SMHIs klimatindikator för temperatur

SMHI har tagit fram ett antal klimatindikatorer (här), där de beräknar ett medelvärde för Sverige för bla vind, snötäcke, nederbörd, globalstrålning (solinstrålning) och temperatur mm. I detta inlägg kommer jag att fokusera på temperaturindikatorn, som jag faktiskt tror stämmer ganska bra, men däremot visar SMHI en vilseledande figur och de drar felaktiga slutsatser.

Klimatindikator för temperatur från SMHI.

Här i Sverige har vi alltså haft en kraftig uppvärmning fram till 1940-talet, en kraftig nedkylning fram till 1960-talet och en kraftig uppvärmning igen fram till nu. Om vi jämför den här kurvan med Uppsalas temperatur liknar de varandra väldigt mycket:

Jämförelse mellan SMHIs klimatindikator för temperatur och Uppsalas temperatur. Den senare har korrigerats för urbaniseringseffekter från 1950-talet och framåt.

Uppvärmningen var något högre i Sverige som helhet jämfört med Uppsala både innan koldioxidutsläppen tog fart och efter. Nedan jämför jag också med de ”stora” globala temperaturserierna HadCRUT och GISS för den delen av deras rekonstruktioner som ligger över Sverige:

Jämförelse mellan SMHIs sverigemedel, HadCRUT och GISS

Jämförelse mellan SMHIs sverigemedel, HadCRUT och GISS

Att de tre serierna liknar varandra så mycket beror förmodligen att de till största delen baseras på samma data. På SMHIs sajt för öppna data (här) har jag hittat 4 mätstationer som inte har flyttats från 1960-talet fram tills nu och som dessutom ligger hyfsat långt från städer/bebyggelse. Dessa stationer ligger samtliga på flygplatser:

Jämförelse mellan 4 relativt opåverkade mätstationer vid flygplatser och SMHIs Sverigemedel

Jämförelse mellan 4 relativt opåverkade mätstationer vid flygplatser och SMHIs Sverigemedel

SMHIs Sverigemedel och dessa fyra flygplatser visar alltså hyfsat liknande trender från 1960 och framåt. Det här är alltså en period då många städer i Sverige har byggts ut kraftigt och det finns en stor risk att SMHIs Sverigemedel skulle påverkas av denna urbanisering. Men det ser faktiskt ut som att SMHI har lyckats få bort den effekten.

Men….

På SMHIs sida som beskriver klimatindikatorn temperatur visar de följande bild:

SMHIs klimatindikator för temperatur enligt SMHI. Den svarta linjen är ett tioårsmedelvärde.

SMHIs klimatindikator för temperatur enligt SMHI. Den svarta linjen är ett tioårsmedelvärde.

Men om jag plottar en motsvarande figur ser den ut så här:

SMHIs Sverigemedel plottad av mig på ett liknande sätt som SMHI.

SMHIs Sverigemedel plottad av mig på ett liknande sätt som SMHI.

Om man jämför de två figurerna ser det ut som att den svarta linjen (tioårsmedelvärde) skiljer sig åt mellan SMHIs figur och min figur. SMHI har lyckats få tioårsmedelvärdet att fortsätta uppåt ända fram tills 2018 trots att det inte finns tio år att räkna på. Tioårsmedelvärdet har alltså inte stigit sedan 2004 men SMHI indikerar att det har gjort det. Hur de har lyckats med detta förstår jag inte riktigt.

De skriver också:

”Uppvärmningen är i linje med den ökade växthuseffekten”

Nej uppvärmningen är inte i linje med den ökade växthuseffekten. Vi började på allvar att släppa ut koldioxid efter andra världskriget. Därför borde inte temperaturen stiga kraftigt fram till 1940-talet. Temperaturen borde inte heller sjunka när vi började släppa ut koldioxid. Temperaturen har dock stigit från 1970-talet och framåt och det ligger kanske i linje med koldioxidutsläppen. Men det ligger också helt i linje med den mycket kraftigt ökade solinstrålningen, dvs minskad molnighet, som deras klimatindikator för globalstrålning visar.

SMHI har alltså återigen valt att bara titta på den data som stämmer med sin hypotes. All data som motsäger hypotesen bortser de ifrån.

Dela detta inlägg

62 reaktion på “SMHIs klimatindikator för temperatur

  1. 2
    Christer Löfström

    #Magnus Celerlöf
    Du har min respekt för det arbete du lägger ner på klimatfrågan.
    Dina kapitel i Elsa Widdings bok är utmärkta att referera till. Jag har föreslagit Kävlinge bibliotek att skaffa boken och bjuda in till författarbesök.

    Jag försökte få Ystad Allehanda (Brantevik) att uppmärksamma boken. Chefredaktören svarade att han inte har personal. Klimatfrågan och dess betydelse för de fattiga i Afrika når bara YA om TT skickar ut något i frågan.

    Österlen borde vara av intresse. Simris o Metallprospektering i dag t.ex.
    Karuseller, hästhandlarfasoner o Piraten på Kiviks marknad är ett annat tema.

  2. 3
    Lasse

    Tack Magnus.

    Kan vi senare få en repetition på de bilder du gjorde som visade varför temperaturen ökar!
    Dvs sambandet mellan soltimmar/effekt och temperatur.
    Allt finns på SMHIs hemsida.
    Där visade du tydligt samband mellan sommar och vår temperaturer och solen.
    Så tydligt att det föreligger svårigheter att inte se sambandet mellan :-) och temperatur.

  3. 4
    Sören G

    På Vetenskapsradion i dag oroade man sig för att vikingatuda fynd på Grönland kommer att förstöras p.g.a., ja gissa.

  4. 5
    Peter Stilbs

    Ja, ack ja – vad gäller databehandlingen brukar ”den svarta kurvan” vara något ”löpande medelvärde” över 10 eller 13 år. Det existerar alltså inte för den senaste perioden – men man kan ju lägga in vad man själv tycker, och som passar vad man vill se … – men man borde kanske skriva att man gjort så…

  5. 8
    Olav Gjelten

    Har vi en kraftig uppvärmning i våra dagar?
    Vad är kraftig?
    En global temperaturökning med en futtig grad på 150 år, är den kraftig?
    Till och med delar av denna graden vet vi skyllas att gamla mätstationer på landet med åren blivit liggande inne i städer med asfalt, betong och mängder av värmeutsläpp från byggnader och bilar.
    Vi vet också att flertalet av de extremt kalla väderstationerna i före detta Sovjet lades ner av ekonomiska skäl när USSR upplöstes 1991. Vad får det för följd på den uppmätta genomsnittstemperaturen på övriga stationer när de kallaste mätstationerna plockas bort?
    När temperaturen på Svalbard ökade med 7-8 grader under åren 1930 till 1960 jämförd med temperaturen där under tidigt 1900-tal blev förklaringen bara ”normal avvikelse”. Givetvis på grund av att mänskligheten fortfarande inte börjat utsläppen av koldioxid.

    Så är kraftig uppvärmning egentligen? Det som är så lite att ingen kan märka och som bara fininställda apparater kan observera? Eller en ännu ärligare frågeställning: har vi över huvud tagit en global uppvärmning i våra dagar? Behövs inga säkerhetsmarginaler på några tiondedelar av en grad för att kunna fastställa detta??

  6. 9
    Björn

    Intressanta synpunkter!

    Citat: ”SMHI har alltså återigen valt att bara titta på den data som stämmer med sin hypotes. All data som motsäger hypotesen bortser de ifrån”.

    Vad kallar man sånt för? Bekräftelseanalys eller vilseledande information?

  7. 10
    Erik

    För prognosen måste det vara någon form av ”Mike’s nature trick”, men istället för termometerdata (som inte finns) så har de använt någon typ av genererad modelldata.

    Blippen 2015 är svårare att förstå. Så här uttrycker SMHI det: ”Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden.”

  8. 11
    ingvar i Las Palmas

    #9 Björn
    <Vad kallar man sånt för? Bekräftelseanalys eller vilseledande information?
    Vad man skall ha i minne är att klimathotsprojektet inte er ett vetenskapligt projekt.
    Det är ett politiskt maktprojekt med ett mål. "Global Governance", dvs en världsregering.
    För att nå målet är allt tillåtet. Läs "The First Global Revolution" utgiven av globalistorganisationen "Club of Rome"
    Och on top av det kan vi citera Christina Figuere, toppnamn inom IPCC:
    "Det handlar inte om klimatet. Det handlar om att ersätt a kapitalismen med ett system som ser till att planetens resurser fördelas rättvist". Dvs en världsregering.

    Skriptet är klassiskt utformat. Finn en fiende som vi alla kan enas emot. Koldioxid

  9. 13
    Ulf

    Svar 11

    Jag tror definitivt inte på att det finns någon planlagd sammansvärjning för någon världsregering. Däremot handlar det om makt och personlig vinning. T ex vad skulle oduglingarna i Rome klubben göra ifall de inte fixade pengar till sig själva genom denna förening? Al Gore är ju ett typ exempel på någon som skapat sig makt och pengar genom story telling. FN slåss hela tiden för att som organisation skaffa sig mer makt och då blir det ett medel. På så sätt har du rätt men jag är övertygad om att i grunden handlar det om kortsiktig personlig vinning och mindre om någon långsiktig plan.

  10. 14
    Munin

    SMHIs homogenisering av data borde redovisas utåt så alla kan få en uppfattning om hur mycket det ändrar uppmätta värden över tid. SMHI har naturligtvis dessa uppgifter för alla berörda stationer, men av någon anledning är de obenägna att ge offentlighet åt detta. Det är i sig en märklig situation att en svensk myndighet inte ger en full bild av vad de håller på med och därigenom hindrar intresserade från att göra ingående analyser.

  11. 15
    mattias

    DN refererar till en studie om att Stockholm kan få ett klimat som Budapest år 2050. Jag kan inte läsa hela artikeln, men vad jag lärt mig på KU måste dr i så fall ha använt väldigt alarmistiska temperaturuppgifter. Om man använder uppgifter som stämmer bättre överens med verkligheten så hamnar man typ i Norrköping?

  12. 16
    Thorleif

    Vad betyder 10-årsmedelvärde? I min värld betyder det Rullande medelvärde under i detta fall 10 år om inget annat preciseras. I SMHI’s stapeldiagram är de 1:a 5 åren från 1860 prickade innebärande att första 10-årsvärdet i diagrammet erhålls först 1866. Det måste då indikera att 1866 års värde baseras på verkliga data från 1857.

    De sista fyra åren fram till 2018 är också de prickade. Årsmedelvärden syns för dessa år så varför det saknas rullande 10-årsvärden förstår inte jag! Vad har jag missat i analysen.

    Varför det i övrigt finns små skillnader mellan din och SMHI’s 10-årslinje måste bero på någon form av dataskillnad alternativt det mer sannolika att skalan är annorlunda. Presentationen på y-axeln skiljer sig något ifråga gradering (nominell resp. anomali). Fast det kan vara illusion som hänger ihop med x-axeln zero-nivå. Ni som förstår kan kanske förklara varför SMHI valt 4,7 gr (ca) som zero-line? Är det medeltemperaturen av samtliga data i grafen eller? Nej det ser inte ut så utan den temp.nivån torde bero på en längre tidsserie än så dvs 158 år.

    Uttrycket ”ungefär motsvarande 10-åriga medelvärden” låter oseriöst av en vetenskapsmyndighet. Jag har sett andra märkliga påståenden på SMHI’s hemsida rörande vattenståndsberäkningar.

  13. 17
    Erik Hofström

    Magnus C
    korrelationen med Gleibergs solarcycle är slående.

  14. 18
    Håkan Bergman

    #15
    Jo Norrköping stämmer nog bättre, klimat är dessutom mer än bara temperaturen, närheten till Östersjön och Atlanten tror jag saknas i Budapest.

  15. 19
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    #16 Thorleif:
    Jag ser nu att SMHIs nollnivå är baserad på medel av åren 1961-1990. Min noll-nivå är medel av hela perioden 1860-2018. Därav den lilla skillnaden.

  16. 20
    Staffan Johansson

    Senaste nattens kyla:
    Nattfrost lokalt i norr?
    Notera 0,9°C i Pajala
    och t ex 2,9°C i Älsbyn

    Även i Svealand var det kyligt:
    3,3°C i Film (heter så)
    4,4°C i Uppsala vid flygplatsen
    samt 4,8°C i Arlanda (flygplatsen)

    Även kommande natt väntas bli
    mycket kylig lokalt (särskilt Uppland)

  17. 21
    Staffan Johansson

    … Och i Norrbotten väntas lokalt någon enstaka plusgrad.
    Vi får se hur vädernissarna i media/SMHI kommenterar och
    hanterar de här ovanligt kyliga nätterna i juli som är tillbaka igen…

    Samtidigt funderar jag på om i rapporteringen av data verkligen funkar på
    samma sätt – från väderstationerna t ex i Europa jämfört med Antarktis??
    I Antarktis har det varit ovanligt svinkallt, d v s mycket kallare än normalt.
    (Dessutom: Var det inte vid polerna global uppvärmning skulle märkas mest?)

    Frågorna blir bara fler och fler man kan ställa sig…

  18. 23
    Guy

    I dagens HBL (hufvudstadsbladet) finns i kolumnen ”Andras röster” en notis Från svenska dagbladet av Inger Enkvist som tangerar dagens tråd här. Hon skriver om bland annat fake news och självcensur.

    Citat av sista stycket, som är mycket träffande:
    ”När det gäller obekväma fakta, tenderar journalister också idag att välja självcensur. Detsamma gör universitetslärare, och jag själv är inget undantag. Det egendomliga är att i princip alla i det offentliga livet kritiserar ”fake news” och censur, samtidigt som de tillämpar självcensur. Man vill inte inse att ”det politiskt korrekta” innebär just självcensur.”

  19. 24
    Thorleif

    #19 Magnus

    Vad är ditt nollvärde då (dvs för hela perioden 1860-2018)?

    Tittar man på SMHI-värdet (ca 4,7 gr) som du säger avser 1960-1990 så verkar det stämma med grafen ovan som visar s.k ”opåverkade” termometrar på flyplatser (4st) där just det införda Sverige-medel ev. indikerar det värdet.

    En fortsättning av glidande/rullande 10-årsvärdet fås genom att lägga till 2015 års värde och dra ifrån 2005 års värde osv. fram till 2018. Då jag inte har data så gör vi en överslagsmätning av stapelhöjderna vilket indikerar att SMHI är ”fel ute” för 2016 och 2017 som bör visa fallande medelvärdes-temperatur. 2015 och 2018 stiger. Varför de inte ritar ut hela linjen är märkligt. Kan det ha att göra med 2016 då vi enligt internationella mätningarna hade ett toppår just 2016 (gäller även norra hemisfären). Det blir alltså förvirrande när man använder olika noll-värden.

  20. 25
    Erik Lindeberg

    Marcus Cederlöf skrev: ”SMHI har lyckats få tioårsmedelvärdet att fortsätta uppåt ända fram tills 2018 trots att det inte finns tio år att räkna på. ”

    På SMHIs hemsida står det det om den svarta kurvan: ”Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden.” Ordet ”ungefär” gör att metoden inte är redovisad. Kurvan för de sista fem åren är förövrigt inte heldragen, men streckad.

    Det finns bättre sätt att utjämna data på än att använda löpande medelvärde. Använder man en LOESS-metod får man dessutom en utjämnad kurva i HELA intervallet. Om SMHI har använt LOESS vet jag inte.

    Var hittar jag SMHIs årliga genomsnittsvärden från 1860 till 2018 som du använder?

  21. 26
    Ulf

    Svar 15

    Du kan läsa om den i Expressen. Delade länken i förra artikeln här om kosmisk strålning. Dessutom kommenterade tty den i inlägg 31,32,33 tror jag. De inläggen är talande för kvaliten på rapporten.
    Jag försökte läsa ursprungsrapporten men det är en riktig sörja fullständigt oläsbar. Verkar inte peer rewieved heller.

  22. 27
    jensen

    16 Thorleif
    Förvirrande text av SMHI beträffande havsvattenstånd. Definition av ”havsvattenstånd” borde vara en grundförutsättning, men saknas.
    Till samma diagram skriver man först att man räknat bort landhöjningen. Sålunda vilseledande gentemot verkligheten.
    ” I Västerbotten kommer man i praktiken inte att uppleva att havet stiger.”
    / Varför påtalar man inte att ” havet” sjunker ? /
    ” Men i Götaland utsätts man för allt högre havsnivå”
    Under diagrammet anges att det är korrigerat för landhöjning.
    / Hur??….Det borde tolkas som att man räknat med landhöjningen, för att visa verkligheten. Och ändå är det samma diagram./
    / för övrigt har man underlåtit att informera, att axeln för landhöjning ligger nere i Danmark, enligt Mörner, och att landhöjning och havshöjning t.ex. i Skanör i stort sett tar ut varandra. D.v.s. nettoeffekten blir obetydlig.
    Beträffande nettoeffekt läs Humlum. Climate4you. Sea-level from tide-gauges.
    Record the net movement of local ocean surface in relation to land. Directly applicable for planning purposes for coastal installations.

    http://climate4you.com/
    https://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/330.php
    https://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/203.php#docu

    /

  23. 30
    Ingvar i Las Palmas

    #13 Ulf

    >Jag tror definitivt inte på att det finns någon planlagd sammansvärjning för någon världsregering

    Om du med ”sammansväjning” menar ”konspiration” så har du rätt. En sammansvärjning/konspiration sker i det fördolda. Klimathotsprojektet sker helt öppet och är dokumenterat i diverse dokument vad avser mål och medel. Ett av målen är ”Global Governance” Global styrning. Det är väl så nära en ”världsregering” man kan komma.

  24. 31
    Ulf

    Svar 30

    Nej jag menar mer att det bara blir så här pga snöbollseffekten. Fler och fler har blivit beroende av klimathotet för sitt levebröd och det ena ger det andra. Det här med världsregering finns det inget större intresse av men det låter vettigt i oduglingarnas öron eftersom de inte är särskilt begåvade.
    Det stora hotet just nu ifrån klimathotarna är att vi i väst får lägre levnadsstandard och en massa byråkratiska meningslösa hinder i vår vardag. Resten av världen struntar i klimathotarna så därför är det här med världsregering en meningslös slogan.

  25. 32
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    #24 Thorleif:
    Mitt medelvärde för hela perioden är 4,73C.
    Det är ett centrerat medelvärde. Därför kan inte medelvärdet fortsätta till 2018.

  26. 33
    Thorleif

    #27 jensen

    I bif länk beskrivs i grafen två olika regressionslinjer eftersom man i slutet av 1800-talet bytte både mätteknik och mätmetod (och plats) när det gäller Stockholm. Rubriken är Havsvattenstånd. Med vad det är beskrivs inte. Lite längre ner kring slutsatser skriver man dock att den räta linjen (2 st) är lika med den Apparenta Landhöjningen!
    Jaha tänker man då och undrar. På andra sidor förklaras den apparenta landhöjningen som Landhöjning + Vattenståndshöjning. Den apparenta (synbara) landhöjningen är skillnaden mellan 2 fasta märken som normalt ska sitta i berggrunden. På landhöjningskartor kan vi avläsa hur stor landhöjningen är i t.ex Stockholm (f.n 5,2 mm om jag inte minns fel). (Havsnivåhöjningen ligger enligt annan info kring knappa 2 mm/år.)

    SMHI skriver som sagt att den blå linjen i grafen är Havsvattenståndet! Hur kan den vara det när de påstår att den räta linjen är en regressionslinje av samma data samtidigt som samma räta linje utgör den apparenta landhöjningen? Man skriver i början att grafen visar den pågående havsnivåhöjningen? Det motsäger sig själv.
    Förklaringen som är lite otydlig: Havsvattenståndet = Apparenta Landhöjningen.
    Man skriver vidare att skillnaden mellan de två räta linjerna visar just en havsnivåhöjning? Vi vet fortfarande inget om havsnivå-ändringen eller förändringen av periodens landhöjningar, bara totalen av de två. Skillnaden mellan de två regressionslinjerna visar bara att takten i den apparenta landhöjningen avtagit sedan man bytt mätteknik och mätplats. Någon annan som har en annan åsikt?

    Såg en pdf på deras hemsida som tydligen handlar om vattenståndet! Har ännu inte läst den.

    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/stockholms-havsvattenstandsserie-1.13499

  27. 34
    Kristian J

    Svårt att se hur mycket införande av el-cyklar påverkar grafen.

  28. 35
    Thorleif

    #32 Magnus C

    Tack Magnus, det förklarar en del enkla frågeställningar. Förvånansvärd lite skillnad dock mellan era noll-värden, dina 158 år och SMHI’s 30 år! Tempen har ju stigit en del sedan 1860.

  29. 36
    tty

    ”Tioårsmedelvärdet har alltså inte stigit sedan 2004 men SMHI indikerar att det har gjort det. Hur de har lyckats med detta förstår jag inte riktigt.”

    Det finns mig veterligen inget matematiskt korrekt sätt att få ett löpande medelvärde att ”gå ut till kanten” i båda ändarna. Man kan använda ”trailing average” för att komma fram till nutid, men då blir det en större lucka i början, vilket det inte gör i SMHI:s fall. Det är ju dock möjligt att de har oredovisade data före 1860, då skulle det i princip vara möjligt. Men SMHI:s kurva ser inte ut som det vore ett trailing average.

    Dessutom är kurvan alldeles för ”mjuk” för att vara ett vanligt 10-årsmedelvärde. Möjligen har man använt någon form av gaussutjämnat medelvärde, i och för sig tveksamt vid tidsserieanalys. Har de kanske rent av gjort någon form av polynompassning? I så fall statistiskt helt förkastligt.

    Jag tycker du skall kontakta SMHI och fråga hur de egentligen beräknat medelvärdet.

  30. 37
    tty

    #15

    ”DN refererar till en studie om att Stockholm kan få ett klimat som Budapest år 2050. Jag kan inte läsa hela artikeln, men vad jag lärt mig på KU måste dr i så fall ha använt väldigt alarmistiska temperaturuppgifter. ”

    Den studien är så usel att den sågas totalt t o m av en helt ”rättrogen” klimatforskare som James Annan:

    https://twitter.com/jamesannan/status/1149225140372279296

    Helt ofattbart att skiten överhuvud taget kunnat bli publicerad. Den är väl mest intressant som ett exempel på hur man absolut inte skall använda principalkomponentanalys.

    Din anmärkning om Norrköping är nog ungefär riktig, eller kanske Visby, men då är vi nog ett par årtionden bortom 2050.

  31. 38
    jensen

    Thorleif 33
    Intressant genmäle, men innehållet överstiger mitt klena förstånd.
    Dock har jag förstått att SMHI är klart införstådda med landhöjningens effekter. Dock anser jag att de har dålig förmåga att klart, entydigt och trovärdigt gestalta netto-effekten.
    Havsnivå i framtiden enligt SMHI :
    Hur mycket/snabbt havet stiger beror på klimatet, alltså hur CO2-emissionerna utvecklas.
    Förhandsvalen på kartan för framtida havsnivå är år 2100, och RPC-scenario 8,5. Dvs. närmast de idag uppmätta trenderna i CO2-halten.
    IPCC visar att havsnivån globalt har stigit 0,19 m 1901-2015.
    SMHI redovisar höjningen vid svenska mätstationer 1886-2016, och analysen liknar den globala.
    Resultaten skall kunna användas för beslutsfattande av kommuner och länsstyrelser.

    Min reflexion: Vad skall stackars kommuner och landsting tro och göra?
    Eller grundar de sin uppfattning på på tide-gauges-historiken?
    Det kan nog vara litet blandat. Detta med tanke på att enligt uppgift, höjde en kommun norr om Sthlm sina kajer med tanke på framtiden, men en kommun söder om STHLM sänkte sina, med tanke på verkligheten….. Eller är detta en skröna??
    Från SMHI´s hemsida :
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.129690.1516800741!/image/landh%C3%B6jning.PNG_gen/derivatives/Original_1256px/image/landh%C3%B6jning.PNG

  32. 40
    Ingvar i Las Palmas

    #31 Ulf
    >Jag tror definitivt inte på att det finns någon planlagd sammansvärjning för någon världsregering.
    Det kan du tro. Men det är totalt fel
    Jag har studerat ämnet i många år och använder ett antal källor på webben för att få en så allsidig belysning som möjligt. FN och EU slåss om makten
    Det råder ingen som helst tvekan om att syftet med ”projektet” är att skapa någon form av ”världsregering”.
    Om den näst högsta inom IPPC uttalar att målet inte har med klimatet att göra utan är ett sätt att ersätta kapitalismen med ett system som ser till att planetens resurser fördelas rättvist så är det dags skärskåda källorna. Läs ”The First Global Revoution”. Läs om ”The endangered atmosphere Conference” Läs Agenda-dokumenten. Läs Vaclav Klaus bok ”Blue planet in green shackles”
    Och varför Soros stödjer flera ”gröna” rörelser samtidigt som han köper upp kolgruvor
    Läs ”Agenda”-dokumenten som finns nånstans på regeringens websidor.
    Gör som amerikanen säger:
    Do your own Due Diligence!!
    Att bara ”tro” duger inte om man vill åt sanningen. Framför allt inte om det gäller makt

    Jag avslutar med ett litet citat från Mencken:
    The urge to save humanity is almost always a false front for the urge to rule.

  33. 41
    tty

    #33,38

    Man vet från studier av långa havsnivåserier (bl a just Stockholm) att den absoluta havsnivån sjönk fram till ca 1860 och sedan dess har stigit. Se figur 3 i artikeln nedan:

    https://www.glaciology.net/pdf/jevrejeva-gloplacha13-virtual-station-recon-w-gia.pdf

    I Stockholms fall innebär detta att den relativa havsnivån sjönk något snabbare fram till mitten av 1800-talet och sedan dess har sjunkit något långsammare. Därav de båda regressionslinjerna. Landhöjningen har troligen inte ändrats nämnvärt sedan 1700-talet, och bytet av mätplats och -metod har troligen inte heller haft någon betydelse.

  34. 42
    tty

    #38

    ”RPC-scenario 8,5. Dvs. närmast de idag uppmätta trenderna i CO2-halten.”

    Det är det inte alls. Det är ett extremt högt och extremt osannolikt scenario. Dock älskat av alarmister.

    En annan märklig sak med SMHI:s havsnivåprognoser är att de kopierar de absolut högsta prognoser de har kunnat hitta hos IPCC rakt av, men utan att ta hänsyn till att vare sig termosteriska effekter eller avsmältning av inlandsis på Grönland påverkar havsnivån i Sverige nämnvärt (däremot får vi full effekt av avsmältning i Antarktis).

  35. 43
    Gunnar Strandell

    Staffan Johansson #20
    Myggorna bekräftar dina observationer.
    Sitter vid sommarstugan Jungfruholm 3,5 km söder om Forsmarks kärnkraftverk.
    Måndagskvällen 17 juni var här helt fullt med mygg, men ikväll kan jag sitta på bryggan utan att besväras trots att det är vindstilla.
    Min erfarenhet är att en frostnatt effektivt tar kål på mygglarver. En besökare som bor i Valö sa också att de haft frostnätter där sedan midsommar.

    Film, Valö och Jungfruholm ligger ungefär på en 25 km linje i nordostlig riktning från Film.
    Film och Svanberga, strax norr om Norrtälje, räknas som kallhål av meteorologer och får nog inte vara med när global uppvärmning är på tapeten. Men tiderna kanske ändras igen? :-)

    Anne Sverdrup-Thygeson, insektsforskare överraskade mig i gårdagens sommarprat, när hon påstod att uppvärmning gör att hon inte längre får så mycket insekter på vindrutan att hon behöver slå på vindrutetorkarna. Jag påstår att torka och frostnätter är det som har betydelse och inget av dessa finns i IPCC:s projektioner för Skandinavien.

  36. 45
    jensen

    43
    Inför en fjälltur en augusti för länge sedan, tog vi sjöflygplan till högfjället för att slippa myggor i dalgångarna. Fungerade perfekt tack vare frosten. Och inte hade vi hjälp av vindkraftverk, som inte fanns i fantasin förrän 30 år senare.

  37. 46
    Erik Lindeberg

    Jag antydde i post #25 att eftersom SMHIs kurva, som dom kallade ”utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden” möjligen kunde vara en LOESS-utjämning. Jag hittade SMHIs data och gjorde en snabb analys. Det visar sig att SMHIs svarta kurva NÄSTAN stämmer med en LOESS-utjämning med n = 16 (utjämningsparametern), men inte helt, så det är fortfarande lite mystiskt vad dom menar. Ingen från SMHI här?

    Här har jag jämfört LOESS (n=16) med SMHis graf.
    https://drive.google.com/open?id=1x7O6TZAJ5cvm-QWcuBAZiROs_xnOCo0E

  38. 47
    Staffan Johansson

    #43 Tack Gunnar Strandell
    Intressant information.

    … Och i Älvbyn kan det mycket väl ha varit nattfrost i natt. Mätställena på stationerna ligger två meter över markytan dessutom.
    Så visst, jag tror på lokalbefolkningen (som berättat om nattfrost i sommar, även i Svealand…)
    I Älvsbyn byn var det 1,0°C i natt. Inget Expressen kommer att nämna, men SMHI har noterat det i alla fall. (Älvsbyn ligger i södra Norrbotten, inte alls uppe bland fjällen, ovanligt kallt m a o)

  39. 49
    Staffan Lindström

    43, 47
    Vilket väl kanske tyder på att markfrost kan inträffa även sommartid med flera plusgrader på 2 m höjd.
    Vill minnas att jag en morgon i slutet av juni 1980 gick från Solna till en väninna i Bromma och just innan jag norrifrån kom fram till Lillsjön var det frost i gräset…Tror lufttemperaturen var +2-3C … Minns jag rätt??

  40. 50
    Staffan Lindström

    49
    PS. SMHI:s stationer har uppmätt ”2-m-frost” 1-4 och 6 juli möjligen en natt till… Blåhammaren hade ett dygn med ”vintertemperatur” i början av juli (1090 möh) När hände det senast??

  41. 51
    tty

    Älvsbyn har alltid varit ett riktigt ”köldhål” p g a topografin, så lokal nattfrost där är inte alls orimligt, men nattfrost i juli utanför fjällen är onekligen inte vanligt.

  42. 52
    Thorleif

    #38 jensen
    #41 tty

    Vill bara säga att jag är helt färsk när det gäller klimatdebatten sedan 1 år ca. Mina iakttagelser är mao en nybörjares. Men förstås en nyfiken sådan. Saknar fysikkunskaper.

    Som medborgare och informationskonsument vill man ha förutsättningarna klara för sig. T.ex att smhi i sina påståenden och diagram klargör t.ex vilken typ av medelvärde man använder liksom hur man drar slutsatser med för läsaren implicita förutsättningar. T.ex i fallet med regressionslinjerna ovan om vattenstånd i Stockholm att det förutsätts att läsaren förstår att den absoluta landhöjningen är så pass linjär att skillnaderna i lutningen mellan de båda regr.linjerna då måste utgöra en havsnivåhöjning! #tty hänvisar till pdf som visar att den globala havsnivån stigit sedan 1860 vilket då underlättar förståelsen. Fattar jag det rätt har, till skillnad från den absoluta globala nivån , nivån i Stockholm bara sjunkit långsammare genom att nivåförändringen relateras till nollnivån i Amsterdam eller Varberg (relativ havsnivå) alternativt till den absoluta landhöjningen lokalt? SMHI påstår trots allt i texten i Stockholms-länken ovan att det är fråga om havsnivåhöjning i Stockholm. Här borde man samtidigt förklarat absolut och relativ förändring. Jag hittar ingen bra beskrivning av Relativt vattenstånd eller havsnivå trots bildtexter med namnet relativ. SMHI’s hemsida är ganska spretig för att kallas pedagogisk anser jag.

    Trots att jag är färsk konsument av detta ställer jag mig lite frågande om hur man på ett objektivt och säkerställt sätt ska kunna härleda klimatrelaterad havsnivåhöjning pga CO2. Är det inte svårt nog att i detalj och lokalt förstå och särskilja temperatur-komponenten från övriga parametrar? Hur mycket av ev avsmältning av inlandsisar som återförs till dessa genom nederbörd relativt den andel som höjer havsnivåerna? Normalförändringen i Östersjön svänger idag upp till 2 meters höjdnivå (lokalt) om man får tro smhi. Man blir bekymrad när politiker och andra opinionsbildare direkt drar växlar på tidningsrubriker av allehanda kvalite! Mörner har hur som helst synpunkter på alarmismen.

  43. 53
    tty

    #52

    Det är en absolut havsnivåhöjning (relaterat till geocentriska koordinater, alltså jordens medelpunkt), men en relativ havsnivåsänkning relaterat till den lokala marknivån. Tyvärr är jag inte säker på att oklarheten hos SMHI inte är avsiktlig, de har drivit tesen om katastrofal havsnivåhöjning extremt hårt gentemot t ex kommuner och länsmyndigheter.

  44. 54
    tty

    #48

    Ett gaussfilter är i och för sig inte ett helt dåligt val när det gäller autokorrelerade data, vilket temperaturserier i regel är. Jag skulle nog anse det bättre än LOESS-utjämning där man måste specificera en polynomgrad som det inte finns något empiriskt stöd för.

    Däremot är det naturligtvis helt oförsvarligt att ”töja” medelvärdet fram till slutet på diagrammet.

  45. 55
    jensen

    53
    Eftersom dubbla negationer tar ut varandra, menar du alltså att du är ( tämligen? ) säker på att oklarheten hos SMHI är avsiktlig.
    Mina farhågor är liknande när vederbörande SMHI-professor med påfallande självsäkerhet uttalat sig i intervjuer: ” Det finns ingen annan förklaring till klimatförändring än CO2-hypotesen.”
    Låter mer som agenda-driven politiker än insikts- och vördnadsfull vetenskapsman. ( kan kanske jämföras med Bohlin)
    Sålunda Ulv i fårakläder. ( Matt 7:15)

  46. 56
    Thorleif

    Tack #53 tty

    Var hittar jag en graf där smhi redovisar utvecklingen av t.ex Östersjöns absoluta vattenstånd? Alltså där man försökt sammanlägga samtliga stationers mätresultat samt särredovisat t.ex justeringar för lufttryck, vindar och pendling! Inte minst vill man jämföra med de olika uppfattningar som finns för den globala höjningen per år (2-4 mm).
    Nedanstående länk är det jag kunnat finna hittills på smhi och avser summan av 14 stationer (av ca 18 st i Östersjön). + 23cm ger 1,76 mm/år i absolut havsnivåhöjning. Fattar jag det rätt måste alla stationer komma till samma resultat när de räknat bort den lokala landhöjningen eller inbegriper värdena lokala skillnader pga vindar, tryck och pendling? I grafen anger man ”igen” ett utjämnat förlopp där medelvärdes-beräkningen inte är specificerad men där värdena ändå redovisas i båda ändarna!

    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-havsvattenstand-1.2260

  47. 57
    Thorleif

    #56

    Antar att man rensar för tillfälliga väderförändringar och dyl. genom medelvärdesberäkningar över året förstås ;)

  48. 58
    ces

    #38 Det är värre än en skröna. Stockholms stad sänker kajerna därför att båtarna ”inte når upp till kajkanten”. Länsstyrelsen tvingar Slussenprojektet att räkna med en vattennivåhöjning av ungefär samma storlek till stora extrakostnader och med enorma följdkostnader när allt så småningom måste korrigeras.

  49. 60
    Kenneth Mikaelsson

    Jensen De har nog med säkerhet gått kurs med väder per…. Bara inte fattat att allt från dennes sida luktar sulfit…

  50. 61
    tty

    #56

    Den graf du hittat är nog den bästa som finns. Den verkar helt rimlig (bortsett från den återigen skumma ”utjämnade” värdet som måste vara fejkat i början och slutet).

    ”Fattar jag det rätt måste alla stationer komma till samma resultat när de räknat bort den lokala landhöjningen eller inbegriper värdena lokala skillnader pga vindar, tryck och pendling?”

    Nej, så är det faktiskt inte, även om skillnaderna lär vara ganska små i ett så litet område som Östersjön.

    Alla de tre huvudkällorna till högre vattenstånd, isavsmältning i Antarktis, isavsmältning på Grönland och högre medeltemperatur i världshavet ger avsevärt olika effekt på olika håll. Avsmältning av en inlandsis leder faktiskt till lägre havsnivå nära inlandsisen och i princip maximal effekt i antipodpunkten.
    Detta beror på egengravitationseffekten. En inlandsis fungerar som en bergskedja som ”drar upp” havsnivån i sin närhet. Alltså sjunker havsnivån närmast inlandsisen när den smälter. För Sveriges del går ”nollinjen” ungefär Göteborg-Gävle. Väster om den linjen leder smältande isar på Grönland till något lägre havsnivå, öster om den till något högre, men effekten blir liten. Däremot får isavsmältning i Antarktis full effekt och litet till i Sverige.

    Den termosteriska effekten, alltså effekten av varmare hav varierar också kraftigt geografiskt och går egentligen inte att förutsäga utan att veta exakt var och hur mycket havet värms upp. Observera att havsytan globalt inte är ”platt” utan ganska rejält ”gropig” i storleksordning många tiotal meter. Generellt kan man dock säga att den termosteriska effekten blir liten i grunda hav som de vi har runt Sverige.
    Kartan nedan visar den beräknade effekten av avsmältning av is på Grönland och i Västantarktis. Du kan bortse från de (tvivelaktiga) siffrorna, men den geografiska fördelningen är korrekt.

    https://nsidc.org/sites/nsidc.org/files/images/cryosphere/sotc/bamber-sea-level.png

    När det gäller den termosteriska höjningen så är dess fördelning ytterst osäker. Den övre av de två kartorna nedan är en beräkning av den termosteriska effekten 1950-2003, men den måste nog betraktas som mycket osäker:

    https://www.researchgate.net/profile/J_Cretaux/publication/252562810/figure/fig1/AS:393206639415311@1470759176599/a-Spatial-thermosteric-sea-level-trends-from-Ishii-et-al-2006-ocean-temperature-data.png

    Sedan finns det flera ytterligare mindre effekter. Lufttrycket påverkar som bekant havsnivån och långsiktiga förändringar av vädermönstret får därmed inverkan på havsnivån. Där ingår också ”dynamiska effekter” eftersom både havsströmmar och vindar spelar in, och dessa varierar ju också över tiden. Och så har vi den halosteriska effekten. Havsvattnets täthet påverkas ju av salthalten, så om salthalten minskar i ett område så kommer havsnivån, allt annat lika, att stiga. Däremot lär den genomsnittliga salthalten kunna betraktas som konstant i ett mänskligt tidsperspektiv.

    Ytterligare en effekt som man tidigare bortsett från men som troligen inte är försumbar är de motsatta effekterna av att grundvattnet pumpas upp i stora områden och att nya dammar och reservoarer byggs. Sjunkande grundvatten väger över och kan nog uppgå till så mycket som några tiondels millimeter havsnivåhöjning per år.

    Av ovanstående framgår nog att SMHI:s metod att helt enkelt ta IPCC:s högsta globala medelvärde för havsnivåhöjning och rakt av tillämpa den på Sverige nog måste anses vara farligt nära ren humbug, även om medelvärdet vore helt korrekt.

  51. 62
    Lars Cornell

    #61 tty. Till det kommer effekten av kommunicerande kärl. Temperaturförändring med åtföljande expansion i Atlanten och Stilla Havet påverkar inte havsnivån på västkusten. Där är det endast temperaturen i Kattegatt och i synnerhet vid kusten som påverkar.
    Däremot påverkas (kanske?) vattennivån i Östersjön eftersom det finns en tröskel i Öresund. Men i huvudsak är det vattentemperaturen i Östersjön som påverkar Östersjöns vattenyta. ”Generellt kan man dock säga att den termosteriska effekten blir liten i grunda hav som de vi har runt Sverige.”

Kommentarer inaktiverade.