i artikeln Variations in solar luminosity and their effect on the Earth´s climate från 2006.

Såvitt jag förstår används också dessa resultat som argument för att det enbart skulle vara den ökade halten av koldioxid i atmosfären som ligger bakom de senaste decenniernas temperaturökning. Jag kan ha missuppfattat för det låter minst sagt märkligt!

Jag skickar rapporten till Leif Åsbrink och frågar vad han tror om saken. Han bekräftar mina tankar och påpekar att artikeln knappast utgör något ”bevis” för att solen inte påverkar temperaturutvecklingen. Solarkonstanten må ha blivit konstant – den varierar enligt rapporten mellan 1366 och 1367 W/m2 mellan solfläcksmaxima och minima. Det är bara 0.7 promille och ser inte ut att vara förklaringen till temperaturvariationer. Leif Åsbrink anser snarare att en viktig fråga borde vara varför en tio- till hundrafaldig temperaturökning i jonosfären inte skulle påverka den globala temperaturen alls.

Leif Åsbrink är som nämnts ovan Dr i molekylfysik men han vägrar erkänna att han har kunskaper om hur solen påverkar klimatet. Jag vet dock att han har ett specialintresse som radioamatör och jag har en känsla av att han visst kan förklara för mig hur det då förhåller sig med solens och solfläckcykelns inverkan på jonosfären. Vi talar alltså om den del av en himlakropps övre atmosfär som joniseras av strålning från rymden och utgörs av ett plasma. Jonosfärer kännetecknas av hög elektrontäthet och därav följande hög elektrisk ledningsförmåga. Jonosfären påverkar därför utbredningen av radiovågor och möjliggör långväga radiotrafik på kortvåg mellan områden på olika sidor av jorden.

Jag letar i mailhögen och hittar till slut nedan konversation om jonosfären från Leif:

”Elsa, Det är dramatiska effekter, har inget med den totala strålningen att göra. Nu är det minimum. Kortvågen är i stort sett död och det är sällan norrsken. (Att använda norrsken som reflektor var min favorithobby för 30 år sedan.) Det är dramatiska förändringar och det verkar rimligt att tro att dom kan påverka underliggande luftlager. Jag minns ett ”event” där solen gjorde en ”coronal mass ejection” eller kanske var det en protonflare – något rätt ovanligt i alla fall som träffade jorden. På den tiden gjorde jag dagliga experiment med en polare i Jugoslavien. Solen hade varit lugn länge och vi kunde höra varandra på grund av reflexioner mot dom små stoftpartiklar som hela tiden ramlar ner. Efter ”eventet” var reflektioner från dessa meteoriter borta. Orsak: jonosfären upphettad. Små partiklar bromsas upp gradvis utan att lämna joniserade spår tillräckligt täta för att reflektera vår frekvens (144 MHz) Ett sådant event är också påtagligt för rymdindustrin. Jordens atmosfär expanderar så att satelliter i låga banor bromsas av friktionen mot den uttunnade luften som expanderat ända upp till satellitbanorna. Temperatur i jonosfären normalt 20 grader eller så (tror jag). Kan gå upp till 1500 grader när det händer saker på solen. Om – och i så fall hur – detta kan påverka jordens termiska balans har jag absolut ingen aning om. Jag föreslår ingen mekanism. Okunnig i atmosfärsfysik. MEN det är ett välkänt faktum att solaktiviteten har STOR inverkan på vår yttre atmosfär. Om, och på vilket sätt detta påverkar jordens klimat är såvitt jag vet okänt och det saknas forskning. Kolla figur 3 här: https://www.robkalmeijer.nl/techniek/electronica/radiotechniek/hambladen/qst/1947/12/page13/index.html Det finns ett linjärt samband mellan utjämnat solfläckstal och MUF (maximum usable frequency.) Artikeln är från 1947 och täcker perioden 1935-1944. Det finns säkert moderna data men jag har inte hittat. Världen runt finns jonosonder som mäter jonosfärens halt av fria elektroner. Vore intressant att se om MUF-data korrelerar med satellitdata för temperaturer.

Det är rätt tydligt att temperaturen i den lägre stratosfären enligt satellitdata korrelerar starkt med det utjämnade solfläckstalet. Ser man direkt om man kikar på tabellerna.”

Hmm…, mina gissningar ser ut att bli bekräftade. Det finns utan tvekan någonting utanför meteorologernas synfält. I likhet med Leif Åsbrink drar jag inga slutsatser om hur solen påverkar klimatet. Jag kan på tok för lite. Men jag vill försöka sätta mig in i frågan. Jag läser om Svensmark teori igen, som Ingemar Nordin har sammanfattat på klimatupplysningen, och jag får en känsla av att Svensmarks forskning om kosmisk strålning är högst relevant.   

Jag vill inte jämföra min bok Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras? med Gösta Petterssons fantastiska bok Falskt Alarm, Klimatfrågan ur vetenskaplig aspekt.  Gösta Pettersson är disputerad forskare och professor emeritus i biokemi. Jag vill bara avslutningsvis passa på att nämna varför jag beundrar just honom och hans arbete för en mer nyanserad klimatdebatt. För det är precis vad detta handlar om. Hur tusan ska vi få fler att förstå vad som är högst rimligt och vad som är helt orimligt? Anledningen till att jag så gärna rekommenderar hans bok för alla sanningssökande vuxna är hans mod att faktiskt utmana IPCC. Förutom en mycket pedagogisk beskrivning av viktiga vetenskapliga frågeställningar använder han sina egna gedigna kunskaper inom biokemi för att peka på var IPCC trampar snett. Han är sakkunnig när det gäller kinetik såsom koldioxidens upplösning i vatten och han är tillräckligt trygg inom sitt ämnesområde för att inte falla för auktoritetsargument eller påklistrade konsensusbegrepp. Han är också en person som förstår hur viktig falsifikationen är för att ta vetenskapen ett steg närmare sanningen. Ingen har rätt till 100 % men Gösta Pettersson får mig att tänka själv.

Gösta Pettersson nöjer sig inte med att referera till ett antal peer-granskade rapporter. Istället förklarar han på ett sätt så att vi icke experter har en chans att förstå. Detta anser jag är grunden för god klimatpedagogik. Jag är glad och stolt över att Gösta Pettersson också står som medförfattare till min bok Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras?

Boken köper du enklast på klimatkarusellen.se, min egen webshop!

Elsa Widding

Dela detta inlägg

73 reaktion på “Vem ska få fart på klimatpedagogiken?

  1. 2
    Kenneth Mikaelsson

    Jag säger bara det… När lögnerna blir så uppenbara då går inte sanningen att dölja….
    Och ett sista försök av en totalitär makt (FN-EU) är att skjuta de som talar om att kejsaren både är både naken och sinnessjuk då vet man att slutet skymtas…

  2. 3
    Georg Kaiser

    Hej!
    Vilken fantastisk bok!
    Vill gärna skriva av mig mina reflektioner i den allmänna klimatdebatten.
    Min uppfattning är att människorna kan delas upp i några grupperingar.
    1) De som inte bryr sig, de menar att det löser sig på bästa sätt.
    2) De som har intresse av vad som händer i världen och som tar del av nyheter i media, är källkritiska och sväljer inte vad som helst men inte tar ställning.
    3) De som tar in fakta samt har kunskap ock klokhet att förstå vad som är rätt eller fel och har tagit ställning.
    4) De som inte har klokhet nog att bedöma vad som är rätt eller falskt.
    5) De som inte bryr sig om att ta del av forskning och har bestämt sig för något och ändrar sig inte vad som än händer.
    6) De som har en helt annan agenda och som med alla medel vill tvinga på mänskligheten en annan utveckling av samhället och som går emot allmänhetens intresse.
    Min uppfattning är att de som tillhör grupp 1 är farligast för samhällsutvecklingen.

  3. 4
    jensen

    A´propos bränder ovan samt under jord.
    Vissa alarmister helt uppeldade , men blir enbart till aska.
    Från dagens SDS.
    ” Glaciären Okjökull på Island är död. Klimatforskare har tagit farväl. Vi måste minska vår klimatpåverkan om vi skall kunna rädda våra glaciärer. De flesta av Islands 400 glaciärer riskerar att försvinna inom 200 år enligt Klimatforskaren Michael Tjernström.

    Reflexion: Hur kan en ” Professor” vara så självsäkert ensidig?

    https://climatechangedispatch.com/volcano-iceland-funeral-glacier/

  4. 5
    Ingvar i Las Palmas

    #3 Jensen
    >Reflexion: Hur kan en ” Professor” vara så självsäkert ensidig?
    Två alternativ. Eller bägge
    – Han vill ha en världsregering
    – Han är köpt

  5. 6
    Peter Stilbs

    Utmärkt rutet, Elsa. Dock är det ganska så ovedersägligt att den ökade atmosfäriska koldioxiden är ett resultat av fossilbränsleförbränning. Det är inte ett område som bör ifrågasättas i debatten.

    Intressanta synpunkter av Åsbrink om jonosfären etc.

    Om den mångfald av experter i varierande områden som finns i det akademiska – en del kan vara hur hyperskärpta som helst, men fattar ändå inte de egentliga sakfrågorna. Personligen har jag haft flera sådana upplevelser under åren. Å andra sidan finns det många i ex min egen krets som fattar mycket väl, och också genomskådar den bedrövliga attityd som är utbredd inom ”klimatskrået” – med vrängande och fuskande, körbärsplockning och extrapolationer av hopfantiserade och vinklade Kalle-Anka-modeller in i framtiden.

    Sen har vi specialfall – en kollega vid annat lärosäte, som i övrigt är en sann vetenskapare med total integritet – satte sig för ca 10 år sedan ner och härledde allt från ”first principles” – efter en veckas arbete kom han fram till ”att (den strålningsmässiga) växthuseffekten (via ”växthusgaser”) existerar” – därmed var diskussionen avslutad för hans del. Ridå…

  6. 7
    Mats Persson

    Tack Elsa!

    Jag blir så glad och lättad att få läsa så mycket klokhet sammanfattad i en artikel. Jag instämmer också helt i ditt omdöme om Gösta Petterssons fantastiska bok – Falskt alarm. Det var den som för mer är tre år sedan fick mig att börja tvivla på klimatpropagandan. Nu läser jag, precis som du, allt som kan hjälpa mig att komma vidare i ökad förståelse av klimatfrågan. Tyvärr blev jag lite besviken på Lennart Bengtssons bok. Jag upplevde att han underskattar läsaren.

    Du nämnde att du läst om Svensmarks forskning. Har du lyssnat på Vallentina Zharkova då hon berättar om sin skolforskning. Dessa två forskningsgrenar kompletterar varandra. Om inte lyssna på henne rekommenderar jag detta föredrag som hölls vid klimatkonferensen i Polen. Detta kan bli verkligt banbrytande kunskap när den är verifierad.
    https://www.youtube.com/watch?v=2NI1bQe8I4A

    Bästa Hälsningar Klimatamatören Mats!

  7. 8
    jensen

    3
    Tillägg
    Vid ett besök i Tingvalla började jag få ett geologiskt perspektiv på tillvaron.
    Alltinget, världens äldsta parlament grundades 930. Den forna tingsplatsen var Tingvalla., där isärglidningen av kontinentalplattorna kan noteras i geologiskt perspektiv.
    Olika uppgifter angående isärglidningstakten föreligger. 5 mm/ år? 25 mm? Obetydlig??

    https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%9Eingvellir_nationalpark

  8. 10
    Staffan Lindström

    Elsa
    Du påminner mig om min tid som dx-are på 70/80-talet… Lyssnade och såg på det mesta LV, MV Nordamerika, Hawaii expeditioner till Muodoslompolo 78 senare Mertajärvi nån mil söder om Karesuando… Det är klart att solen påverkar jonosfären mycket radiomässigt 1979 såg jag via F-2-skiktet i Solna (vintertid!) någonting som jag misstänkte var Mongoliet, TV alltså. En annan TV-dxare i England såg ofta ABC Australien… Men att skylla klimathotet på solen skulle väl vara ett svårt fall skatteindrivningsmässigt…

  9. 11
    foliehatt

    Johan Bergendorff – pappa till radioprogrammet Klotet – lägger ut projektioner om framtiden i dagens Godmorgon Sverige (P1). Allt han säger pekar åt samma håll. Katastrofen står för dörren. Inga motfrågor ställs.

  10. 12
    Ann lh

    # 9 foliehatt, Bergendorff är enlig uppgift utbildad till något slag av dramapedagog. Räcker långt i sammanhanget.

  11. 14
    Sten I

    Lite OT men ändå. I Norrköpings Tidningar skriver Ulrika G. Gerth krönikor. Hon är bosatt i USA och har en sund syn på klimateländet i Sverige. Eftersom hennes krönika ligger bakom betalvägg så har jag kopierat och klistrat in den i nästa inlägg. Jag skrev till henne om artikeln då den inte fanns i den digitala versionen dagen efter. Hon svarade att NT skulle lägga upp den på fredagen, den kom dock fram först på lördagen. Jag var tydlig med att jag ville förmedla den till andra. Hon hade aldrig fått en sådan respons tidigare från sina krönikor som denna!

  12. 15
    Sten I

    Flygskam är en usel exportvara

    Krönika Låt mig släppa in lite frisk luft i den svenska klimatkyrkan. Ja, jag säger kyrka eftersom samhällsdebatten i Sverige om klimatförändringar har så tydliga religiösa undertoner: domedagsretoriken, jakten på syndare, skammen, publika bikter om bot och bättring, och — som grädde på moset — ett klimathelgon i tonåren vars nattsvarta budskap tycks ha fått landet på knä.

    Ulrika G. Gerth
    14:49 | 2019-08-24

    I predikstolen står media och vädrar ångestfyllda krönikor och artiklar som konsekvent silar nyheter i enlighet med narrativet om mänsklighetens dekadens och vår närstående undergång (om du inte lagar klimatsmart julbord förstås!). Efter att ha läst om skattefinansierad terapi för klimatångest och sjuttioelfte inlägget om att ”avstå barn för klimatet” undrar jag hur det egentligen står till i hemlandet.

    Nog för att klimatalarmismen frodas även här men i ett litet land som Sverige tycks det tack vare medias obegripligt ensidiga bevakning slagit klorna i det kollektiva medvetandet och resulterat i navelskådande av stora mått. Kanske ger det en känsla av nationell sammanhållning att oroligt blicka mot skyn och tolka varje väderomslag som ett tecken på dystopins framfart. Kanske känns det riskfritt att i en tid av polarisering mässa om kommersialism och resor till Thailand.

    Men om det faktiskt är klimatförändringar som oroar är alla pekpinnar som media så ivrigt publicerar inte särskilt produktiva. Tror någon på allvar att klimatet skulle gynnas om svenskt flyg gick i konkurs, köttindustrin kraschade, och det blev slut på barnafödandet i Sverige?

    Lugn, ni behöver inte bränna mig på bål som ”klimatförnekare”. Jag efterlyser bara balans och rimliga proportioner.

    När Kina ämnar bygga två kolkraftverk i månaden fram till 2030 och USA inga alls är det orimligt att lägga allt publicistiskt krut på att utmåla president Trump som det största hotet, som Kinakännaren Ola Wong också påtalar i Kvartal om medias skeva prioriteringar.

    Och när ny forskning från FN visar hur trädplantering kraftigt skulle kunna begränsa klimatförändringarna och bidra till ökad biologisk mångfald är det orimligt att det får tio gånger mindre publicitet än nyheten om att en miljon arter riskerar att utrotas (Aftonbladet Debatt 31/7).

    I det senare fallet lyfte media sin vana trogen helt okritiskt fram det värsta scenariot trots att vi rimligtvis borde utvecklat viss skepsis mot överdrifter genom åren. Om dåtidens Gretor fått rätt hade allt liv utplånats flera gånger om. Eller hur gick det med Nordpolens istäcke som förre vice presidenten och Nobelpristagaren Al Gore varnade kunde smälta helt 2014? Eller de upp till två miljoner arter som skulle vara rökta vid år 2000 enligt en vetenskapsrapport som presenterades för president Jimmy Carter 1980? (Svar: 872 strök med).

    Jordens välmående står inte och faller med vattenförbrukningen för att tillverka svenska semlor (dåligt för klimatet enligt en artikel i Icakuriren) eller att gamlingar äter kött på svenska äldreboenden (dåligt för klimatet enligt SSU) utan idéer och innovation som gror i fria, demokratiska samhällen och som kan göra skillnad för miljön, klimatet, och miljarder människor världen över. Här har Sverige — som lyckats kombinera tillväxt med minskade utsläpp — effektivare bidrag än flygskam att komma med och det förtjänar bättre än medieskugga.

    En alarmistisk, bakåtsträvande klimatrörelse däremot som drivs av krafter som skambeläggande och tanken att det vore bättre om mina barn aldrig fötts borde för länge sedan förbrukat sin plats i rampljuset.

    Amen.
    Ulrika G. Gerth är uppväxt i Åby och bor sedan många år i USA. Hon kan nås på ulrikag@gmail.com.

  13. 16
    Ingemar Nordin

    Tack Elsa! Nyfikenhet är grunden för all vetenskap, liksom att inte vara rädd för att ställa frågor. Utan dessa saker så hade vi inte kommit någonstans. Och det är kanske detta som åtminstone delvis har hämmat utvecklingen inom klimatforskningen under flera decennier. Man (majoriteten?) vågar inte öppet erkänna några fel, svaren är redan fastställda och därmed så har de inga nya frågor att ställa. Det är sorgligt.

  14. 17
    Sten I

    Ulrika G, Gerths krönika publicerades fredagen 2019-08-23 i Norrköpings Tidningar bör jag väl tillägga

  15. 19
    ThomasJ

    Tack för intressant och mkt läsvärt inlägg, Elsa ! :)

    Är rätt övertygad om att klimatfrågan/-orna/ används dels för att dölja graverande respektive akut allvarliga problem i det svenska samhället, dels är det en rejält hyfsad inkomstkälla i form av alla punktskatter som motiveras av frågorna. Såg en uppgift om att det handlar om 500 miljarder årligen som vi stackars medborgare betalar direkt/indirekt pga. spörsmål med anknytning, även minsta lilla, till klimat.

    Och politikernas okunskap är helt enkelt ofattbar ! :( Svenska politikers mantra ‘att till varje pris komma överens’ (konsensus) är i sanning samhälleligt letal. Ta ‘energiöverenskommelse’ som avskräckande exempel. Men tråden är genomgående, att det är viktigare att komma överens än det är att komma fram till vettiga/kloka/intelligenta/framåtsyftande… lösningar. Som nu är, är detta land på väg mot totalt sammanbrott och det är ingen kvick-fix möjlig, eller – med den humana ‘resursen’ (hah!) som s.a.s. ‘styr’ – någon fix alls.

    Arma Land !
    Mvh/TJ

  16. 20
    Björn

    I sammanhanget med solen så klistrar jag in en av mina kommentarer från Öppen tråd 2019-08-10:

    Något verkligt och påtagligt är vår livgivande sol, men vilken ännu för den breda allmänheten, är något som bara lyser och värmer på dagtid. Men som fysisk företeelse innan satelliteran, har den varit rätt så oåtkomlig för forskningen. Men nu när satelliterna kan bära instrument, så har solforskarna börjat få en mera fullständig bild av energiflödet ut från solen mot omgivningen. Den magnetiska aktiviteten har givit upphov till synlig aktivitet som solfläckar och massutkast. Solfläckarna har alltså hittills varit grund för statistikföring över dess aktivitet, men som nu med mätteknik korreleras med TSI, Total Solar Irradiance. Denna irradiance har värdet W/m2 vid TOA, Topp of Atmosphere. Men bara värdet av TSI säger inget annat än det totala elektromagnetiska energiflödet som når TOA. Det som nu är det intressanta i fokus, är det spektrala innehållet i TSI, vilket är SSI, Solar Spectral Irradiance, där TSI är integralen av SSI över alla våglängder. Bandbredden omfattar från 0.1 till 2400 nm.

    Genom mätningar börjar man få en mer stabil uppfattning om hur innehållet i SSI varierar mellan solens max och minlägen i 11-årscyklerna. Det är ju ett känt faktum att värdet av en integral kan förhålla sig rätt stabilt, även fast som i det här fallet, det spektrala innehållet varierar. Det man har upptäckt är att TSI ändras ytterst lite mellan max och min, medan det spektrala innehållet förändras påtagligt. Vid solens minläge reduceras intensiteten i UV, men det sker då en ökning i våglängdsamplituderna över UV-området. Alltså TSI som är integralen av SSI förändras på så sätt inte så mycket. Vad man har lärt av det här, är att om man skall studera sambandet mellan solvariationen och förändringar i klimat över tid, är att studera variationen av innehållet i SSI. Vid låg solaktivitet reduceras det högenergetiska innehållet i UV, vilket kyler ned stratosfären och utåt mot rymden, vilket får en ”top-down” effekt, alltså nedåt mot troposfären och jordytan. Det som vidare är intressant, är den spektrala förskjutning inom SSI, vilken är orsak till den intensitetsökning som sker ovanför UV-området och som i sin tur kan vara orsak till den något förhöjda intensiteten i ljusvåglängderna och som vidare kan vara orsak till förhöjda värden vid jordytan.

    https://arxiv.org/pdf/1303.5577.pdf

  17. 21
    Thorleif

    @13 Lasse…….direkt solinstrålning

    Finns det inte sedan länge data kring jordens molnutbredning inkl deras höjd och densitet?

    Skulle vara intressant att jämföra med den tydliga solkorrelationen mot temperatur. Inte minst i jmf med det som nyligen presenterades här över Sverige.

    Elsa nämner UV-instrålningen som en tidigare avfärdad variabel. Har inte läst hennes bok men vaför inte en kort utläggning om denna potentiella påverkan på atmosfären som bloggens Björn försökt göra här utan framgång (tekniskt väldigt svårt för allmänbildade).

  18. 22
    Rolf Mellberg

    #6 Peter Stilbs

    Jag håller med dig om att ökad CO2 i luften främst orsakats av fossila bränslen, men jag tycker att man bör beskriva detta förhållande på ett mer tydligt sätt, som detta försök:
    Utsläppen av fossil co2 har förorsakat merparten av atmosfärens CO2-ökning. Detta trots att väldigt mycket av denna utsläppta CO2 snart hamnar i haven och i biosfären. Den näst största källan är den avgasning från haven som skett på grund av den globala temperaturökningen. Eftersom osäkerhet råder kring hur stor andel av den temperaturökningen som förorsakats av fossila utsläpp kan man bara grovt uppskatta avgasningen till kanske 40%

    Har jag uppfattat saken korrekt?
    Kan du förresten ange vilka procentsatser ovan som gäller för olika klimatkänslighet. Gärna med ECS 1.7 (eller TCR 1.35 som jag vill minnas att Curry/Lewis hävdar)

  19. 24
    L

    Apropå flygskam så försökte jag räkna ut hur mycket flyget förändrar klimatet. Utan att gå in på hela ekvationen eller om koldioxid verkligen har den effekt man påstår, så blev svaret att dagens 4 miljarder årliga flygpassagerare ger 7 miljondels grad uppvärmning per år. Dela sen dessa 7 miljondelar i 4 miljarder så har vi Gretas symbolsegling i ett perspektiv…

  20. 25
    Daniel Wiklund

    OT Även andra dagen av finnkampen på stadion badar i sol. Friidrottarna och åskådarna kanske är intresserade av att få veta hur man gör för att detta fina väder ska återkomma fler gånger. Åka mindre eller mer flyg, äta mer eller mindre kött, åka mer eller mindre bil.

  21. 26
    Ann lh

    Elsa, under 1980-talet var jag under ett antal år del av en grupp lärare som regelbundet fick fortbildning i miljövård av Naturvårdsverket. Tanken var att vi skulle föra våra kunskaper och insikter vidare inom skolvärlden.
    Den pedagogik vi fick del av var att man skulle söka greppa ett problemområde så brett som möjligt. Chef och ledare för ”verket” då var Valfrid Paulsen, som jag lärde mej att uppskatta helt och rent och det alltmer med tiden. Han avskydde experter vilka han definierade som ”en man som genom sina specialkunskaper undgår fel i detaljer på sin triumferande färd mot de stora villfarelserna” och han sa att när ekonomer, ekologer och tekniker är lika förbannade på mej efter ett beslut vet jag att jag fattade just – rätt beslut.
    Den tiden har betytt mycket för mej.
    När jag läste Din bok växte rubriken till min recension fram – boken ”vidgar förståelsehorisonten”. Den är ett strålande exempel på ”god klimatpedagogik”. Om vissa detaljer kan förbättras så gott så, men som sagt den mer än någon annan rimligt lättläst bok jag läst i klimatfrågan vidgar förståelsehorisonten hos läsarna, åtminstone de som inte bara letar fel i detaljer.

  22. 27
    Ann lh

    I GP tuggar Peter Hjörne vidare som klimathotsaktivist på ledarsidan. Vänder man på bladet har Lennart Bengtsson fått hela nästa sida med rubriken ”Klimatdebattens har ställt vetenskapen åt sidan”. Förmodligen kan man med olika förutfattade meningar tolka artikeln på olika sätt.
    Direkt fel är påståendet att världshavets stigning började rean mot slutet av 1800-talet. För övrigt finns en hel del att hämta å ena och å andra sidan. Han lyfter debatten till globala proportioner, talar om att det är viktigt att låt jordens växtlighet öka och avslutar med att ett något varmare klimat är sannolikt oundvikligt men behöver inte ses som en ödesfråga utan något människan kommer att kunna anpassa sig till.
    Det rör verkligen på sig här och var!

  23. 28
    Rolf Mellberg

    #23 Elsa
    Stort tack först för mycket intressant post!!!

    Men vad gäller den länkade sidan och paradoxen 5 resp 32% vill jag säga:
    Om man släpper ut 100 enheter co2 i luften så kommer en del av dessa sugas upp av havet i strävan efter en ny balanspunkt. (Och olika tidskonstanter för olika skikt komplicerar saken) En annan del luft-co2 kommer att byta plats med vatten-co2 och rätt lite (5 enheter) kommer att vara kvar i lufthavet. Orsaken till att 32 enheter mer finns sen i lufthavet kan vara antropogen trots att bara 5 enheter är fysiskt samma som släpptes ut. Är det så IPCC tänker?
    Sen kompliceras det hela av att havet värms…
    Har bara hunnit läsa lite i början av det dokument du länkade till, planerar även att studera Le Quere et al. ”Global carbon budget, 2017″ som Lennart har hänvisat till, samt Falskt alarm en gång till.
    Himla bra hjärnhjympa.

  24. 29
    Mats Kälvemark

    #6 Peter Stilbs
    Det är lika ovedersägligt att det finns en temperaturkomponent som väsentligt påverkar nettoökningen av atmosfärens koldioxidhalt.
    Om man plottar nettoökningen år för år så framgår tydligt att max nettoökning sammanfaller med El Ninjo-toppar. Detta har tidigare visats här på KU av Johan Montelius. På samma sätt måste ökningen i global havstemperatur genom termisk avgasning ha bidragit till ökningen.

  25. 30
    Johan M

    #6 Peter Stilbs

    ”… ganska så ovedersägligt att den ökade atmosfäriska koldioxiden är ett resultat av fossilbränsleförbränning.”

    Vad i GPs beskrivning är felaktigt?

  26. 31
    Leif Åsbrink

    Amatörfunderingar: Ytvattnet i polarregionerna är i jämvikt med atmosfären vid ungefär noll grader. Ytvattnet sjunker och kommer upp vid kontinenternas västkuster efter lång tid. 100-tals eller 1000-tals år(??) Det värms snabbt upp och avger mycket stora mängder koldioxid tills jämvikt uppnåtts vid den nya mycket högre temperaturen. Sivitt jag kan förstå stämmer bild 4 här: http://www.klimatupplysningen.se/2014/06/09/arrheniusekvationen-och-koldioxidutbytet-mellan-luft-och-hav/ inte alls med bombkurvan. Jämviktsnivån har stigit med 10%. Verkligheten synes säga att jämviktsnivån inte ändrats alls. C-14 från kärnvapenproverna synes mig nu vara på sin långa resa i djuphavet för att så småningom dyka upp vid kontinenternas västkuster. Antropogen koldioxid måste bete sig på samma sätt. Nuvarande utsläpp har en halveringstid i atmosfären på cirka 10 år (bombkurvan) koldioxidhalten i det kalla vatten som strömmar ner i polartrakterna har ökat med ungefär 30 % men vattnet som strömmar upp speglar koldioxidhalten i atmosfären för mycket länge sedan. Atmosfären innehåller cirka 2% av koldioxiden. Resten finns i biosfär och hydrosfär. När omsider jämvikt inträtt efter tusentals år kommer därför jämviktsnivån i bombkurvan att ha ökat med 2%. Samma resonemang måste gälla för antropogent kol.
    Det råder ingen tvekan om att jordens medeltemperatur stiger. Senaste data från satellitmätningar ger 0.11 grader per decennium. Vi vet att uppvärmning leder till högre koldioxidhalter: https://cyclesresearchinstitute.wordpress.com/2011/06/23/which-causes-which-out-of-atmospheric-temperature-and-co2-content/ Jag förmodar att man ur kurvorna på denna site kan räkna ut hur mycket en temperaturökning på 0.1 grad påverkar koldioxidhalten – och tillhörande tidskonstant. Korrelationen synes mig övertydlig så det borde gå att få fram ett värde med skaplig precision. Den växthuseffekt som koldioxidokningen bidrar med måste vara rätt liten – vore den stor skulle falltiden i temperaturen inte kunna vara så snabb som den är.

  27. 32
    foliehatt

    @ #31 Leif Åsbrink,
    två kommentarer, undringar,
    Det nedvällande polarvattnet faller ned på sådant djup att ingen mer fotosyntes kommer att syresätta detta vatten. Ingen koldioxid kommer därför att konsumeras.
    Men, det finns aerobt liv även på stora djup, vilket gör att syre kommer att konsumeras, med ökande CO2 som följd. Enligt denna referens https://www.engineeringtoolbox.com/oxygen-solubility-water-d_841.html så ligger syremättnaden för det nedvällande vattnet på cirka 70 ppm. Jag vet inte var lägstanivån syre för aerobt liv ligger för djuphavsliv – men mikroaerofila bakterier borde kunna utnyttja ned mot 10% av högstanivån (de kan de göra i laboratorier, i alla fall). Detta ger en potential för en ökning av CO2 halten mellan nedvällande och uppvällande vatten på 60 ppm.
    Å andra sidan så stå står ju det vatten som transporteras i kontakt med annat vatten under resan – vilket gör det möjligt för den nybildade CO2’n att jämvikta med övrig vattenmassa.
    Känner du till om det har gjorts några CO2 bestämningar på olika ställen i djuphavsströmmarna? annars borde det vara en görbar sak.

  28. 33
    elias

    Tänk på alla alarmister som åker till Medelhavsområdet på semester.

    Varför åker man till värmen vid Medelhavet med sitt Medelhavsklimat (varma o torra somrar, nederbörd på vinterhalvåret). Jo man vill ha varma sommarsemestrar; och varför skulle det vara så farligt om vi i Sverige får lite varmare sommar i framtiden??

  29. 34
    Kristian Fredriksson

    Elsa, det finns givetvis fel i varenda klimatstudie. Det avgörande är om forskarna eller författarna har ambitionen och viljan att hitta de felen och rätta till dem eller inte. Tyvärr påminner just klimatvetenskapen mer om sociologi när det kommer till detta och forskarna hemlighåller både data och programkoder som har använts i studierna. Att kalla något sådant för vetenskap är horribelt och dagens forskare verkar ha mycket vaga uppfattningar om vad naturvetenskaplig metod handlar om.

    Vi skulle behöva en förnyelse av Karl Poppers arbeten inom kunskaps och vetenskapsteori och pedagogiskt förklara detta för alla forskare, oavsett forskningsområde. Men inom just klimatvetenskapen så är problemet akut. Det handlar inte enbart om bristande replikerbarhet utan om uppställande av hypoteser och falsifieringsprocess. Det värsta begrepp jag vet är evidensbaserad forskning. Det förutsätter en bias för att söka bevis i stället för att falsifiera bra konstruerade och mätbara hypoteser som är möjliga att falsifiera. Demarkationsproblemet bör vara centralt i all forskning. Evidensbaserad forskning bör endast gälla matematik.

    https://www.youtube.com/watch?v=OxWZ___OIK0

    Här om evidensbaserad forskning.

    https://fof.se/tidning/2011/4/artikel/evidens

    Och här om demarkationsproblemet.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Demarcation_problem

  30. 35
    Sören Gannholm

    För mig är det ofattbart hur folk kan tro att några fler kodioxidmolekyler i atmosfären kan styra hela vädersystemet och skapa extremväder som stormar, översvämningar, torka.
    Däremot att Solen kan styra dessa ser jag som en självklarhet.
    Jag laddade för flera år sedan ner temperaturdata från isborrkärnor från Grönland och Antarktis där man ser hur temperaturen ar varierat, visserligen lokalt på dessa ställen men andra proxies bekräftar i stort sett variationerna. Ibland har det varit ganska kraftiga svängningar upp och ner i temperaturen. Jag kan inte se någon annan källa än Solen. – Förutom då kraftiga vulkanutbrott som kan ge en kraftig nerkylning, men den är begränsad i tid eftersom stoftet skingras.

  31. 36
    Lasse

    Till dax dato har den som överdriver klimathotet haft medias öra.
    Vilket fått alarmisterna att höras mer, så mycket att de tom kallar dem med mindre oro för förnekare.
    Detta är väl bekant för oss här på klimatupplysningen, men mindre känt ute i allmänna debatten.
    Men i det långa loppet kan vi hoppas att media sansar sig och vågar släppa alarmen till förmån för en mer objektiv nyhetsförmedling.
    Idag kl 12:09 får vi goda nyheter om Östersjön:
    https://sverigesradio.se/avsnitt/1347811

    Mer om medias roll här:
    https://wattsupwiththat.com/2019/08/25/how-the-media-help-to-destroy-rational-climate-debate/

  32. 38
    pekke

    Klimathot hit och klimathot dit.

    Vad är ett ” Normalt ” klimat ?
    När var klimatet ” Normalt ” ?
    Hur länge har det varit ” Normalt ” klimat förr ?
    Vet man inte vad som är ” Normalt ”, hur skall man då veta vad som är ” Onormalt ” ?

    Tror alla klimatforskare och alarmister att det var Edens Lustgård förr och vädret/klimatet alltid var perfekt ?
    Det är ju bara de senaste 100 åren som vi kunnat dokumenterat olika natur- och väderkatastrofer till fullo, före dess är dokumentationen väldigt sporadisk.

    Några dokumenterade natur- och väderkatastrofer under 20 århundraden.
    http://www.breadandbutterscience.com/A_Chronological_Listing_of_Early_Weather_Events.pdf

  33. 39
    jensen

    Genom alla år,som jag ägnat åt förkovran i klimatologi har jag slagits av en erfarenhet, som fått mig att allt mer luta åt klimathotsskeptisism.
    Nämligen: Hur mycket mer tveksamhet härrör inte från alarmister än realister.
    Uppräkningen skulle bli allt för omfattande om total, men här ett axplock.
    Politisk agenda bakom IPCC-mandatet!
    Pseudovetenskapligt synsätt och hanterande i stället för strikt vetenskapligt.
    Konsensus-strävande. Bekräftelseforskning
    Publicering av Summary for policy-makers ½ år innan publicering av hela vetenskapliga verket efter att kommissarier tillsätt att ” vetenskapsförfattarna” ändrat sina rön, så att de överensstämde med SPM.
    Förfärande antal av primära medarbetare , som efter insikten om bedrägligheterna inom IPCC lämnat verksamheten, oftast med insiktsfulla argumentationer.
    Involverandet av icke vetenskapsbaserade propagandister.Påven, Sveriges ärkebiskop, oräkneligt antal kändisar. Sönderpropaganderade statchefer. / Obama har nu köpt en lantegendom par hundra meter från Atlanten, 150 milj. …Jfr. Al Gore. En glömde jag nog, eller tycker jag det är pinsamt att nämna.
    Sammanfattningen av IPCC är ….Makt….anseende…..Pengar. Elit-styrande av världen NWO. Bakomliggande agenda?
    Listan kan bli hur mycket längre som helst.

    Listan för för realistisk forskning blir kort men pregnant.
    Vetenskapliga krav. Nyfiken forskning i stället för bekräftelse. Stora enskilda uppoffringar. Säkerligen stora kostnader i stället för Money…Money.

    Vetenskapliga diskussioner på högt plan och med möjlighet till ärliga debatter.
    Av den vetenskapliga nivån som skeptiker befinner sig på, och som jag har tveksamma möjligheter att helt förstå, låter den för mig dock övertygande mycket mer realistisk och mer trolig.
    En grundläggande insikt, som har stor avgörande för mig, är oförståelsen hos s.k. klimat-datamodellerare
    att inse skillnaden mellan komplicerade system res. komplexa system, gränsande till kaos . Detta framför allt prediktion.

    Reflexion: Valet för mig är enkelt: Vetenskaplig realism, inte minst med tanke på all nytillkommen /kommande forskning om solens alla komplicerade funktioner.

    IPCC ”forskning” kommer nog i historiens ljus jämställas med Geocentricitet, ……Flogistonism…….. …Rasbiologiforskning,….Lysenkoim……..Antiteutonik

  34. 40
    Ann lh

    # 37 Normalt har vi ansett att trenden är att havsnivån stigit sedan istiden med små blippar hit och dit. En sådan uppgift som LB. kommer med här hör i mina ögon till körsbärsplockning.

  35. 41
    Björn

    Sören Grannholm [35]; Håller med dig, för det verkar helt osannolikt att antropogen CO2 driver väder och vind och i förlängningen klimatutvecklingen. Däremot är solen tveklöst den faktor som driver klimatutvecklingen. Utan förståelse har klimatforskarna uteslutit solen som drivande faktor. Ett vetenskapligt misstag, kanske det största hittills i vetenskapshistorien.

    Solkonstanten om ”bara” 0.1 % variation mellan solcyklernas max/min, kan inte påverka någonting menar de. Men hur man kan tro det när solen i praktiken är vår enda energikälla. Men nu visar solforskarna vad som döljer sig i TSI, Total Solar Irradiance, att det är det spektrala innehållet SSI, Solar Spectral Irradiance, som varierar under solcyklerna. Har flaggat för det här redan i min kommentar [20] i den här tråden. Integralen av SSI varierar på ett sådant sätt att variationen av TSI inte blir så mycket mer än solkonstantens 0.1%. Det är UV i våglängdsbandet under ljusvågslängdernas lägsta gräns om 400 nm, som varierar på ett sätt som man inte tidigare kunde ana innan satelliteran. Denna kunskap är nödvändig att integrera i klimatvetenskapen, för utan den kan man aldrig förstå vad som orsakar de väderberoende atmosfäriska cirkulationerna, där jetströmmarna är exempel på delar av dessa cirkulationer.

    https://arxiv.org/pdf/1303.5577.pdf

  36. 43
    Björn

    Lasse [42); Jag vill inte kalla det för käpphästar, utan fakta. Solen är orsak till allt mellan himmel och jord, vilket innebär alla yttringar av väder och vind. Termisk energi, hydrologiska kretsloppet, cirkulerande strömningar i hav och i atmosfären och meteorologernas kaotiska system, allt drivs med solenergi. Att havsnivåerna varierar beror på att vattenvolymen utvidgas när den värms upp och tvärtom, volymen minskar med reducerad tillförd solenergi. Det här har den israeliske fysikprofessorn Nir Shaviv påvisat i sin forskning. Hög solaktivitet medför som har visats, ökad solvind som reducerar inträngning av kosmisk strålning och därmed bildas färre moln. Denna kunskap har bland andra Henrik Svensmark bidragit med genom sin forskning.

  37. 44
    tty

    #40

    Jag skulle nog snarare säga att havsnivån steg fram till för ca 8,000 år sedan för att sedan börja sjunka långsamt, dock som du säger med små ”blippar” hit och dit.
    I början av Holocen var havsnivån faktiskt en-tre meter högre än nu på stora delar av Jorden men kanske inte överallt. Stilla Havet och södra Afrika är t ex områden där jag tror att få på allvar skulle förneka att havsnivån sjunkit ganska markant sedan mellersta Holocen. Vem som helst som besökt några atoller i Stilla Havet eller Sydafrikas kust och har någon hum om geomorfologi vet det.

    Sedan är det sant att så små förändringar som en eller ett par meter faktiskt kan ge motsatta resultat på olika delar av jorden p g a skillnader i gravitationsfältet, lufttryck, havsströmmar, havstemperatur o s v.

  38. 45
    Sören G

    #44 tty
    ”Sedan är det sant att så små förändringar som en eller ett par meter faktiskt kan ge motsatta resultat på olika delar av jorden p g a skillnader i gravitationsfältet, lufttryck, havsströmmar, havstemperatur o s v.”
    Och ändring av Jordens rotationshastighet. – Om massor, t.ex. is fördelar sig mer mot polerna eller inte.

    För 8000 år sedan sägs ju flesta glaciärerna ha varit bort och att även Grönland hade mindre is. Då borde ju vattenståndet ha varit högre.

  39. 48
    Ingemar Nordin

    Lennart B #46,

    Det hade varit kul med en referens om hur havsnivån var före 1880. Din Nasa-länk visar inte om stigningen började då.

  40. 51
    Ingemar Nordin

    Mats K #49,

    Tack. Mycket intressant med så långa rekonstruktioner.

  41. 52
    Christian H

    #39
    Jag kan bara instämma i dina kommentarer beträffande hur snedvriden information vi får från massmedier och lobbygrupper. Värst av allt tycker jag är att högstadieeleven Greta lyfts fram som varande en världsberömd klimatexpert och föredöme. Kan det bero på att våra journalister själva befinner sig på grundskolenivå när det gäller naturvetenskaplig förståelse och kompetens? Kunskapsföraktet är monumentalt i våra etermedia där präster, genusvetare, kulturarbetare m.fl. dilettanter åberopas som auktoriteter och ledstjärnor i det inbillade klimatnödläget, medan kunniga personer med gedigen vetenskaplig grund inte tillåts yttra sig då de av pk-packet stämplas som klimatförnekare.
    Någon gång omkring år 2004 läste jag att flera planeter och månen också hade blivit varmare och det kan ju inte bero på mänsklig inblandning. Finns det någon på forumet som känner till detta och vet om det finns nyare mätdata som kan bekräfta denna uppvärmning? Borde man inte med successiva temperaturmätningar på månen och planeterna kunna få en uppfattning om hur stor inverkan de astronomiska faktorerna har kontra de människoskapade? Månen ligger i genomsnitt på samma avstånd från solen som jorden och mätdata därifrån borde kunna jämföras med dito från jorden för att få relevanta mätdata beträffande klimatets utveckling.

  42. 53
    Leif Åsbrink

    #52
    Greta sade till nationalförsamlingen i Paris: Ni behöver inte lyssna till oss. Vi är ju bara barn – men ni måste lyssna till vetenskapen. MYCKET klokt av en tonåring. Gör som hon säger – men gör INTE som hon själv gör . Hon lyssnar på medias bild av politikernas IPCC . Det är inte vetenskapens stråndpunkt….

    Skulle det vara möjligt att göra en omröstning bland alla sveriges professorer vad dom tror om klimatfrågan? Min gissning: Professorerna i grundvetenskaperna fysik och kemi med tillhörande biämnen
    är skeptiker. Professorer i meteorologi är alarmister. Hur det är med matematiker, historiker och
    språkforskare har jag ingen aning om – men visst vore det intressant att veta…

  43. 54
    Lars Cornell

    #53 Leif. Jag har också lagt märke till att vetenskapsmän som har sin grund i meteorologi är mer alarmistiska än de vetenskapsmän som har annan naturvetenskap som grund. Vad kan det bero på?

    Lennart Bengtsson (i grunden meteorolog) nämnder oftast ECS även när han riktar sig till oss vardagsmänniskor trots att det är helt ointressant för oss. De enda som det kan vara intressant för är modellprogrammerare. Sten Kaijser tar upp det i dagens tråd näst sista stycket.

    Det är på samma sätt med scenario RCP8.0 som bara är intressant för modellprogrammerare eftersom det inte kan inträffa. Ändå är det default i SMHIs kartvisningar.
    -

  44. 55
    Thorleif

    Lennart Bengtsson tror ivf på den logaritmiskt avtagande växthuseffekten av ökande koldioxid. Dvs i princip en halverad ökning vid varje fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären. Detta framförs för lite i debatten. Är man inte överens?

  45. 56
    Göran J

    Lasse #42, Björn #43

    För mig som mera praktiker än teoretiker är det ingen som helst tvekan att det är solen som verkligen styr klimatet. Jag har mera än 40 års erfarenhet från både utveckling och försäljning av solfångare och solceller.
    Att solskenstiden ökat med mer än 10% sedan 1983 är en viktig faktor men jag ser mera globalstrålnings ökningen som viktig. Mätningen av solskenstiden börjar redan vid 120 W/m-2 och mäts i timmar och är därför inte så relevant för uppvärmningen. En molnig dag kan solinstrålningen gott och väl ge utslag som solskenstid men ger mycket lite uppvärmning. Därimot är globalstrålning en direkt mätare hur mycket av solenergin omvandlas till värme. Globalstrålningen mäts och registreras som W/m-2.
    Eftersom ökningen av globalstrålningen sedan 1983 varit mera än 10% så har vi under den här perioden bevisligen ”utsatts för en ökning” av temperaturen. Jag har ställt frågor till SMHI om globalstrålningens inverkan på temperaturutvecklingen och om SHMI har en förklaring och prognos om fortsatt utveckling av globalstrålningen.
    Men från SMHI är det tyst, inga svar. Men inget svar är ju också ett svar.

  46. 57
    Kristian Fredriksson

    #41 Björn

    Det var intressant. Jag har tidigare i några kommentarer här på forumet efterfrågat detta då jag har påpekat att himlen är blå och att UV- strålning sprider sig ännu mer än blått ljus och därför kan komma från alla håll ner på jordytan. Spridning från troposfären alltså. Här finns ju till och med mätningar i absoluta tal vilket jag inte trodde fanns. Det finns nog betydligt mer information där ute än vad man är medveten om.

    En ”kunskapsbibel” vad gäller olika delar av klimatvetenskapen hade varit intressant. Gärna som nätbibel som kan uppdateras lätt. Inte av religiösa orsaker utan för att man lätt skall kunna ta del av den data och kunskap som ända finns på ett lite enklare sätt. Ofta är kunskapen spridd i enskilda arbeten och därför dold i många fall.

  47. 58
    Kristian Fredriksson

    #42 Lasse

    Perioden är ju 100 år så det kan ju ha med AMO:n att göra möjligen. Klicka på Tasiilaq här och du ser en periodisering av temperaturen där också. Det stämmer inte helt med Cuxhaven men botten nås kring 1965- 70 i båda fallen. På Grönland fortsätter emellertid det kalla vädret fram till början av 1980-talet, men Tasiilaq ligger ju lite längre norr ut så det kan ju förklara den fördröjningen.

    http://polarportal.dk/vejr/historisk-vejr/

  48. 59
    Kristian Fredriksson

    #54 Lars Cornell

    Jag kan inte förstå att du tycker klimatkänsligheten är oviktig för oss amatörer. Hela klimatfrågan handlar ju om den. Att den sedan är extremt svår att få ett korrekt eller tillfredsställande svar på hör ju inte hit. ECS är det viktigaste måttet i hela klimatvetenskapen. Troligtvis är det bara att vänta och se som gäller för vi kommer att få ett svar på frågan eftersom koldioxidhalten fortsätter att öka ett tag till. Når vi 560 PPM så handlar det bara om felmarginalerna när det gäller att bestämma jordens medeltemperatur som är problemet. Möjligen en viss fördröjning kan ställa till problem också. Idealet vore att när vi nådde 560 PPM så skulle vi hålla nivån där några decennium för att se hur länge temperaturen fortsätter att stiga. Om den nu gör det?

    Om jag inte har missuppfattat det hela så har IPCC i den senaste rapporten presenterat mest troliga värden på ECS och nu häpnadsväckande hamnat på 1,4 C till 1,7 C, beroende på tidsperiod. Om det är så är det ju en extrem omsvängning från tidigare 1,5 C till 4,5 C. Jag kan ha läst det utryckt ur sitt sammanhang, men jag tror inte det.

    https://notrickszone.com/2017/10/16/recent-co2-climate-sensitivity-estimates-continue-trending-towards-zero/

  49. 61
    Ann lh

    # 59 Kristian F. detta att IPCC nu till sist har lämnat ifrån charneygruppens gissningen tyder på att ”science not is settled” .

  50. 63
    Göran Fredriksson

    Det har alltid funnits människor som är besatta av att styra över andra människors liv. Detta motiveras oftast att vederbörande har förmåga att kunna skåda in i framtiden och eller vara i förbund med högre makter.
    Det handlar om religioner som islam och kristendom, men också om t.ex. fascism och kommunism. Alla inriktningar har sina prästerskap som i kraft av sin påstådda förmåga eller ställning anser sig ha rätt att både leda människorna och bli försörjda av dessa.

    När Sovjetkommunismen föll samman försvann även nästan alla kommunister i väst som hade sovjetkommunismen som förebild. I Sverige blev det bara Lars Ohly kvar som står fast vid sin tro. Att nedgången för sovjetkommunismen sammanfaller med tillväxten av klimatreligionen är ingen tillfällighet.

    I Kina står däremot kommunismen fortfarande stark. Samtidigt som utsläppen av koldioxid bara växer.

  51. 64
    Lars Cornell

    #59 Kristian Fredriksson. Jag har inte sagt att klimatkänsligheten är oviktig. Men ECS är oviktig eftersom det ligger sisådär tusen år i framtiden. Då har vi passerat minst två små istider och befinner oss kanske tyvärr i en ny stor istid. Det som är intressant för oss vardagsmänniskor är därför endast TCS.

    I AR 5 står det uttryckligen,
    – The transient climate response is likely in the range of 1.0°C to 2.5°C (high confidence) … based on observed climate change and climate models. Se Box 12.2, Figure 2 [sid 2111 i AR5].
    http://www.tjust.com/2019/klimat/AR5-TCR.jpg
    Tar vi medelvärdet för känsligheten 1,4 och kombinerar med 530 ppm (RCP4.5) blir det ca 0,6 grader och för 670 ppm (RCP6.0) ca 1,2 grader. Medelvärdet blir ungefär en grad ökad temperatur till år 2100 och det är inget att oroas för.

    Nyare forskning 2018 – 2019 beräknar känsligheten till mellan 1,2 och 1,4 så det har sjunkit ytterligare något i förhållande till AR5 år 2014.

  52. 65
    Kristian Fredriksson

    #64 Lars Cornell

    Jag tror att ECS ligger under 1,0 C, men det är ju bara gissningar. Jag tror inte heller att lagtiden är tusen år för en ny jämviktstemperatur även om haven har en kraftigt dämpande effekt. Anledningen till det är att jag tror att utstrålningen via polerna har en hög känslighet och myket mer värme kommer att stråla ut där redan på årsbasis. Mäter man hur utstrålningen från polerna vatierar år för år tror jag det blir tydligt. Jag kan ha fel men forcingen har i alla fall ingen fördröjning alls så år statwn höjs för varje år som går, men en n negativa feedbacken är nog hög gissar jag.

  53. 66
    Kristian Fredriksson

    #64 Lars Cornell

    Jag tror att ECS ligger under 1,0 C, men det är ju bara gissningar. Jag tror inte heller att lagtiden är tusen år för en ny jämviktstemperatur även om haven har en kraftigt dämpande effekt. Anledningen till det är att jag tror att utstrålningen via polerna har en hög känslighet och myket mer värme kommer att stråla ut där redan på årsbasis. Mäter man hur utstrålningen från polerna vatierar år för år tror jag det blir tydligt. Jag kan ha fel men forceingen har i alla fall ingen fördröjning alls så år statwn höjs för varje år som går, men den negativa feedbacken är nog hög gissar jag.

  54. 67
    Elsa Widding

    #7 Mats

    Förlåt att jag missade. Jo jag läser och lyssnar på Valentina Zharkova. Det är svårt att bilda sig en tydlig uppfattning men inte desto mindre intressant att följa dessa forskare. För varje dag som går blir jag alltmer övertygad att de som kastar ur sig nedlåtande omdömen som pseudoskeptiker mot dem som vågar ifrågasätta IPCC:s begränsade synfält själva har väldigt lite på fötterna. Maktspråk är ett beprövat trick när man försöker dölja sin egen okunskap. Det är väl som Judith Curry säger ”You find what you shine at.”

  55. 68
    Elsa Widding

    #21 Thorleif
    Jag kan inte mycket om solen men har nyligen läst en intressant och för ämnet lättläst bok:
    Weatherman’s Guide to the Sun av Ben Davidson
    Den ger iaf en känsla för vad det handlar om…

  56. 70
    L

    Elsa, vad vi kan trösta oss med är att dom som sätter sig in i klimatfrågan så gott som alltid börjar tvivla på alarmisterna, mycket sällan tvärtom. Jag kan inte påminna mig någon klimathotsskeptiker som blivit alarmist. Så vi får likt droppar urholka stenen…

  57. 71
    tolou

    Elsa

    Här är Ben Davidsson i sitt esse.
    https://youtu.be/NYoOcaqCzxo

    In this recent presentation, Ben makes it very clear that the climate science conclusions are completely false, since they ignore major environmental climate factors and hence attribute their effects to human ones.

  58. 72
    jensen

    koncensus-tänkande innebär ju att science is settled.
    vilket motstånd det då blir mot Davidssons föredrag, och alla dess konsekvenser. Tack för länken.
    För mig ter sig alarmisterna som famlande i Flogiston-trassel.

  59. 73
    Lasse

    #71 toulon
    Tack -den var verkligen innehållsrik.
    Noterar att det verkligen är mer komplicerat än vad som IPCC vill ge sken av.
    Även nästa omgång av modeller kommer att negligera solens variationer.

Kommentarer inaktiverade.