52 reaktion på “Öppen Tråd

  1. 3
    Lars Lundqvist

    Välkommen tillbaka Kebnekaises Sydtopp!

    För ett år sedan blev det stora rubriker när toppglaciären på sydtoppen smält under rekordsommaren 2018 så att den blev 30cm lägre än den på sommaren bara nordtoppen.

    Då sydtoppen mättes i år var den 10cm högre än nordtoppen.
    Det vill klimatalarmisterna helst gömma och glömma!
    I fjol tackade alarmisterna sydtoppen för att den demonstrerade klimatförändringen.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kebnekaise
    https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kebnekaise

  2. 5
    Ivar Andersson

    ”En avverkad yta tar inte upp någon koldioxid de första 10-15 åren, tvärtom avges växthusgaser under denna tid. Först efter 60-120 år har den uppväxande skogen kompenserat de utsläpp som sker de första åren efter avverkning” skriver forskarna. Om man anser att klimathotet är akut är det med andra ord meningslöst att diskutera biobränslen. http://www.ericsoniubbhult.se/ Ologisk klimatpolitik får inte slå undan benen på svensk skogsnäring 2019-08-16

  3. 7
    Messkalle

    Citat ”Carbon is better on a boat than in the atmosphere”. – Naiviteten har inga gräner.

    https://www.windy.com/articles/carbon-is-better-in-the-boat-not-in-atmosphere-greta-thunberg-s-actual-position-live-on-windy-9241?53.330,4.517,5
    – Seglatsen verkar bli besvärlig då man undviker att segla kortaste vägen på grund av storm söder om Island.
    https://www.dn.se/nyheter/varlden/fem-flyger-till-usa-for-att-segla-hem-greta-thunbergs-bat/
    – Gissar att Al Gore flyger upp för att stå på kajen och välkomna Greta. Vidare måste crew flyga ToR för att serva båten plus nuvarande besättning ska hem med ”Privat Jet”. Hyckleri!

  4. 10
    Sören G

    #3 Lars Lundqvist
    Att glaciärer smälter betyder bara att vi befinner oss i en mellanistid eller interglacial.
    Glaciärerna och inlandsisarna har smält sedan 20 000 år då senaste istiden nådde sitt maximum.

  5. 11
    Ann lh

    Intervjun med Lennart Bengtsson i P1 i veckan var, enligt mitt sätt att se, nyanserad även om man kunde höra ett och annat som tydde på att han inte riktigt släppt sin tidigare hemvist.
    Han försökte i varje fall att lyfta debatten i tid och rum, vilket gjorde att Sverige bara blev en liten prick på globen och dessutom opponerade han klart och tydligt mot Greta genom att upprepa sitt ”We Have time”.
    Och, vad Greta beträffar verkar glorian blekna lite här och var, den kan slockna fort och sedan kommer baksmällan, en ruskig en. Just nu t.ex. meddelar gubben min att DN (!) kommit med nyheten att fem personer ska flyga över till USA för att segla hem ”Gretas båt”.
    Arma Aspergerbarn!

  6. 12
    Jan-Åke

    10 Sören
    …och fjällkedjan saknade helt glaciärer under holocenes klimatoptimum ,4-8000 år sedan.

  7. 14
    mattias

    #11. Jag tycker också att Lennart fick en hel del sagt som sällan hörts i P1 utan att bli avbruten alltför mycket. Han fick fram ett annat perspektiv både framåt – vi har tid – och bakåt tex jämförelsen mellan sommaren 2018 och 1901.

  8. 15
    Thorleif

    @5 Ivar Andersson

    Ok, hur stor är då omsättningshastigheten vårt svenska moderna skogsbruk? Södra Sveriges större blandbestånd med väsentligt högre s.k bonitet än norr om Dalälven eller Mälarområdet torde då avverka var 60-70 år.

    Och hur är det med koldioxidupptag-skillnader mellan dels löv och barr (netto, dvs inkl årlig förmultning), dels mellan skog och övrig vegetation?

    Man säger ju att Sverige med sina volymskogar är en nettoimportör av koldioxid! Så vad gäller egentligen här?
    Det du refererar till innebär att skogsbruket söder om Dalälven i princip inte alls binder koldioxid netto!

    Jag har hört forskning som säger att Amazonas som jordens lunga vilar på en kraftig överskattning av syreproduktionen men även som koldioxid-bindare netto?

  9. 16
    Thorleif

    @messkalle

    Man brukar segla med vinden så mycket som möjligt. Kolla på meterologiska kartor över atlanten så ser du varför man normalt väljer att segla tillbaka till Europa ”den kortaste vägen”. Man vill dessutom undvika de värsta lågtrycks-perioderna.

  10. 17
    Björn

    I nedanstående länk kan man se absorptionsförmågan hos vattenånga och CO2. Som framgår har vattenångan ett bredare absorptionsspektrum än CO2 och dessutom en absorption med kortare våglängder, alltså högre frekvenser. Detta bör man fundera över, för kortare våglängder innebär mer överförd energi. Om vi antar att vattenångan är i medeltal mellan 10000 och 20000 ppm jämfört med ca 400 ppm CO2, så hur ser då energiupptaget ut? I ekvatorområdet kan vattenångans koncentration uppgå till 50000 ppm. I det senare fallet så absorberar vattenångan med 50000 molekyler medan CO2 absorberar med endast 400. Hur har man egentligen tänkt när man påstår att CO2 driver klimatet?

    https://cosmoscon.com/2011/12/27/a-graph-on-co2-absorption/

  11. 18
    Sören G

    #12 Jan-Åke
    Ja, precis. Glaciärerna växte till igen under de kallare perioderna som Lilla istiden 1300-1850. Bl.a. finns det berättelser om hur byar i Alperna krossades av de framvällande glaciärerna.

  12. 19
    Thorleif

    @5 , 15 Ivar Andersson

    Läste även en replik mot nämnda artikel i dn som du refererar till. Det är anmärkningsvärt hur särintressen och politik påverkar en saklig debatt. Anders Wijkman som arbetar på uppdrag av IPCC väljer förstås att försvara IPCCs ställningstagande. Varför han gör det rent sakligt är dock inte uppenbart eftersom han bara hänvisar till allmänna långsiktiga mål definierade av hans arbetsgivare. Han bemöter mao inte forskarnas slutsatser mer än att han delvis försvarar svensk skogsindustri (faktiskt) som en viktig näring för landet. Om det har något verkligt värde återstår att se. Forskarna det handlar om är främst ekologer vilka vill öka beskattningen av skogsråvara för att minska avverkningen (t.ex). Huvudlöst naturligtvis. Bara att titta på hur skogspriserna svänger. Värst är det att staten genom Sveaskog lagt under sig mer och mer skog de sista 50 åren.

  13. 22
    Lasse

    Ang Kebenekaise:
    SVT har en undersökning av soltimmar under sommaren sen 1990 talet.
    Det tycks vara östra Sveriges öar som oftast vinner: Gotland , Öland och nu i år Svenska Högarna.
    618 timmars sol under en 8 veckors period.
    Tarfala fick i år 288 timmar.
    Midnattssolen tycks inte ha strålat mer än sammanlagt 12 dar av 56 möjliga.
    ”Det är i Norr vi kommer att få se störst klimatförändringar”
    https://www.svt.se/vader/fragor_och_svar/solligan-2019

    Gissar att SVT får data från SMHI och det så småningom kommer in i detta diagram:
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.143989.1548428766!/image/allsack_1983-lastyear.jpg_gen/derivatives/Original_1256px/image/allsack_1983-lastyear.jpg

    Den trenden är intressant .

  14. 23
    Thorleif

    @20 Lars-Eric Bjerke

    Enligt Naturvårdsverkets graf i din länk är det uppenbart en myt att Sverige är en nettoimportör av koldioxid!
    2017 täckte markanvändnings-sänkan bara in industrins, inrikestransporters och jordbrukets nettoutsläpp. 44 milj. ton mot ca 63 milj. ton inkl utrikestpt. En mycket stor skillnad samtidigt som skogen växt oerhört bra under senare årtionden. Kan man lita på dessa beräkningar?

    Så hur skiljer sig dessa beräkningsr mot artikeln i dn ovan? Ja forskarna räknar ju dels annorlunda vilket bör undersökas men i övrigt ser de till skogsindustrins egna utsläpp i samband med avverkning och förädling. Men stora skillnader kvarstår. Varför inte be staten redovisa vad skillnaderna består i? Be samtidigt nämnda forskare ställa upp sina kalkyler jämsides så det blir lättöverskådligt för en lekman.

  15. 24
    jensen

    3. 10. 12. 18.
    Nordtoppen är 2096 och har ingen toppglaciär.
    Sydtoppen är 2060 men har även toppglaciär.
    Hur kan man då kalla Sydtoppen för Sveriges högsta punkt, när det är Nordtoppen som är den högsta.
    Norge mäter alla sina bergstoppar i bergstoppshöjd utan att förvilla med varianter av glaciär-tjocklekar.
    Men visst är det intressant att följa Sydtoppens glaciärvariation ev. kopplat till väder och klimat.
    Undrar hur tjock sydtoppsglaciären var för 20 000 år sedan?, för 400 år sedan
    Undrar f.a. hur betrogna internationella instanser mäter bergstoppar resp. glaciärtoppar? Vad är kutym?
    Varför mäter Sverige sina högsta bergstoppar inklusive glaciärer?

  16. 25
    Thorleif

    @20 Biobränsle

    Används inte biobränsle mest för uppvärmning, dvs ej för elproduktion (eller transporter)?

    Vad motsvarar 90TWh biobränsle per år i andel avverknings-m3 per år?

    Jag tänkte även på i vilken av staplarna den produkten ska placeras i!

  17. 26
    Lars Lundqvist

    #24
    Fran till 1930-talents värmeperiod hade också Nordtoppen en toppglaciär.
    Gissar att det på den tiden var svårt att bestämma toppglaciärernas tjocklek och så blev det istället glaciärernas toppar som mättes.

    Sydtoppen kan bestigas utan klättringserfarenhet. Nordtoppen är svår att bestiga för vanliga fjällvandrare, så om Nordtoppen blir Sveriges högsta topp, så kan det leda till flera klättringsolyckor, då de flesta vill bestiga Sveriges högsta punkt. Så bäst att behålla snödrivan på Sydtoppen som den högsta.

    Mont Blanc mäts från fast berg, men där finns ingen konkurrerande topp i närheten,

  18. 27
    Lasse

    #24
    Ang Kebnekaise.
    Varför mäter man på sommaren och inte på vintern, eller i alla fall ett medelvärde?

    Sommarkvartalet ger i snitt 469 kWh(/kvm) av årets 969 kWh solinstrålning.
    Våren ger 349 kWh och hösten 116 kWh. Under vintern får vi knappt se solen.(34,5 kWh)

    Det är dessa värden som ökat med ca 82 kWh eller knappt 10 % sen 1983.
    Vi har fått se hur temperaturökningen är direkt kopplad till den ökade solinstrålningen sommartid.

    Det kan vara kul att se hur länge detta INTE är känt och diskuterat hos berömdheter som Lennart B och andra förståsigpåare.

  19. 28
    Fredrik S

    ”Den som är satt i miljöskuld är aldrig fri” sa tydligen Lövin enligt TT.

    Antar att det innebär att vi känna skam över att vi lever.

    Det fanns nog inga riktiga häxor förr men nu förtiden verkar de materialiserats på något sätt.

  20. 29
    femman

    Som gammal seglare följer jag noga seglatsen med Maliza 2. Några saker förundrar mig som att man legat på lungnt vatten väl länge. Nu har man dock tagit fart västerut men lite väl sent om du frågar mig. Tror dock inte att det är Greta som försenat dom att ligga lågt. Det svaga kortet på denna resa är Gretas pappa Svante. Frågan är vad han gör ombord. Något som kanske besättningen på Malizia frågar sig. Personligen skulle jag aldrig göra denna resa denna årstid. Skulle jag skulle jag gå via kanarias. Kanske lite elakt men jag mår inte dåligt av att Svante troligrn mår dåligt

  21. 30
    tty

    ”Undrar f.a. hur betrogna internationella instanser mäter bergstoppar resp. glaciärtoppar? Vad är kutym?”

    Det varierar, så mäter t ex Kina Mount Everest till högsta berg medan Nepal mäter även toppdrivan, så enligt Nepal är berget några meter högre.

    En annan intressant fråga är hur man bestämmer havsnivån, eftersom den ju varierar rätt rejält med det lokala gravitationsfältet, och inget hav finns vid t ex Kebnekaise. Svaret är att man använder den havsnivå man skulle få om man grävde ett smalt dike från havet in till rakt under bergstoppen, alltså med det lokala gravitationsfältet där.

  22. 31
    tty

    #29

    Kan inte låta bli att fundera på hur Greta ska ta sig hem igen. Det kan nog bli knepigt att hitta någon som har lust att segla över Nordatlanten i november.

    Att ta sig mellan New York och Santiago de Chile landvägen är inte trivialt heller. Det finns visserligen väg större delen av sträckan, men det är en lucka på några hundra kilometer mellan Panama och Colombia, och flera av de aktuella länderna är inte riskfria att resa landvägen igenom. Blir det pansarterrängbil månne?

  23. 34
    femman

    re 31
    Enligt hörsägen kommer hemresan från USA gå med fraktbåt. Hur övriga resor löses som till chile har jag ingen aning om. För övrigt vem bryr sig. Det viktiga är att Greta mår bra vilket hon inte gjorde tidigare. Hur hennes pappa mår bryr jag mig dock 0 om. Sk-stövel om du frågar mig.

  24. 35
    Fredrik S

    femman # 29

    De har nog firat upp Svante i masten som märsgast så han inte är i vägen på båten.

  25. 36
    tty

    #32,33

    I stort sett enbart diesellok i USA. Och i Central- och Sydamerika finns inget sammanhängande järnvägsnät. Och diesellok även där.

    Faktum är att flyg är nästan det enda sättet att resa längre sträckor där.

  26. 37
    Egon

    Hej!
    Isabella Lövins kommun värmdö är
    fantastisk.
    Jag har en båt med hemmahamn värmdö.
    Det är strängeligen förbjudet att tvätta
    bottnen på land efter upptagning.
    Fritt fram dock att tvätta när båten
    ligger i sjön……..
    Kan någon förklara logiken här?
    Jag begriper ingenting……
    Virriga politiker går det tolv på dussinet
    i dagens Sverige.
    .

  27. 38
    Ingemar Nordin

    Egon och andra,

    Ni måste vara medvetna om att våra politiker, liksom den svenska allmänheten, har en extremt låg kunskapsnivå beträffande klimat och klimatvetenskap. SI gjorde en enkät för några år sedan med enkla frågor om koldioxidens och luftfuktighetens betydelse och om klimathistoria. Resultaten var förskräckande. Kunskapen var noll om allt. Och det kan vi nog tacka stormedia för som inte tillåter en öppen debatt med inlägg från båda sidor.

  28. 40
    Per Welander

    femman #29: Vi vet inte varför de låg stilla och guppade hela förmiddagen. Kan ha varit problem med utrustningen eller nåt annat. Kanske spela in film. Är man sjösjuk är det ofta värre att ligga still i vågorna. Nu är de på väg i bra fart åt sydväst och kan komma in i ostliga vindar söder om ett högtryck nordväst om Azorerna. Tror de siktar på det. Att gå via Kanarieöarna så blir det behagligt med ostlig vind. De kommer då fram nära Florida. Lång omväg. Orkansäsongen har ju varit mycket lugn i år men det kan ändras.

  29. 41
    Göran J

    Vaför överhuvud taget bry sig om GT och hennes tokerier med segling över till USA.

    Ta en titt på den här filmen där Patrick Moore talar om vad CO2 är och skapar.
    https://www.youtube.com/watch?v=sXxktLAsBPo

    Konstigt att vi pratar om utsläpp när det gäller CO2 medan det syre som våra växter tillverkar och släpper ut inte klassas som utsläpp. Både CO2 och syre ju båda en förutsättning för livet på jorden för oss människor och djur.

  30. 42
    Lasse

    #36 tty
    Vårt lilla helgon kommer att befinna sig på resande fot under hela året.
    Filminstitutet kommer att få del av hennes kunskaper via länk i höst.
    Hennes namne försvann från Sverige och in i anonymitetens värld, utom just på filmen för 70 år sen.
    Det finns en del likheter, tidig debut, omvärldens beundran bra rolltolkning och karisma.
    100 år mellan de bägge damerna.

  31. 45
    Lasse

    #43 PK
    Lite roligt blir det.
    Myten om att 97 % av alla forskare är övertygade om CO2 som enda källa till uppvärmningen denna gång, efter 1950, måste till varje pris hållas vid liv.
    Om en undersökning då visar på en stor andel artiklar om forskare som tror annorlunda så måste det innebära att förnekelsen gör att fler i sociala medier uppmärksammar dessa.
    ”Forskare har gått igenom 100 000 tidningsartiklar om klimatet mellan åren 2000 och 2016. De kom fram till att klimatforskningsförnekare fått nästan 50 procent mer utrymme än ledande klimatforskare. Via sociala medier har klimatforskningsförnekarna dessutom fått ännu mer överlägsen spridning.”

    Hade det bara varit en religion så kunde man hoppats på sekulär politik och struntat i dessa fanatiker.
    Nu vill de styra världen. Men dessa forskare (som inte är de 97%?) fördröjer detta.

    Så talar bara de som är troende!

  32. 47
    Håkan Bergman

    Jag är ju en skogens son, alltså ingen seglare, men tycker ändå att det börjar se rätt hopplöst ut för Greta.
    https://www.ventusky.com/?p=44.0;-49.8;4&l=wind-10m
    Varför inte ta den där högtryckskarusellen tillbaka till Plymouth och konstatera att vi hade otur med vädret?
    Sen kan man ju döpa ovädret 97L utanför amerikanska östkusten till Greta eftersom det inte verkar bli nåt av den heller.

  33. 48
    Thorleif

    @20 Biobränslen (@5, 25, 39)

    Denna kommentar blev som ett inlägg vilket inte var tanken. Jag har förståelse om moderatorn plockar bort den då det hela lite urartat i ett försök att räkna om energi-volymer när man inte har alla fakta på bordet. Man kan tycka att äldre och olika volymdata från olika år gör beräkningen osäker. Jag vill dock hävda att virkesförbrukningen är ganska stabil mellan åren. Också de volymer som sågverken lämnar för massaproduktion! Kallt väder har dock påverkat t.ex fjärrvärme-efterfrågan.

    Noterar enligt wikipedia att biobränslen 2013 uppgick till 127 TWh energi. En nedgång från 2013 till dagens 90 TWh (@20) alltså. Industrin och fjärrvärme är de stora förbrukarna där trädbränsle står för större delen av produktionen eller 92TWh. Med trädbränsle avses då flis, spån och bark och andra restprodukter från avverkning av timmer, massaved (och brännved). Energiskog inräknas också men där är lönsamheten svag som jag förstår. Avluten från massaindustrin stod 2013 för drygt 40% av alla trädbränslen. Biobränslen för drivmedel som antagligen ökat sin andel (ca 15%) från 2013 står alltså för en ganska liten andel av biobränslena (har inräknat hushållsavfall 9TWh (ca 40%) som drivmedel?).

    För att kunna öka biobränsleproduktionen mera är frågan om var potentialen ligger den viktigaste. Om vätgasbilen slängs i soptunnan och elbilen kommer för att stanna lär biodrivmedel fortsätta att vara en marginalprodukt! Industrin och fjärrvärme är de största användarna idag (2013) med en andel av 38% respektive 60%. Transport- och bostads- och servicesektorn med motsvarande 8% resp. 12%. Elproduktion ca 10%.

    Så i vilken grad tar vi tillvara på trädbränslen i samband med avverkning och vidarebearbetning vid sågverk och massafabriker? Kan någon bidra med kunskap här? Ska vi som forskare (ekologer) föreslår minska avverkningen kan det ev. påverka tillgången? I vilken omfattning grenverk och stubbar etc tas omhand vore intressant att veta. Sannolikt i viss industriell skala inkl massaved. Direkt bioenergi från s.k brännved (flis, pellets etc) tillkommer.

    Oförädlat trädbränsle stod 2013 för ca 52TWh. Sifffan var ganska stabil från 2009. Omräknat i ton flis, bark och spån motsvarar det ca (medeltal) 3 MWh eller 17,3 miljoner ton fast bränsle. För att räkna om till avverkningsvolym behöver vi omvandla nämnda ton till s.k m3s eller kubikmeter stjälpt mått, dvs yttervolymen. Därifrån kan vi vidareberäkna till avverkningsenheter i skogen. Först måste vi dock veta hur mycket vi avverkar per år liksom hur spillet ser ut under förädlingen. Sågverken som har det stora spillet (till restprodukter som biobränslen) står för ca hälten av all virkesförbrukning (import ingår) 2008. De förbrukade 2008 drygt 38 miljoner m3fub (fast under bark) rundvirke. Av dessa får de ut knappt hälften (46%) som sågade varor. 11 miljoner m3fub går som flis till massaproducenterna. Nästan all bark används internt för den egna energiproduktionen. Resten går till extern värmeproduktion t.ex vidareförädlat till pellets. Inget går till spillo mao! Vill vi minska avverkningen för koldioxidens skull kommer vi alltså direkt att minska biobränsle-tillgången om vi inte avverkar direkt för detta ändamål vilket naturligtvis blir en prisfråga för skogsägarna. Här handlar det nog mest om gallring och ev. s.k energiskog etc.

    Av 100.000 m3 sågat virke skapas spån och bark i faktor 1,3 m3s. Det innebär att sågverken 2008 producerade ca 38 000 000 x 0,46 x 1,3 = 22,7 miljoner m3s potentiellt fasta biobränslen. Dock gick 11/38-delar i form av flis direkt till massaproduktion där man istället får ut biobränsle i form av avlut. Dessa är dock redan avräknade ovan via faktor 0,46 x 1,3. Man kan lägga till faktor 0,2 i form av torrflis där en del blir pellets. Som torrflis ger det 3,5milj. m3s. Totalt 26,2 milj. m3s. Barken på 11 milj. ton fub ingår ovan.

    Tidigare räknade vi om energiförbrukningen för oförädlade träbränslen (ej pellets t.ex) till ton (länken från L Cornell). Vi fick det till 17,3 miljoner ton totalt, dvs 3MWh (värmevärde) per ton i snitt. Lägger vi till förädlat träbränsle, dvs pellets m.m som 2013 uppgick till 10TWh (4,5MWh) får vi istället 19,5 miljoner ton. Vad motsvarar då det i m3s? Enligt omräkningstabell för spån (rå) ges i medeltal 280 kg/m3. Siffran kanske behöver korrigeras nedåt då bark sannolikt väger mindre än spån per volym. Barkens volymandel något under spån. 22,7 milj.m3 multiplicerat med 0,280 blir då bara 6,4 milj. ton. Vi lägger till 3,5 milj. m3 för torrflis men med samma faktor 0,280 vilket ger 1 milj.ton till, dvs totalt 7,4 milj. ton.

    1. Vi måste lägga till massaindustrins andra restprodukter plus brännvedsproduktion från virkeshantering vilka stod för ca 50% av avverkningen. Sågverken har ett högt spill. Hur ser ut det i massaproduktionen? I den mekaniska produktionen är utbytet i princip 100%. Barkmassan används också här internt i energiproduktionen vilket då bör ge ungefär samma kvantiteter (inkl brännved) dvs 50-50%. 2017 uppgick förbrukningen för massa och brännved till 28 resp. 8 milj. m3 fub. Stock inkl. barkens volym enligt omräkningstabell blir totalt 41 milj. m3 fpb. Således 5 milj. m3 bark vilket multiplicerat med 0.280 ger 1,4 milj. ton + omräknad vikt av brännved 8 milj. m3 fub motsvarar x0,8 eller 6,4 milj. ton. Totalt 7,8 milj. ton.

    2. 7,8 + 7,4 + 0,1 milj. ton = 15,3 milj. ton att jämföra med 17,3 ton (19,5 milj. ton). Det finns en oräknad andel flis från grenverk, toppar och stubbar m.m som ev. ej går till massa samt barr. Hur stora volymer det handlar om vet jag ej. Energiskog uppgår däremot till optimalt 6-8 ton torr biomassa per ha och år. Värmevärdet är något bättre än flis. Uppgifter om 14 000 ha ger därvidlag uppåt 100 000 ton biomassa eller 0,1 milj. ton vilket är avrundningsfel i sammanhanget.

    3. Varför har vi en differens om 2,0 miljoner ton? Felaktiga omräknings-värden, skriv- eller räknefel eller felaktig värdering av värmevärden till ton (3MWh per ton i snitt)? Eller blandade årsdata? Trots ungefär samma volym virke mellan sågverk och massa resp. brännvirke ger 2 alternativa omräkningsformler dubbelt så stora skillnader i m3 bark (se nedan)

    Enligt sågverken ger flis, spån och bark följande energivärden: (se länk)

    Flis 3,5 milj. m3s* 0,15 TWh/milj. m3 = 0,5 TWh ( 1 milj. ton)
    Spån 12,2 milj. m3s * 0,5 TWh/milj. m3 = 6,1TWh ( milj. ton)
    Bark 10,5 milj. m3s * 0,3 TWh/milj. m3 = 3,2 TWh ( milj. ton) (38 milj. ton fub)
    Totalt 9,8 TWh för 26,2 milj. m3s eller 7,4 milj. ton

    (3MWh/ton * 7,4 milj. ton = 22,2 TWh!) Här skiljer det sig 12,4 TWh?

    Massa och brännved:
    Bark 5 milj. m3 * 0,3 TWh/milj. m3 = 1,5 TWh (36 milj. ton fub)
    Brännved omvandlat till flis, ved eller pellets t.ex:
    6,4 milj. ton flis * 3MWh/ton = 19,2 TWh

    SUMMA: 9,8+1,5+19,2= 30,5 TWh att jämföra med 52 TWh alt. 62 TWh (förädlat träbränsle). Det skiljer mao 21,5 TWh! Blandar jag här äpplen och päron, dvs olika effektivitetsmått när det gäller energiinnehåll/värmevärden?

    Data:
    Biobränslevärden: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Biobr%C3%A4nsle
    Sågverksdata: https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8479-0.pdf?pid=4160
    Omräkning ton biobränsle och effektiva värmevärden: https://www.tjust.com/2019/energi/energimyndigheten-omvandling-tabell.jpg
    Avverkningsvolymer 2017: https://www.skogsstyrelsen.se/statistik/statistik-efter-amne/bruttoavverkning/
    Omräkningstal biobränslen: http://www.bioenergiportalen.se/?p=6851
    Omräkningstal skog: https://www.skogssverige.se/skog/berakna-sjalv/vad-vager-virke

  34. 49
    tty

    ”Hur ser ut det i massaproduktionen? I den mekaniska produktionen är utbytet i princip 100%.”

    Mekanisk massa är en döende produkt. Och även för kemisk massa är utbytet numera i princip 100%. Ytterst litet fiber går numera ut i avloppsvattnet och svartluten används som bränsle i pappersbruken. Och spillvärme används ofta för fjärrvärmen, dock inte överallt eftersom pappersbruk ofta inte ligger intill större samhällen. Men skall tallolja och andra träprodukter användas till motorbränsle så kommer givetvis pappersindustrin att behöva ett större externt energitillskott.

  35. 50
    PK

    Vore intressant och analysera transaktionskostnader, tid bland annat, för de miljöbidrag som delas ut. För den intresserade kan jag nämna att Länsstyrelsen i Skåne imorgon tar beslut om solcellsbidrag för ansökningar inkomna i mitten av oktober 2018. Försökte i våras få tag i handläggare på LS i Jönköping i två veckor utan att lyckas.

  36. 51
    Thorleif

    tty

    Tackar som vanligt för insiktsfulla tillägg och kommentarer. Jag skrev mest av eget intresse samt för uppgiften från @20 Lars-Eric att det handlar om så pass stora energitillskott från biobränslen. Inte minst kändes det viktigt att få lite koll på verkligheten nu när ekologer är ute efter att försöka dåmpa skogsuttaget med koldioxid som grund. Så Sverige är egentligen inte nettoimportörer av koldioxid eller ens koldioxidneutrala? En myt alltså? Undrar då hur andra mindre skogstäta länder ska göra! Plantera skog på åkrar? Skattesubventioner mot skattesubventioner?

  37. 52
    tty

    #51

    Det finns faktiskt stora arealer som utnyttjas dåligt eller inte alls som skulle kunna planteras med skog i många länder. Jag har t ex ofta undrat över varför det inte odlas mera teak. Det är ett mycket dyrt och högkvalitativt virke, trädet växer ganska snabbt och är föga krävande beträffande markkvalitet. Det skulle i princip kunna odlas nästan överallt med tropiskt monsunklimat.
    Jag tror att förklaringen helt enkelt är att skogsbruk som näring är ett helt främmande begrepp i de flesta länder.

Kommentarer inaktiverade.