UAH juni 2019

UAH juni 2019

Resultatet för juni 2019 mätt med satellit blev enligt UAH + 0,47 grader högre än genomsnittet 1981-2010.

YEAR MO GLOBE NHEM. SHEM. TROPIC USA48 ARCTIC AUST
2018 1 0,29 0,51 0,06 -0,10 0,70 1,39 0,52
2018 2 0,24 0,28 0,21 0,05 0,99 1,21 0,35
2018 3 0,28 0,43 0,12 0,08 -0,19 -0,32 0,76
2018 4 0,21 0,32 0,09 -0,14 0,06 1,01 0,84
2018 5 0,16 0,38 -0,05 0,01 1,90 0,14 -0,24
2018 6 0,20 0,33 0,06 0,12 1,11 0,76 -0,41
2018 7 0,30 0,38 0,22 0,28 0,41 0,24 1,49
2018 8 0,18 0,21 0,16 0,11 0,02 0,11 0,37
2018 9 0,13 0,14 0,13 0,22 0,89 0,23 0,27
2018 10 0,20 0,27 0,12 0,30 0,20 1,08 0,43
2018 11 0,26 0,24 0,27 0,45 -1,16 0,67 0,55
2018 12 0,25 0,35 0,15 0,30 0,25 0,69 1,20
2019 1 0,38 0,35 0,41 0,36 0,53 -0,15 1,15
2019 2 0,37 0,47 0,28 0,43 -0,02 1,04 0,05
2019 3 0,34 0,44 0,25 0,41 -0,55 0,96 0,59
2019 4 0,44 0,38 0,51 0,54 0,50 0,92 0,91
2019 5 0,32 0,29 0,35 0,39 -0,61 0,98 0,38
2019 6 0,47 0,42 0,52 0,64 -0,64 0,90 0,35

Dela detta inlägg

20 reaktion på “UAH juni 2019

  1. 1
    Petwap

    Hej! Är det någon som vet vad temperaturen i C är som satelliterna mäter. +0.47 c deg säger ju inte vad den ”riktiga” temperaturen är. Eller har jag missuppfattat detta?

  2. 3
    Ingemar Nordin

    Apropå en fråga som Ulf tog upp (#15) i förra tråden så saknar jag också en översiktlig beskrivning av hur satellitsändningarna går till. Självklart har vi wikipedias beskrivning https://en.wikipedia.org/wiki/Satellite_temperature_measurements och Spencers beskrivning av deras senaste version http://www.drroyspencer.com/2015/04/version-6-0-of-the-uah-temperature-dataset-released-new-lt-trend-0-11-cdecade/ .

    Men ändå. Var finns de enkla populärvetenskapliga beskrivningarna? Vad mäter man? (LT=0-8 km?) Hur kalibreras instrumenten? (i ett lab före uppskjutning, eller gentemot universums bakgrundsstrålning – båda saker har nämnts). Om nu UAHs databas är guldstandarden – fri från ständiga masseringar och avslöjad korruption i NASA/Giss, NOAA och CRUTEMP – så måste vi ha denna enkla beskrivning att ta till.

  3. 4
    Johan M

    #1 Petwap

    UAH rapporterar avvikelse från ett medel mellan 1981-2010 där man även tagit bort temperaturcykler över året (det blir lite enklare att jämföra avvikelse i augusti med januari då).

    Vad temperaturen är egentligen beror nog på vilken höjd man vill ha den på, över land, vatten mm. Dessa värden pendlar mellan 12 och 14 grader beroende på vad man menar och det skulle bli jobbigt att jämföra temperaturutveckling mellan olika serier om detta rapporterades (skulle också säga en del om att vi egentligen inte vet vad vi pratar om :-)

  4. 5
    Johan M

    Här är en graf som säger lite om hur lite vi vet (eller är överens om ). I grafen så är den linjära anpassningen till de fem mest förekommande temperaturserirna: UAH, RSS, HadCRUT, BEST, GISTEMP. De är justerade så att de börjar i samma punkt 1979.

    De olika serierna visar nu en ökning på mellan ca 0.6 och 0.8 grader. Detta är alltså under nästan 40 år då vi haft den bästa utrustningen att tillgå. Om vi under dessa 40 år har diff på +/- 0.1 grader mellan de olika mätserierna, vad säger det då om osäkerheten mellan 1939 och 1979 eller mellan 1899 och 1939?

    Med vilken säkerhet tror vi oss kunna förutspå nästkommande 40 år?

  5. 8
    Michael E

    #3 Ingemar, i boken Shattered consensus så har John Christy skrivit kapitel 4, Temperature Changes in the Bulk Atmosphere Beyond the IPCC, som bland annat beskriver hur instrumenten kalibreras och skillnaden mellan RSS och UAH.

  6. 9
    Sören G

    Lyssnade just på Aktuellt. Enligt en ny studie så inträffar värmeböljar nu 5 gånger så ofta som för hundra år sedan (eller slutet av 1800-talet). Man skyller på människans utsläpp av koldioxid. Men då utgår från att det varmare klimatet beror just på koldioxid. Om det är ökad instrålning som har lett till att det blivit varmare är det inte så konstigt om det blir fler värmeböljor. Sommaren 2018 berodde på mycket sol, inte på mycket koldioxid.
    På vad sätt skulle mer koldioxid kunna styra över hög- och lågtryck?

  7. 10
    Ingemar Nordin

    Sören G #9,

    Jag har för mig att i den förra rapporten från IPCC så säger de att det inte finns någon vetenskaplig grund för fler eller ens intensivare värmetoppar på sommaren globalt. Däremot kan det bli fler värmetoppar lokalt, och färre på andra ställen. Dvs, att vädermönstren kan ändras något med en högre global temperatur.

  8. 12
    Bim

    Sören G # 9
    Det var SMHI,s nya fantastiska professor Erik Kjällström som gjort upptäckten ”hur klimatet kan inverka på vädret” , vilket betyder att man kan strunta i vädret för klimatet kan bli varmare på helt egen hand.
    Då behöver man inte föra statistik över vädret för att kolla hur det går med klimatet.
    Då kan FN, EU och Romklubben själva bestämma hur det går med klimatkrisen utan att människor behöver fundera över det eftersom eliten själva bestämmer det.
    Jag tror inte Kjällström själv begriper vilken upptäckt han skänkt klimatvetenskapen. Här ligger ett Nobelpris och lurar.

  9. 13
    mattias

    #9 i studien jämförs med temperaturer i slutet på 1800-talet. Man kanske borde jämfört med när det senast var en liknande värmebölja i Frankrike för 72 år sedan – på 1940-talet.

  10. 16
    Rolf Mellberg

    Vi är väl de flesta här lite besvikna att UAH-temperaturerna ligger klart högre i år än i fjol. Men även att Arktis is är rätt liten just nu både till yta och volym. Kan allt detta hänga samman med att vi har en el nino, som visserligen inte är stark, men ändå ganska långvarig?
    Det såg betydligt ljusare ut bara för 6 månader sen!

  11. 17
    Magnus Cederlöf

    Ingemar #3:
    Här är en pusselbit för att förstå UAH-mätningarna. Nedan finns en viktnings/faktor-tabell för att räkna ut en motsvarande UAH TLT (Temperature Lower Troposphere) givet att man har temperaturen på olika luft-trycks-nivåer. Just dessa nivåer är ”populära” att använda vid olika väder och klimatsimuleringar.
    Lufttryck (hPa) | Faktor över hav | Faktor över land
    1 0.0000 0.0000
    2 0.0000 -0.0001
    3 -0.0001 -0.0002
    5 -0.0001 -0.0002
    7 -0.0002 -0.0004
    10 -0.0006 -0.0013
    20 -0.0014 -0.0021
    30 -0.0025 -0.0039
    50 -0.0035 -0.0049
    70 -0.0042 -0.0063
    100 -0.0039 -0.0057
    125 -0.0024 -0.0041
    150 -0.0009 -0.0027
    175 0.0011 -0.0006
    200 0.0033 0.0015
    225 0.0056 0.0039
    250 0.0159 0.0124
    300 0.0265 0.0230
    350 0.0408 0.0373
    400 0.0519 0.0484
    450 0.0617 0.0582
    500 0.0694 0.0659
    550 0.0748 0.0713
    600 0.0778 0.0743
    650 0.0783 0.0748
    700 0.0768 0.0733
    750 0.0555 0.0537
    775 0.0356 0.0338
    800 0.0344 0.0327
    825 0.0330 0.0312
    850 0.0316 0.0299
    875 0.0302 0.0284
    900 0.0286 0.0268
    925 0.0270 0.0253
    950 0.0253 0.0236
    975 0.0239 0.0221
    1000 0.1113 0.1813

    Den största vikten ligger alltså på 650hPa vilket motsvarar ungefär en altitud på 3500m.
    Någon här kan säkert roa sig med att räkna ut medelaltituden.

  12. 18
    Ulf

    Svar 9

    Det är statistiskt omöjligt att dra sådana slutsatser på 100 år mättiden är alldeles för kort. Jag har många ggr noterat att många s k klimatforskare inte skulle få G i vanlig gymnasiematematik i alla fall inte statistikdelen.

    Däremot kanske det går att mäta årsringarna på träd men detta område kan jag lika dåligt som klimatforskare kan statistik.
    Vad jag vet har man mätt årsringar och kommit framtill att kontinentala Europa troligen har idag sina varmaste somrar på sisådär 1000 år. Detta gäller dock inte norra Europa och Skandinavien. Här var det varmare under vikingatiden om jag minns rätt. Tror det var historiker som gjorde detta Charpenter? Eller liknande. Låter inte helt orimligt att man på detta sätt kan spåra värmeböljor och då få ett säkrare underlag. Framförallt skulle man kunna testa sanningshalten i rapporten du hörde på aktuellt.

  13. 19
    Ulf

    Tittar man på utvecklingen ifrån mätningarnas början så är ju fortfarande trenden uppvärmning. Denna kan bero på allt möjligt ingen vet. Vad vi kan konstatera är att den fortfarande är väldigt modest jämfört med vad klimatforskare trodde för 40 år sedan. Utvecklingen ligger klart i underkant på det man trodde i sina mest optimistiska scenarior. Detta får i alla fall mig att tro att risken för s k tipping points eller eller plötsliga kraftiga ökningar är obefintlig.
    Jag har heller inga problem med reducera fossila bränslen mitt problem är att göra det i panik till enorma kostnader.
    I modern tid så ligger ekonomi bakom så gott som 100 procent av alla krig. Även ekonomi ligger bakom så gott som alla stora miljökatastrofer i form av usla ekonomiska styrsystem. Att då dra igång stora panik omställningar är som att be om ekonomiskt krisläge och krig och elände.

  14. 20
    Sören G

    #18 Ulf
    Jag har laddat ner temperaturdata från isborrkärna på Grönland och Antartkis.
    Enligt den från Grönland var det varmast år 985 med drygt 1 C högre temp än är 1855 då temperaturserien slutar. År 107 f.v.t. var det nästan 1 C varmare än 987 e.v.t.

    Men dessa värmeperioder berodde naturligtvis huvudsakligen på högre solinstrålning.
    1933 uppmättes 38 C i Ultuna. Och i Mellanvästern i USA tvingades många att överge sina hem p.g.a. av sanddrift vilket Steinbeck skildrat i Vredens druvor.
    Men den värmen berodde ju inte på högre CO2-halt.

    De förutsägelser om framtida klimat som görs grundar sig på uppfattningen att högre växthuseffekt ska ge högre temperatur. Men då kan man inte, menar jag, jämföra med hur det har varit tidigare eftersom det inte var samma anledning till en högre temperatur.
    Om mer koldioxid skulle ge en högre temperatur är det i så fall att den håller kvar värmen på natten så att nättrna blir mindre kalla.

Kommentarer inaktiverade.