De gröna dödsmaskinerna – om skadorna på miljön

vindkraft dödar

Jag vill tipsa Klimatupplysningens läsare om två intressanta rapporter från GWPF. De tar upp ett känsligt tema, nämligen den ”förnyelsebara” eller ”gröna” energiproduktionens skadliga inverkan på vår miljö. Det här är den smutsiga och hemliga baksidan av den gröna energipolitik som bedrivs i stora delar inom EU. Det är ett ämne som aldrig diskuteras i vår statstelevision eller i våra stora dagstidningar i Sverige. Det är dock en mörk baksida som de flesta som bor på landet ofta kommer i kontakt med. Än så länge har få låtsats om detta problem – särskilt inte de gröna rörelserna och partierna vilka istället agerar som lobbyister för vind- och solindustrin.

Den första rapporten är ”THE IMPACT OF WIND ENERGYONWILDIFE AND THE ENVIRONMENT, Papers from the Berlin Seminar Edited by Dr Benny Peiser”.  Det är en antologi av flera tyska (med ett undantag) miljöforskare som presenterar undersökningar om vindkraftens påverkan på skog och djur under Angela Merkels radikala Energiewende. Den andra rapporten är ”Green Killing Machines – The impact of renewable energy on wildlife and nature”, skriven av Andrew Montford. Denne tar upp vindkraftens slakt på fåglar och fladdermöss, och deras åverkan på skog och mark. Likaså tar han upp solkraftsverkens behov av stora arealer, samt deras miljöproblem vid tillverkning och skrotning.  Montford är kemist i grunden men blev tidigt intresserad av klimatfrågan och startade klimatbloggen Bishop Hill.

Jag väljer att översätta inledningen till den första rapporten. Inledningen är skriven av professor Fritz Vahrenholt. Vahrenholt är också utbildad kemist, men gjorde sedan karriär inom det socialdemokratiska partiet i Tyskland. Han engagerade sig tidigt inom miljörörelsen och var bl.a. delstatsråd för miljöområdet i Hamburg. Vahrenholt har också varit engagerad i industrin för förnyelsebar energi. Han är aktiv inom The German Wildlife Foundation som blivit en stark motståndare till vindkraftutbyggnad som skadar viltlivet. Tillsammans med geologen Sebastian Lüning driver han bloggen Die Kalte Sonne.

Denna publikation fokuserar på ett ämne som tidigare varit ett tabu för beslutsfattare, men också för naturskyddsorganisationer i Tyskland. De miljömässigt förstörande effekterna av förnybara energislag har aldrig diskuterats i stor utsträckning – främst på grund av att de antas minska koldioxidutsläppen.

Förnybar energi anses i allmänhet vara en bra sak i sig. Jag kan känna igen detta utifrån min egen erfarenhet. Jag var i en ledande position inom branschen för förnybar energi i 12 år och bemyndigade många tusentals megawattkraftverk för vind- och biomassa. Deras miljöpåverkan var aldrig någon riktig fråga. På senare tid har emellertid de negativa effekterna av raps- och majsmonokulturer för produktion av biobränsle och biogas blivit uppenbara, liksom effekterna av hugga ned och bränna regnskogar för produktion av palmolja. Även vattenkraftens miljöpåverkan har blivit allmänt känd. Men det går fortfarande långsamt att förstå omfattningen av de dödliga effekterna på fåglar och fladdermöss när vindkraftsparker byggs i eller nära deras naturliga livsmiljöer.

German Wildlife Foundation är i allmänhet inte emot vindkraft. Vi står inte för någon teknik. Men vi motsätter oss den ohejdade utvidgningen av energiprojekt i naturliga miljöer och naturliga utrymmen, en process som i allt högre grad sker i dag, särskilt i Tyskland.

Under senare år, särskilt i bergslandet i delstaten Hesse, har huvuddelen av vindturbiner byggts i skogar. För företag och tjänstemän har dessa platser varit det enklaste valet eftersom det har få invånare som kan protestera, och för det mesta tillhör skogen kommunen, länet eller staten. Dessutom kan mycket höga avkastningar tjänas av markägare för att hyra ut sin mark till vindkraftverk.

Samtidigt planerar den federala regeringen att fördubbla eller tredubbla antalet vindkraftverk i Tyskland. Idag finns det 28 000 av dem, vilket kan öka till 50 000–70 000. I Tyskland finns det i genomsnitt ett vindkraftverk per varje 2,6 kilometer. Och eftersom man inte kan bygga några vindkraftsparker i Bodensjön eller i städer, är tätheten än högre i naturliga miljöer.

Att detta kommer att ha en negativ inverkan på naturen är uppenbart. Artiklarna i denna publikation visar vilka hot som naturen och djurlivet nu står inför med denna expansion.

Jag vill peka på en unik utveckling i samband med vindkraftverk. Flygande migrerande insekter stiger upp till höjder på över 60 meter och låter sig transporteras till mer avlägsna områden för reproduktion. Det är vad amiralfjärilen gör, och det är så nyckelpigor gör. Denna process har utvecklats för att göra det möjligt för dessa insekter att hitta nya miljöer utan matkonkurrens, och de kan transporteras hundratals kilometer bort. Det har varit så i miljontals år.

Nu träffar dock dessa insekter på vindkraftverk på 100 meters höjd och deras döda kroppar kleggar ned turbinbladen vid vissa tider på året, vilket orsakar ett kraftigt minskat energiproduktionen. När jag var VD för REPower, den näst största tyska vindkrafttillverkaren, hade vi utvecklat en ny teknik för att göra det möjligt för oss att rengöra bladen, vilket krävde tvätt minst en gång om året, och ibland två gånger varje år.

Inledande studier uppskattar att cirka 1200 miljarder migrerande insekter (eller 3600 ton) dödas på detta sätt. För att ge dig en uppfattning om storleken på denna dödsfrekvens: den är cirka 5%. För att vara tydlig: 5% av de migrerande insekterna dödas på detta sätt. Detta är en viktig insikt som måste undersökas ordentligt. German Wildlife Foundation kommer att undersöka huruvida det finns ett samband mellan den snabba expansionen av vindkraftverk och den uppskattade minskningen av flygande insekter med 75% under de senaste 20 åren. Trots allt letar vi fortfarande efter det huvudsakliga skälet till denna dramatiska utveckling. Vilka är de faktiska orsakerna? Är det jordbruket? Rensningen av mark? Monokulturer? Eller kan det kopplas till en annan potentiell orsak, nämligen vindkraftverk? Om så är fallet kan det ha en viktig indirekt effekt på näringsfundamenten för fågellivet. Detta skulle representera en annan inverkan av vindturbiner på fåglar, ett av fokusen i detta dokument.

För alla sanna miljövänner är dessa båda rapporter en obligatorisk läsning!

Ingemar Nordin

Dela detta inlägg

65 reaktion på “De gröna dödsmaskinerna – om skadorna på miljön

  1. 2
    Jan Svedjefält

    Hur får vi regering o riksdag att ta del och förstå denna information?

  2. 3
    Björn ST Wiklund

    1, Man, miljövänner, vindförespråkare osv…. vill ha 100TWh wind i Sverige… medeleffekt drygt 11GW
    2. 3 MW anläggningar ger i medel 1 MW per år, MAX, dvs medeleffekt
    – 2.1 Blir alltså typ 12 000 anläggningar….

    Sveriges areal 45 miljioner hektar kanske netto hälften kan disponerar för vindkraftverk eller 20 miljoner heltar för 12 000 anläggningar eller knappt 2 000 hektar per anläggning…. en yta på dryga 4x4km

    Tyska nya regler är ett säkerhetsavstånd på 10x höjden eller för snurror med 300 meter höjd eller nästan
    4 000 hektar per snurra…..

    Blir ganska trångt mao och förvisso kommer Betz lag att få effekt dvs man behöver fler snurror för att nå målet såväl som att då det blåser mycket och efterfrågan är låg så snunker nyttjandet osså….

    300 meters höjd syns på 8 km´s avstånd dvs gissningsvis kommer man att ser mer än en vindsnurra överallt i landet….. HEJA…

  3. 4
    Siegfried

    Bra artikel med verklighetsförankrat innehåll.

    kommentaren modererad. Utanför ämnet

  4. 5
    Sten Kaijser

    Hej Björn #3

    står man på 300 meters höjd vid havet så är horisonten mer än 6 mil bort, jag tror nog att ett VKV med 300 meters höjd syns mer än 8 km bort, om det inte finns hus eller annat i vägen.

  5. 6
    Christer Löfström

    # Ingemar Nordin
    Laddade hem och läste rapporten från ”Berlin Seminar”
    Vilket seminar, länk?

  6. 7
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Christer L #6,

    Jag vet faktiskt inte. Det står inte något datum i rapporten.

  7. 8
    Staffan Johansson

    Man skulle stänga av vindkraftverken under månader som har stor insektsaktivitet, för att sen i framtiden sluta underhålla dem, alltså helst fasa ut en så tveksam energikälla helt och hållet

    De kan få stå kvar där som tysta monument – över monumetalt misslyckad energi OCH miljöpolitik.

  8. 9
    Christer Löfström

    Det verkar som det tyska motståndet från naturskyddsföreningen gäller skog.
    ”Keine Windkraftanlagen im Wald”

    Kollar på danska vindkraftsindustrins infosidor.
    http://www.videnomvind.dk/fordele-ulemper/konkrete-ulemper-for-vindmoellenaboen.aspx#gotopaavirkning
    ”Som for andre industrianlæg kan det ikke undgås, at vindmøller påvirker faunaen i nærmiljøet. Men det sker kun i meget begrænset omfang og primært i forbindelse med opførelsen af vindmøllerne.”

    Die kalte Sonne leder tankarna till Svensmark och Nigel Calder och figur på sidan 40 i Lennart Bengtssons bok.

  9. 10
    Björn

    Vindkraften är en styggelse som borde förbjudas på grund av miljöförstörelsen. Sen är det också obegripligt att man inte förstår vilka konsekvenser i energiförsörjningen som ett beroende av vindkraften medför. Vindstilla i Europa medför totalt bortfall av effekt från dessa kraftkällor. Det är katastrofalt att så obegåvade politiker företräder oss. Hur kan det ha blivit så?

  10. 11
    tompas11

    @ Björn
    ”Hur kan det ha blivit så”
    Inte underligt alls vill jag påstå.
    Majoriteten av de obegåvade väljarna har röstat på de likaledes obegåvade politikerna.
    Svårare än så är det faktiskt inte.

  11. 12
    Martin Gustavsson

    ”Den mänskliga rasens största tillkortakommande är vår oförmåga att förstå den exponentiella funktionen.”
    / Albert Bartlett (Källa: The Most IMPORTANT Video You’ll Ever See)

  12. 13
    Fredrik S

    Martin Gustavsson #12

    Tja, antingen det eller vår förmåga att rösta fram politiker som allra helst vill bestämma vad som är spännande och stimulerande och hur vi ska leva våra liv.

  13. 14
    Bo Blomberg

    Martin G #12
    Det var ju en något häftig utsaga, men de fördubblade riskornen på schackbrädan är ju en strålande kommentar till detta.
    Dock tycker jag nog att för att förstå världen är det lika viktigt att fatta att inga träd växer ändå upp i himlen, dvs s-kurvan är nog så viktig att förstå och där är dessvärre mänskligheten lika illa ute. Alarmisterna kör med den ena och skeptikerna med den andra.

  14. 15
    Sören G

    I dag larmas det om att det är ”overshoot day” då Jordens resurser för et helt år redan sägs ha konsumerats. Någon som kan kommentera?

  15. 16
    Lasse

    #15
    Jag har aldrig förstått dessa beräkningar.
    1,7jordklot behövs för att förse oss med det vi i dag konsumerar.
    Varifrån kommer det tillskottet?
    Det är många resurser som inte nybildas men som idag är värdefulla.
    Andra används inte alls.
    Flinta är inte längre en begränsad resurs.

    Kvällstidningarna varnade för ”monstervärme” på Grönland.
    De tycks ha fått rätt.De kopplade samman detta med avsmältning.
    Vilket var lite spekulativt och käpprätt fel:
    http://polarportal.dk/groenland/iskappens-overflade/

  16. 17
    Arne Nilsson

    Sören G #15 Eftersom vi fortfarande lever och kan kommentera så finns tydligen resurser kvar att konsumera. Teoretiska resonemang om att vi behöver flera jordklot är just det, teoretiska.

  17. 18
    Staffan Lindström

    Sammanfaller inte temperaturhöjningen i västeuropa med vindkraftsutbyggnaden? Denna abrakadabraåtgärd hjälpte inte såvida man inte dubbellurar oss. OT Nikkaluokta utan vindkraftverk i närheten markfrost inatt +0,5C… Hur går det snöslasket i Moskovskij Oblast??

  18. 19
    Ivar Andersson

    #2 Jan Svedjefält
    ”Hur får vi regering o riksdag att ta del och förstå denna information?” Regering, riksdag, politiker, MSM, public service tar bara till sig information som bekräftar deras klimathotstro. All annan information är fake news. SMHIs prognos om 37 grader i Hudiksvall svaldes utan protester. Sunt förnuft är en bristvara när det gäller klimathotet som bara finns i IPCCs klimatmodeller och inte i verkligheten.

  19. 20
    Benny Wiktorsson

    Man kan följa isbrytaren Odens färdväg i Arktis via SMHI men det verkar som att de får ändra färdplanerna kontinuerligt som synes p.g.a för tjock is. Nu ser det ut som de har vänt långt innan målet. Hittar inga kommentarer från resan eller vad som händer någon som har info??

  20. 21
    Anders

    Förra veckan var extremhet p g a ”klimatförändringen”. När nu Kung Bore skickar tillbaks ishavsluft med NO-vindar över oss är det ”bara väder” uppmärksammas detta absolut inte av våra falska PK/PRAVDA-media. När ska forskare och andra med sunt förnuft i arbetsför ålder måste vakna? Och sluta jamsa med den falska domedagsprofeten Greta med sitt välbemedlade entourage.

  21. 22
    Sören G

    Klimatförändring är synonymt med koldioxiutsläpp enlgt pk-medias vokabulär.

  22. 24
    Christer Löfström

    # Ingemar Nordin
    Samma fråga till dig som till Per Welander. Vem skall behandla/recensera Lennart Bengtssons bok på KU? Lars Bern har recenserat den på Bokus, och behandlat den på sin blog, där LB ofta kommenterar.

    Jag försökte inlägg baserat på LB`s bok i Sydsvenskan. Både på Aktuella Frågor och Åsikter utan napp.
    Har sänt mitt förslag til inlägg till SvT Nyheter, SvT Morgonstudion och SvT Skåne och ställt frågan.
    När får jag se LB på SvT?

  23. 25
    Staffan Johansson

    I och för sig är det passé nu… men rekordet för i år innehas av en litet ställe utanför Pajala.
    Långt ifrån rekordet för Norrbotten (1945), men temperaturen skiljer misstänkt mycket från Pajalas. Hur gör avläsningar egentligen? Hur länge får man andas på termometern innan man kollat klart? Är alla garanterat nyktra som gör noteringar lokalt? Många ser (politiskt) rött där i östra Norrbotten också… Stationens placering, o s v.. Någon sade gårdsplan… Hur instängt var luften där i sånt fall? Måste kunna cirkulera fritt…

    Jag har åkt miltals med bil (i Kina) under vissa extremheta perioder. Under bilfärd gör jag noteringar. Och det jag märker är att det skiljer oftast väldigt lite. Man kan åka mil efter mil och det kan pendla mellan 37 och 38 grader t ex. Inte mycket skiljer på väldigt långa sträckor. Det kan ”flippa” också, fram och tillbaka, men inte särskilt många grader alltså… Därför blir jag väldigt fundersam kring årets toppnotering i Markusvinsa. Någon påstod att den skilde nästan fem grader från Pajalas…

  24. 27
    Lars-Eric Bjerke

    ”Inledande studier uppskattar att cirka 1200 miljarder migrerande insekter (eller 3600 ton) dödas på detta sätt (av vindkraftverk).”
    Enligt en holländsk studie från 2011 dödas 800 miljarder insekter i Holland av bilar under ett halvår. Birgitta Tullberg, professor i ekologi vid Stockholms universitet är inte särskilt förvånad över mängden. Hon tycker inte att det finns anledning att slå på storlarm eller börja överväga att sänka hastigheten för att rädda fler insektsliv.

  25. 28
    Ulf

    OT

    Greta ska segla till USA för klimatmöte. Positivt att hon inte verkar rädd för det numera frekventa extremvädret.

    Skruvar vi sedan fullständigt tillbaka klockan till den tiden vi seglade över atlanten så löses koldioxid automatiskt. Jordens befolkning skulle minska dramatiskt.

  26. 29
    Fredrik S

    Anders #21

    Nu är det bekräftat att Greta snart är ute och seglar, konkret alltså. Fast entouraget flyger väl med tillgång till flat bed seat. Det senare får vi nog läsa om i msm?

  27. 30
    Staffan Johansson

    #25
    Beklagar felpostning ang vädret, ska stå i öppen tråd istället.
    (Där kan man svara på mina frågor, helst kanske inte här)

  28. 31
    Fredrik S

    Ulf #28

    Jo på den tiden bodde några få procent städerna, och de flesta på landsbygden, hade stampat jordgolv och inga fönster stugorna. Men dagen skolbarn ska ju lära sig själva till stor del och prioriterar nog annan info vad jag förstått.

  29. 32
    Ulf

    Svar 27

    Antar att betydelsen av migrerande insekter är mycket större än de vanliga insekterna som krockar med bilar annars har väl någon fel.
    För övrigt skrivs det att man knappt får några insekter på bilrutorna längre i alla fall på kultursidorna.

  30. 33
    L

    #32, Ulf, ja man får inte lika mycket insekter i nosen på bilen längre och det kan delvis ha sin förklaring i att vi kör så sakta numera att insekterna hinner flyga undan..!

  31. 34
    Guy

    Om Gretas seglats är specialarrangerad så kan man anta att utsläppen, som helhet, når skyhögt över vad flygturen skulle göra. Hur många går på bluffen? Jo, antagligen hela den mediala institutionen.

  32. 35
    L

    # Detta är en segelcirkus för miljardärer som själva flyger privatjet, självklart kommer utsläppen runt Gretas medverkan att motsvara mer än om hon flugit tio varv runt jorden…

  33. 36
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Lars-Eric B #27,

    Med ”migrerande insekter” menar nog Vahrenholt något annat än insekter som flyger omkring på marknivå: ”Flygande migrerande insekter stiger upp till höjder på över 60 meter och låter sig transporteras till mer avlägsna områden för reproduktion. Det är vad amiralfjärilen gör, och det är så nyckelpigor gör. Denna process har utvecklats för att göra det möjligt för dessa insekter att hitta nya miljöer utan matkonkurrens, och de kan transporteras hundratals kilometer bort. Det har varit så i miljontals år. ”

  34. 37
    Fredrik S

    De kanske borde fråga Rockström och Lövin om inte de också borde åka segelbåt med Greta till NY. De kan vara gast, det kräver inga större kvalifikationer och vore därmed passande.

  35. 38
    Daniel Wiklund

    OT På lördagskväll den här tiden var det 27 grader i Luleå, nu är det 9,7 grader. Badstränderna var överfulla i lördags, idag har dom varit ödsliga. Det måste väl glädja Rockström att den globala uppvärmningen gjort halt, i varje fall några dagar.

  36. 39
    Lars-Eric Bjerke

    #36 Ingemar Nordin
    Flyttande insekter
    Vid starten flyger många insekter brant uppåt för att snart bli vindburna och kommer då att ingå i de luftplankton som finns högt upp i lufthavet. Oftast är det små insekter som gör detta.
    Många fjärilar, trollsländor och andra större insekter planar däremot ut på låg höjd, och migrerar inom ett par meter från marken. Lågt flygande arter har ofta utvecklat orienteringsreaktioner som hjälper dem att hålla dem på en så rak kurs som möjligt.
    https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/insekterochspindeldjur/allmantominsekter/flyttandeinsekter.450.html

  37. 40
    Daniel Wiklund

    Ikväll fryser nog insekterna också, kan nog bli frost i Norrbottens fjällen. Kanske även i Norrbottens inland. Men huvudsaken är ju att vi ser till att bekämpa utsläpp av koldioxid.

  38. 41
    Lars-Eric Bjerke

    32 Ulf och 33 L,
    Om insekterna minskar mycket borde det märkas vid fågelräkningen på höstarna av insektsätande fåglar jämfört med andra eller vid inventering av fladdermöss. Vad jag har läst, har man inte sett detta i Sverige, men det finns kanske ett sådant överflöd av insekter att det inte märks ännu.
    En annan orsak till färre insekter på framrutan kan vara att framrutor och bilars fronter är mer strömlinjeformade nu än tidigare, Det har blivit en väldig skillnad på framrutors lutning sen den gamla folkans tid.

  39. 42
    Daniel Wiklund

    OT Plockade hjortron idag. Ibland är det med livet som insats att plocka hjortron. Myggen ser till att man inte ens vågar pinka. Det är knott och svedan, bromsar och flugor. Det får gärna storma när jag plockar hjortron. Blir väl inte alltför ledsen om antalet insekter minskar.

  40. 43
    Mattias G

    #38 Problemet är ju inte vädret i Luleå, utan att människan genom att hysta ut stora mängder koldioxid i atmosfären och hugga ner jättemycket skog har rubbat ett (visserligen svårbegripligt) system på planetskala.

    (Fast det visste du redan, eller hur?)

  41. 44
    PK

    #Jan Svedjefält
    #19 Ivar Andersson
    Verkar vara ett omöjligt uppdrag att få regering och riksdag till att söka befintlig och lätt-tillgänglig data.
    Jytte Guteland skriver ett debattinlägg ”Jag har fått ett uppdrag som ger stora möjligheter att påverka EU:s klimatpolitik” i SDS idag 29/7. Uppdraget är som ny samordnare för den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentets miljöutskott. I texten anger hon bland annat ”den rusande klimatuppvärmningen”. I Elsa Widdings Klimatkarusellen (beställde två ex idag) anges temperaturökningen under de senaste 20 åren vara nära noll grader. Uppgifterna kommer från satellitmätningar som även används av SMHI. Undrar var regeringen får sin information ifrån? Kan omöjligt vara samma källa. Eller söker inte regeringens rådgivare, statssekreterare etc efter information? Kan det vara så illa att IPCCs politiska sammanfattningar är det enda som får användas av S och MP? Är svaren ja på sista frågan förstår jag vad klimatångest innebär.

  42. 45
    Lars-Eric Bjerke

    #44 PK,

    På sin blogg Klimatkarusellen har Elsa Widding nu modifierat uppvärmningspausen de senaste 20 åren. Hon hamnar kring 0,11 C per decennium.

  43. 46
    Anders

    Apropå vindkraft. I MKB:er för vindkraftsanläggningar slås regelmässigt fast att dessa kolossers (underförstådda) ”klimatnytta” uppväger ev några dödade rovfåglar. Man menar alltså att man gör naturen och arterna en tjänst gm att bygga industrier ute i naturen… Vem i msm ska syna den bluffen?

  44. 47
    Kent B

    # 45

    Om man räknar bort El Nino så har temeraturen faktiskt sjunkit något sedan 2003

  45. 48
    Ulf

    Svar 41
    Ute och körde nyligen och hade hur mycket insekter som helst på rutan. Jag tror minnet spelar folk ett spratt. Man minns det extrema året med insekter och sedan tror man plötsligt det var det normala. Själv har jag vid sommarhuset fler fladdermöss än någonsin. Något jag hållit koll på år ifrån år. Det gillas, myggen är få.

  46. 51
    L

    #41, 48,
    Jag har bra koll på hur insekterna blivit färre på mina bilar genom åren och jag har både gamla och nya bilar utan att se någon större skillnad. Men det kan finnas flera förklaringar, som att vägarna är bredare och har viltstängsel så att det inte finns så mycket som lockar dit insekter. Farten har alltid haft betydelse och som sagt, numera går det ofta bara hälften så fort som när jag tog körkort. Förr hade bensinstationerna också alltid hinkar med skrapor för att tvätta bort insekter som inte torkarna fixade, det är sällsynt idag…

  47. 54
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Lars Eric B #52,

    ”däremot har antalet fjärilar och solitärbin minskat.”

    Jag tycker att det verkar vara ovanligt många fjärilar i år. Åtminstone i Skåne. Om antalet solitärbin också ökat vet jag inte, men jag hoppas att det är så. Bra för pollineringen! Humlor är det gott om.

  48. 55
    Staffan

    #47 #50
    El Ninjo var det ända från 2014, till 2016. Det var den kraftigaste och långvarigasre El Ninjo-period man har kunna uppskatta hittills. Rätta mig om jag har fel nu men var det inte så?

  49. 56
    Håkan Bergman

    Antalet humlor toppar väl fram tills Linden blommar, såg normalt ut i år med döda humlor under ett par Lindar som jag brukar passera. Tornseglare har vi gott om i området, även om dom inte flyger här i kväll, lite för blåsigt antar jag. Undrar hur man ska tolka att det svischar och flaxar runt många såna, att det är gott om insekter eller ont om dom? Fascinerande fåglar hur som helst.

  50. 58
    Lars-Eric Bjerke

    #51 L
    Jag har bara en bil och kör gubbkörning, men har samma minnesbild som du att insektsrester på framrutan har minskat. Om nu inte antalet insekter minskat, kanske ändå bilens/vindrutans utformning har betydelse. Om luftströmmen mot rutan bara kröker av lite kommer de lättaste insekterna att följa med luftströmmen utan att träffa rutan. De lite tyngre insekterna slår mot rutan med liten vinkel och kanske därför studsar utan att gå sönder.
    Du får göra ”insektsbrytande forskning” genom att köra två bilar med hyfsat rak och med lutande ruta på glest trafikerad väg och sedan räkna insekter. Nobelpris i fysik eller medicin väntar.

  51. 59
    Håkan Bergman

    #58
    Man kan fota fronten på nattågen från övre Norrland och räkna insekterna där. Gråsparvarna på Stockholms Central kan man tyvärr inte fråga, men dom verkar ha örnkoll på när maten kommer.

  52. 60
    Håkan Bergman

    Det är ju också rätt lite man behöver göra rent aerodynamiskt för att ändra luftströmmarna över en bils motorhuv. Ni som varit med ett tag kanske kommer ihåg en smart grej från 50-talet som avledde både lätt snö och regn från vindrutan? Det var en liten ”snöplog” av plast som ersatte kylarprydnaden och höll vindrutan ren. Dom där försvann väl när fasta kylarprydnader förbjöds och ersattes av fjädrande diton. Idag har vi vindtunneltestade bilar, tror nog att biltillverkarna tänkt till där.

  53. 61
    L

    #60, dom där plastskivorna försvann med ”fri fart”-skyltarna, men framförallt när grusvägarna fick asfalt. På den tiden fanns det fler bilglasfirmor än fartkameror…

    #58, När det gäller insekterna så har jag bilar från de senaste 60 åren med samma facit, det är knappt en fluga på rutan om man kör som alla andra, så på lite större vägar är det definitivt skillnad.

  54. 62
    Håkan Bergman

    L #61
    Tror inte vi menar samma sak, det jag tänker på monterades längst fram på motorhuven och var inte mycket bredare än t.ex. mercedesstjärnan som den ersatte på mercor. Det såg rätt coolt ut om man satt i framsätet och såg hur den mesta snön blåste åt sidan. Tror inte nån rollsägare bytte ut gudinnan mot en sån där, men vingarna på gudinnan kanske funkade på samma sätt, RR hade ju känningar i flygbranschen.

  55. 63
    L

    #62, Nej då menar vi inte samma sak, jag kommer inte ihåg någon plastskiva längst fram förutom dom man idag har på vissa vans. Dom jag sett var monterade längre bak. Jag har en bild på Jocke Bonniers 300 SL t ex och där sitter den på huven i höjd med bakkant på hjulhuset, ca 12 cm hög.

  56. 65
    Håkan Bergman

    Jalm #64
    Det är mycket värre än så, vanligen optimerar man inte verken för max produktion, man optimerar för max intäkt. I st.f. att producera max vid max vind väljer man att optimera för ett lägre vindintervall. Anledningen är att priset blir lågt när all vindkraft producerar max, bättre att optimera för högre produktion i den lägre delen av det möjliga vindintervallet.

Kommentarer inaktiverade.