Ammoniak

Egentligen hade jag tänkt att detta inlägg skulle handla om fuktig luft, och om luftens vertikala rörelser, men så blir det inte. Att planeten Jorden snarare borde kallas planeten Vatten är det ganska många som tycker. Det som gör vår planet så speciell är ju nämligen rikedomen på vatten.

Vatten har många speciella egenskaper, såväl kemiskt som fysikaliskt. Trots att vatten H2O kemiskt påminner om svavelväte, H2S, som är en betydligt tyngre molekyl så har vatten en mycket högre kokpunkt – alla som passerat ett sulfitpappersbruk vet att svavelväte dels luktar illa och dels är en gas redan vid ”normala temperaturer”.

Anledningen och en av de egenheter som ger vatten så speciella egenskaper är att molekylen inte är rak vilket gör att den är polär och att det uppstår vätebindningar mellan molekylerna. De blir därför svåra att separera ifrån varandra vilket innebär att det krävs en stor energi och en hög temperatur för att förånga vatten.

En viktig egenskap hos vatten är också dess höga värmekapacitet. När jag ville få fram siffror om luftfuktighet och annat så bestämde jag mig plötsligt för att inte bara läsa om atmosfären och annat som därtill hörer, utan att också läsa en artikel som bara handlade om vatten. Där stod det att vatten har den högsta värmekapaciteten av alla vanliga ämnen utom ammoniak. Av ren nyfikenhet så klickade jag på (engelska) Wikipedias artikel om ammoniak.

Det visade sig att ammoniak var betydligt intressantare än vad jag hade föreställt mig. Jag visste ju att alla proteiner består av aminosyror som naturligtvis är beroende av tillgång till kväve. Jag har också vetat att även om luften är full av kvävgas så är det bara vissa bakterier som kan ta sitt kväve direkt ur luften. Jag har också undrat över att de vanligaste oorganiska föreningarna som innehåller kväve, nämligen ammoniak och salpeter är så ”olika”.

I ammoniak anses kvävet ha tillförts 3 elektroner, utöver de 5 som det normalt har för att få totalt 8 vilket anses ge kvävet laddningen -3. I salpeter NO3- anses syreatomerna ha tagit över alla elektronerna så att kvävet anses ha laddningen +5. Jag har undrat över hur processen när ammoniak övergår till salpeter eller omvänt egentligen går till. I naturen sker allt sådant med lämpliga enzymer, men industriellt kan man tydligen använda platina som katalysator. Det kräver dock en temperatur på runt 800 grader.

Anledningen till att jag bestämde mig för att ägna detta inlägg åt ammoniak är dock en helt annan, nämligen att ammoniak kan användas som vätedonator för bränsleceller eller, påstås det, direkt i vissa högtemperatur-bränsleceller. Fördelen är att ammoniak är mycket mycket lättare att handskas med än vätgas och tydligen har ammoniak mer väte per volym än vad flytande väte har. Ett problem med ammoniak är att man helst inte vill ha någon kväveoxid som avgas.

Däremot är energitätheten per volym bara en tredjedel av diesel-bränslets. Jag gissar att detta beror på att vätet är hårdare bundet till kvävet än vad vätet i exempelvis metan är bundet till kolet. Den energi som fås ut vid förbränning är den som avges vid förbränningen av kol och väte minus den energi som gått åt för att bryta bindningarna i metanet eller ammoniaken.

Enligt artikeln om ammoniak i engelska Wikipedia så presenterade ett forskarlag vid CSIRO (Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation) i augusti 2018 en metod att separera vätet i ammoniaken för att använda direkt i en bränslecell. Det ska tydligen t.o.m. finnas två (stycken) bränslecellsbilar som använder tekniken, en Hyundai Nexo och en Toyota Mirai.

För de som är rädda för koldioxid kanske en ammoniak-teknologi kan vara den variant av väteteknologin som de söker.

Dela detta inlägg

43 reaktion på “Ammoniak

  1. 1
    Lasse

    Tack Sten
    Vågar inte skriva något om vad som kan göras med Ammoniak.
    Påminner om gårdagens kylskåp som var tysta. Där förångades ammoniak för att kyla innandömet.

  2. 2
    Håkan Bergman

    Är det den gamla ramsan, var den nu kommer ifrån – Sulfat luktar mat, sulfit luktar skit- som spökar fortfarande. Det är faktiskt sulfatfabrikerna som luktar det senare, sulfitfabriker, finns väl inte många kvar, luktade om något ibland brännvin, eftersom man framställde etanol av den del av cellulosan som brutits ner till socker.
    Här har vi det som luktar utefter E4:an från Skutskär och norrut, dom bofasta tycker att det luktar pengar.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Metantiol

  3. 3
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Tack Håkan,

    anspelningen på massafabriker var kanske inte så lyckad, men att svavelväte vid normal temperatur är en gas är trots det sant.

  4. 4
    Daniel Wiklund

    OT Text-tv ligger inte på latsidan. Ökad försäljning av vegetariska produkter tror forskare bero på bl a klimatdebatten. Är det därför som det är så fint väder idag. Max är också omnämnda, deras vegoburgarna är ju både hållbara och klimatsmarta. Grundaren och styrelseordföranden Curt Bergfors bor ju i en av Sveriges dyraste lägenheter på Östermalm, den är på 500 kvadratmeter, golvet specialbeställdes från USA för 50000 kr/kvadratmeter. Garanterat hållbart. Dessutom en villa i Florida för ca 35 miljoner. Bilparken består inte av gamla Volvobilar. När jag tar en tugga av deras vegoburgarna så blir klimatet bättre. Och deras inkomster blir också bättre. Snart kanske en Ferrari i Curts garage, som han ju delar med sin 29 år yngre fru, också garanterat hållbart.

  5. 5
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Daniel Wiklund #4

    Hej Daniel,
    jag tar inte bort din kommentar, men det räcker inte med OT — håll dig till ämnet
    Sten

  6. 6
    Sören G

    Mer OT
    Det var mycket klimat i P1 på radion i morse.
    Antalet klimatflyktingar ökar. Torka i Syrien kopplas som vanligt tillklimatförändringar.
    Vilket transportmedel släpper u tminst ”klimatgaser”.
    Hörde uttrycket koldioxide orskar ”klimatskada”.
    Och många flygbolag bakar in klimatkompensation i biljett-priset. Jag trodde att kllimakompensation var något man kunde välja att betala eller att inte betala. Men lägger allstså flygbolagen på en extra skatt utöver flygskatten?.

  7. 7
    Håkan Bergman

    Om väte som energibärare i ammoniak, bränslecellsbilar i våra storstäder borde väl vara det tilltänkta användningsområdet, och naturligtvis måste vätet framställas fossilfritt om det ska ge några godhetspoäng. Men hur stor del av den totala ammoniakproduktionen skulle det handla om? Större delen av produktionen används för konstgödselproduktion och där kan vi nog inte ta kostnaden för en fossilfri väteproduktion utan allvarliga konsekvenser för världens livsmedelsförsörjning.

  8. 8
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Håkan Bergman #7

    Tack för den kommentaren. Jag är överhuvudtaget en aning skeptisk till väte som energibärare. Några av mina utgångspunkter är att
    1. man ska undvika att bära med sig syre — om det inte behövs som i ubåtar eller raketer.
    2. kemiska processer omsätter stora mängder energi — antingen måste du tillföra mycket energi eller så får du en massa värme. Eventuellt kan värmen omvandlas till mer användbar energi.
    3. Undvik att använda det som växer till transporter.

    Svaret blir nog att man för att klara transporter om fossila bränslen blir för dyra kommer att behöva kärnenergi. Har man det så kan jag ändå tänka mig att det kan bli effektivare att producera stora mängder ammoniak än att frigöra vätet från vatten för att sedan använda vätet direkt.

    Men, hursom, mitt inlägg skrevs i all hast och en anledning var att vi diskuterat vätet tidigare på bloggen.

  9. 9
    Christer Löfström

    Ammoniak?

    I mitt yrkesliv var det SNCR
    Kanske någon är intresserad av air pollution control. Om så en länk.
    https://www.flsmidth.com/en-gb/products/emission-control

    Beträffande bränsleceller så argumenterar Björn Gillberg för sådana där metanol är ett led.
    http://www.varmlandsmetanol.se/Bjorns.htm

    ”Metanol tillverkad genom förgasning av skogsråvara kräver inga stora insatser av el. Metanolen är dessutom ett utmärkt drivmedel för både förbränningsmotorer och bränsleceller. Metanol är i själva verket en slags flytande vätgas – en metanolmolekyl innehåller fyra väteatomer per kolatom. Metanol låter sig därutöver, i motsats till vätgas, distribueras inom befintlig infrastruktur för drivmedel.”

  10. 10
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Christer Löfström #9

    Jag vet att det är flera som föreslagit metanol. Anledningen till att jag inte är särskilt road är att vad du har är CH2 + H2O. Du bär inte bara med dig syre utan till och med vatten. Du får dessutom ut koldioxid och det är en ganska liten del av den totala energin i metanolet som kommer till användning för att göra el.
    (Se min förra kommentar om att inte bära med sig syre. Att bära med sig kväve är väl inte heller idealiskt men kan du få rent kväve som avgas så må det vara hänt. Volymmässigt är energitätheten god, viktmässigt mindre god.

  11. 11
    tty

    ”alla som passerat ett sulfitpappersbruk vet att svavelväte dels luktar illa och dels är en gas redan vid ”normala temperaturer”

    Lyckligtvis är det inte svavelväte utan merkaptaner som luktar. Svavelväte är nämligen mycket giftigt. Merkaptaner är i och för sig också giftiga, men har en så intensiv lukt att den är störande redan på ppb-nivå.

    Ammoniak är också en knepig substans att hantea i större mängder. Dock mindre problematisk än väte.

  12. 12
    Lasse

    På Nyheterna nyss om kylsystem som måste uppgraderas.
    Ammoniak var ett av de system som använts förr.
    Nu ser jag att det är en annan gas som gillas av miljöskäl.
    CO2!
    Tom kombinationen ammoniak och CO2 säljs in som energieffektivt!

  13. 13
    Lars Cornell

    #8 S.K. mfl.
    Punkt 2. Jag skrev om energiförlusterna i #37
    http://www.klimatupplysningen.se/2019/06/15/oppen-trad-295/
    Om elenergin kostar 1:-/kWh så blir kostnaden när den når hjulen 4 – 5 kr / kWh.
    Till det kommer alla anläggningar, processkostnader, lagring och transporter. Vi hamnar runt 20:-/kWh i kostnad för energin på bilens hjul är min uppskattning.
    Jag tror inte att Sveriges folk, eller annat folk, kommer att acceptera de höga kostnaderna.
    I försöksanläggningar påhejade av Mp och betalade av Vinnova och Energimyndigheten går det säkert bra. Det är när det skall skalas upp som de verkliga problemen visar sig.

    Punkt 3. Det är nog det viktigaste. Det finns inte så mycket bioenergi som folk i allmänhet tror och det som finns skall räcka till många olika saker. Skall vi använda bioenergi till transportsektorn kommer stora ej reparabla miljöskador att uppstå. Om det handlar ett ej mycket uppmärksammat brev från 772 experter till EU-parlamentet.
    http://www.tjust.com/2019/energi/EU772.pdf

    #9 Christer
    Björn Gillberg är en frisk fläkt. Men varken han, Rockström eller Naturvårdsverket har en klar uppfattning om hur begränsade naturens resurser är. Det saknas uppfattning om proportioner och Klimatekonomi.
    Hur stor blir kostnaden?
    Hur stor blir nyttan?

    Mattias Goldmann (Fores) och Svante Axelsson (Regeringens politiske kommisarie) skriver ibland debattartiklar om gröna bilister. De saknar grundläggande uppfattning om proportioner och om kostnader verkar de inte ens intresserade.

  14. 14
    Rolf Mellberg

    Jag har sett en hel del filmer om ”Molten Salt reactors”. Energi från dessa kan inte bara producera el utan med dess höga temperaturer kan man också driva många kemiska processer i stor skala. En intressant person inom detta område heter Stephen Boyd, Enjoy:
    https://youtu.be/bpSUX-g7Jug

  15. 15
    tty

    ”Om elenergin kostar 1:-/kWh så blir kostnaden när den når hjulen 4 – 5 kr / kWh.”

    1 krona per kWh är helt orealistiskt. Jag fick just brev från min elleverantör att de höjer nätkostnaden, alltså priset för att leverera 1 kWh till 70 öre den 1 juli. Sedan tillkommer abonnemang, priset för själva elen samt alla skatter. Min kostnad ”vid mätaren” är redan över 2 kr/kWh varav själva elkostnaden bara är 44 öre.

    Om man vill ha snabbladdning så är abonnemangskostnaden för 50 A efter 1 juli 1900 kr/mån och för 63 A 2500 kr/mån.

  16. 16
    En annan

    Eller hur @14 Mellberg, vi måste dit, i alla fall om vi ska upprätthålla samhället som det utvecklats hittills. Att hoppas på förnybar energi kan man kanske göra om an äger ett dockskåp eller en modelljärnväg.
    Att störa en redan störd ekologi med förnybart som att rensa runt i skogen är helt befängt ( tycker jag )
    Det enda vettiga är att satsa riskkapital på gen-4, Indien och Kina forskar, frågan är; har Wallenberg lämnat skeppet, ity, utan deras push-effekt hade vi aldrig haft kärnkraft i sverige!
    Så how about Oak Ridge?

  17. 17
    Håkan Bergman

    tty #15
    Jag kommer upp i totalt 2.75 per kWh. Jag undrar om dom som skriver alla dessa artiklar om hur man ska få ner elräkningen nånsin har sett en elräkning? Har dom ens en elräkning, eller vet dom inte hur man laddar ner den om man har efaktura?

  18. 18
    Rolf Mellberg

    #16 En annan
    Tyvärr har Sverige nog föga chans att ligga i framkant. Leadcolds satsning är nog dödfödd nu när så enormt stort intresse riktas mot Molten Salt. Och hela samhället kännetecknas av rigida låsningar, t ex gällande klimat, SD, migration.
    Men i köpenhamn har vi både Seaborg technologies och Copenhagen atomics. Estland är i en dynamisk fas och bygger ev. med Moltex.
    Men Kina är motorn och USA börjar bli byxis så en hiskelig kapplöpning kan vara p.g.

  19. 19
    Johan M

    #18. Rolf Mellberg

    Kanada ligger också i framkant, inte i antalet under konstruktion men de har en tillståndsprocess som de flesta Smr-utvecklarna är med i. Jag tror mer och mer på Moltex. Sverige skulle kunna vara med i den utvecklingen.

  20. 20
    Lasse

    Dax att öppna flaskan och dra in lite ammoniak:
    https://www.expressen.se/sport/hockey/shl/sniffar-ammoniak-under-matcherna/

    Luktsalt som stimuli behövdes i morse.

    Tankar för dagen innehöll en kluven upplevelse, mellan dröm och vakenhet.
    ”Vad är det som gör att vissa personer inte skräms av alla klimatrapporter och som ger dem styrka att fortsätta leva som de brukar” Sade professorn och fortsatte
    ”Varför skall vi skrämmas bort från våra vanliga miljöer av gängkriminella”
    Fö så pågår smältsäsongen som mest nu kring midsommar.
    Det smälter ca 1 mm/h i Arktis. Isen är i snitt 1,45 m tjock så isfritt om 1450 dagar om inget görs år dagens situation.
    Uppvärmningen är ju enorm :-) där uppe: http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
    Solen lyser med sin frånvaro!
    Tala om kluvenhet inför olika hotbilder!

  21. 21
    Lars Cornell

    #18 #19 Vad är det för fördel med Moltex jämfört med bly?

  22. 22
    Christer Löfström

    #Lars cornell (länkarna nedan har jag gett tidigare, men …)

    Om du vill hålla koll på kärnkraft.
    http://www.world-nuclear.org/

    Om du vill hålla koll på världens energianvändning.
    https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html

    Om du vill hålla koll på energi allmänt.
    https://www.iea.org/ (Registrering ger tillgång till gratis material)
    Rapport i Maj. Nuclear Power in a Clean Energy System.

    ”Interest is rising in advanced nuclear technologies that suit private investment such as small modular reactors (SMRs). This technology is still at the development stage. There is a case for governments to promote it through funding for research and development, public-private partnerships for venture capital and early deployment grants. Standardisation of reactor designs would be crucial to benefit from economies of scale in the manufacturing of SMRs.”

    Björn Gillberg.
    Han är betydligt mer än en frisk fläkt. På Värmlandsmetanols hemsida kan du få reda på hur mycket råvara som är tillgänglig och hur mycket diesel/bensin den kan ersätta. Han är också tydlig med att det inte blir någon fabrik med dagens skattesystem. Han vill ha fördelar för metanol motiverat med klimathot och arbetstillfällen.
    Gillbergs insats för Frihetens Bro (Öresundsbron) var viktig. Miljöstollarna kallade honom korrupt och köpt av brokonsortiet. Jag har vid tillfälle sänt honom mail om mina synpunkter på överdrivet klimathot, men inte fått något svar.

    Allmänt:
    Rivning av Barsebäcksverket pågår. Kanske är årets sommar sista chansen att göra besök och lära sig lite om kärnkraft. (Min första ingenjörslön 1970 var för O1)
    https://www.uniper.energy/barseback/

  23. 24
    Rolf Mellberg

    #21 Lars
    Jag tror ung så här:
    Blykyld har fast bränsle i stavar ( rätt smala rör) men fast bränsle spricker och lämnar nästan allt bränsle obrännt. Moltex är nog ensamma om att också ha sådana smala rör men med smält salt innehållande bränslet inne i rören. Bränslet spricker då det flyter inte men vissa gaser pyser ut. Ett annat salt för värmen bort och det kan t.ex dygnsackumulera som värmesolkraftverk redan gör. Moltex har en stor fördel i att den stora saltmängden utanför stavarna inte är radioaktiv. Det är annars normalt inte fallet. Någon design håller sig med hela tre olika saltkretsar.

  24. 25
    Gunnar Strandell

    tty #15 och Håkan Bergman #17.
    Jag har också höga fasta kostnader för elen till vår sommarstuga.
    Det enda jag kan göra för att få ned kostnaden per kWh är att göra av med mera el. Men vad gör man inte för att slippa skämmas när frågan kommer upp vid fikabordet? :D

  25. 26
    Rolf Mellberg

    O. T.
    På spaceweather.com kan man se att vi haft 31 dagar utan en enda solfläck. Vi är kanske i botten nu och om några år får vi kanske den svagaste minimum på extremt länge. Då får vi se hur det går med Svensmarks och zharkovas aktier (och Nobelpris) Men just nu är nog dessa aktier lite avslagna för polarportal visar markant lägre isvolym än förra året och snöfallet på grönland har varit svagt på sistone.
    Undrar när data från GRACE-FO dyker upp. Keepp tuned folks…

  26. 27
    Ingemar Nordin

    Rolg M #26,

    Har du någon länk på att isvolymen är ”markant lägre än förra året”? För enligt DMI så ligger den på, eller möjligen straxt under, normalen. Inget extraordinärt.
    http://ocean.dmi.dk/arctic/icethickness/images/FullSize_CICE_combine_thick_SM_EN_20190618.png

    Isutbredningen är ju helt beroende på mer eller mindre tillfälliga strömmar och vindar. Isvolymen ger oss en indikation på isförhållandena under ett par-tre år bakåt i tiden.

  27. 28
    Lasse

    #27 Ingemar
    Helt rätt!
    Förvånansvärt stabilt isläge i Arktis. Volymen ligger inom en vecka när exakt på normalen , samma volym under denna tiden.
    Delar man den med Arean så får man en tjocklek som är 1,45m idag.
    Snabb reduktion av både area och volym kan tyckas men det rör sig om ca 1 mm/h under en period om ca 30-60 dagar. Vid min area och volym i Augusti är tjockleken ca 1 m i snitt.

    Temperaturen där uppe är väldigt opåverkad av solen: http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php

  28. 29
    Lasse

    Vetenskapsradion talade om för oss att vi använder allt mer plast.
    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7245493
    Kollade upp deras källa:
    https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/plast/smed-rapport-2019-kartlaggning-plastavfallsfloden.pdf

    Där framgår det lite oklart hur de kommer fram till en sådan siffra. Vid jämförelsen 2010 så saknade de två stora flöden i avfallet, så studien bygger på ofullständiga siffror . Men det passade väl syftet?
    Vi vet inte om vi ökar användningen eller ej är väl den rätta , men tråkiga slutsatsen.

    Men större delen av plasten kommer oss till nytta i alla fall. Den eldas!

  29. 30
    Gunnar Strandell

    Lasse #29
    EU anser att plasten inte bör brännas utan återvinnas. Det gör att man transporterar den billigt i containers som ändå ska tillbaka till Asien för att fyllas med saker som tillverkas där och säljs i EU.
    Återvinningen fungerar sisådär eftersom för mycket av plasten är osorterad och en hel del därför hamnar i floder och så småningom i havet.
    I skrot- och återvinningsbranschen finns alltid skrupelfria personer och organisationer. I min hemkommun hade man containrar för saker som inte var skrotfärdiga men blivit över. De har stängts tills vidare sedan det visat sig att saker som ställts där sålts på loppmarknader.

  30. 31
    Andersson

    Min bestämda uppfattning är att är det någon komponent som skall tas bort när det gäller energi produktion och distribution så är det momsen. Vansinnigt att förstärka prisfluktuationerna på energimarknaderna med 25%. Går priserna upp får man in mer moms och politikerna blir glada. Går priserna ner blir det mindre moms och energin för billig och då höjer man energiskatterna för att det blivit för billigt, man måste ju tänka på klimatet. Våra politiker har blivit energiskattemissbrukare och det är dags att inleda deras avgiftning och jag föreslår att vi börjar med momsen. De kommer inte att må bra, abstinensen kommer vara fruktansvärd men de måste ta sig i kragen och härda ut. Det blir bättre sedan när de slipper ljuga varje dag, när livet inte längre handlar om att fixa fram mer energiskatter.

  31. 32
    Lars-Eric Bjerke

    #18, #24 Johan Mellberg och Johan M
    ”Blykyld har fast bränsle i stavar ( rätt smala rör) men fast bränsle spricker och lämnar nästan allt bränsle obrännt.” m.m.
    Keramiska urankutsar som finns i bränslestavar i både gen 3 och gen 4 reaktorer spricker vid utbränning eftersom vissa av klyvningsprodukterna är gaser. Dessa gaser stannar emellertid i bränslestavarna om stavarna inte skadas och utgör inget större problem. I generation 3 reaktorer klyvs uran 235 och en del av uran 238 omvandlas till plutonium 239 som också kan klyvas av neutroner. Ca 20 % av effekten kommer från denna ”breedning” i gen 3 reaktorer. I generation 4 reaktorer omvandlas en större mängd av uran 238 till plutonium 239 och man får därför ett bättre utnyttjande av uranet. Mig veterligen är det i detta avseende ingen större skillnad mellan blykylda, natriumkylda eller smält saltkylda reaktorer. Vilken av de olika typerna av breeder, som kan bli verkliga i framtiden kanske en engelsk forskningsstudie kan ge några svar på.
    http://www.energiforsk.se/program/omvarldsbevakning-karnkraft/nyheter/ny-karnkraftsteknik/svenska-blykalla-vidare-i-britternas-satsning-pa-modulara-reaktorer/
    Där ingår tyvärr inte den reaktor som Bill Gates satsar på, han brukar ju kunna satsa på rätt häst.
    https://en.wikipedia.org/wiki/TerraPower

  32. 33
    Johan M

    #32 Lars-Eric Bjerke

    Moltexs fördel jämte vanliga smältsaltreaktorer är, som Rolf säger, att de har bränslet i bränslestavar likt en vattenkyld reaktor och sedan har smält salt som kylmedium separerat från bränslet. Traditionella smältsaltreaktorer må ha sin a fördelar men att konstruera en reaktor där radioaktivt salt skall cirkulera genom stora delar av systemet är, inte minst tillståndsmässigt, svårt.

    Det kanske inte är så stor skillnad på att använda bly, natrium eller salt som kylmedium; alla har säkert sina nackdelar. Bly är tungt, natrium får inte komma i kontakt med vatten, korrosion mm. Att salt skulle vara det bästa vet jag inte men det kanske är enkelt; det finns redan och används i bla solkraftverk för att lagra värme.

    Att Moltex har tagit fasta på att kunna lagra värme i smält salt har jag inte sett någon annan som har med i sin design. Moltex menar på att man kan ha en reaktor med säg kontinuerlig effekt på 300MW men ha turbiner som kan leverera det dubbla. Under natten när efterfrågan är låg värms saltet upp för att sedan under dagtid när efterfrågan är som högst kunna levererar 600 MW.

    Har man väl smält salt vid 600 grader så öppnar det naturligtvis upp för produktion av t.ex vätgas eller ammoniak mm. Denna produktion är helt separerad från reaktorn vilket gör att själva reaktorn blir mindre och därmed enklare att licensiera och bygga.

    btw, man kan fortfarande vara med och investera i Moltex:

    https://www.shadowfoundr.com/investments/604/moltex-energy/

  33. 34
    Johan M

    Ammoniak som energibärare –

    hmm, ammoniak må var betydligt enklare att hantera än vätgas men det lär inte bli billigt att producera. Vad jag har sett så framställs ammoniak från vätgas och varifrån får vi vätgasen? Antingen vi börjar med metan eller vatten så är det kostsamt att producera vätgas. Om man sedan skall ta denna vätgas och om vanda till ammoniak så blir det nog inte billigare. Om vi ser på kedjan metan – vätgas – ammoniak – bränslecell så är det väl betydligt enklare att välja kedjan metan – bränslecell. Ammoniak må vara enklare att hantera än metan men metan (eller varför inte metanol) är ju inte så problematiskt som vätgas.

  34. 35
    Johan M

    ”Där ingår tyvärr inte den reaktor som Bill Gates satsar på, han brukar ju kunna satsa på rätt häst.”

    Noteras att TerraPowers första reaktor var en reaktor där reaktionen skulle förflytta sig som en våg genom en färdig bränslestav. Nr det visade sig komplicerat så ändrade man till en mer traditionell reaktor. De senaste åren har man kompletterat programmet med en smältsaltreaktor. Så sanning är kanske att Bill satsar på en häst som har möjlighet att ändra inriktning (och därmed kommer att blir framgångsrik).

  35. 37
    Håkan Bergman

    #36
    ”Enligt Per Bolund är skatt ett effektivt sätt att få folk att ändra sina vanor.”
    Jag kommer att skratta hela vägen till Bolaget senare idag. Så vi ska få sänkt skatt på arbete som kompensation? Ska Bolund sänka kommunalskatterna tro, eller blir det som vanligt att man tar från dom fattiga och ger till dom rika? Kommer vi pensionärer att kompenseras?

  36. 38
    Gunnar Strandell

    Efterbehandlingen av dieselbilars avgaser för att reducera utsläppen av kväveoxider, NOx, görs genom att tillsätta ammoniak, NH3. Ammoniaken distribueras som urea med handelsnamnet AdBlue.

    Då urea sprayas på en varm plåt i ljuddämparen bildas ammoniak. Överskott av ammoniak efter första katalysatorn tas om hand I en andra så kallad slip-katalysator. Det hela övervakas av NOx- och NH3-sensorer efter den andra katalysatorn. Om det inte fungerar får föraren en varning och sedan dras motoreffekten ned.

    Om det finns ekonomi i att transportera väte som urea – ammoniak finns redan distributionskanaler fram till mackar i hela EU.
    I USA ställdes krav på att personbilar skulle klara sig utan påfyllning mellan servicetillfällena och det klarade inte VW-koncernen, så de valde att identifiera provsekvensen och rätta AdBlue tillsättningen efter det.

  37. 39
    Guy

    Är iden med smält salt samma som jag använt på nittiotalet som handvärmare. En ca 100grams påse med smält salt, som när den aktiverades gav ut värme i ungefär 20 minuter. Därefter skulle salten smältas på nytt genom att ha den några inuter i kokande vatten. Sedan var den klar för användning igen.

  38. 40
    Johan M

    #39 Guy

    ”Är iden med smält salt samma som jag använt på nittiotalet som handvärmare. ”

    Nej, där använder man faktumet att man kan smälta en saltlösning vid hög temperatur som sedan behåller sin flytande form även fast den går till baks till rumstemperatur. Lösningen är underkyld men när man knäpper på knappen så övergår den till fast form och frigör då energi.

    Att man har salt som kylmedium är av samma anledning som man har natrium eller bly – väldigt hög kokpunkt. Man kan låta allt var vid vanligt tryck och det finns ingen risk för att de skall koka. De har också egenskapen att de inte bromsar neutroner, som vatten gör, och man får då en s.k. snabb reaktor där bla. plutonium mm bränns.

  39. 41
    Rolf Mellberg

    #27 Ingemar
    #28 Lasse

    Okey, Det var förra årets mycket stora isvolym så här års och ett par månader därefter som fått mig lite överoptimistisk, därför är jag nu lite besviken. Nu får vi nog avvakta till minimum inträffar (såväl volym som yta) och hålla tummarna.

  40. 42
    Rolf Mellberg

    #39
    Tror inte det. Den saltpåsen nyttjade väl fasövergång? Stelningsvärmemängden kan vara extra stor för salt tror jag liksom att vissa salter stelnar på lämplig temperaturnivå.

Kommentarer inaktiverade.