Vindkraftsbuller en hälsorisk?

Hear the sound wave

Här är ett gästinlägg av Norbert Fichter, teknisk fysiker med specialområden teknisk akustik och strömningsmekanik (mer presentation nedan):

1          Vindkraftverkens tysta ljud

Vad man inte kan höra kan inte heller skada. Så resonerar vindkraftsindustrin mot argumentet att man kan bli sjuk av vindturbinernas emitterade infraljud. Kanske gör de det lite för lätt för sig.

Buller påverkar människan på ett negativt sätt, man kan bli sjuk. Det är ett allmänt accepterat faktum idag. Den som är permanent utsatt för hög bullernivåer löper större risk för att bli sjuk. Även psyket påverkas av det kontinuerliga höga ljudet. Denna konsensus som råder blir dock snabbt till en stridsfråga när det gäller infraljudets negativa hälsoeffekter. Under några år har det bittert diskuterats huruvida lågfrekventa ljudvågor från vindkraftverk, industrianläggningar, värmepumpar eller trafik skadar vår hälsa. I synnerhet i samband med vindenergi har konflikten tagit fram tendensen till ett krig med religiösa förtecken. De som hävdar att de bli påverkade av infraljudet från vindturbinerna betraktas ofta som fanatiker och hypokondriker.

På grund av den stora våglängden har infraljudet andra egenskaper än hörbart ljud. Lågfrekventa ljudvågor dämpas mindre av omgivningen än högfrekventa, där en del av ljudenergi absorberas i luften och/eller i marken. Dessutom skyddar inte hinder som stenar, träd, vallar eller byggnader de lågfrekventa ljudvågorna eftersom dessa hinder är relativt små jämfört med våglängden. Vågen löper nästan opåverkad genom dessa hinder.

Aktuella vetenskapliga rön tyder också på att den vanliga modellen för sfärisk spridning av ljud för vindkraftverk kan ifrågasättas: modellberäkningar visar att vid avstånd större än 800 meter fås en bullerminskning på 3 dB per avståndsfördubbling istället för 6 dB som man för hörbart ljud kan utgå ifrån. Med stöd av mätningar kunde man även fastställa att infraljudet kan förstärkas inne i byggnader genom resonanser och interferenser.

2          Fallbeskrivning

I Falmouth, Massachusetts, USA förekom det klagomål ang. buller från vindkraftverk. Michael Bahtiarian (1) undersökte vindkraftparkens emitterade infraljud lite närmare (frekvensområde 0-10 Hz).

Han har visat att den grundläggande frekvensen (1x BPF, Blade Pass Frequency, dvs rotationsfrekvensen för ett blad när bladet passerar stammen) och multiplarna därav (2*BPF, 3*BPF etx.) skiljer sig klart från omgivningsljud. Frekvensspektra för hans mätningar visas i diagrammet nedan. Spektra för bakgrundsbullret, dvs med avstängda snurror visas med den svarta kurvan. Bakgrundsljudet består i huvudsak av brus. Om det inte hade funnits några vindsnurror i detta område, skulle bakgrundsljudet vara lägre.

Den röda kurvan är frekvensspektra som visar ljudtrycket inne i huset när vindturbinen är i drift. Den gröna kurvan är mätningen utanför huset, även då är turbinerna i drift. Tonala delar (Frekvensstopp) i ljudspektra visade sig mer störande (och kanske skadliga) än det bredbandiga bruset.

ljudoppar

I exemplet (Figur) kan man tydligt se grundfrekvensen (1xBPF) vid ca 0,7 Hertz och multiplarna av denne grundfrekvens. Topparna framträder tydligt från omgivningsbullret. Topparna bedömdes att de påverkades människans förmåga till avkoppling och rekreation (bör man kunna uttrycka som skadliga?).

I det här fallet har en amerikansk domstol beslutat att båda vindturbinerna under perioden 19:00 till Klockan 7:00 måste vara avstängda.

3          Hur mäts buller?

Ljud är mycket små tryckvariationer i luften som kan mätas i enheten Pascal (Pa) eller Newton per kvadratmeter (N/m2). Tryckvågorna kan skapas av en vibrerande yta, t.ex. ett högtalarmembran, en pulserande luftström, ett av­gasrör eller en snabb förbränning som i en explosion. De utbreder sig med en hastighet av ca 340 m/s och blir svagare när de utbreder sig i en större luftvolym.

3.1  Ljudtrycksnivå

Ljudtrycksnivåns variation över tid kan generellt beskrivas som stationärt, kon­tinuerligt, intermittent eller impulsljud. Kontinuerligt ljud har små variationer i nivå till skillnad från intermittent ljud som varierar mer eller mindre starkt i nivå under tiden T. Ljudet upplevs som att det är närvarande hela tiden utan tysta pauser. Exempel på ett kontinuerligt ljud är ljudet från en fläkt eller ljudet från en avlägsen och kraftigt trafikerad gata. Intermittent ljud uppträder med regelbundna eller oregel­bundna tidsintervall, som t.ex. ljudet från enstaka fordon på en gata eller en maskin som startar och stoppar. Impulsljud karakteriseras av att det är ”plötsligt”, dvs. det har en kort stigtid och kort varaktighet, t.ex. skottljud eller ljud från pålning.

3.2   Frekvens

Ett ljuds frekvens är antalet tryckvariationer per sekund och mäts i enheten Hertz (Hz). Hörbara ljud ligger inom frekvensintervallet 20-20 000 Hz. Ljud med högre frekvenser kallas ultraljud och ljud med frekvenser under 16 Hz kallas infraljud. Med lågfrekvent ljud avses ljud med dominerande frekvens­spektra mellan 16 och 200 Hz. Men det finns även ljud under 16 Hz som man ska betrakta. Ljud som domineras av energistarka frekven­ser under 16 Hz kan upplevas som vibrationer och skakningar och kan också under vissa förhållanden även höras. Lågfrekvent ljud kan uppfattas på mycket stora avstånd från källan p.g.a. att bullret inte dämpas av olika hinder på samma sätt som övrigt buller. Av ett ljud som färdats över en lång sträcka återstår därför bara ljudet i de lägsta frekvenserna. Åskan kan t.ex. höras som ett pistolskott på nära håll och ett muller på avstånd.

De flesta ljud i vår omgivning är sammansatta av olika frekvenser med olika ljudnivåer. Ett ljuds spektrum beskriver fördelningen av ljudnivån i olika frekvenser. För att bestämma frekvensspektrum görs en frekvensanalys där ljudtrycksnivån för varje enskild frekvens bestäms. Frekvensspektrum kan bestämmas med en s.k. oktavbandsanalys där varje frekvensband är en oktav bred. För mer detaljerad information kan tersband, 1/3 oktav, eller smalbandsanalys göras.

Det mänskliga hörselsinnet kan uppfatta tryckvariationer från 20 µ Pa till 20 Pa (1 miljon gånger starkare). På grund av denna stora spännvidd är det opraktiskt att mäta ljudtryck i enheten Pa. Man använder istället den loga­ritmiska enheten decibel (dB) där 0 dB svarar mot hörtröskeln, dvs. det svagaste ljud en normal hörande person kan uppfatta vid 1 000 Hz.

3.3   Öra

Örat är mest känsligt vid frekvenserna 2 000-4 000 Hz och mindre känsligt för högre respektive lägre frekvenser. Normal hörtröskelnivå över hela det hörbara frekvensområdet har standardiserats (ISO CD 226-1) och anger de lägsta nivåer en genomsnittlig ung person kan höra. Avvikelser från denna normala hörtröskelnivå kan förekomma beroende på ålder och andra indivi­duella skillnader.

Ljudnivåmätningar görs ofta med standardiserade vägningsfilter för att efter­likna människoörats känslighet. Det mest använda filtret kallas A-filter, vilket ger en kraftig dämpning av lågfrekvent buller. Ljud uppmätt med detta väg­ningsfilter ges enheten dBA. Ljud mätta utan vägningsfilter ges enheten dBlinjär (dBlin). Andra standardiserade filter är B- och C-filtren.

4          Krävs andra mätmetoder

I vanliga fall mäter man enligt ovan enbart ett s.k. vägt dBA värde eller man bryter ner bullret i oktavnivåer eller på sin höjd tersfrekvenser (1/3 dels oktav). I dessa fall synliggörs inte dessa toppar eftersom de maskeras av en utslätning som dessa frekvensanalyser för med sig. För att få klarhet om distinkta toner (toppar) krävs att man gör en s.k. smalbands- eller FFT analys. Vid dessa analyser framträder även eventuella skadliga frekvenstoppar. Med skadliga menas här toppar som sannolikt påverkar människans förmåga till återhämtning.

I föreliggande fall var det en mellanstor anläggning av två vindturbiner Vestas V82 med 1,65 MW effekt och en rotoryta på ca 5,2 m2. Huset det mättes i (och utanför) befinner sig på ett avstånd av 400 till 800 m till turbinerna, ett vanligt avstånd.

4.1        Slutsats från tidigare studier

Ett stort problem med alla studier är att frekvenser under 8 Hz sällan beaktas. Vidare kan man se att normerna som man mäter emot inte är koncipierade för mätning och bedömning av stora vindkraftverk. Där använder man oktavbandsmätning eller tredjedels oktav samt en medelvärdesbildning, som ”slätar ut” extrema nivåer som fås via FFT analysen och kan då ses som ljudtoppar, så att de inte längre ses som en topp. Figuren visar en jämförelse mellan FFT och tersbandsanalys. Topparna slätas ut. Fourieranalyser är inte förankrade i någon relevant standard.

Enligt de medicinska resultaten är det emellertid just dessa kontinuerliga återkommande, tydligt framträdande toppar som orsakar hälsoproblem.

Vidare är A-värderingen inte lämplig för korrekt bedömning av vindkraftverkens buller-utsläpp.

frekvensanalys

Figur: Frekvensanalys av en ljudsignal som FFT (blå kurva). Och tersbandsnivå (röd kurva)

5          Facit

Med avseende av befintliga hälsorisker ignoreras ofta den senaste mättekniken vid godkännande av vindkraftverk med motiveringen att alla lagstadgade kraven är uppfyllda. Vid rättsliga tvister hänvisar domstolarna bara till att gällande lagbestämmelserna följs eller hänvisar till lagstiftaren. Lagstiftaren i sin tur hänvisar till undersökningar av bullerimmissioner, som bygger på exakt de föråldrade standarder som inte tar hänsyn till relevanta bulleremissioner.

Man blundar alltså för hälsoriskerna, enligt mottot ”vad jag inte hör, ser eller kan smaka, kan inte vara farligt”. Riskerna förbli således dolda. Verkligheten har ofta lärt oss lite bättre (radioaktivitet, asbest, kadmium …).

Michael Bahtiarian, Allan Beaudry; Infrasound Measurements of Falmouth Wind Turbines Wind #1 and Wind #2, February 27, 2015, Prepared by: NOISE CONTROL ENGINEERING, LLC 799 Middlesex Turnpike, Billerica, MA 01821

___________

Norbert Fichter: Jag är naturvetare och superintresserad av dessa frågor.  Yrkesverksam är jag inom teknisk fysik med specialområden teknisk akustik och strömningsmekanik. I dessa områden har jag varit verksam inom forskning och utveckling för industriella applikationer. Jag har bl.a. utvecklat nya fancoils (en slags kylmaskin för komfortkyla i byggnader), nya luftspridare för komfortventilation, nya ljuddämpare för dämpning av installations- och industribuller etc.
jag jobbar med teknisk akustik sen 1980 talets början.
Är konsult inom tekniska akustik och strömningsmekanik (fläktar, komfortkyla, ventilation, strömningar…)
www.linkedin.com/in/norbert-fichter https://www.linkedin.com/in/norbert-fichter-6000a0b/

Dela detta inlägg

28 reaktion på “Vindkraftsbuller en hälsorisk?

  1. 1
    Sten Kaijser

    Tack för en intressant analys. Jag föreställer mig, helt amatörmässigt och helt utan kunskaper, att när man anger effekten hos ett vindkraftverk så räknar man med en vindhastighet om 10 meter per sekund. Det innebär att genom varje kvadratmeter passerar på en sekund 10 kubikmeter, d.v.s. 13 kg, luft med en rörelse-energi om
    13 x 100/2 Joule.
    Av detta tillvaratar vindkraftverket ungefär hälften vilket skulle bli 650 joule per kvadratmeter och sekund, d.v.s. 650 Watt/kvadratmeter. Med en rotorlängd på 10 meter så har vi en area om drygt 300 kvadratmeter. Ett vindkraftverk med 10 meter långa vingar skulle då klassas som havande en effekt av 200 kW. Med 20 meter långa vingar blir det 800 kW och med 30 meter långa vingar 1,8 MW.

    Jag tror att mina siffror är ”rimliga men felaktiga”. Kan du Norbert ”rätta mig”? (Utgår man från en annan vindhastighet?, är halva rörelseenergin rätt?)

    En annan ”kommentar”. När folk frågar om min hörsel brukar jag svara att jag hör jättebra — utom konsonanterna! Jag har fått en diagnos om sämre hörsel i frekvenser om, tror jag, 3000 – 5000 Hertz.

    Jag har för mig att konsonanterna till stor del ”ligger i dessa frekvenser”. Kan du upplysa mig?

    Förlåt att jag till viss del avviker ifrån ditt huvudbudskap om infraljudet. Det du skriver där är mycket intressant men just nu har jag inga frågor om detta.

  2. 2
    Bengt Abelsson

    Vid konstruktion av järnvägsvagnar för persontrafik är vagnkorgens styvhet en viktig komfortfaktor.
    Denna styvhet mäts som egenfrekvens, som bör ligga över 11-12 Hz. Fordon med lägre frekvenser upplevs ge en sämre åkkomfort. Det är intressant att notera att detta frek ensområde sammanfaller med problemområdet för vindkraftens infraljud.

  3. 3
    Niklas L

    #2 Liknande för byggnader. Så här skrev Boverket 1994 i sin skrift ”Svängningar, deformationspåverkan och olyckslast”: ”[….] samt av det faktum att människans
    känslighet för vibrationer beror av frekvensen, måste dimensionering med
    hänsyn till risk för störande vibrationer från persontrafik ske på olika sätt
    för bjälklag som har grundresonansfrekvenser lägre än 8 Hz än för sådana
    vars grundresonansfrekvens är högre än 8 Hz.”
    Det är inte trevligt att gå på ett bjälklag som svajar för ”långsamt”…

  4. 5
    Ann lh

    Norbert Fichter! Tack för ny och mycket intressant information på bloggen! Tål att tänka på och behöver smältas för den oinvigda.

  5. 6
    Olav Gjelten

    Lasse # 4
    Hur slutade spektaklet kring det påstådda ljudet vid USA:s ambassad på Kuba tro? Var det verkligt, inbillad eller påhittad?

  6. 7
    Christer Löfström

    #Norbert, intressant.
    Har du länkar till referenser som styrker dina påståenden?

    ”Topparna bedömdes att de påverkades människans förmåga till avkoppling och rekreation (bör man kunna uttrycka som skadliga?).”

    ”Enligt de medicinska resultaten är det emellertid just dessa kontinuerliga återkommande, tydligt framträdande toppar som orsakar hälsoproblem.”

    Jag har fått till bröd o mjölk med R&D / particlebusting och har lärt mig mycket av IMM på KI.

    https://ki.se/en/imm/air-quality-and-noise
    https://ki.se/en/imm/health-risk-assessment-in-environmental-epidemiology
    ”Main sources considered include aircraft, railroads, road traffic wind turbines and leisure noise, primarily personal listening devices”

  7. 8
    Lasse

    #6 Olav G
    Det verkar ha varit ljud från gräshoppor. Det är den senaste förklaringen enl wikipedia.

  8. 9
    Björn

    Vid mätning av hjärnvågor med s.k EEG, finner man att av de fyra typerna som anges i litteraturen, så har vi Alpha 8-13 Hz, Beta 14-30 Hz, Theta 4-7 Hz och Delta 3.5 Hz. Man kan då anföra och säga, att öronen som fungerar som ett bandpassfilter, filtrerar bort dessa frekvenser. Men då glömmer man bort att ljudvågor med tillräckligt högt ljudtryck går igenom våra kroppar, inkluderande hjärnor. Infraljud skulle då kunna innebära rytmiska skakningar av våra hjärnor och även depolarisering och interferens med hjärnvågorna. Hur påverkas de olika sömntillstånden och vakenheten av de rytmiska vågorna i infraljuden? Här behövs betydligt mer forsning innan tillstånd för drift av fler vindkraftverk ges.

  9. 10
    Lars-Eric Bjerke

    #1 Sten,

    Vindkraftverks effekt anges som storleken av generatorn.

  10. 11

    Stämmer bra med mätningar jag själv gjort. Vi bor i ett vindkraftsgetto och huset hamnar i resonans med lågfrekventa vibrationer. Den varierande styrkan från olika kraftverk skapar interferens att gämföra med vågor som möts på havet. Oerhört irriterande när man skall sova. Skiten skulle behöva läggas ner helt och ersättas med modern kärnkraft.

  11. 13
    Sten Kaijser

    Lars-Eric Bjerke #10

    Tack för upplyningen, men att effekten anges som storleken av generatorn säger egentligen ingenting. Har vi en stor generator och en liten propeller lär den inte leverera den effekt som generatorn är till för. Det jag tycker är intressant är hur stort ska ett vindkraftverk vara för att det ska vara relevant att ha en viss storlek på generatorn och hur mycket el ger den vid olika vindhastigheter.

    Vet du något om den frågan?

  12. 14
    Ivar Andersson

    När det gäller vindkraftverk gäller inte försiktighetsprincipen längre. Risken att utsättas för skadligt buller och risken för iskast från vingarna och fågeldödandet behöver man inte bry sig om. Annat är det med ökningen av koldioxidhalten i luften, som kanske någon gång i framtiden, kan orsaka en tipping point då försiktighetsprincipen ska beaktas.

  13. 16
    Håkan Bergman

    SatSapiente #15
    ” Ett vindkraftverk optimeras i regel inte efter så hög
    verkningsgrad som möjligt utan efter att producera så billig energi som möjligt.”

    Det låter ju snällt. Investera i vindkraft gör man för att tjäna pengar och det lönar sig inte att optimera verkningsgraden eftersom priset går mot noll vid max produktion, nåt som blir värre med mera vindkraft i systemet.

  14. 17
    Ivar Andersson

    #13 Sten Kaijser
    Maximala effekten bestäms av generatorn. Den svepta ytan bestäms av vindhastigheten som behövs för att uppnå generatorns maximala effekt. Jag tror att man tidigare hade onödigt stor och dyr generator och därför var medeleffekten i förhållande till maxeffekten lite låg eftersom vinden som behövdes för maximal effekt var lite för hög. Nyare vindkraftverk uppnår maximal effekt vid något lägre vindhastighet och nyttjandegraden har ökat men inte medeleffekten.

  15. 18
    Lars Kamél

    Det finns två problem som vindkraften kan lösa:
    1) Det finns för många fåglar, fladdermöss och insekter.
    2) Jordytan är för kall.
    Hur vindkraften löser det första problemet, begriper nog alla. Det andra löser vindkraften genom att bromsa den konvektion som kyler jordytan. Det är till och med en viktigare avkylningsprocess än strålning. Med vindkraft blir jordytan alltså varmare.
    Om det nu är så att vare sig 1) eller 2) verkligen är något problem, så kan vindkraften faktiskt inte lösa några problem alls. Den kan bara skapa problem.

  16. 19
    Christer Löfström

    # Ingemar Nordin
    Kanske kan du som huvudredaktör för KU ombesörja att jag får länk (ar) som jag ber om i #7

    I Danmark finns mängder med info om Vindkraft och hälsoeffekter och jag finner inte stöd för det som Norbert skriver.

    Sen undrar jag, Är han Civilingenjör Teknisk Fysik? (M.Sc.En.Ph,)

  17. 20
    Fredrik S

    Naturskyddsföreningen lobbar ju mycket mer vindkraft ger dessutom vindkraftskurser. Vad de får lära sig där kan man ju undra över men det är väl bara fina saker.

    Såhär säger förresten David Kihlberg, chef klimat, på den föreningen angående flyg:

    ”Flygresorna står för ungefär en tiondel av våra utsläpp, byter man det till tågresor minskar utsläppen ner till nästan ingenting, säger han.”

    De för köra tågen när det blåser.

    Här är länk, lite OT:

    https://www.expressen.se/nyheter/klimat/mitt-i-klimatkrisen-lika-dyrt-med-tag-som-flyg/

  18. 21
    Norbert Fichter

    Sten Kaijser
    Hörseln är som känsligast mellan 3000 till 4000 Hz där brukar hörselgränsen ligga vid 0 dB. För jämförelse vid 60 Hz där hörselgränsen ligger vid 30 dB och 8000 Hz vid 10-12 dB. Att vår hörsel bli sämre vid 3000 till 5000 Hz beror dels på åldern (jag vet inte hur gammal du är) och på hur mycket man har exponerats mot buller. Dels är muskulaturen inte längre så elastiskt och dels blir hårcellerna styvare med åren (se beskrivningen nedan som jag skrev i ett kompendium). Konsonanterna ligger för det mesta i dessa frekvensområden.
    • Ytter örat fångar upp ljudvågor (tryckvågor) och riktar dem mot trumhinnan.
    • När ljudvågen når trumhinnan, får den att vibrera med samma frekvens som ljudvågen har. Denna matchning av frekvenser överför ljudets tonhöjd. Men det överförs ljudvågens amplitud också. Ju starkare ljudet når trumhinnan, desto längre pressas membranen in när den vibrerar. Det är alltså inte bara hur snabbt membranet vibrerar, men det är också viktigt hur långt membranet rör sig med varje vibration, så att tonhöjd och amplituden av ljudvågen kan passera.
    • När trumhinnan vibrerar, orsakar det rörelse i tre ben i mellanörat. Först malleus (hammaren), inkusen (städet) och slutligen stapesna (stigbygeln). Både frekvensen av vibration och dess intensitet överförs via dessa ben till det ovala fönstret.
    • Basen av stigbygeln ligger mot det ovala fönstret. Vibrationerna som sänds från trumhinnan överförs således till det ovala fönstret och det börjar vibrera. Dessa vibrationer sänds nu framåt, men nu sker överföringen genom vätska, inte genom luft eller ben. Dessa vågor vandrar ner i Scala vestibuli, genom helikotremen, och tillbaka ner i Scala Tympani. när vågor når slutet av scala tympani, når de runt runda fönstret.
    Tryckvågorna får de runda rutorna att böjas och töjas. Denna töjning dämpar effektivt och slutar tryckvågorna.
    Eftersom snäckan (perlymph) bär ljudvågen, orsakar det att det basilära membranet vibrerar. När det basilära membranet vibrerar rör sig hårcellarna mot det tectoriella membranet. Hårcellernas rörelse genererar receptorpotentialer.
    De receptorpotentialer som produceras av de cochleära hårcellerna utlöser åtgärdspotentialer i de neuroner som är associerade med dem. Dessa nervimpulser bärs sedan av den cochleära grenen av den vestibulokokleära nerven.
    Vi har dessutom en möjlighet som ingen mikrofon och ingen bandspelare har och det är att vi kan fokusera på en talar även om andra personer runt omkring oss pratar. Talaren vi fokuserar på överför (ljud)signalerna mycket tydligt och alla andra signaler (bakgrundsljud och andra pratare) som vi inte vill lyssna på undertrycker vi. Visserligen avtar denna förmåga med tilltagande ålder men det har med förslitning och mindre elasticitet att göra. I innerörat omvandlas ljudsignalerna först till mekaniska vibrationer av cirka 25 tusen hårcellerna i sin tur omvandlar dessa vibrationer till elektriska signaler. Dessa elektriska impulser förs till vår hjärna och bearbetas där så att vi kan förstå signalens innebörd, d.v.s. meningen.

    Beträffande effekten hos vindkraftverk kan jag bara göra en allmän teoretisk härledning med vindens effekt:
    Volymflödet Q fås ur
    Q=A*v = r2*π*v
    Där A = Kretsens area = π*r2
    Då blir vindens effekt:
    P_v=(ρ*r^2*π*v^2 )/2
    Där ρ = luftens densitet
    r = rotorradius i m
    v = vindhastighet i m/s

    Vindkraftverk har en verkningsgrad ή (ibland använder man cp) på ca 40 %.
    Då blir effekten:

    Pk= P*ή

    Men annars gör jag samma ”amatörmässiga” antagande som du. Jag befattar mig med dessa vindkraftverk enbart som akustiker och arbetar ofta som ”torubble shooter”. Men många utgår ifrån en vindhastighet på 10 m/s, ibland blir den nominella effekten även relaterad till 6 m/s.
    Lasse (12)
    Med hänvisning till vindkraftverkens effekter att generera infraljud arbetar många för ett minimiavstånd till närmaste bebyggelse på 15 ggr höjden.
    Christer Löfström (7)
    Steven Cooper; THE RESULTS OF AN ACOUSTIC TESTING PROGRAM CAPE BRIDGEWATER WIND FARM 44.5100.R7:MSC; Prepared for: Energy Pacific (Vic) Pty Ltd, Level 11, 474 Flinders Street, MELBOURNE VIC 3000, Date: 26th Nov, 2014
    http://www.pacifichydro.com.au/files/2015/01/Cape-Bridgewater-Acoustic-Report.pdf
    https://www.wind-watch.org/documents/results-of-an-acoustic-testing-program-cape-bridgewater-wind-farm/
    Jag är ingen medicinare utan teknolog. Men min egen erfarenhet som akustiker med intresse för det mänskliga välbefinnandet anser ”jag” att toppar med en speciell intensitet, speciellt från vindkraftverk men även andra mekaniska ljudkällor, är skadliga för det mänskliga välbefinnandet. Jag har i många fall i min verksamhet inom teknisk akustik (närmare 40 år) kunnat verifiera att människor (både kvinnor och män) som ansågs vara hypokondriker blev avhjälpta med sömnbesvären, när källan till dessa besvär (i mina fall alltid en akustisk källa) stängdes av. Ingen annan hörde någonting, inte heller jag, men jag kunde mäta via smalbands eller FFT analys att det förekom distinkta toner (toppar). När vi stängde av ljudkällan kunde samtliga tala om ”nu är det borta”. Vilket även kunde konstateras på mina mätinstrument.
    Bengt Abelsson (2)
    Det kan vara en riktig iakttagelse. Se Björns kommentar (9) om hjärnvågor. Som sagt, jag är inte medicinare men jag kan tänka mig (jag förmodar starkt utan att ha mediciniskt belägg för det) att infraljud med en viss intensitet påverkar både hjärnan och även hjärtat.
    Och ja, det behövs betydligt mer forskning inom området ”infraljud och vindkraftsanläggningar”.

  19. 22
    Lars-Eric Bjerke

    #13 Sten,
    ”Det jag tycker är intressant är hur stort ska ett vindkraftverk vara för att det ska vara relevant att ha en viss storlek på generatorn och hur mycket el ger den vid olika vindhastigheter.”
    Vindkraftverk är dimensionerade för att ge energi till lägst kostnad. Då växellåda och generator är komponenter som är dyra och där kostnaden ökar mycket med storleken får de stort inflytande. Den ekonomiska dimensioneringen i våra områden där medelvinden över året är ca 7 m/s medför den ekonomiska dimensioneringen att man startar produktionen vid 3 m/s, börjar flöjla turbinbladen vid 12 m/s där maxeffekten uppnås och stoppar vindturbinen vid 25 m/s (återstart vid 23 m/s). Detta brukar för moderna turbiner ge en medelproduktion över året av 35-40 % av märkeffekten gånger tiden ett år.

  20. 23
    Alf Larsson

    Jag har varit påverkad av infraljud. Det var en otäck upplevelse.Jag var på 1980-talet anställd som skogsmaskinförare och fick i uppdrag att dra en 6 ton tung hyggesplog för att markbereda för plantering av hygget. Det var besvärligt arbete så rasterna blev täta. Men vid ett tillfälle när körningen flöt på bra körde jag minst en timma i sträck. När jag stannade för rast så kunde jag inte resa mig ur förarstolen, det tog minst 15-20 minuter innan jag var normal igen. Den tunga plogen i stenig terräng gav infraljud som gick in i förarhytt.

  21. 24
    Lars-Eric Bjerke

    #21 Norbert Fischter,
    ”Beträffande effekten hos vindkraftverk kan jag bara göra en allmän teoretisk härledning med vindens effekt:
    Volymflödet Q fås ur
    Q=A*v = r2*π*v
    Där A = Kretsens area = π*r2
    Då blir vindens effekt:
    P_v=(ρ*r^2*π*v^2 )/2
    Där ρ = luftens densitet
    r = rotorradius i m
    v = vindhastighet i m/s”

    Din beräkning gäller inte för ett vindkraftverk. Där är effekten proportionell mot vindhastigheten upphöjt till 3. Man kan inse detta genom att antalet vindpaket, som passerar turbinen, är proportionellt mot vindhastigheten i kombination med att den rörelseenergi som man tar från varje vindpaket är kvadratiskt mot vindhastigheten.

  22. 25

    Det kommer självdö precis som alla andra planekonomiska förlustaffärer. Den här gången hoppas man arkitekterna bakom miljöbluffen blir tvingade att betala tillbaks all stulen tid från utnyttjade människor.

  23. 26
    Norbert Fichter

    Lars Eric (24)
    där har du alldeles rätt. Ber om ursäkt för min lapsus.

    Jag är inte varje dag inne på webbsidan så det kan ta tid innan jag svarar.

    Dip. Ing. mekanik. Varit verksam inom teknisk akustik sen 1980.
    Forskning och utveckling för några företag. Är fristående konsult idag.

  24. 27
    Kristian Fredriksson

    Jag har en känsla av att det inte är propellerarean som är det väsentliga här eftersom det är vridmoment det handlar om, även om det givetvis finns ett samband. Effektiviteten hos den yttersta delen av rotorbladet är mer betydelsefull än vingen nära centrum, givetvis beroende på hur vingprofilen ser ut. Vinden passerar en kortare sträcka över vingen vid vingspetsen än närmare rotationscentrum, men som sagt så är ju hävstången betydligt större om vingen är 40 meter än om den är 20 meter och var på vingen eller rotorbladet vi befinner oss.

    Jag trodde det var huvudlagret som var det som kostade mest av slitdelarna i ett vindkraftverk och att kostnaden steg kraftigt ju större vindkraftverket var, så att optimera ett vindkraftverk är nog ett rätt komplicerat problem. Lagret behöver nog bytas åtminstone en gång under dess livstid gissar jag. Det finns det säkert statistik på vid det här laget och då uppdelat på storlek av vindkraftverken. Vore intressant att få läsa en sådan artikel.

    https://www.hbm.com/se/3108/torque-measurement-in-wind-turbines/

Kommentarer inaktiverade.