UAH juli 2019

UAH juli 2019

Temperaturanomalin för juli 2019 var + 0,38 grader enligt The University of Alabama in Huntsville (UAH). Dr Roy Spencer publicerar resultatet på sin blogg varje månad och det är därifrån jag hämtar informationen. Här är siffrorna mer i detalj:

YEAR MO GLOBE NHEM. SHEM. TROPIC USA48 ARCTIC AUST
2018 1 0,29 0,51 0,06 -0,10 0,70 1,39 0,52
2018 2 0,24 0,28 0,21 0,05 0,99 1,21 0,35
2018 3 0,28 0,43 0,12 0,08 -0,19 -0,32 0,76
2018 4 0,21 0,32 0,09 -0,14 0,06 1,02 0,84
2018 5 0,16 0,38 -0,05 0,01 1,90 0,14 -0,24
2018 6 0,20 0,33 0,06 0,12 1,11 0,76 -0,41
2018 7 0,30 0,38 0,22 0,28 0,41 0,24 1,49
2018 8 0,18 0,21 0,16 0,11 0,02 0,11 0,37
2018 9 0,13 0,14 0,13 0,22 0,89 0,23 0,27
2018 10 0,20 0,27 0,12 0,30 0,20 1,08 0,43
2018 11 0,26 0,24 0,27 0,45 -1,16 0,68 0,55
2018 12 0,25 0,35 0,15 0,30 0,25 0,69 1,20
2019 1 0,38 0,35 0,41 0,35 0,53 -0,15 1,15
2019 2 0,37 0,47 0,28 0,43 -0,02 1,04 0,05
2019 3 0,34 0,44 0,25 0,41 -0,55 0,96 0,58
2019 4 0,44 0,38 0,51 0,53 0,50 0,92 0,91
2019 5 0,32 0,29 0,35 0,39 -0,61 0,98 0,38
2019 6 0,47 0,42 0,52 0,64 -0,64 0,90 0,35
2019 7 0,38 0,33 0,44 0,45 0,11 0,33 0,87

Dela detta inlägg

43 reaktion på “UAH juli 2019

  1. 2
    Staffan

    Inget dramatiskt… Skulle vara rekordvarm juli globalt (enligt vissa mediekanaler)?

  2. 3
    Ulf

    Någon som har koll på om det blev varmaste juli någonsin som tidningarna basunerat ut?

  3. 4
    Joachim

    (3) Ulf
    Det räcker att nån säger det så är det sant.
    Har ni nån gång hört en journalist fråga vart en sån uppgift kommer ifrån.

  4. 5
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Ulf
    Jag gissar att de håller sig till GISS vad gäller temperaturmätningar eftersom de ligger högst. De är dock inte så snabba på att uppdatera så vi får vänta och se.

  5. 7
    Björn

    Energins flöde mot jorden är inte konstant. Likaså är det med utflödet av energi. Det vi ser av UAH är att den globala temperaturen ha gått ner något under juli. Men detta är bara ett konstaterande utan att veta vad som har orsakat förändringen i temperatur. Har inflödet minskat eller har utflödet ökat? Säkert är att vi har två energivariabler, en som står för riktningen mot jorden och en som står för utflödet. De varierar bägge två samtidigt, vilket säger oss att det är svårt att mättekniskt visa vad som är vad. Det krävs ett empiriskt underlag för att i framtiden kunna visa hur flödena varierar och vilka andra sekundära variabler som bidrar till förstärkning eller dämpning av flödesriktningarnas olika intensitet.

  6. 8
    Kristian Fredriksson

    #7 Björn
    Det är nog snarare tre strålningsflöden det handlar om och alla växlar i både tid och rum. Solstrålningen som består av alla frekvenser och som reflekteras, absorberas och sprids tills ca 70% når jordytan.

    Sedan har vi den långvågiga utstrålningen som antingen strålar ut i rymden eller fångas upp av någon växthusgas eller moln. Den ändras inte så mycket, men hur mycket som tar sig ut i rymden varierar kraftigt betoende på molnbildning, plats och tidpunkt.

    Den tredje är den nedåtriktade långvågiga strålningen som komner från växthuseffekten. Framför allt från vattenånga och moln, men även från koldioxid och metan. Stor variation där också. Detta är kaotiskt och går inte att beskriva i klimatsimmuleringar. Det är alldeles för komplext för att det skall gå.

  7. 11
    Björn

    Kristian Fredriksson [8]; Ja, vi kan nog vara överens om att vi har två dominerande flödesriktningar, oavsett våglängdsinnehåll. Sedan kan man ju diskutera det som brukar kallas för back radiation, vars existens är kontroversiell. Vi får inte glömma bort att latent värme frigörs från vattenångan vid fasövergången till vatten i molnen. Molnen strålar naturligtvis i alla riktningar och då även nedåt, men detta är inte i sig växthuseffekten som du nämner. Men däremot så har vi två motriktade IR-flöden, alltså ett från molnen och ett från jordytan. Mellan dessa två emittanter av IR har vi atmosfärens moderering av flödena. Där kan man tala om en växthuseffekt (hemskt ord), där det dominerande restflödet antas vara riktat uppåt. Med moln dämpas utflödet vilket märks speciellt på natten.

  8. 12
    Håkan Bergman

    Björn #11
    Back radiation existerar naturligtvis, men som du säger så handlar den i första hand om strålning från moln och lägre liggande luftlager. Att den här bilden av återstrålning från koldioxiden på hög höjd har fastnat får vi skylla på IPCC, som överförenklar det hela för att kunna presentera processen som en bild med en massa pilar hit och dit. Nå, dom har väl inte så mycket att välja på om dom vill övertyga politiker och media kan jag tänka, men olyckligt är det. Man kan ju tycka att det borde räcka med att koldioxidens kylande effekt avtar med högre koncentration som förklaring, men då får man ju inte med nyckelordet uppvärmande förstås. Suck!

  9. 13
    Enough

    Om jag fattat det hela rätt, är juli månads medeltemperaturmätning ännu en i raden av c:a 240 månader, då en klart utplanande kurva för medeltemperaturen uppmätts. Det kommer ingen uppgång i temperatur, trots att CO2 halten i atmosfären stadigt ökar. OM jag var forskare i klimat, skulle jag för länge sedan undrat och ifrågasatt den massiva tes som IPCC driver, iaf. i sina sammanfattningar till ”beslutsfattare”.

    Denna cirkus är för mig ekvivalent med den massiva kampanj ”beslutsfattare” driver om värdet av migration från Mena! Trots att allt förnuft och alla utfall visar på motsatsen, drivs det på. Eftersom media hänger på som hungriga hundar på allt som ligger i ”PK-korridoren”, vilket uppenbarligen slutkonsumenten i decennier har slukat med hull och hår, så fortsätter de känslomässiga och helt ovetenskapliga budskapen; ”Vi har en nära förestående klimatkris” och ”Migrationen är nödvändig, annars klarar vi oss inte”…….Hur länge ska en majoritet av folket sova?

  10. 14
    Lars Cornell

    # alla. Det där är intressant. Men jag vill ha bättre grepp på koldioxidens betydelse i stratosfären. Mer koldioxid där ökar utstrålningen och har således kylande effekt på Klotet med stort K. Men hur stor är den effekten i jämförelse med andra?

  11. 16
    Anders

    Apropå juli och allt prat om rekord, kan detta vara av intresse här på KU.

    ”417 SVT Text Fredag 02 aug 2019 Väderkrönika av Per Stenborg Juli: Värmen dröjde Rekordvärmen långt norrut den 26-27 juli är det som lär bli det mest bestående minnet av julivädret 2019. Det blev en ganska normal juli sett till gemonsnittlig medeltemperatur, men det efter en kall första halva, en sex dagar lång värmebölja och kallare igen de sista dagarna. Det torra vädret övervägde, framför allt i norra Norrland där det var torrt eller mycket torr. Bara lokalt föll mer regn än brukligt i juli. Solen lyste normalt mycket eller något mer än brukligt under månaden. Månaden inleddes med svalt väder i hela landet, och främst nätterna var osedvanligt kyliga på sina håll. Månadens lägsta temperatur blev 2,2 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 3 juli. Det blåste även del i början av juli, men en dryg vecka in började värmen etablera sig. I skiftet blev det en del kraftiga regn- och åskskurar som lokalt gav lite större mängder regn. Värmeböljan den 24-29 juli bjöd på sex dagar på raken med åtminstone 30 grader någonstans i landet varje dag. Värmen kulminerade den 26-27 juli med flera nya rekord i norra Bland långa mätserier sattes rekord för Haparanda (33,6), Kvikkjokk (33,1) och Gunnarn (33,0 grader) den 27 juli. Allra varmast blev det i Markusvinsa i norra Norrbotten den 26 juli. Hela 34,8 grader är den näst varmaste dagen genom tiderna i norra Norrland. Bara den 17 juli 1945 har varit varmare. Markusvinsa ligger dock längre norrut än toppnoteringarna 1945, så därmed ett nytt ”så här långt norrut”-rekord. Värmen fick ett abrupt slut när 10-20 grader kallare luft drog ner över landet under månadens avslutande dygn.”

  12. 17
    Lars Cornell

    #15 Matz, Flemings bok ”TheRise and Fall of the Carbon Dioxide Theory of Climate Change” är förmodligen intressant. Men utan att skaffa den och läsa den vet man ingenting. Kan du sammanfatta?

  13. 18
    Lars Lundqvist

    Ligger inte variationer på 0.1 grad inom felgränsen för beräkningen.

    # 7 och #8,
    Bortser ni från att variationer i uppvällningen av det iskalla (3.5 grader) djuphavsvattnet också kan påverka jordens medeltemperatur. Ingen har väl koll i detalj vad som händer med alla havströmmarna, men det finns mycket kyla lagrad i djuphaven.
    När El Nino stoppar upp uppvällningen blir ju effekterna mycket märkbara.
    Kan det inte vara en intern process som påverkar den globala temperaturen.

  14. 19
    Gunnar Strandell

    Björn #7 och Kristian Fredriksson #8
    Jag anser att ni drar för snabba slutsatser när ni försöker härleda temperaturen i atmosfären enbart utifrån strålningsbalanser.
    Luften en meter ovanför mark värms i huvudsak av, värmeledning och över vatten av värmeledning och ångbildning som omsätts till värme vid högre höjd, där molnbildning sker. Markens och ytvattnets temperatur har avgörande betydelse för hur varmt det blir när man tittar på temperaturskalor av tiondels grader.

    Det gör att satellitmätningar med avsökning av nästan hela planeten inte berättar mer än vilken temperatur land och havsyta hade för en tid sedan.

    Eftersom havsytan är 70 % av jordens yta och kunskapen om hur kallt djupvatten med +5 Celsius blandas med varmt ytvatten med +20-28 Celsius är begränsad finns ingen anledning att spekulera. Jag lutar mig tillbaka och hoppas att Anna Wåhlin och hennes kollegor får fortsatt stöd för forskning om oceanerna och deras vattenutbyte.

    Länk:
    https://manoa.hawaii.edu/exploringourfluidearth/sites/default/files/styles/full-page-width/public/M1U2-SF%20Fig2-9%20conveyor.jpg?itok=2Hu5GK0m

  15. 20
    tty

    ”Luften en meter ovanför mark värms i huvudsak av, värmeledning och över vatten av värmeledning och ångbildning som omsätts till värme vid högre höjd, där molnbildning sker. ”

    Faktiskt inte. Gaser har mycket dålig värmeledningsförmåga. Temperaturen styrs av strålning och konvektion, inte ledning. Bara det faktum att rekordtemperaturen på 1,5 meters höjd (i Death Valley) är 56 grader medan den högsta markttemperaturen på samma plats ligger på ca 95 grader säger en hel del.

  16. 21
    Björn

    Gunnar Strandell [19]; När det gäller den latenta transporten av energi, så ökar vattenångans kinetiska energi med ökande vattentemperatur och därmed också ett ökat latent värmeavgivande till molnen. Det är också på grund av den högre kinetiska rörligheten hos vattenångan vid ekvatorområdet, som den stiger så högt. Som sagt, molnens intensitet i strålning är en sekundär följd av mottagen solstrålning på land och hav.

    http://news.mit.edu/2017/strength-global-stratospheric-circulation-measured-first-time-0828

  17. 22
    Lars-Eric Bjerke

    #13 Enough,
    ”Om jag fattat det hela rätt, är juli månads medeltemperaturmätning ännu en i raden av c:a 240 månader, då en klart utplanande kurva för medeltemperaturen uppmätts. Det kommer ingen uppgång i temperatur, trots att CO2 halten i atmosfären stadigt ökar.

    På siten ”Wood for Trees” kan du enkelt själv kolla temperaturtrender för olika temperaturserier och slippa gissa. Jag har lagt in trenden för UAH 6.0 sen mätningarna började samt trenden för de senaste 240 månaderna. De är väldigt lika d.v.s. 0,12 C per decennium.
    http://www.woodfortrees.org/plot/uah6/plot/uah6/to:2019,6/trend/plot/uah6/from:1999.6/to:2019.6/trend

  18. 23
    Gunnar Strandell

    tty #20
    Jag håller med, men konvektion bygger på värmeledning i kontakten mellan en varm yta och en gas.
    Jag har under året råkat ut för haveri i två ståltermosar. De har blivit varma på utsidan omedelbart efter att de blivit fyllda med varmt kaffe.

    Jag tror inte att du menar att termosflaskor med vakuum är en dålig idé. ;-)

  19. 24
    Kristian Fredriksson

    #11 Björn

    Oavsett deffinition på växthuseffekten så kan vi bara mäta strålnibgen ut från jorden, strålnu gen som når jordytan från solen och den långvågiga nettostrålningen som kommer uppifrån, oavsett om den kommer från moln via vattnets kretslopp, strålning som fångats upp av växthusgaser eller moln från ytan eller långvågig strålning som kommer från solen. Om den absorberas från jordytan eller solen blir nog svårt att avgöra. Rimligen strålar all den här fångade värmeenergin ut i alla riktnibgar i troposfären.

  20. 25
    Lars Cornell

    ”Luften en meter … och ångbildning som omsätts … där molnbildning sker.”
    Det intressanta som Sten Kaijser visade för en tid sedan är att vattenånga är lättare än luft vid samma temperatur. Ångmättad luft har således en extra ‘kraft’ uppåt.

  21. 26
    Kristian Fredriksson

    #11 fortsättning
    Det kontroversiella borde väl i så fall. Vara hur mycket ledig kapacitet det finns hos växthusgaserna. Om väldigt mycket långvågig strålning strålar ut så borde de ju mättas på energi och inte kunna ta emot mer förrän det lugnar ner sig med strålningsintensiteten. Dwt här borde också vara ett kaotiskt dynamiskt system. Molnen däremot har större värmekapacitet och kan nog stoppa den mesta långvågiga värmestrålningen.

    Som sagt extremt komplext. Tre varierande strålningsintensiteter, varierande molnbildning och varierande luftfuktighet plus tropopausen som hela tiden ändrar höjd vid polerna. Detta har de inte en susning om reglerteoretiskt även om de hävdar det.

  22. 27
    Staffan

    #22
    UAH 6.0 sedan mätningarna började… Ja alltid något, men själv anser jag den tidsperioden fortfarande utgör ett ganska otillräckligt underlag.

    Man behöver ta El Ninja/El Ninjo mer i beaktande, jag menar; Väderregimer orsakade av El Ninja har varit mycket vanligt förekommande i början av UAH-mätningarna, särskilt dess inledande fas men även 80-talet. Några av dem riktigt djupa. Väderregimer orsakade av El Ninjo varit mycket vanligare under de senaste decennierna, inte minst de allra senaste åren. Det statistiska underlaget är därför ojämnt. En längre tidsperiod för dessa mätningar kommer troligen att kompensera för detta på ett naturligt sätt.

    När fler Ninjo-perioder återommer i framtiden, d v s blir något mindre underrepresenterade i det statiska underlaget (i tidsserien för UAH), balanseras kurvan för temperaturnivåer. Min poäng är då att: förmodligen blir temp.utvecklngen, värmeökningen om man så vill, mycket lägre än 0,12…

    P S Jag utgår ifrån att den intensiva vulkanismen vissa år under både 80- och 90- talen tagits hänsyn till redan, annars är det också en missvisande faktor för den aktuella mätperioden statistiskt sett. (Vulkanism kan sänka jordens medeltemp med några tiondels grader vissa år)

  23. 29
    Johan M

    #20 tty

    Vad är temperaturen i Death Valley en centimeter ovanför markytan och vad beror det på? Är det inte så att uppvärmningen av luften först och främst är en konduktiv process i direkt kontakt med markytan som sedan ger upphov till konvektion? I Death Valley så lär det var snustorrt och inte någon vattenånga att tala om, trotts det så är luften +50 grader.

  24. 30
    Lars-Eric Bjerke

    #29 Johan M
    Vid praktiska tillämpningar använder man begreppet konvektion för den värmeöverföring som sker vid ytan av ett fast material till en gas. Om man vill fundera på hur överföringen sker på atomskala d.v.s. hur vibrationerna hos det fasta materialet överförs till gasatomerna, som hela tiden är i rörelse, får man nog använda andra begrepp.

  25. 31
    Lars-Eric Bjerke

    #27 Staffan
    Jag antar att om man vill veta vad som hände med den globala temperaturen före satelliterna, får man gå till andra temperaturserier. Jag har lagt in de senaste 80 åren i hadcrut4. De 40 åren före 1979 hade knappt någon ökning. Vad detta beror på är en annan fråga.

  26. 33
    Staffan

    #32
    Ungefär så, menar jag också. T ex så var 70-talet kallt, globalt sett… Märks av lite i UAH också av det.

  27. 34
    Johan M

    #30 Lars-Eric Bjerke

    ok, så vi kallar även överföring från det faste mediet till gasmediet för konvektion. Frågan är då kanske hur mycket av värmen en meter över marken som beror på strålning och hur mycket som beror på konvektion. Eller är det så att en helt stillastående luft hade haft en högre temperatur en meter ovanför markytan, då endast värmd genom konduktion – verkar konvektionen avkylande nära ytan?

  28. 35
    Lars-Eric Bjerke

    #34 Johan M,
    Avgiven strålning från marken följer absoluttemperaturen upphöjt till 4. Hur mycket som absorberas den första metern beror på luftens genomskinlighet för värmestrålning. Min erfarenhet i industrin är att man får komma upp i ca 300 C för att värmeavgivningen med strålning från en yta skall vara lika stor som den från konvektion utan påtvingad strömning. Ytans strålningskoefficient, jfr albedo, har förstås betydelse.

  29. 36
    Lars-Eric Bjerke

    #34 Johan M
    ”verkar konvektionen avkylande nära ytan?”
    Strålningen och konvektionen kyler naturligtvis ytan, men ytan kan förstås inte få lägre temperatur än luften ovanför eftersom värme bara kan gå till ett kallare medium.

  30. 39
    Glenn

    #37-38 Björn
    Menar du att du drar slutsatser av en femårig ”trend” efter en ovanlig hög temperatur i juli 2015 och januari 2016? Varför började du inte juli 2015, för att få en helt annan blå linje, eller helt annan röd linje om du utgår från juli 2014? Jag ser inga ovanliga temperaturer eller trender jämfört med värdena 1989-2014, så detta får tills vidare betecknas som väder. Kommer du inte med någon bättre förklaring, kommer detta inlägg enbart leda till att jag tappar förtroende för dina övriga inlägg, vilket nog inte var intentionen.

  31. 40
    Björn

    Glenn [39]; Det har smugit sig in en falsk ”Björn” i kommentarerna 37-38. Har bett Ingemar N att korrigera detta.

  32. 41
    Erik Lindeberg

    #13 Enough skrev:
    ”Om jag fattat det hela rätt, är juli månads medeltemperaturmätning ännu en i raden av c:a 240 månader, då en klart utplanande kurva för medeltemperaturen uppmätts. Det kommer ingen uppgång i temperatur, trots att CO2 halten i atmosfären stadigt ökar.”

    Han har inte fatta det rätt och har inte stöd i UAHs data. Den genomsnittliga ökningen de sista 240 månaderna var på 0.141 °C/dekad medan ökningen från då mätningarna började i 1979 till nu var på 0.129 °C/dekad. Det är därför inte en utplanande kurva men en snabbare ökning de sista 240 månaderna.

    Källa:
    https://www.nsstc.uah.edu/data/msu/v6.0/tlt/uahncdc_lt_6.0.txt

  33. 43
    Staffan

    #41

    Jag skrev tidigare i tråden här:
    __

    ”UAH 6.0 sedan mätningarna började… Ja alltid något, men själv anser jag den tidsperioden fortfarande utgör ett ganska otillräckligt underlag.

    Man behöver ta El Ninja/El Ninjo mer i beaktande, jag menar; Väderregimer orsakade av El Ninja har varit mycket vanligt förekommande i början av UAH-mätningarna, särskilt dess inledande fas men även 80-talet. Några av dem riktigt djupa. Väderregimer orsakade av El Ninjo varit mycket vanligare under de senaste decennierna, inte minst de allra senaste åren. Det statistiska underlaget är därför ojämnt. En längre tidsperiod för dessa mätningar kommer troligen att kompensera för detta på ett naturligt sätt.

    När fler Ninjo-perioder återommer i framtiden, d v s blir något mindre underrepresenterade i det statiska underlaget (i tidsserien för UAH), balanseras kurvan för temperaturnivåer. Min poäng är då att: förmodligen blir temp.utvecklngen, värmeökningen om man så vill, mycket lägre än 0,12…

    P S Jag utgår ifrån att den intensiva vulkanismen vissa år under både 80- och 90- talen tagits hänsyn till redan, annars är det också en missvisande faktor för den aktuella mätperioden statistiskt sett. (Vulkanism kan sänka jordens medeltemp med några tiondels grader vissa år)”
    __
    Den kommentarer passar möjligen bättre just här… Jag är övertygad om att det kurvan är statistisk skev p g a ovanstående resonemang, och att den kommer att bli mer utplanad i framtiden därför.

Kommentarer inaktiverade.