Har politiken lämnat vetenskapen bakom sig?

Screen Shot 2019-07-13 at 09.18.31

Sveriges övergripande klimatmål är att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045 och att därefter ha negativa nettoutsläpp. Detta långsiktiga mål kompletteras med ett antal etappmål. Klimatmålen och det planerings- och uppföljningssystem som regleras i klimatlagen (2017:720) utgör, tillsammans med Klimatpolitiska rådet, Sveriges klimatpolitiska ramverk. Det trädde i kraft den 1 januari 2018 efter att ha antagits med bred majoritet i riksdagen.

Men var finns den vetenskapliga dimensionen i allt detta? Vem eller vad säkerställer att målen revideras med hänsyn till ny forskning inom klimatområdet?  Målet fossilfrihet bygger på rädslan att vårt bidrag av koldioxid i atmosfären leder till en icke önskad temperaturutveckling. Beslutsfattarna tror att vi människor genom koldioxid kan styra temperaturen. Att det förhåller sig på det sättet är långt ifrån klarlagt. Ändå tycks ingen politiker fundera på hur man kan ändra målet om fossilfrihet i ett läge där det visar sig att slutsatsen om koldioxidens påverkan på temperaturen är felaktig. Alltför många har blandat ihop vad som är politik och vetenskap och därmed vilseletts att tro på att en föregiven konsensus duger som grund för lagstiftning. Idag tar man i praktiken stora beslut på rena gissningar. Detta är märkligt! Det kommer ständigt nya rapporter, inte minst kring hur känsligt klimatet är för atmosfärisk koldioxid. Vissa av dessa rapporter skulle kunna ligga till grund för ett förändrat synsätt som handlar om hur akut frågan om koldioxid i verkligheten är. En nyligen publicerad rapport ”No Experimental Evidence for the significant anthropogenic climate change av J. Kauppinen och P. Malmi vid i instituitionen för fysik och astronomi i Finland pekar på de låga molnens stora betydelse för temperaturen. Rapporten är ännu inte peer granskad och det går därför inte med säkerhet att dra några långtgående slutsatser av resultaten. Likväl är det intressant att de två forskarna pekar på allvarliga brister i den senaste rapporten från IPCC, AR5 som får till följd att klimatkänsligheten kraftigt överskattas. 

Hur den globala temperaturen påverkas av ökade tillskott av koldioxid i atmosfären beror delvis på vilken klimatkänslighet som ligger till grund för beräkningen (hur mycket temperaturen ökar vid en fördubblad halt av koldioxid i atmosfären).  Lite förenklat kan man säga att koldioxidhypotesen består av två olika delar. Den första handlar om den till synes okontroversiella och strålningsfysikaliska delen där man anser att koldioxiden absorberar vissa frekvenser av infraröd utgående värmestrålning och ger en temperaturökning på en grad vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären. Detta är dock bara en uppskattning och bygger inte på några observationer. Den andra delen handlar om vattenångans förstärkningseffekt. Klimatlarmen baseras på rädslan att vattenångan i atmosfären förstärker koldioxidens värmande effekt. Givetvis skulle det istället kunna finnas en försvagningsmekanism som då gör att koldioxidens värmande effekt är mindre än en grad vid en fördubblad halt. I den vetenskapliga litteraturen finns ingen klar samsyn i frågan. Det går att finna värden på klimatkänsligheten som ligger nära noll men även värden som ligger många grader högre. För att uppskatta klimatkänsligheten använder de flesta forskare teoretiska GSM (globala cirkulationsmodeller). Dessa modeller ger ett högt värde på klimatkänsligheten med ett stort utfallsrum. Inte sällan ligger värden i intervallet mellan 2-5 grader Celsius. Men det saknas inte rapporter som visar att klimatkänsligheten ligger under 1.0 och där värdet har uppskattats utan att använda GSM.  I den rapport som jag nämner ovan ”No Experimental Evidence for the significant anthropogenic climate change” hävdas exempelvis att problemet med IPCCs uppskattning av klimatkänsligheten i den senaste stora rapporten, AR5, som anger ett intervall på 1,5 till 4,5 grader är deras oförmåga att modellera påverkan från låga moln, någonting som IPCC också medger. Enligt rapportförfattarna är det dessa modellbrister som gör att bidraget från de naturliga klimatförändringarna framstår som små till skillnad från den fossila koldioxiden som får ett större genomslag och ser ut att spela en större roll för temperaturutvecklingen än vad som är fallet i verkligheten.  De nämnda forskarna visar genom experimentella data att 1 procent mer låga moln ger 0,11 grader Celsius lägre temperatur. De kommer fram till att koldioxiden i princip inte ger något bidrag alls till temperaturförändringen. Klimatkänsligheten beräknas till 0,24 grader Celsius. Eftersom den mänskliga delen av den totala omsättningen av koldioxid i atmosfären ligger under 10 procent så anser de att människans extra tillskott av koldioxid till atmosfären helt saknar betydelse för klimatförändringar. Det är de låga molnen som styr den globala temperaturen. 

Det är givetvis inte bara nya forskningsresultat och slutsatser som ska ligga till grund för hur klimatmålen sätts. Man kan ju också förvänta sig att den forskning som redan finns inkluderas i regeringens ställningstagande kring hur målen sätts. Redan för tio år sedan visade professor Björn Berg i sitt arbete ”Sequestration of carbon in the humus layer of Swedish forests – direct measurements” på nära nog koldioxidneutralitet i Sverige. Hur hänger detta ihop med målen om koldioxidneutralitet?

Det som undersöktes i Björn Bergs utredning var om det fanns en nettouppbindning av koldioxid i skogsmark eller inte. Uppsatsen trycktes 2009 med slutsatsen att Sverige nästan var koldioxidneutralt – man hade räknat och jämfört enligt Kyotoavtalet. Växande träd band 2/3-delar och upplagring i mark 1/3-del av det kol som bands. Att skogen var en viktig sänka – visst – det hade man en aning om redan innan detta gedigna arbete startade men att skogen fastlade de mängder koldioxid som den faktiskt gör var någonting nytt. Dessutom fanns ett kausalsamband för fastläggningen. Nyheten borde alltså ha varit av  ett enormt samhällsintresse!

Men vad hände? – inget alls! Björn Berg sände runt uppsatsen i minst 50 exemplar till tidningar, partier, riksrevisionen, Johan Rockström, m fl. Endast två personer svarade – professor Sven Kullander på Vetenskapsakademien och professor Sören Wibe (SLU, Umeå) – de var entusiastiska över vad de ansåg vara ny och viktig information. Tyvärr dog båda forskarna kort tid därefter.

Björn Berg själv drog något år senare slutsatsen att koldioxid knappast var något att bekymra sig om – snarare tvärsom. Däremot började han på allvar undra – ’samhället’, ’alla’ pratade om koldioxid, men varför fanns då inget intresse för det som skedde i skogen?

Kanske är den här uppsatsen fortfarande den enda utvärderingen av upplagring i vår skogsmark. Upplagring i skogsmark och mekanismer har ju ett grundforskningsintresse, men alla debattörer som pratar om ’koldioxidneutralt’ – var är de och hur förhåller sig målen om negativa nettoutsläpp efter 2045 till denna viktiga information? Spelar det någon roll vad forskningen säger eller är det bara det politiska IPCC som gäller?  Är vårt kunskapssamhälle rent av i fara?

Ibland känns det som om våra politiker har hoppat på en karusell som snurrar nästan tom på både nytt och viktigt innehåll. Vill man ens ta del av den vetenskap som redan finns och som kan bidra till att finna klarhet i koldioxidens möjliga påverkan på temperaturen eller vill man det inte? Det klimatpolitiska rådet, vars uppdrag är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat, åker med på samma karusell. Målen kommer först och hur verkligheten ser ut är underordnat i ambitionen att leverera en god uppföljning med snygga siffror. På rådets hemsida läser jag följande:

För att utvärdera den samlade politiken använder rådet ett brett angreppssätt, där vi förhåller oss till olika politikområdens påverkan på växthusgasutsläppens utveckling. Utifrån detta breda perspektiv granskar vi den samlade politiken i två dimensioner:  ledarskap och styrning samt styrmedel. Med ledarskap och styrning avser vi den delen av politiken som handlar om mål, organisation och arbetssätt. Med styrmedel avser vi alla de beslut och politiska åtgärder som direkt påverkar medborgare, företag och civilsamhälle, såsom skatter och avgifter, regleringar, offentlig konsumtion och offentliga investeringar.”

Kanske följer man inte utvecklingen utanför det politiska IPCC utan istället ser det som sin överordnade uppgift att tala om för regeringen att man måste skynda på med ännu tuffare lagstiftning och åtgärder för att säkert nå målet om fossilfrihet till år 2045.  Frågan som känns alltmer angelägen att få svar på är hur fel ute vi i Sverige egentligen är med våra planekonomiska klimatmål? Vad krävs för att dessa mål ska komma att revideras i takt med att synen på klimatfrågan förändras?   

Min främsta invändning mot dessa mål är att de är dåligt förankrade i vetenskapen. Mina invändningar skiljer sig alltså inte så mycket från det som nu hörs från flera håll. I exempelvis Italien har ett nittiotal professorer och vetenskapsmän skrivit under ett upprop riktat till Italiens president ”Clima, una petizione controcorrente, mercoledì 19 giugno 2019. Forskarna efterlyser en balanserad klimatpolitik som tar  utgångspunkt i vetenskapen istället för i rena gissningar. Man vill att mindre resurser läggs på att försöka minska växthusgasutsläpp och  att mer resurser istället satsas på att värna miljön. Slutsatsen i uppropet är att det inte är vetenskapligt realistiskt att lägga ansvaret för jordens uppvärmning sedan förra seklet på människan. 

Vi riskerar alltså att slösa bort skattepengar på åtgärder som möjligen minskar vårt bidrag av koldioxid i atmosfären men som inte kommer att kunna påverka klimatet ens om man räknar med en högre klimatkänslighet än vad satellitmätningarna förutspår. För är inte hela syftet med målen att kunna påverka klimatet i en riktning som motverkar en stundande klimatkris? Varför ska vi annars sluta att äta kött om det inte leder till någonting som ens går att mäta? Vad är det som ska bli så märkbart mycket bättre?  Vi vill alla göra rätt och vara ansvarstagande individer men hur mycket ska egentligen symbolpolitiken få kosta och hur utbredd måste exempelvis energifattigdomen i Sverige få bli i framtiden innan någon lyfter få ögonbrynen och förstår det självklara?

Frågan är om man ens från det politiska etablissemanget har definierat HUR klimatet kan komma att påverkas om vi gör på det ena eller andra sättet? Man måste väl rimligtvis kunna besvara frågan hur mycket temperaturen kan komma att förändras om vi når fossilfrihet i jämförelse med hur mycket högre temperaturen kommer att vara om vi fortsätter med samma utsläppsnivå alternativt ökar densamma. Först då får vi ju en känsla för vad klimatåtgärderna är värda. Det räcker inte med att man slänger sig med X antal ton koldioxid hit eller dit. Innan jag låter klimatmålen påverka min familjs vardag vill jag naturligtvis veta om alla dessa åtgärder för att ställa om samhället till en enorm kostnad syftar till att dämpa temperaturutvecklingen med en hundradels grad eller kanske en tusendels grad vid seklets slut. Hur bråttom är det egentligen och hur kom man fram till just 2045?

Enligt Richard Lindzens beräkningar når vi då 2-gradersmålet 118 år efter det att halten passerade 400 ppm om nu klimatkänsligheten skulle råka vara just tre grader. Om klimatkänsligheten däremot är en grad så når vi samma 2-gradersmål efter 600 år, dvs. 482 år senare. Om den är mindre än en halv grad så borde vi hitta andra saker som är oändligt mycket viktigare att utforska än koldioxidens påverkan på temperaturen. Ur detta perspektiv framstår det för regeringen viktiga årtalet 2045 inte lika viktigt längre. Det betydligt viktigare är att ta till sig av tillgängliga data och forskning som rör klimatkänsligheten. I ett läge där man kommer till slutsatsen att klimatkänsligheten är lägre än vad man förutsatte när klimatlagen stiftades så måste man givetvis revidera lagen och anpassa siffrorna och ambitionen att minska vårt bidrag av koldioxid till atmosfären snarast. Att bara strunta i ny information kring detta ämne är skandalöst och andas vanstyre av en nation. Vad kan det bero på att det ändå sker? Kanske för att klimatfrågan är den ideala fråga som går att driva stenhårt politiskt utan att någonsin behöva stå till svars för den skada man genom sin okunskap om klimatet alternativ sina maktambitioner lyckas åstadkomma. Det är därför nu viktigare än någonsin att vi väljare, vanliga människor och skattebetalare, kräver en genomarbetad konsekvensanalys av de åtgärder som föreslås, innan vi låter det politiska etablissemanget slösa bort våra skattepengar.

Sverige står för under två promille av världens totala utsläpp av koldioxid. Denna siffra kommer sannolikt att minska även om Sverige i absoluta tal ökar utsläppen i takt med att kärnkraften fasas ut.  Resten av världen ökar sin andel av koldioxid i atmosfären snabbare än vi. Detta är enkelt att förstå och därför inser många av våra politiker att det mesta vi gör på nationell nivå handlar om symbolpolitik som inte kommer att kunna påverka temperaturen i någon nämnvärd riktning. Likväl uppfattar flertalet att man arbetar för den goda sakens skull och har som naiv ambition att få med sig en stor del av världen på samma koldioxidfria resa. Dessa politiker kommer förmodligen inte att ändra uppfattning bara för att åtgärderna som företas ser ut att vara verkningslösa för klimatet. Men kommer våra politiker att ändra uppfattning om det visar sig att atmosfären inte alls är så känslig för koldioxid som man trodde när klimatlagen stiftades? Eller vad ska krävas för att man ska våga ompröva klimatlagen och klimatmålen?

Om klimatkänsligheten är 0,24 grader som den icke peer granskade rapporten indikerar ovan eller om den är drygt 1 grad Celsius i enlighet med Richard Lindzen uppskattning från satellitmätningar i ”The tropical skies falsifying climate alarm eller kanske rent av över tre grader i enlighet med IPCC:s bästa modellgissningar är jag inte rätt person att avgöra. Det som däremot blir alltmer tydligt är behovet av att regeringen tillsätter ett vetenskapligt råd som ser det som sin uppgift  att ta del av senaste forskningen, utvärdera synen på klimatkänsligheten och ifrågasätta densamma. För att klara detta krävs givetvis specialistkompetens inom relevanta områden med bäring på klimatfrågan, exempelvis inom fysikalisk kemi, biokemi, dynamisk meterologi, geofysik, oceanografi, astrofysik eller matematik. Det krävs också en god portion av integritet. Kanske går dessa personer att finna inom KVA (Kungliga vetenskapsakademin). Bildandet av ett vetenskapligt råd borde vara av betydligt större samhällsintresse än ett klimatpolitiskt råd som följer upp och prickar av efterlevnad av det politiskt planmässiga (planekonomiska) målet 2045.

Det är mycket som behöver revideras i svensk klimatpolitik. Varför inte börja med det allra enklaste, att ge det kidnappade lilla ordet ”klimatsmart” en mer relevant innebörd? Personligen tycker jag inte att ordet bör ha någon koppling till hur mycket vi varken andas, pruttar, konsumerar kött eller flyger. Att vara klimatsmart idag handlar snarare om att ta till sig av tillgänglig klimatvetenskap och sätta sig in i frågan. Klimatkarusellen bör fyllas med relevant innehåll.

Avslutningsvis vill jag tacka alla som har köpt min bok, Klimatkarusellen – vilka frågor kan besvaras? Intresset för boken har varit större än väntat och jag har fått många fina synpunkter. Boken går fortfarande att beställa på hemsidan klimatkarusellen.se

Elsa Widding

 

Dela detta inlägg

74 reaktion på “Har politiken lämnat vetenskapen bakom sig?

  1. 1
    Ingvar i Las Palmas

    Tack Elsa!
    Gedigen genomgång!
    Visar att klimathotsprojektet är ett politiskt maktprojekt som undviker vetenskapliga fakta som motsäger ”doktrinen”

  2. 2
    Lars Cornell

    Tack Elsa. Allt väl genomtänkt som vanligt. Din artikel ansluter väl till en artikel i SVT just nu om att fånga in koldioxid. Artikeln har både tankefel och räknefel.
    https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nya-metoden-mot-koldioxid-utslappen-suga-det-ur-atmosfaren
    Rubriken är fel. Det måste givetvis vara,
    ”FN: 10 miljarder ton koldioxid måste bort varje år
    Då blir det 10/33 = 30 procent av utsläppen.
    Som det står skrivet blir det bara 30/80 = 0,4 procent av utsläppen under 80 år eller
    10/2800 = 0,3 procent av atmosfärens koldioxidhalt och det är försumbart.

    Svaret på frågan, ”Hur många sådana insamlare skulle behövas för att ta hand om 10 miljarder ton?”
    är ju lätt att besvara. Det blir, 10 000 000 000 / 50 = 200 000 000 dvs 200 miljoner stycken.

    De mest intressanta frågorna,
    ”Hur mycket energi går det åt?” samt
    ”Varifrån skall vi ta all den energi som behövs?” samt
    ”Hur stora blir kostnaderna?”
    ställdes tydligen inte.

    Louise Charles säger, ”Om vi kan få ner priset till under 100 dollar per ton så skulle det bli mer ekonomiskt vettigt.” Låt oss ta fasta på det och räkna litet.
    100 dollar * 10 miljarder ton = 1 000 miljarder dollar varje år.
    Fördelar vi det på en miljard människor med någorlunda ekonomisk bärkraft blir det således
    en ekonomisk belastning på endast 1 000 dollar per person och år.

    Vad säger världens befolkning som skall betala om det och varifrån skall all energi komma?
    Hur stor miljö och landskapsförstörelse kommer att bli följden?
    Hur stor blir nyttan?

    Många ser hur stora utrymmena i marken för att lagra koldioxid är. Få ser hur otillräckligt stora de är för att lagra så mycket koldioxid att klimatet påverkas nämnvärt.

  3. 3
    Enough

    Tack, Elsa, för att du engagerar dig i frågan, där våra politiker kan förstöra ett land som byggts med omsorg och med engagerade och driftiga medborgare.

    ”Klimatpolitiska rådet” borde givetvis var ”klimatvetenskapliga rådet”, och visar bara hur långt landet gått mot demokratur, det finns massor av andra exempel på denna ”utveckling”. Politikerna har hittat en guldkalv, CO2, som kan säkerställa deras positioner och skatteintäkter. De vill knappast höra något som stör denna världsbild, Obama visade det öppet med att ”science is settled” ( eller liknande, angående klimatfrågan), vilket en sann vetenskapsskäl bara skakar på huvudet åt.

    Hur ska då vi, som förstår att det finns mycket som vi människor ännu inte helt förstår, kunna påverka de stora flertalet av människor, som inte ens har kunskap/förmåga att värdera den mycket komplexa frågan jordens klimat? Du har ju gjort ett mycket bra försök, via din bok, men hur många kan/vågar dels läsa och dels försöka tänka själv?

    Jag har en dotter som nyligen gick ut från KTH, och hon är marinerad med klimatpolitisk syn. Det indikerar att våra främsta vetenskapliga institutioner blivit medlöpare av ”koncensusvetenskap”, vilket inte är vetenskap i klassisk bemärkelse, men verkar breda ut sig…..

    Det enda som förmodligen kan ge svar på den hysteriska klimathots-rörelsen, är verkligheten. I fallet kärnkraft, där vi som enda land (?) röstade och resultatet blev att vi skulle avveckla och dessutom var det förbjudet att forska på kärnkraft!!!??? Idag, 40 år senare, är kanske kärnkraften en realistisk möjlighet att minska på fossil förbränning, och den har självklart utvecklats under 40 år! Just detta faktum, att utveckling sker hela tiden, och kunskap byggs, förstår inte de röd/gröna, för de har ingen vetenskaplig kunskap.

  4. 4
    Johan Tisell

    Bra Elsa!

    Du sveper möjligen förbi vattenångan väl fort;

    ” Den andra delen handlar om vattenångans förstärkningseffekt. Klimatlarmen baseras på rädslan att vattenångan i atmosfären förstärker koldioxidens värmande effekt. Givetvis skulle det istället kunna finnas en försvagningsmekanism som då gör att koldioxidens värmande effekt är mindre än en grad vid en fördubblad halt.”

    Jag har varit skeptisk sedan 2003 på Sandvik-VDn fick in en artikel i SvD om att klimatet sannolikt är självstabiliserande.

    Min enkla hypotes är

    CO2 => varmare => avdunstning => MEN all avdunstning kvarstår inte som ånga, utan blir moln => avkylning = dynamisk jämvikt.

    Det finska pappret kan peka på detta fenomen

    Skulle önska att det forskades på hur avdunstningen fördelades mellan ånga och vätska (dvs moln)

  5. 6
    Ulf

    Detta är den perfekta frågan för politikerna. Äntligen något man kan vara överens om som ingen kan ifrågasätta. Här kan man be folk om uppoffringar och det är alltid väljarnas fel. Ända till den dagen den här bliffen avslöjas förstås.
    Tänk så mycket svårare det är att fixa till sjukvården eller skolan. Då blir det komplicerat och man kan inte skylla på väljarna utan man måste ta eget ansvar.

  6. 7
    S. Andersson

    Hej Elsa, väl formulerade tankar där. Det kommer att komma en förändring i hur samhället ser på klimatet men den tändande gnistan kommer inte att uppstå i Sverige. Här är den institutionella korruptionen för stark. Alldeles för många som kliar varandras ryggar…

    Tack för kaffe och kaka igår förresten!

    Hälsningar Sven Olof

  7. 9
    Sander

    Idag är de flesta av oss inte direkt påverkade trots det massiva mediadrevet. Vi får fortfarande köra våra gamla bilar och får köpa vårt kött till grillning. Något högre fordonsskatter och drivmedelspriser i klimatets namn några hundralappar dyrare flygresor mm. Många inser också att om inte skatterna höjts för ”klimatet” så hade höjningarna motiverats på annat sätt.

    Om de styrande däremot inför hårda åtgärder som under kriget, bränsleransonering, köttransonering mm i klimatets namn så tror jag nog att många skulle rösta på ett parti som anser att vi får behålla vår nuvarande livsstil och låta klimatet vara i fred.

    Klimatet förändras men jag tror att vi överdriver människans förmåga att reglera det.

  8. 10
    Ivar Andersson

    Tack Elsa. Allt är genomtänkt som vanligt.
    ”Ändå tycks ingen politiker fundera på hur man kan ändra målet om fossilfrihet i ett läge där det visar sig att slutsatsen om koldioxidens påverkan på temperaturen är felaktig.”
    Politiker ändrar sig snabbt utan att erkänna sina misstag. Först fick etanolbilar klimatbonus. Sedan fick en del bränslesnåla dieselbilar klimatbonus fram till 30/6 2018. Politikerna har ingen kompass som de kan ta ut riktningen med utan irrar omkring utan att veta vart dom ska.

  9. 11
    Anders

    Tack Elsa! Befriande läsning! Du medverkar till sansning och tillnyktring. Jag är säker på att många fler än som vill erkänna det läser denna blogg och dina kloka ord!

  10. 12
    Johan M

    Jag håller naturligtvis med Elsa i hennes analys av hur det egentligen står till med politiken i Sverige, men jag är inte lika optimistiskt när det gäller frågan om politiker kommer ta till sig vetenskapen. Om vi har två politiker: en som tar till sig vetenskapen och en som ignorerar den – så kommer den som rider på medborgarnas föreställning att vinna. När det kommer till kritan så är en politikers enda mål att bli omvald – det kan finnas idealister som driver sin linje av övertygelse men om den inte är i linje med vad tillräckligt många medborgare tror så drar man det kortaste strået.

    En förändring av dagens, i mitt tycke bisarra, politik, kommer först då tillräckligt många röstande har ändrat uppfattning i klimatfrågan. Den dagen kommer sju av tio politiker att, utan att reflektera, vända kappan efter vinden och tre av tio leta efter ett nytt jobb. Den enda hjälp vi kan få från politiker i att få skutan att vända kommer först då ett parti ser en tillräckligt stor vinst, räknat i röster, med att byta fot i frågan.

    Ett alternativ som kanske är mer troligt är att vi får ett nytta hot att samlas kring: plast, luftföroreningar, socker, ozon – nej, den har vi redan avverkat, … syre? Det är lättare för ett parti att samla röster när man har en bra hotbild att måla upp. Finns det ett hot kan man presentera en ansvarstagande lösning och då fånga röster. Klimatfrågan kommer då inte att dö utan bara tyna bort och ersättas av något nytt.

  11. 14
    Kjell Lindmark

    Tack Elsa!
    Svaret är JA! Om så IPCC lägger ner sin verksamhet sedan man kommit underfund med att vårt lilla CO2 bidrag till atmosfären är betydelselöst kommer Sverige, som enda land i världen, att fortsätta på den inslagna vägen. Det Klimatpolitiska rådet säger i sin rapport 2019 bland annat att Regeringen sölar med insatser för att nå de mål man beslutat om.

    Det klimatpolitiska rådet rekommenderar Regeringen att:
    1. Regeringen skall förbereda en reform i syfte att byta ut fordonsflottan från förbränningsmotordrift till eldrift. Dyrare bilägande för äldre bilar.
    2. Sluta med subventioner för bilägande, parkering och bilkörning. Betyder sannolikt att reseavdragen försvinner, P-avgifterna stiger mest för de med fossildrift.
    3. Stärka kommunernas mandat och redskap för att främja fossilfria transporter. Införandet av fler miljözoner där fossildrift förbjuds och utestänger flertalet från att resa som man behöver.
    4.Påskynda elektrifieringen av vägtransporter i hela Sverige. Hur nu det ska gå till när batteritekniken inte förmår tillräckligt för att tillgodose behoven i glesbygd(Norrland), och att två kärnreaktorer stängs ner närmsta året.
    5.Sätta ett stoppdatum för försäljningen av fossila bränslen. Eftersom fossilbränslebilar kommer att fortsätta produceras i minst tio år till men det beror på när det datumet infaller.
    6. Öka styrningen mot mer klimateffektiva fordon. Hur ska det gå till praktiskt. Politiker bygger inte bilar och vet inget om hur det ska gå till.

    Det vi kan se framför oss är ett svinhugg som slår mot de med sämst ekonomiska förutsättningar i samhället. Det kommer att slå hårt mot glesbygden och dess möjligheter till arbetsresor och för den delen nödvändiga transporter för att handla mat. Hela Sverige är byggt med bilen som bas efter kriget. Ska man nu på kort tid förändra det utan att först ordna med alternativ? Bilen behövs för att handla, affärer ligger numera inte i anslutning till bostäderna vilket var vanligt förr, åtminstone i tätorter.

    Det finns ingenting på den politiska arenan som ens andas någonting om att hålla sig a´jour med vad den senaste forskningen ger för resultat. Det finns ingenting som ens andas om att eventuellt revidera klimatlagen eller den klimatpolitik som förs. Man har alltså inte för avsikt att ändra på det man beslutat sig för att genomdriva. De beslut man fattat är på lösan sand och man skall gå vidare för att slösa våra skattepengar på noll och intet. Vårt hårda arbete som vi bidragit med slösas nu bort samtidigt som pensions-systemet krackelerar och hela välfärden går utför. Detta är i sanning skandal, ansvars och omdömeslöst.
    Framtiden ser mörk ut för låginkomsttagare och pensionärer, mycket mörk.

  12. 15
    Sören G

    När jag försöker dela detta på FB så kommer det upp en varningstext:
    ”Climate Change LIES
    2 tim ·
    ”If we pay attention to the fact that only a small part of the increased CO2 concentration is anthropogenic, we have to recognize that the anthropogenic climate change does not exist in practice.” #SettledScience

    RT.COM
    Finnish study finds ‘practically no’ evidence for man-made climate change
    A new study conducted by a Finnish research team has found little evidence to support the idea of…”

    Varningstexten lyder: ”Innan du delar det här innehållet kan det vara bra att veta att det finns ytterligare rapportering från Science Feedback.

    CLIMATEFEEDBACK.ORG
    Incorrect: Non-peer-reviewed manuscript incorrectly claims natural cloud changes explain global warming
    Warming related to human activities is estimated to be around 1°C over the past century. This document claims to overturn decades of scientific findings but provides neither the source of the data it uses nor the physics responsible for the proposed relationship between clouds and global temperatur…”

  13. 16
    Björn

    Välformulerat! Det politiska etablissemanget slösar inte bara bort våra skattemedel, de förstör också vårt transport och energiinfrasystem. Klart är att ett vetenskapligt råd är att föredra framför de Klimatpolitiska rådet, vars uppgift endast är att genomföra de politiska målen. Kan det bli värre?

  14. 17
    Lars-Eric Bjerke

    Elsa,
    ”Kanske är den här uppsatsen fortfarande den enda utvärderingen av upplagring i vår skogsmark. ”

    Naturvårdsverket följer årligen upp Sveriges utsläpp och skogens/markens upptag av växthusgaser och presenterar detta mycket prydligt på sin hemsida i ett diagram som går tillbaka till 1990.
    http://www.naturvardsverket.se/klimatutslapp
    Naturvårdsverket anger även våra konsumtionsbaserade utsläpp och den minskning av utsläpp som vår exportindustri ger i andra länder.
    https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/

  15. 18
    Ulf

    Det måste klargöras för väljarna att detta kostar tillväxt och pengar. Stolle klimatpolitiken innebär mindre resurser till sjukvård skola och omsorg. Tyvärr vägrar media att granska tvärtom agerar man megafon för dessa galenskaper. Vetenskapsmännen i Sverige har heller inget civilkurage som de i Italien så att få ut budskapet synes omöjligt idag.

  16. 19
    Lasse

    Tack Elsa
    Vi behöver nån som kan väga upp den hopplöshet som media sprider.
    Att molnen har en avgörande och ofullständigt analyserad betydelse talar SMHI om för oss, utan att säga det rent ut.
    17% fler soltimmar..

  17. 20
    latoba

    Tack Elsa! Jag högläste just ditt inlägg för min fru. Din bok har jag läst och mitt problem nu är hur jag ska kunna sprida information om den till alla so jag tycker borde läsa den. Så fort jag får tag i någon journalists epostadress tipsar jag om boken. Vad mer kan man göra? Tipsa alla kommunbibliotek att de bör köpa den? Boken borde var obligatorisk läsning för all journalister i våra media.

  18. 21
    Ingemar Nordin

    Innan KVA blev klimattokiga så kom energiutskottet också fram till att Sverige i stort sett var koldioxidneutralt. Men det spelar ingen roll eftersom målet är att få bort alla UTSLÄPPP, inte att få utsläpp – upptag = 0.

  19. 22
    Staffan

    # ok, bra, nu ser jag, kommentar borttagen. Tack Admin…
    Bra reagerat, vi kan släppa ”otursnumret” nu ;)…
    då kan vi återgå till tråden i lugn och ro) Mvh

  20. 23
    Svend Ferdinandsen

    Klimatmål, klimatplaner osv. I virkeligheden er det falsk varebetegnelse, for disse planer og mål drejer sig kun om CO2, så de burde rettelig kaldes noget med CO2….
    Selvom målene nås i 2045 eller 2050, vil det ikke have nogen effekt på klimaet.

  21. 24
    Erik Lindeberg

    Att skogen i det Boreala barrskogsbältet är en netto CO2-sänka är väl känt av myndigheterna både i Sverige: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-och-upptag-fran-markanvandning/
    och Norge: https://miljostatus.miljodirektoratet.no/tema/klima/norske-utslipp-av-klimagasser/utslipp-og-opptak-fra-skog-og-arealbruk/

    I en viss grad motverkas effekten av CO2-upptagningen i skog av att mer skog ger sänkt albedo.

    Att inga av de 195 länderna som deltar i UNFCCC-processen får kredit för denna sänka, beror inte på att någon förnekar vetenskapen om detta, men att man inte ännu har kommit överens hur de nationella bidragen ska beräknas. Här är et sammandrag om vad som är EUs ståndpunkt i frågan:
    https://forest.jrc.ec.europa.eu/media/filer_public/71/c4/71c4b8f1-c1eb-44d5-8934-3c586c1f36b8/grassi_frl_rationale_brx_sept_18-compressed.pdf

  22. 25
    Fredrik S

    Erik Lindeberg #24

    Har läst någonstans att effekten av höjt albedo för boreala kalhyggen är plus minus noll. Kommer jag på var så kommer en länk.

  23. 26
    Olav Gjelten

    # 13
    Jag testade dig bara Elsa Widding. Du bekräftade just det jag förväntade mig.

  24. 27
    Ebbe A

    Tack, Elsa Widding, för en insiktsfull och välskriven bok, varit mycket intressant att läsa!
    Redan efter COP15 mötet i Köpenhamn 2009, när jag såg dåvarande världsledarnas trötta och håglösa ansikten och fick tänkt till om hela påståendet om människan som orsak till stora och våldsamma klimatförändringar, stod det mig klart, att detta stämmer bara inte! Tyvärr lyckades det Al Gore innan dess att masa sig in i skolorna med sin Inconvinient truth-film och här helt oemotsagt predika ”sanningen” och påföra ungdomarna mer eller mindre klimatångest samt skuldbelägga alla vi andra, han borde skämmas!
    Kontentan är väl egentligen glöm C02 eller snarare prisa denna livsviktiga gas (som ju bara upptar 400 ppm i volym i atmosfären). Tack igen till Elsa och alla som kämpar på mot en helt galen färdväg!

  25. 28
    Ingemar Nordin

    Erik L #24,

    Myndigheter versus vetenskapen. Ja, vem skall man tro på?

  26. 29
    Enough

    Elsa, kan du tänka dig att bli ”frontfigur” för att sopa banan med hela ”PK”-eliten, politiker, inte minst journalister, och, det svåraste, att få de många ”Greta”-anhängarna att förstå, att INGENTING MED JORDENS KLIMAT ÅR KLART, det är extremt oklart, och ingen/inga forskare har kommit fram med någon ”lösning”. Det handlar i första hand om frågan, att mänskligheten öht kan påverka jordens klimat. I andra hand, handlar det om att forskningen, och forskningens resultat, inte får kidnappas av kortsiktigt ignorant agerande politiker.

    I båda fallen, måste vetenskapen återta sitt utrymme, och våga säga att det är osäkert, både jordens klimat OCH ev. påverkan från mänsklig aktivitet.

  27. 30
    latoba

    #29 Enig
    Bra tanke med Elsa som frontfigur men hur har du tänkt hur hon skulle agera?

  28. 31
    latoba

    #29 Enough
    Bra tanke med Elsa som frontfigur men hur har du tänkt hur hon skulle agera?

  29. 33
    Christer Löfström

    Det finns två uttalanden av Kungliga Vetenskapsakademien. Ett från 2009 och ett från 2015.
    Sannolikt har Lennart Bengtsson deltagit i formuleringen.

    Jag länkar inte. Den som är gediget intresserad av att förstå finner dem.

  30. 34
    Ingvar i Las Palmas

    Att fundera på.
    – vem/vilka är vår huvudfiende?
    – vem/vilka finansierar dem?
    – vad är deras mål?

    Det vi med säkerhet vet är att deras mål inte är att rädda planeten

  31. 35
    Erik Lindeberg

    #28 Ingemar Nordin skrev. ”Myndigheter versus vetenskapen. Ja, vem skall man tro på?”

    I det här fallet, när det gäller skogen som netto sänka för koldioxid, är alltså myndigheter och vetenskapen överens, så det är det väl inte så svårt…

  32. 36
    Björn Berg

    Stort tack Elsa för Din artikel.

    En kommentar till Jan Bjerkes inlägg (nr 17).
    Visst gläder det mig att Naturvårdsverket rapporterar kolinlagring men anser trots det att de rader Du citerade fortfarande gäller: ” Kanske är den här uppsatsen fortfarande den enda utvärderingen av upplagring i vår skogsmark.” Jag syftar på arbetet ’ av Berg et al. (2009)
    Att mineraljorden har en nära nog ’konstant’ stor pool av lagrat kol är välbekant men det arbete Elsa refererade till gällde en årlig nettoinlagring om 6.7 megaton kol i humuslagret, det organiska marklagret i vår samlade skogsmark – under 41 år. Vi beräknade med 41 års data, vilket bör styrka en långsiktighet av lika stort värde som den växande skogen. Dessutom finns nu orsakssamband som kan förklara långsiktig upplagring.
    I övrigt så är det ju en allmänt erkänd skillnad på värdet av peer-review-granskade uppsatser och internt utgivna rapporter.
    Med vänliga hälsningar
    Björn Berg
    Seniorförfattare till den refererade artikeln Berg et al. (2009)

  33. 37
    Evert Andersson

    Elsa som frontfigur är förslaget. Hon är fantastisk och har satsat rejält på att sprida kunskapen. Men fakta räcker inte för att få plats i media. Det behövs en välkänd person med ett rejält förtroende hos allmänheten. Jag tänker på Leif Östling med det utrymme han fick i media för sitt provocerade uttalande ”vad fan får jag förpengarna”. Finns en sådan person med mod och integritet nog för att ta all skit hon eller han kommer att utsättas för. Det är ju för övrigt befogat att ställa just den frågan om miljarderna vi beskattas med av klimatskäl.

  34. 38
    Roland Salomonsson

    Alla dessa kalkyler bygger ju på att data sätts in i någon av de etablerade ”klimatmodellerna”. Ingen av dessa har ju hittills i någon prognos varit ens i närheten av uppmätt data över tiden. T o m förekommer massor att manipulationer (i USA ”Climate-Gate – verkar vara liknande under uppbyggnad i Europa/Sverige) med uppmätt rå-data, för att klimatmodellernas prognoser skall ge intrycket av att inte vara till den grad felande, som f n.

    Men det finns EN klimatmodell vars prognos/prognoser nära nog följer uppmätt data – – DEN RYSKA!

    Elsa! Du är insatt, kunnig och har auktoritét – Kan du lägga lite tid på att kolla upp vad som skiljer den ryska klimatmodellen från övriga?

  35. 40
    Daniel Wiklund

    Rockström får glädja sig över att denna sommar inte verkar bli lika varm som förra sommaren. Skulle vasaloppet frysa inne får han väl åka rullvasan. Till skillnad från en istid så håller nog värmetiden inte på i 100000 år. Se där nåt att glädja sig över.

  36. 41
    Lars-Eric Bjerke

    #36 Björn Berg,

    Tack för en initierad kommentar. Du skriver
    ”…det arbete Elsa refererade till gällde en årlig nettoinlagring om 6.7 megaton kol i humuslagret….”
    Enligt Naturvårdsverkets diagram (baserat på SLU) var under 2009 inlagringen i skogsmark 38 megaton koldioxidekvivalenter. Det borde väl motsvara ca 10,5 megaton kol, vilket skiljer sig något från din siffra. Enligt vad SLU säger på sin hemsida ansvarar de för det viktiga arbetet att beräkna och rapportera växthusgasflöden från markanvändning och skogsbruk till FN och EU.
    http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-och-upptag-fran-markanvandning/
    Däremot håller jag med om att detta diskuteras förvånansvärt lite i media.

  37. 42
    jensen

    ” Klimatprofessor” R far med osanning.
    Subcommission on Quaternary Stratigraphy ( SQS) höll ej avgörande omröstning för ” Antropocen” 21 Maj.
    Formulerade dock ett förslag.
    Juni 2019 har varken ICS eller IUGS godkänt förslaget, utan eventuell ratificeringsprocess fortsätter.
    Jag tror att jag någonstans nyligen läste att ICS avslagit förslaget.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Anthropocene

  38. 44
    Alvar Nyrén

    #39
    Rockström är det ultimata beviset på att vetenskap inte längre är en faktor i denna propaganda. Man kan rada upp tjogvis med fakta som talar emot hans terrorpropaganda som de flesta här säkert känner till. Antingen är han korkad på riktigt.. (nja det räcker nog så).
    En skam för Sverige enl mitt förmenande.
    Många här på bloggen och annorstädes liksom på många håll i andra länder gör ett gott jobb för att visa på verklighet och många goda arbetare ( Ebba W inkl ) kommer långsamt att undergräva trovärdigheten i dessa välavlönade faktaförnekare med dolda agendor. Det är min fasta övertygelse. Med hjälp av den verkliga världens fortskridande. Ju högre nivåer lögnerna når, desto större blir kraschen enl de naturlagar jag studerar.

    Många exempel blir det:
    https://climatechangedispatch.com/climate-change-hurricane-barry/

  39. 45
    Anders

    Apropå peer-review, skulle jag tro att alarmisterna dominerar i den skara forskare som ges förfrågningar om att granska nya alster om CO2 eller extremväder mm klimatrelaterade spörsmål. Tyvärr litar jag inte längre på forskarsamhället… Gör ni andra det?

  40. 48
    Christer Löfström

    Dags för en ny dansk läsövning.

    https://jyllands-posten.dk/debat/leder/ECE11495733/Kampen-mod-klimaforandringer-vil-%C3%A5bne-for-nye-dybe-konflikter-i-samfundet/

    ”Det er heller ikke gjort særligt tydeligt for danskerne, hvor meget en grøn omstilling vil vende den tunge ende nedad socialt. Når først skatter og afgifter skrues voldsomt i vejret for at sikre en bestemt adfærdsregulering, vil det vise sig, hvor asocial den grønne omstilling kan vise sig at blive.”

    På andra sidan sundet, där börjar världen……….

  41. 49
    Christer Löfström

    När jag nu har tag i datorn. Jag tjatar för de extremfattiga.
    http://www.klimatupplysningen.se/2013/04/22/fokusera-pa-elektricitet-och-rent-vatten-for-de-fattigaste/

    Elsa har ett kapitel om frågeställningen. ”Hur många skall dö ….”

    https://news.un.org/en/story/2019/07/1042411

    ”The annual UN report also found that income inequality is rising in many of the countries where hunger is on the rise, making it even more difficult for the poor, vulnerable or marginalized to cope with economic slowdowns and downturns.”

    Vad säger han som kallas statsminister (s) ?

  42. 52
    Christer Löfström

    #47
    Elsa länkar i artikeln ovan till Kauppinens
    När den dök upp hos Wattsup laddade jag hem den och kollade deras referenser. Jag skulle inte länka till den. Lennart Bengtsson har kanske en åsikt.

    De är anställda vid Åbo Universitet (Turku University). Kauppinen vid Materials Research Lab.
    https://www.utu.fi/en/people/jyrki-kauppinen

  43. 53
    Linda Thorén

    Förr var de allsmåktiga kungarna mål för mycket satir. Efter EWK och MAD verkar satir vara ute även om Rocky bidrog med en del visdomar på senare år.
    Jag tycker fortfarande denna är en höjdare och värd att fundera över: https://imagebin.ca/v/4mlSGUqGugwo

  44. 54
    Lars Cornell

    Tack för den tankeväckande bilden Linda Thorén #53.
    Det är rena snurren. Som en del av januariavtalet mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna skall inga bensin- eller dieselbilar säljas i Sverige 2030.

    Men Mp med klimatminister Isabella Lövin Mp och Fridolin går längre och kräver förbud för fossila bränslen till 2030.

    Nya språkröret Bolund stämmer in i Mp-kören med stopp för all bensin och diesel på macken 2030. Efter 2030 ska ingen köra bil på bensin och diesel i Sverige.

    Men det finns hopp. Riksdagsledamoten Anna-Caren Sätherberg säger, ”Helt världsfrånvänt – orealistiskt”.
    ”Hur det faktiskt ser ut i verkligheten tycker jag att Isabella Lövin har missat helt.”

    För att förse världen med endast ‘förnybar’ energi skulle det gå åt minst fyra klot. Det är inte en framkomlig väg. 772 europeiska vetenskapsmän varnar i ett brev till EU-parlamentet för den (förnybar-) politiken.
    http://www.tjust.com/2019/energi/EU772.pdf

  45. 55
    Staffan Johansson

    #45
    Nej. Vilka får ekonomiska medel till sin forskning. KAN det möjligen vara de som vill följa
    ”kunsensusvetenskapen”? För att fortsätta snickra på lärosätens ”förutsättningslösa” undersökningar och efterforskningar. Kejsaren är naken! Man hur i grunden hierarkiskt samt korrumperat forskningssamhället är. Vill någon tänka efter själv, komma till egna slutsatser, är samtidigt frågan hur många som vågar äventyra sin framtida försörjningsväg och ev offra karriär och t o m sitt rykte, sitt namn.. Istället ska kejsarens nya kläder beundras. (Greta ser ju t o m osynlig koldioxid i skorstensröken…) Och varför tänka själv i ett auktoritärt samhälle ? Böj dig och tänk nu ”rätt” – kom till ”rätt” slutsatser inför din auktoritet, lärosäte, skola, professor, din handledare och supervisor. Finns motsägelser i data? Oj vilken överraskning! Ja då kan ju dessa motsägelser utnyttjas istället – för ytterligare projekt och researcharbeten. Bara du inte börjar tvivla på grundtesen då, Al Gore’s manipulation, Gretas religion …Klimatkarusellen…
    Som lovande forskningsämne vill du väl inte bli någon ”klimatförnekare” heller…
    (Nej då så, tänkte väl det, här är pengarna!!)

  46. 56
    Staffan Johansson

    #55 Ska stå att: Man ser hur (i grunden) hierarkiskt….

    Läs gärna igenom allt det jag skrev i #55, det är så jag tänker om vad som egentligen hänt
    ang lära om klimatet i forskningssamhället. Smärtsamt för mig som geovetare t ex… Geohuset, Stockholms Universitet, är ett sådant ställe, där s k klimatförnekare tystas, där klimatalarmisterna huserar. (Jag har läst om andras erfarenheter av detta, även här på bloggen, vilkas beskrivngar är trovärdiga och fullt förståeliga.)

  47. 57
    Johan M

    #55 Staffan Johansson

    Allt för sant. Den stora frågan när karusellen har stannat är var akademin befann sig när allt snurrade som bäst. En generation kommer fråga sig varför ingen sa något och hur varje institution från dagis till universitetsnivå följde med i ringdansen.

  48. 59
    Anders

    #52 / 58
    Ang. Kauppinen et al. 2019. Förklara gärna varför inte du skulle referera till den artikeln? Vad har den för brister?

  49. 60
    Göran j

    Nu har jag läst din bok Elsa och skrivit en begäran att vårt bibliotek skall ta hem boken.
    Boken är en välbalanserat och viktigt instrument i klimatfrågan.
    KLIMATKARUSELLEN borde alla läsa.
    Har du inte tillgång till de beställ den eller uppmana ditt bibliotek att ta hem den.
    Jag har även uppmanat mitt bibliotek att ta hem Lennart Bengtssons nya bok VAD HÄNDER MED KLIMATET.

  50. 61
    Christer Löfström

    # Elsa, Anders o Ulf
    Maila Lennart Bengtsson och få hans syn på Kauppinens artikel. Hans är svensk expert på klimatmodellering.
    Om han inte svarar, fråga Ingemar Nordin, Sten Kaijser och Peter Stilbs. De är visserligen inte klimatforskare, men ………

  51. 64
    ThomasJ

    Tack för ett utengemärkt inlägg, Elsa ! :)

    Har funderat över vilka ‘mekanismer’ det är som ‘in basic’ styr i vilken riktning beslut i xyz-frågor ska gå. Viktigt/avgörande är här, att identifiera de ‘handläggare’ respektive ‘utredare’ som författar diverse propåer som sedan skickas till respektive politiker. Hur djupt korrumperat är detta ‘system’? Vill hävda, att det är enormt korrumperat och den processen har pågått i praktiken alltsedan Olof Palme intog ledande position i samhället. OP var bakom avskaffandet av tjänstemannaansvaret, riksrättsförfarandet samt, inte minst, inrättandet av domstolsverket. Why, kan frågas? Jo, det var/är ‘enkelt’ att styra(?) samhället när där inte finns varken tydligt skrivna lagtexter eller objektiva domstolar eller effektiva granskningar av politokraternas göranden. Jfr med nu senast avslöjade ‘dirty dozen’ på UD (se Ledarsidorna för info). Betänk hur ‘utrednings-systemet’ är riggat; först anges att ‘men’ ska utreda, därefter skrivs ‘utredningsdirektiv’, vilka i praktiken stipulerar vad utredningen ska utmynna i, ergo ett ‘fiffigt’ sätt att dölja verkligheter/sanningar/fakta och samtidigt få igenom sin agenda. Vad gäller ‘klimatet’ så har tvenne yrkescharlataner ledande inflytande i respektive ‘råd’. Svamle Snaxelsson basar över Naturvårdsverket som i sin tur ger ‘råd’ till den s.k. ‘regeringen’. Energiöverenskommelsen håller mindre kunskap/kompetens än vad Greta T på egen hand klaras av att producera – och den kommer, såvida den inte rivs upp NU, att i praktiken släcka ner landet, 4 a very long time.

    Men värst av allt är ändå, att landet inte har några verktyg för att rätta till alla, de ohemult många felaktigheter, letala, som ackumulerats över tid.

    Arma Land ! :(

    Mvh/TJ

  52. 65
    Ingemar Nordin

    Christer L #52,

    Hej

    Någon av Era kommentatorer önskade min uppfattning om nedanstående artikel. Här kommer den

    Assessment of the paper

    NO EXPERIMENTAL EVIDENCE FOR THE SIGNIFICANT ANTHROPOGENIC CLIMATE CHANGE by J. KAUPPINEN AND P. MALMI 2019 in arXiv e-prints. ( below named KM)

    Summary:

    This is a short paper referring mainly to other studies by the two authors claiming that climate model simulations in IPCC AR5 contain systematic errors as modellers supposedly have underestimated the amount of low cloud cover. To prove their case KM reduce the low cloud cover by 1% thus increasing the albedo of the Earth. As is easily realized this implies a reduced warming as this can be obtained from an energy balance calculation using Stefan-Boltzmanns equation. KM give a cloud effect value of – 0.11°C.

    KM do not base the reduced low level cloud cover from space observation but merely by a curve fitting approach using observed CO2 and temperature thus assuming CO2 as the only source of forcing. From that they conclude that models of AR5 must have underestimated low clouds assuming that no other model deficiencies could have caused the errors in the climate simulations. This could well be the case but this paper is no proof.

    I regret to say that this is unfortunately a very poor and rather incomplete paper and I am utterly surprised that it has obtained so much attention but as it appears mainly by laymen. It is no surprise therefore that publication has occurred in a (at least by me) quite unknown journal. I would personally never have approved the paper in this version for publication.

    The relation between models and observations including attention to internal stochastic variability as well as to other known sources of forcing is available. Using for example the model of the MPI for Meteorology in an ensemble experiment it is found the actual observations fall within the ensemble of climate model calculation covering the period 1850 – 2005 (Bengtsson and Hodges, 2019 their figures 2 and 4). This paper was published online 13 July 2018.

    Reference:

    Bengtsson L and K I Hodges, 2019: Can an ensemble climate simulation be used to separate climate change signals from internal unforced variability?

    Climate Dynamics (2019) 52:3553–3573 https://doi.org/10.1007/s00382-018-4343-8

    Lennart Bengtsson

    16 July 2019

  53. 66
    Christer Löfström

    #65
    Stort tack till Ingemar Nordin och Lennart Bengtsson för klargörandet om Kauppinens artikel!

  54. 67
    Björn Berg

    Kommentar till Lars-Erik Bjerkes inlägg (#41)

    Tack för Din kommentar och länk till Naturvårdsverket. De 10.5 megaton (omräknat) som anges där rör ’skogsmark’, som är ett mycket oprecist begrepp i det här sammanhanget. Texten antyder dessutom att mineraljorden är den viktiga komponenten. Min siffra (6.7Mton/år) gällde humuslagret enbart. Vi bör notera att humuslager och mineraljord har helt olika inlagringsmekanismer. Med en årlig inrapportering kommer frågan om beräkningsmetoden som en omedelbar fråga. Vill Du diskutera just detta vidare så hänvisar jag till min adress bb0708212424@hotmail.com
    Nu kan vi väl enas om att om koldioxiden inte är viktig som just samhällsfråga så hör de här frågorna snarast till grundforskningen – viktiga – ja, men de bör hänföras till grundforskning.
    Förlåt – jag fick Ditt förnamn fel i mitt första inlägg
    Vänliga hälsningar
    Björn B

  55. 68
    Finn Andreen

    Tack, mycket bra artikel. En bit som jag verkligen tyckte var viktig:

    ”Att bara strunta i ny information kring detta ämne är skandalöst och andas vanstyre av en nation. Vad kan det bero på att det ändå sker? Kanske för att klimatfrågan är den ideala fråga som går att driva stenhårt politiskt utan att någonsin behöva stå till svars för den skada man genom sin okunskap om klimatet alternativ sina maktambitioner lyckas åstadkomma. Det är därför nu viktigare än någonsin att vi väljare, vanliga människor och skattebetalare, kräver en genomarbetad konsekvensanalys av de åtgärder som föreslås, innan vi låter det politiska etablissemanget slösa bort våra skattepengar.”

    Finn

  56. 69
    Ulf

    Svar ingemar Nordin

    Det hävdas att även japanska forskare varit inne pp samma spår avfärdas dessa på liknande sätt? Vet dubnågot om det?

  57. 70
    Elsa Widding Inläggsförfattare

    Tack för många bra kommentarer och länkar!
    Kanske är jag naiv som tror att droppen urholkar stenen till slut! Polariseringen i klimatfrågan måste bort. Just nu lite trött i skallen men många tankar som snurrar kring hur man bör ta frågan vidare. Något parti måste snart våga öppna ögonen.
    Jag ska lägga lite tid på att få ut en enkel bok (gratis nedladdning) som vänder sig till ungdomar för en mer välgrundad syn på klimatfrågan, har kontakt med lärare. Jag ska även köra stormöten för att diskutera hur en balanserad syn på frågan kan se ut och vad vi bör kräva av våra politiker. Första mötet blir antagligen här på Österlen.

  58. 72
    Ingemar Nordin

    Ulf #69 & Anders L #71,

    Mitt inlägg som Anders L refererar till handlar om den japanska studien (publicerad i Nature (!)), inte den finska. Jag är, liksom Lennart Bengtsson, lite skeptisk till den finländska. Den är inte refereead och de bygger hela sitt resonemang på modellkörningar. Jag tror att de har rätt i sak men skulle känna mig betydligt tryggare om de fått den publicerad i en granskad klimatvetenskaplig tidskrift.

  59. 74
    Lars Bernhoff

    Efter Elsas förträffliga bok är det lätt för vuxna tom Klimatalarmister att begripa att klimatfrågan hanterats osakligt och vettlöst, men också populistiskt. Det bekymmersamma är att svenska politiker inkl Löfven är stolta över Gretas roll och därmed hennes budskap. Utöver ett kunskapslyft via Klimatkarusellen och föreläsningar, möten etc behövs ett nytt attraktivt fokus för politikerna

    De verkar tro att det är vinnande politik, dvs PK, att vara klimatalarmerande. Därför är det troligen så att de kommer att hålla emot. De vill säkert inte erkänna att de hittills gjort allt helt i onödan. Jag bedömer det mer konstruktivt att hjälpa till så våra politiska satsningar kan glida över till att bli världsbäst på luftrening, avfallshantering och liknande viktiga aktiviteter. Det släpps ut allt för mycket giftiga avfall som förstör, luft, vatten och mark som naturligtvis kan hävdas påverkar vårt klimat, titta tex på de skrämmande sopberg som förstör hela samhällen
    Luftföroreningen ökar alarmerande i världen. På bara fem år har de stigit med 8 procent och skördar nu fler liv än både hiv och malaria. Exempel: Över tre miljoner dödsfall per år beror på luftföroreningar och är den största dödsorsaken i världen, visar ny data från WHO. i Europa är det och i Sverige ca 8.000.

    Om man lyckas lyfta in detta ämne under ett vidgat klimatbegrepp så blir det enklare att få med politikerna. Starkt argument är att det blir en jättemöjlighet för bl.a. Svenska företag och åtgärda sådant som folk förstår och kan se och känna.

Kommentarer inaktiverade.