Vem ska dra i handbromsen för en riskfylld energipolitik?

Inlägget nedan är ett utdrag från min kommande bok ”Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras?” Kapitlet handlar om energipolitiken i Sverige och hur våra politiker inte verkar förstå konsekvenserna av den energipolitik som man idag driver.

Jag vill också passa på att tacka alla som har förbeställt boken. Intresset har varit stort och boken kommer därför att tryckas i slutet av juni. Om allt går som planerat räknar jag med att skicka ut böcker under juli månad. Boken beställer du på klimatkarusellen.se

josh vind

Sverige står för drygt en tusendel av koldioxidutsläppen i världen. Sedan kärnkraften togs i drift har utsläppen minskat dramatiskt räknat per invånare.  I takt med att kärnkraften i Sverige avvecklas och användningen av el ökar (elbilar) kommer Sverige i likhet med andra länder att bli mer beroende av fossil energi, troligtvis gas.

Två läger i energidebatten

I Sverige finns det dock två vitt skilda uppfattningar. Ett läger som ser det som nödvändigt att värna kärnkraften för att bidra till ett stabilt elsystem med låga utsläpp. Men enligt energiöverenskommelsen som gjordes upp mellan partierna 2016 finns en målsättning att all elproduktion ska vara förnybar vid ett bestämt år. Då finns inte utrymme för kärnkraft vilket är anledningen till att Moderaterna vill byta ut ordet förnybar mot fossilfri. Det andra lägret, vindkraftsförespråkarna, ställer sig frågande till kostnaderna för kärnkraft och hävdar att vindkraften vida överträffar kärnkraften i lönsamhet och man hänvisar gärna till marknaden, även om denna innefattar stora subventioner i form av gröna elcertifikat. Investerarna är inne på samma linje och därför ser vi just nu en kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Även politikerna, speciellt på den rödgröna kanten, drar sig inte för att heja på utvecklingen. Man är också noga med att poängtera att några politiska hinder inte föreligger för den som vill satsa på den dyra kärnkraften. Energiöverenskommelsen från 2016 påstås dessutom gagna långsiktighet.  Men vad är då problemet med vindkraft och annan väderberoende kraft?

Energipolitiken är behäftad med två stora problem

Det första stora problemet med vindkraften är att tillgängligheten är betydligt lägre än för kärnkraft eller för annan så kallad baskraft, exempelvis vattenkraft, kolkraft, gaskraft. Detta betyder i praktiken att man inte kan räkna med att vindkraften genererar el alla de timmar som elen verkligen behövs. Historiskt har Svenska Kraftnät räknat med att 6% av den installerade effekten från vindkraften finns tillgänglig under 90 % av tiden. För några år sedan ansåg man det mer rättvisande att beräkna tillgänglighetstalet efter vindkraftens produktion under hela året, istället för bara under de fyra vintermånaderna. Eftersom det dessutom blåser mer på vintern än under sommarhalvåret har det föranlett en uppskrivning av tillgänglighetsalet sedan 2015 till 11 %, dvs. Svenska Kraftnät räknar nu med en tillgänglighet av vindkraft på 11 % av kapaciteten under 90 % av tiden. Värt att nämna i sammanhanget är att tillgängligheten för kärnkraft under flera år i Sverige låg en bra bit över 90 %. Sedan några år räknar dock Svenska Kraftnät med en lägre tillgänglighet för kärnkraften på 86 %. Går det då att ersätta kärnkraften i Sverige med vindkraft om man bara bygger tillräckligt mycket som ju incitamenten på marknaden styr mot? Svaret på den frågan är entydigt nej.

Om man exempelvis skulle få för sig att ersätta våra 10 000 MW kärnkraft med landbaserad vindkraft så måste man bygga 90 000 MW vindkraft för att vara säker på att få ut tillräckligt mycket el under alla de timmar som man behöver el, dvs. även vindstilla kalla vinterdagar.  En så kraftig utbyggnad av vindkraften är helt orimlig av flera skäl. Ett av dem är att det hade behövts ett minst dubbelt så högt elpris för att räkna hem investeringen i vindkraft. Flera av dessa verk hade tvingats stå still under timmar då de kunnat köra för att inte överskrida 50 hertz på nätet. Systemet hade blivit extremt ineffektivt. En så kraftig utbyggnad hade heller inte varit möjlig med tanke på miljön, varken på land eller till havs. Många skulle säkert avfärda ovan resonemang med argumentet att vi har goda exportmöjligheter till grannländerna. Det är sant att nya utlandsförbindelser ökar möjligheterna till handel med omvärlden och på så vis bidrar till försörjningssäkerheten. De utgör dock långt ifrån någon garanti mot att effektbrist uppstår, speciellt inte när det är system med stora inslag av väderberoende elproduktion som kopplas samman. Det är inte alls ovanligt med lite vind både i Danmark och norra Tyskland när det samtidigt är i princip vindstilla i södra Sverige. Med den ansvarslösa energipolitik som nu drivs i Sverige går vi mot en ansträngd effektsituation som på sikt riskerar att äventyra välfärden.

Ett enkelt exempel på hur vindkraften trycker undan kärnkraften kan illustreras med en situation där vi bygger ytterligare ca 2000 MW vind och alltså närmar oss 10 000 MW. (I Svenska Kraftnäts prognos ligger en förväntan på ytterligare ca 3000 MW vindkraft på bara några års sikt). Om vi antar en blåsig sommardag i detta scenario och förutsätter en topplast som på sommaren ligger omkring 12 000 – 14 000 MW så blir det problem för kärnkraften, speciellt om våra grannländer Tyskland och Danmark har ett liknande scenario. Eftersom vi har ca 5 000 MW vattenkraft som inte går att reglera så inser man snart att kärnkraften blir det kraftslag om inte kan producera någon el under dessa timmar. Just de timmar då det blåser kraftigt kommer effekten räcka utan någon produktion från kärnkraft.  När kärnkraften, som har höga fasta kostnader, inte får köra tillräckligt många timmar över året blir den snabbt olönsam, trots att priserna kan bli riktigt höga och intjäningen god under vintern.  Situationen med en mycket hög andel väderberoende kraft leder oss därför raka vägen in i ett fossilberoende med ökade utsläpp av koldioxid. Valet står inte mellan kärnkraft eller vindkraft. Valet står istället mellan vindkraft och gas, eller vindkraft och effektbrist. Det blir problematiskt att kombinera ett pålitligt system (baslast som kör minst 7 500 timmar över året) med höga fasta kostnader med ett väderberoende system med noll i marginalkostnad men som bara kör runt 2800 timmar per år (landbaserad vindkraft).  Detta system kräver ett annat och mycket flexibelt kraftslag som komplement.

Ur ett samhällskostnadsperspektiv blir det fel att prata om kostnaden för att investera i ett vindkraftverk isolerat och sedan jämföra detta med kostnaden för kärnkraften. I vindkraftskalkylen bör man addera kostnaden för den kapacitet som ska producera el under alla de timmar under året då vindkraften står still. Man bör också inkludera kostnader för att ta hand om stora vindkraftsparker när dessa inte längre fungerar. Det finns många skräckexempel från runt om i världen där stora äldre vindkraftsparker står övergivna och still.  Ekvationen blir ännu mer komplicerad om man också tar hänsyn till att vindkraften över en viss kapacitet faktiskt trycker ut den värdefulla baslast som ännu finns kvar. Det handlar om att värna ett fungerande energisystem med ambitionen att detta ska fungera, dvs. leverera el under årets alla timmar, helst också under kalla vinterdagar och till en rimlig kostnad över tid. Det första, viktiga och självklara steget mot en fungerande marknad är att stoppa alla subventioner till förnybar energi. Solkraft kan för den enskilde vara trevligt och bra att montera på sitt tak men till systemet tillför den el främst när den inte behövs, dvs. under sommarhalvåret när efterfrågan är liten. Enligt ovan beskrivning har elsystemet redan idag problem med för mycket produktion under denna tid.  Ur systemsynpunkt är därför en fortsatt utbyggnad av solkraft i Sverige allt annat än angelägen.

Det andra och nästan lika stora problemet som det första är att de politiska besluten kommer i helt fel ordning! Utan att ha tänkt igenom eller ens ha en aning om HUR energisystemet ska fungera i framtiden har politikerna bara bestämt att det ska vara förnybart. Ett rent önsketänkande alltså. Man tror att marknaden, som har styrts politiskt med subventioner, ska ordna detta. Problemet är att det inte längre är en fri marknad, i och med införandet av certifikatsystemet och krav på förnybarhet har den svenska elmarknaden blivit ett planekonomiskt system och sådana system har aldrig fungerat. De leder förr eller senare till växlingar mellan dyr överkapacitet och direkt brist och hela systemet blir instabilt. Med klimatet som argument har man ändå bidragit till att få in mer vindkraft. Detta har uppenbarligen känts både miljövänligt och politiskt rätt för våra politiker. Lite ironiskt skulle man kunna säga att det har satsats 50 miljarder av våra skattepengar (gröna elcertifikat) på att subventionera in och därmed bidra till att förstöra vårt energisystem där ingen idag har ansvar för att vi har tillräckligt med effekt i landet. Samtidigt lever de flesta i en föreställning om en ökad elanvändning. Hur kan det ens vara möjligt? Var ska all denna el komma ifrån?

Vilka är alternativen?

Vår iver att så snabbt som möjligt uppnå fossilfrihet, genom en snabb elektrifiering av bilsektorn och en samtidig snabb utbyggnad av vindkraft och sol, kommer att leda till att vi gör oss beroende av gas inom en inte alltför avlägsen tid. Koldioxidutsläppen kommer fortsätta att öka. För att minska vår användning av fossila bränslen ser jag ingen annan väg än att radikalt minska utbyggnaden av förnybar kraft och istället satsa på kärnkraft, trots höga fasta kostnader.  Detta kräver dock en omreglering av energimarknaden och ett större fokus på samhällskostnader.

Vill vi fortsätta att bygga vind- och solbaserad elenergi så måste vi samtidigt planera för att bygga ut gaskraften i landet alternativt bygga ut vattenkraften. Detta skulle då kräva en lagändring. Många argumenterar givetvis att vi kommer att klara en kraftig vindkraftsutbyggnad eftersom vi har god tillgång på just vattenkraft. Men detta anser jag är ett förenklat synsätt. Den effekt som de norska kraftverken tillför systemet kommer att exporteras till andra länder genom de kablar som nu byggs och den vattenkraft som blir kvar i norden kommer inte att räcka för att reglera mot all väderberoende kraft som byggs i det nordiska kraftsystemet i takt med att fler reaktorer stängs. Vid en snabb nedläggning av kärnkraften har inte heller Svenska Kraftnät en chans att bygga om nätet i den takt som krävs, mångmiljardinvesteringar kommer att krävas.

Ett förnybart energisystem är omöjligt att förverkliga

Sammanfattningsvis kan man säga att förhoppningarna om ett förnybart energisystem är i praktiken omöjligt att förverkliga. Det enda sättet tycks vara att bygga nya kärnkraftverk, men ny kärnkraft är inte ekonomiskt konkurrenskraftigt mot vindkraft och vindkraften klarar sig inte utan fossilkraft när kärnkraften är nedlagd. Eftersom nuvarande marknadsmodell inte ger incitament att säkerställa effektbehovet så hamnar man i ett moment 22 med periodvis mycket höga elpriser och risk för bortkoppling när effekten inte räcker till. Det finns alltså en potential att producera mycket energi men vid fel tillfälle. Svenska Kraftnät har som uppdrag att hålla 50 hertz i nätet men man är inte ansvarig för att säkerställa effektsituationen. Om inte reservkapaciteten räcker till så löser man situationen genom att koppla bort last. Tyskland med sitt ”Energiewende” är ett illustrativt skräckexempel där man har investerat enormt i förnybar energi utan att några radikala utsläppsminskningar har uppnåtts. Det är hög tid för våra politiker att tänka om och inse situationens allvar.

Elsa Widding

Dela detta inlägg

80 reaktion på “Vem ska dra i handbromsen för en riskfylld energipolitik?

  1. 1
    Lena Th.

    Tyvärr är faktaresistansen stor vad gäller konsekvenserna av kärnkraftavveckling. Det finns mycket skrivet om kärnkraft, strålning och olyckor men känslorna efter Hiroshima och Nagasaki leva vidare snart 100 år efter bomberna. På TV står svenska politiker och säjer på fullt allvar att vi fick en varning av ”det moderna kraftverket” Fukushimas haveri. Han ljög tittarna rakt i ögonen. Eller också är han bara obildad. Fukushima byggdes på 60-talet och trots sin ålder klarade det av den moderna historiens största tsunami och jordbävning utan ett enda dödsfall. Den onödiga evakueringen däremot har skadat och dödat många, särskilt gamla.
    En bra bok i ämnet är ”Klimatnyckeln”. Trots lite tokerier om koldioxid är argumenten för kärnkraft uttömmande.
    Bra artikel om boken i Filter:: https://magasinetfilter.se/perspektiv/atompudelns-karna/
    Uniper webbsida: https://www.uniper.energy/sverige/karnkraft/karnkraft-i-sverige
    Epstein & Nordegren intervjuar en av författarna: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1261465?programid=4058

  2. 2
    Lasse

    Tack Elsa för denna påminnelse om hur svårt det är att skapa ett hållbart system med flödande energikällor.
    För vattenkraften har vi byggt stora dammar för att lagra vatten.
    För vind och sol så kan vi knappast bygga liknande lager.
    Den utbyggnad vi har av vind och sol parasiterar på befintliga lagrings och kompletterings resurser.
    Kärnkraften är stabil men bespottad. Svenska nyheter hade ett satirisk program som hyllade kärnkraften.
    https://www.youtube.com/watch?v=FISGTLJ5ZwY

    Jesper R kan kanske få oss att förstå allvaret-han hoppade av programmet och är ledig!

  3. 3
    tolou

    ”Eftersom vi har ca 5 000 MW vattenkraft som inte går att reglera…”

    Det går väl alldeles ypperligt att reglera vattenkraften, genom att reglera flödet och turbinerna. Det är väl egentligen här regleringen sker idag? Kärnkraften mår väl bäst av att gå kontinuerligt.

    Och jag tror kanske heller inte att stora traditionella kärnkraftsreaktorer kan bli speciellt lönsamma då de blir för dyra att bygga. Istället bör mindre modulära reaktorer installeras på flera ställen, och av olika aktörer.

    Som det är idag sitter de stora elproducenterna på flera kraftslag och kan tänka sig att stänga några kärnkraftsreaktorer eftersom som de tjänar på att sälja elen från andra produktionsenheter då priset går upp.

  4. 4
    Sten Kaijser

    Tack Elsa,

    när politiker kommer överens om vad som ska gälla iom 20 år så handlar det om att vinna eller åtminstone inte förlora nästa val! Längre än så behöver de inte tänka.

  5. 5
    Christer Eriksson

    Mycket klarsynt skrivit av Elsa Widding.Ser fram emot att läsa boken.
    Dagens politiker sitter fast i ett moment 22.Den politiker som tänker annorlunda vågar inte säga något för att riskera väljarstöd av dom väljare han har indoktrinerad med klimatlögnen.
    Hur han än gör så sitter han i rävsaxen.

  6. 6
    Håkan Bergman

    tolou #3
    All vattenkraftskapacitet är inte alltid tillgänglig för reglering, det styrs av flöde, magasinsnivå och vattendomar.

  7. 7
    Bim

    Underbart Elsa Widding!
    Vi behöver människor med kunskap i debatten. Det finns inget värre än den flum-debatt som förs i regering och riksdag i Sverige i dag. Även i halva Europa och långt upp i EU och FN. och dessutom i MSM.
    Det värsta är ju att flummet frodas ohämmat i alla media som styrs politiskt genom presstödet. Energisystemet måste självklart återställas från grunden, som det var innan miljöpartiet och Centerpartiet fick spader.
    Till att börja med måste SVT återgå till att vara ett licensbaserat företag helt frikopplat från makten, direkt konkurrensutsatt från fria medier.
    Tjänstemannaansvaret återupprättas. Miljöpartiets inflytande reduceras till det mandat de erhåller vid valen. I demokratisk ordning.
    Det går inte att driva ett ”företag, ” land, utan en ledning där kunskap är den viktigaste egenskapen. Vi får alltså inte ha en statsminister som låter åsikter styra över fakta. Den elaka snällheten som råder i dag är ju förödande.
    Byt statsminister så snart som möjligt, det är prio 1. Skaffa en ny med gedigen kunskap, skit samma vilket parti, huvudsaken att Det Fria Ordet återupprättas.
    Tack än en gång Elsa.

  8. 8
    Lars-Eric Bjerke

    Elsa,
    Ett bra analys, jag har dock en kommentar till:
    ”Man bör också inkludera kostnader för att ta hand om stora vindkraftsparker när dessa inte längre fungerar. Det finns många skräckexempel från runt om i världen där stora äldre vindkraftsparker står övergivna och still. ”

    Enligt 16 kap. § 3 i miljöbalken kräver man i Sverige för tillstånd till vindkraftverksamhet krav på att ekonomisk säkerhet ställs. Huvudsyftet med att ställa krav på ekonomisk säkerhet är att slippa riskera att allmänna medel måste användas framöver för till exempel nedmontering och återställande av mark. Det är sökanden som ska visa att säkerheten är tillräcklig och i övrigt godtagbar.
    https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Vindkraft/Nedmontering-av-vindkraftverk-och-ansvar-for-aterstallande/

  9. 9
    Ivar Andersson

    Bim skrev ”Underbart Elsa Widding! Vi behöver människor med kunskap i debatten. Det finns inget värre än den flum-debatt som förs i regering och riksdag i Sverige i dag. Även i halva Europa och långt upp i EU och FN. och dessutom i MSM.” Först måste de okunniga lära sig skillnaden mellan effekt och energi. Idag styrs elproduktionen (effekten) av efterfrågan men med förnybar el måste efterfrågan styras efter elproduktionen. Att styra efterfrågan görs med smarta elnät som antingen höjer elpriset så att efterfrågan minskar eller kopplar bort områden för att få ner efterfrågan. Välj mellan pest och kolera.

  10. 10
    SatSapiente

    #3 #6
    De norrländska älvarnas många kraftverk är beroende av varandra eftersom de ligger efter varandra. Det tar t.ex. 3 dagar innan vattnet från Luleälvens början når havet. Det är ett komplicerat körschema att styra dessa kraftverk. ”Gasar” ett kraftverk i början av älven, måste sedan de nedanför liggande kraftverken i tur och ordning också ”gasa på” för att hålla sig inom regleringsområdet i sina respektive dammar. Vidare vill man inte vare sig torrlägga eller översvämma älvfårorna. Det bor människor med bryggor och båtar och det skapar kraftig erosion om reglerområdet för flödet överskrids.
    De norska vattenkraftverken har oftast kortare vattenvägar och större fallhöjder och kan därför regleras snabbare. Dessvärre är det många länder som vill utnyttja de norska kraftverkens reglerkapacitet, så det blir kanske inte så mycket över för svensk del.

  11. 11
    Ingemar Nordin

    Lars-Eric B #8,

    Det verkar som om Naturvårdsverket bara ger rekommendationer. Även så är det oklart vad som händer när ett vindkraftsbolag går i konkurs och säljer vidare. Verket utesluter inte att markägaren kan bli skyldig att stå för kostnaderna. Och vad händer om de inte har råd? Någonstans läste jag att kostnaden kan ligga på 700 000 kr för varje vindkraftverk. Och då kan ändå betongfundamentet få ligga kvar.

    Det låter som om kommunerna i sina förhandlingar kan friskriva de privata bolagen genom att själva stå som garanter för nedmonteringen. Och, vilket är vanligt, att det är ett kommunalt bolag som äger och driver. I vilket fall så blir det kommunens invånare som via skatten får stå för nedmonteringen. Eller den privata markägaren – i vilket fall innebär en klar sänkning av markvärdet.

  12. 12
    Per Björkengren

    Några kommentarer till (en för övrigt bra text):
    1. Kärnkraften har troligen inte tekniska eller ekonomiska förutsättningar att kunna reglera ner produktionen i de tillfällen när vindkraftverken går för fullt. I stället kommer vi då att få en situation med extremt låga eller till och med kanske negativa elpriser vilket ett likartat sätt är negativt för kärnkraften.
    2. Elcertifikat bör kanske inte benämnas som skatt eftersom intäkter och kostnader för systemet går direkt mellan konsumenter och producenter av el utan att passera ”statskassan”.

  13. 13
    tolou

    ”Vattenkraften är av stor betydelse, dels som produktionskälla, dels som reglerkraft”

    ”Tack vare vattenkraftens reglerförmåga har vi tillgång till exakt rätt mängd el”

    ”Vattenkraft fungerar även som reglerkraft eftersom produktionskapaciteten kan ändras snabbt ”

    ”Vattenkraften förser oss med både baskraft och reglerkraft.”

    https://www.bing.com/search?q=vattenkraft+reglerkraft

  14. 14
    Ulf

    Om vi går över till elbilar kommer bilkörningen att öka något alldeles våldsamt. Hur ska den nya trängseln hanteras?

    Ja menar köper du en ny elbil så är kostnaden för driften så låg att incitamentet för att åka kollektivt finns inte. Det enda som hindrar dig ifrån att alltid sitta i en bil är möjligen trängseln i sig. Har klimathetsarna tänkt över den situationen?

    Dessutom finns miljömässiga skäl att bara transportera sig med bilen, man måste få ihop mil för att slå ut koldioxiden i tillverkningsprocessen.

    Jag skulle tippa att antalet körda mil i Sverige kommer att tiodubblas. Tåget kan man lika bra lägga ner direkt ingen vill åka med det.
    Eller tänk tanken att bensinen sänks till 1 krona litern påverkar det ert bilkörande tro?
    Undrar vad MP säger då? Kan det tänkas att det uppfinns helt nya bilskatter jo säkert.

  15. 15
    Stig H Moberg

    När flerpartiöverenskommelsen om framtidens elförsörjning presenterades för ett par år sedan nämndes att den framtida leveranssäkerheten i kraftsystemet måste målsättas och ansvaret för måluppfyllnad klargöras. Detta har hittills inte skett, men alla vill nog utgå från att el skall finnas att tillgå under dygnets alla sekunder, året runt (drygt 31,5 miljoner sekunder). Skall detta uppnås får inte effekt saknas när den efterfrågas. Stängs kvarvarande kärnkraftaggregat måste annan planerbar kraftproduktion byggas ut som Elsa diskuterar.
    Ett annat problem som följer med bortfall av kärnkraftaggregat är den försämring av den momentana stabiliteten i systemet som blir följden. Stabiliteten säkras av tillgång på den buffertenergi som finns i systemet genom upplagrad rörelseenergi hos de stora roterande generatorerna, det som i branschen kallas svängmassa. Vattenkraftaggregaten är utmärkta i detta avseende, men kärnkraftaggregaten är i särklass bäst. Denna buffert behövs under den första sekunden av en större störning när en stor avvikelse mellan produktion och efterfrågan hastigt inträffar och innan uppreglering av annan produktion hinner ske. Svängmassan kan då förhindra att frekvensen i systemet sjunker under tillåtna gränser med stora strömavbrott, eller i värsta fall, systemkollaps, som följd. Vindkraft har med hittillsvarande teknik för nätanslutning ingen svängmassa att bidra med.
    Stängning av våra kärnkraftaggregat är alltså relaterad till den leveranssäkerhet vi vill ha både vad gäller tillgång på planerbar effekt, men också till kraftsystemets behov av resurser för att förhindra momentan stabilitetskollaps. Faktiskt ett starkt argument för att slå vakt om befintliga kärnkraftaggregat!

  16. 16
    Håkan Bergman

    Ulf #14
    Jag skulle nog inte oroa mig alltför mycket, batteribilar kan visa sig vara en rejäl flopp. Kan väl duga i stadstrafik, men om inte ett mirakel inträffar lär vi nog fortsätta med bensin och diesel länge till.

  17. 17
    ThomasJ

    Utmärkt inlägg, Elsa – big txs ! :)

    Något som stör mig (rejält) är uttrycket ‘förnybar energi’. Enligt Einstein är universums energimängd konstant, den tar sig bara olika former. Bra vore om denna villfarelse kunde arbetas bort. Förvisso svårt till 1.000 med tanke på det djup hjärntvätten nått i detta land… :(

    En annan sak som är störande är det evinnerliga tjatet om ‘att vi måste ställa om’. Om något ska ställas om så är det att ställa om till den tid då landet hade i stort sett 100% säker tillgång 24/7 av elenergi, period. M.a.o. tillse, att mp-izterna (s)entristerna tillsammans med S snarast sparkas från alla beslutsfattande positioner – to start with !

    Ser fram emot tillgängligheten av Din bok.

    Mvh/TJ

  18. 18
    Göran Vesterlund

    Intressant inlägg av Elsa Widding. Jag kände inte till vem Elsa W är, men efter lite forskande fick jag reda på att Elsa W var en av dem, jag hoppas att det fanns flera, i regeringskansliet som avrådde från Maud Olofssons katastrofala beslut att köpa nederländska Nuon.

    Hatten av för Elsa Widding! Men hur ska Sverige klara sin energiförsörjning på sikt?

  19. 19
    Kjell Lindmark

    Tack Elsa för informationen. Eftersom ingen politiker eller något parti har varit i närheten av någon broms än så länge så får bromsningen skötas av väljarna. Fast det lär dröja tills de första stora strömavbrotten sett dagens ljus, eller nattens mörker om man så vill. Trots makthavarnas sturska hållning gentemot sina väljare beträffande bränslebeskattningen så kommer multipla avbrott i elförsörjningen att resultera i massiva protester, som kommer bensinupproret att framstå som ett kyrkkaffe. De partier som redan före det kommande haveriet propagerar för en stabil energiförsörjning med hjälp av nya kärnreaktorer kommer att ha ett försprång i opinionen.

    Än så länge överröstar propagandan de veka protester som trots allt finns, men när el-kraschen kommer, kanske under de kallaste vintermånaderna så varmvatten och värme snabbt försvinner ur bostäderna, dokusåporna ur de flimrande skärmarna slocknar, då lär folket vakna och undra vad i h-vete står på.

  20. 20
    Ulf

    Svar 16

    Jag är inte orolig bara fundersam på hur mp reagerar när biltiden tiodubblas och kollektivtrafiken försvinner. Jag är säker på att de inte fattat konsekvenserna av en elbilspark. De begriper inget annt heller.

    Underskatta inte bilindustrins intresse att få byta en hel bilpark och dessutom slippa ohemula CO2 utsläppskrav.

  21. 21
    tty

    #15 Vindkraftverk har ju i själva verket stor svängmassa, men för att den skall kunna utnyttjas krävs synkrona generatorer, vilket är dyrare än asynkrona. Hittills har vindkraftslobbyn lyckats undvika att ta ansvar för systemstabiliteten, men åtminstone i Texas går det nu inte längre, där måste vindkraftverk på 3 MW eller större nu ha synkrongeneratorer. Tyvärr lär inga liknande krav komma här.

    Den stora nätkraschen i sydaustralien häromåret berodde just på brist på svängmassa p g a att värmekraftverk ersatts med vindkraftverk. En mindre störning på nätet fick en hel vindkraftpark att koppla ned, och det bortfallet hann p g a brist på svängmassa inte kompenseras eller ens hanteras genom partiell mörkläggning utan hela systemet kraschade.

  22. 22
    Mats Rosengren

    #14
    ”köper du en ny elbil så är kostnaden för driften så låg att incitamentet för att åka kollektivt finns inte”

    Enda anledningen till de låga kostnaderna för drift med elektricitet är väl att staten avstår från bensinskatt. Med massor av elbilar måste det resulterande finansieringshålet fyllas med andra skatter. Eller med en jätteskatt för ”batterieladdningsel”. Diesel och olja för värmepanna är ju samma sak, skillnaden är ju bara beskattningen!

  23. 23
    Björn

    Apropå vindkraftverks avvecklande och för att säkerställa att så sker, bör pengar för detta fonderas av installerande företag. Vem står annars för avvecklingen när företag har gått i kk? Det är i övrigt obegripligt att vindkraftens kostnader redovisas på ett sådant sätt att man får en falsk föreställning om att dessa skulle vara billigare att driva än kärnkraft som har 4-5 gånger längre livstid än ett vindkraftverk. Förhoppningsvis kommer boken att bli ett pedagogiskt lyft inom ett annars ganska svårt område som klimatvetenskap. Energifrågan är ett praktexempel på klimatfrågans akilleshäl, där våra politiker har svårt att förklara och få fram vad som gäller.

  24. 24
    Olav Gjelten

    Av alla som skriver här på Klimatupplysningen känner jag mig fruktansvärd ensam ur en synvinkel.

    Jag är ensam om att förstå/inbilla mig behovet av att upprätthålla koldioxidhalten i luften på en nivå där växtligheten trivs och att ökenområdena i världen kan fortsätta att minska. ALLA ANDRA lovordar kärnkraften med huvudargumentet att koldioxidhalten skall minska. Jag är livrädd för detta. För 60 år sedan och tillbaka till åtminstone lilla istiden levde livet på jorden på sparlåga, just på grund av den låga koldioxidhalten.

    Varför i all friden vill alla, som en fårskock, tillbaka dit?? Inget ont om kärnkraft, men nuvarande koldioxidhalt i luften borde åtminstone inte få minskas. Tillbaka till nivåerna på 1950-talet är detsamma som svältdöden för hundratals miljoner eller sannolikt ännu fler.

  25. 25
    Ingemar Nordin

    Olav g #24,

    ”Jag är ensam om att förstå/inbilla mig behovet av att upprätthålla koldioxidhalten i luften på en nivå där växtligheten trivs och att ökenområdena i världen kan fortsätta att minska.”

    Och det här påstår du alltså här på KU, utan att blinka??? Läser du bara dina egna kommentarer?

  26. 26
    Kjell Lindmark

    #24 Olav G.
    Vi behöver inte oroa oss för det. Kina och Indien m.fl. ökar CO2 utsläppen i rekordfart. Att vi i Sverige ”ställer om” från i princip CO2 fri elproduktion till ”förnybart” kommer glädjande nog att medföra högre CO2 utsläpp även här, dock till priset av dyrare el och chansen att få uppleva det riktiga mörkret oftare.

    Men det var inte det frågan gällde i denna bloggpost utan om vem som ska dra i handbromsen för politikernas huvudlösa energipolitik.

  27. 27
    sibbe

    Att det inte dog nån i Fuikushima olyckan är inte korrekt: En person dog i sviterna när personen, som hörde till ”brandkåren” hade för dåliga ”kläder” på sig. Alltså en överdos radioaktiva ämnen utan skyddsdräkt.
    Å andra sidan, så exploderade en raffinaderi mitt i Tokyo, med mera än 60 döda och flera hundra brännskadade personer orsakat av samma jordbävning som Tsunamin…
    Vet våra reporter detta? Vem fan bryr sig om sånt…

  28. 29
    Rolf Mellberg

    #21 tty

    Som vanligt är det intressant med dina kunskaper…

    Men det borde då finnas en marknad för en ny? sorts generatorprodukt, ett väldigt svänghjul med motor/generator, enkom för att stabilisera. Finns inte det att köpa från hyllan?

  29. 30
    Rolf Mellberg

    #12 Per

    Det finns (på skrivbordet) ny form av kärnkraft som kan parera för intermittent sol/vind-kraft. T.ex konstruktioner som nyttjar smält salt, en buffringsteknik som redan idag dygnsutjämnar för fokuserande solkraft-torn.
    Kolla t ex företaget Moltex som nu samarbetar med Estland.

  30. 31
    Bengt Abelsson

    #13 toulo

    Det finns ca 16500 MW vattenkraft, varav ca 5000 inte kan nyttjas som reglerkraft, av olika skäl.

    De ca 11000 MW som återstår fungerar rätt hyggligt som reglerkraft, olika bra för olika verk beroende på turbinkonstruktion, vattendomar etc.

  31. 32
    Bengt Abelsson

    #13 toulo

    Det finns ca 16500 MW vattenkraft i Sverige, varav ca 5000 inte kan nyttjas som reglerkraft, av olika skäl.

    De ca 11000 MW som återstår fungerar rätt hyggligt som reglerkraft, olika bra för olika verk beroende på turbinkonstruktion, vattendomar etc.

  32. 33
    Olav Gjelten

    Vid vilken koldioxidhalt i luften uppstår jämvikt tro? Jag menar där växtligheten nått en sådan nivå att den tar hand om ytterligare ”utsläpp” av CO2.

    Vad är det som är så farligt med att nå dit? Koldioxid är LIVET!

  33. 34
    Sigge

    #21 tty

    Den stora nätkraschen i Australien berodde på att en kraftledning blåste sönder vid en storm. Samtidigt var det eller blev fel på driftsreserven. Att strömavbrottet skylls på vindkraften beror på att kraftledningen som blåste sönder anslöt bl a en stor vindkraftspark.

    Det har inträffat liknande strömavbrott i Sverige. Inte att en kraftledning blåst sönder, men att ställverk havererat och en betydande del av landet blivit utan ström. Det har hänt ungefär en gång per decennium.

    I Finland så undersöker Finngrid vilken effekt utplacering av batterier skulle kunna ha för att stabilisera elnätet. Där är det ju ett eventuellt bortfall av OL3 som riskerar att bli problem. Kraftöverföringslänken Fenno-Skan 2 byggdes för att minska risken för strömavbrott i södra Finland vid ett bortfall av OL3

  34. 35
    Christer Löfström

    Lästips. (Även för Elsa)
    https://www.di.se/debatt/unipers-vd-energioverenskommelsen-hindrar-inte-vara-investeringar/

    ”Efter 2045 ska Sverige vara fossilfritt – och förbli fossilfritt. Det är fullt möjligt tack vare det svenska elsystemet. Och det är fullt möjligt utan subventioner till ny vindkraft. Den mest kostnads- och resurseffektiva vägen till målet är att använda befintlig kärnkraft även efter 2045. Att livstidsförlänga dagens reaktorer är billigare än att bygga ny vindkraft.”

    Genom att registrera sig hos IEA kan man ladda ner gratisrapporter. T.ex.
    https://webstore.iea.org/download/direct/2779?fileName=Nuclear_Power_in_a_Clean_Energy_System.pdf

    ”Achieving the pace of CO2 emissions reductions in line with the Paris Agreement is already a
    huge challenge, as shown in the Sustainable Development Scenario. It requires large increases
    in efficiency and renewables investment, as well as an increase in nuclear power. This report
    identifies the even greater challenges of attempting to follow this path with much less nuclear
    power. It recommends several possible government actions that aim to: ensure existing nuclear
    power plants can operate as long as they are safe, support new nuclear construction and
    encourage new nuclear technologies to be developed.”

    Jag deltog på en IEA konferens ca 2000 i Portugal. Där träffade jag en ung invandrarkvinna, doktorand på svensk teknisk högskola. En tid efter sände hon mig ett ex av sin avhandling. ”För att du bryr dig om världen”

  35. 36
    Olav Gjelten

    Tillbaka till ”handbromsen”. Jag kan givetvis inte bekräfta sanningshalten, men jag har läst någonstans om att vi är ett par hundra som är aktiva ”förnekare” i Sverige.
    Jag själv befarar att siffran är så låg som som några hundra. Lägg därtill till att vi till 98 procent är utestängda från all media som konsumeras av svenska folket. Vi har sju politiska partier som på SS-nivå är emot oss och ett parti som är helt ointresserad av klimatfrågan.

    Bedöm nu själva hur stark ”handbromsen” är.

  36. 37
    Col

    Enligt Magnus Hall, VD för Vattenfall, måste vi lägga ned kärnkraft för att på det sättet få upp priset på el så att den vindkraft som Vattenfall mfl investerat i blir mer lönsam. Detta är en andrahandsuppgift. Kanske någon har länk till bättre källa?

  37. 38
    Ingemar Nordin

    Col ##37,

    Så är det. Alla elenergiproducenter vill ha upp elpriset. Och det är ett önskemål som man kan vara ganska öppen med och hänvisa till klimathotet och de grönas politik. Det ger dem möjlighet att tjäna pengar på alla sina olönsamma projekt. I sin reklam går alla elbolag ut med propaganda för soltak och vindkraft för de vet att detta gynnar dem. Staten tillhandahåller subventioner och regleringar så att de kan håva hem sina vinster utan alltför mycket marknadsstyrning där vi elkonsumenter har några reella valmöjligheter.

  38. 39
    Lars Cornell

    #33 Olav
    Det är en viktig fråga som jag sysslat med flera år.
    Med mina beräkningar utifrån eldning av fossila bränslen och återflöde genom fotosyntes mm på land och ännu mer till havs kommer vi inte över 600 ppm. Jag har sett att andra med oberoende beräkningar kommit fram till likartade resultat.

    IPCC och SMHI AR5 anger 530 ppm som ny jämvikt RCP4.5 och 650 ppm för RCP6 och det ger ca en grad temperaturökning.
    Det anser jag vara trovärt – men inte många känner till vad IPCC AR5 säger och det är ett stort problem som du beskriver i #36.

  39. 40
    Ulf

    Svar 22

    Ska bli spännande att se hur de lyckas sortera ut elen som går till just bilarna.
    Mycket höga vägavgifter är förstås en möjlighet mot trängsel.

  40. 41
    Göran J

    Tack Elsa, längtar efter din bok och hoppas att väcka de sovande politikerkåren.

    När det gäller vindkraft och solceller finns idag ett mycket informativt exempel på hur elbolaget Eon visat att deras kunskap om förnybara energikällor är usel för att inte säga obefintlig. Med sitt experiment med solceller och vindkraft i den lilla Skånska byn Simris lovade man att innevånarna i byn skulle erhålla elförsörjning till 100% med solceller, vindkraftverk, batterier, och reservkraftverk.
    Experimentet som pågått sedan oktober 2017 har visat att de förnybara energikällorna är en total flopp. Experimentet är helt beroende av anslutningen till fasta elnätet. Dagar då de förnybara inte klarar försörjningen tas elen från Elnätet och de fåtal dagar det blir ett överskott från sol och vind läggs det ut på nätet.
    Vi kan lära oss mycket av den här typen av felaktiga satsningar men det är tveksamt om de 35 miljoner som detta kostat ger valuta för pengarna. I synnerhet när framkomna fakta lätt redan finns tillgänglig från tidigare anläggningar och instrålning och vinddata från SMHI.

  41. 42
    Johan M

    #40 Ulf

    ”…hur de lyckas sortera ut elen som går till just bilarna.”

    Kommer du inte ihåg då vi hade kilometerskatt för dieselbilar, en kilometerskatt för elfordon är inte långt borta :-)

  42. 43
    tty

    #34

    ”Den stora nätkraschen i Australien berodde på att en kraftledning blåste sönder vid en storm. Samtidigt var det eller blev fel på driftsreserven. Att strömavbrottet skylls på vindkraften beror på att kraftledningen som blåste sönder anslöt bl a en stor vindkraftspark.”

    Nu ljuger du. Ktraftledningarna (3) som blåste ned anslöt inte de aktuella vindkraftparkerna. Däremot orsakade de, och de resulterande omkopplingarna två korta men kraftiga spänningsfall strax efter varandra. Vindkraftverken i de aktuella parkerna var default inställda att automatiskt koppla ned om två spänningsfall inträffade strax efter varandra, vilket tydligen vare sig ägarna eller driftledningen var medvetna om. 500 MW försvann på 10 sekunder, bara 330 MW gasturbiner fanns i drift, svängmassan var minimal. Systemet försökte kompensera genom att ta in mera kraft från Victoria, men interconnecten överbelastades direkt och kopplade ned. Svart.

    Hela processen från den första nedblåsta kraftledningen till totalkollaps tog 87 sekunder. Från det att vindkraftverken kopplade ned till kollaps tog det 9 sekunder. På den tiden startar man inga reservkraftverk.

    Däremot är det riktigt att krånglande reservkraftverk fördröjde återstarten. Normalt finns det bara några få kraftverk i ett nät som kan ”kallstarta”, alltså dra igång utan yttre krafttillförsel, och det är givetvis nödvändigt att dessa fortlöpande kontrolleras och provas, vilket man, som så mycket annat, försummat i Sydaustralien.

    Rapport här:

    https://www.aemo.com.au/-/media/Files/Electricity/NEM/Market_Notices_and_Events/Power_System_Incident_Reports/2017/Integrated-Final-Report-SA-Black-System-28-September-2016.pdf

  43. 44
    tty

    #27

    ”Att det inte dog nån i Fuikushima olyckan är inte korrekt: En person dog i sviterna när personen, som hörde till ”brandkåren” hade för dåliga ”kläder” på sig. Alltså en överdos radioaktiva ämnen utan skyddsdräkt.”

    Nonsens. Skyddsdräkter skyddar inte mot akuta strålskador. Däremot har några dött av värmeslag och hjärtattacker på grund av skyddsdräkterna. Och flera gamla och sjuka dog som en direkt föjd av en klantigt utförd evakuering.

    http://www.unscear.org/docs/reports/2013/13-85418_Report_2013_Annex_A.pdf

    sid 10: ”No radiation-related deaths or acute diseases have been observed among the workers and general public exposed to radiation from the accident. ”

  44. 46
    tty

    #23

    ”Apropå vindkraftverks avvecklande och för att säkerställa att så sker, bör pengar för detta fonderas av installerande företag. Vem står annars för avvecklingen när företag har gått i kk? ”

    En bra fråga. Numera är det populärt att göra varje vindkraftpark, eller t o m varje vindkraftverk till ett separat aktiebolag, så att man kan konka enkelt vid förefallande behov.

  45. 47
    Lars Cornell

    Men snälla Elsa, vad är det du håller på med? Sansa dig! Du förstår att det kan ju bli revolution om du fortsätter som du börjat.

    Här står du Elsa mot flickan Greta och hennes kompisar. Vad är det du vet som inte de vet bättre än du? Kunskap står mot ungdomlig panik. Klimathot mot välfärd. Häxprocesser mot bevis. Domedagssektens propaganda tävlar mot vetenskap. Vem vinner i den kampen? Ja hur tusan skall jag kunna veta det så här i förväg? Jag har ju inte ägnat mig åt den frågan i mer än 40 år sisådär.

    Nu skall jag göra dig riktigt ledsen, livet har motgångar ibland. Jag har beställt tre böcker och jag annullerar alla tre.

    Men du är en bra tjej och inte bara för att göra dig glad beställer jag sex nya böcker av dig.

    Jag har flera gånger blivit kontaktad av goda vänner som med förtvivlan beskriver lärarnas låga kompetens i ämnet Energi, Koldioxid och Klimatekonomi. Det enda de kan är den grönmarinerade propaganda som SR/SVT och storstadsmedia öser över dem. Deras okunniga elever är liksom Greta helt försvarslösa mot den propagandan. Såvida de inte har föräldrar med högre nivå av kunskap.

    Som bonus tänker jag skicka ett brev, med boken som bilaga, till lärarna. I brevet berättar jag om vad som verkligen står i IPCC AR5 eftersom många hänvisar till ”vetenskapen” men inte vet vad ”vetenskapen” säger. Det finns många lärare och jag kommer att rekommendera biblioteken att köpa in din bok så att lärarna kan fördjupa sin kunskap. Jag vet att även elever vill veta mer och känner behov av sådan litteratur. Boken är ju på svenska och bör kunna förstås av alla.

    Kärnan är följande:
    När koldioxidhalten i atmosfären stiger ökar fotosyntesen. Ökad fotosyntes är till stor nytta för mänskligheten och allt liv. Med ökad koldioxidhalt ökar återflödet av koldioxid till mark och ännu mer till hav. Det innebär att ett nytt jämviktsläge, sannolikt under 0,06% uppstår. IPCC anser att koldioxidens styrka som växthusgas är mellan 1° och 2,5° vi en fördubbling av koldioxidhalten. Tyngdpunkten låg för länge sedan över 2° men det visade sig vara för mycket. Ny forskning 2018 pekar mot mellan 1° och 1,4°. IPCC AR5 som fastställdes år 2013 hamnar på 1,6° som medelvärde.

    För att få fram jordens temperaturuppgång är det bara att multiplicera ökad koldioxidhalt med koldioxidens styrka. Gör man en sådan multiplikation på rätt sätt hamnar man på en sannolik temperaturökning på ca 1° till år 2100.

    Enigheten om att koldioxid är en växthusgas som gör jorden varmare är nästan total.
    Om den uppgången innebär en klimatkatastrof eller om nyttan av med koldioxid är större än skadan, det är där åsikterna går isär. Det är där som domedagsprofeter som Johan Rockström och Gretor hamnar i en fålla medan riktiga vetenskapsmän kring IPCC AR5, de är tusentals, hamnar i en annan.

  46. 48
    tty

    #42

    ”en kilometerskatt för elfordon är inte långt borta ”

    Vilket vore högst rimligt. Elbilar är tunga och sliter mera på vägarna än konventionella bilar.

  47. 49
    tolou

    Bengt

    Så trodde jag också först, men sedan insåg jag att vattenkraften går på 30% i snitt, och kommer aldrig upp i 100% installerad effekt.

    Så de 5000 MW är det vi få ut av vattenkraften, och det som därmed kan användas som reglerkraft.

  48. 50
    Olav Gjelten

    # 33 Lars Corell
    Tusen tack Lars.
    Så varför skall vi söka att kompromissa med de gröna khmererna om att bekämpa koldioxiden genom att bygga ut kärnkraften. (OBS! Jag är inte motståndare till kärnkraft, det är bara ARGUMENTET att vara för.)

  49. 51
    Olav Gjelten

    Tillbaka till ”nödbromsen” en gång till.
    Den snabbt växande muslimska andelen av befolkningen kommer givetvis att avspegla sig också vad gäller energipolitiken i samma takt som deras inflytande snabbt kommer att växa på alla områden i svensk politik.

    När de till nästa eller nästnästa val har ett stort muslimsk parti att visa upp kommer de knappast att förespråka samma verklighetsfrånvända åsikter i energipolitiken som gröna, hjärntvättade etniska svenskar. Inte kommer feminismen heller med på prioritetslistan! JAG lovar!!

  50. 52
    Lars-Eric Bjerke

    #11 Ingemar Nordin
    ” Även så är det oklart vad som händer när ett vindkraftsbolag går i konkurs och säljer vidare. Verket utesluter inte att markägaren kan bli skyldig att stå för kostnaderna. Och vad händer om de inte har råd? Någonstans läste jag att kostnaden kan ligga på 700 000 kr för varje vindkraftverk. ”

    Ett typiskt tillstånd från Länsstyrelsen är detta.
    https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c84402723ece/1528119380593/551-7434-15-Duvhallen-Vindpark-AB-Beslut-2017-07-07.pdf

    Det säger följande vad gäller ekonomisk säkerhet.
    ”Ekonomisk säkerhet
    Detta tillstånds giltighet är enligt 16 kap. 3 § miljöbalken beroende av att bolaget
    ställer säkerhet, uppgående till totalt 500 000 kronor per vindkraftverk, för kostnaderna för efterbehandling eller andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Säkerheten ska justeras efter konsumentprisindex där året för driftstart utgör bas. Säkerheten ska godkännas av Miljöprövningsdelegationen innan respektive vindkraftverk får sättas upp. I händelse av att verksamheten försätts i konkurs får inte någon del av säkerheten betalas ut till konkursförvaltaren utan särskilt beslut om detta från tillsynsmyndigheten. ”

    En analys av avvecklingskostnader nedan visar att 500 000 kr per verk kan vara en rimlig kostnad.
    https://corporate.vattenfall.se/globalassets/sverige/om-vattenfall/om-oss/var-verksamhet/vindkraft/gronhult/bilaga-8-ekonomisk-sakerhet.pdf

    När vi avvecklade Göteborgsvinds fyra verk förra året efter drygt 20 års drift, kunde vi sälja verken på rot till en vindkraftmäklare, som hade kunder i Irland och USA. Vi hade en fonderat belopp för rivning som alltså inte behövde användas utan fick i stället en ersättning.

  51. 53
    Ann lh

    Angående antalet klimatrealister i landet kan jag lägga till tre hittills okända. Hade under helgen besök av tre välutbildade gossar jag har all anledning att känna väl och trodde att jag också så gjorde. Vid slutfikat blev det en diskussion, som visade att de till min stora förvåning var mycket väl insatta i klimatfrågan. Deras omdöme om lilla Greta, hennes närmaste och horderna som hyllar henne är inte lämpligt för skrift. Såvitt jag förstod ansåg de dessutom att deras uppfattning var mainstream i deras teknikdominerade värld och inte mycket att orda om. De har så att säga mer än nog med själva livet här och nu och tar det hela med ro.

  52. 54
    Daniel Wiklund

    Vad bra att det verkar vara en bra affär att riva vindkraftverk. Tänker på dom ca 1000 monstervindkraftverk som håller på att byggas i Piteå med omnejd. Vi som redan har gott om vattenkraft i Norrbotten. Men det lär ju behövas gott om el när SSAB ska göra fossilfritt stål nån gång på 2030-talet. Det fossilfria stålet kommer att förbruka 10 procent av Sveriges elkonsumtion.

  53. 55
    Ann lh

    Tillägg till # 53
    Kanske detta att det finns en, troligen, mycket stor grupp som verkar ganska klarsynta, men ändå tar det hela med ro är en del i svaret till frågan i rubriken.

  54. 57
    Björn-Ola J

    Det är helt orealistiskt att vi kommer att få en situation där man löser effektbrist med hjälp av elransonering. För att inte samhället ska drabbas för hårt så kommer man att låta begränsa förbrukningen i bostäder. Just nu är väl enda möjligheten att helt enkelt stänga av strömmen till bostadsområden. Det ser jag som en politisk omöjlighet. Det är ju vi som drabbas som sedan går till valurnorna. Fyra partier förespråkar idag kärnkraft och jag är övertygad om att ytterligare ett stort parti kommer att svänga när den situationen uppstår.

  55. 58
    Johan M

    Vem skall dra i handbromsen – ja inte kommer de tre stora elproducenterna att göra det. Jag tror de flesta politiker lever i en villfarelse att så länge Vattenfall, Fortum och Uniper inte protesterar så kommer det att lösa sig. Verkligheten är nog den att de stora bolagen har allt att vinna på en bristsituation där deras verksamhet stöds med statliga medel. Att ha en bestämmelse som säger att inga nya kärnkraftverk får byggas utom på de platser där vi har de nuvarande är som att själv låsa in sig ett fängelse och ge nycklarna till en fångvaktare.

    När kommer politiker att dra i handbromsen – inte innan krisen är påtaglig för gemene man och systemet havererar en kall februaridag. Först då finns det röster att fiska genom att hävda att ”vi har varit naiva” :-)

    För den som vill hålla koll på ny kärnkraft – ta och titta på vad Moltex gör:

    https://www.moltexenergy.com/

  56. 59
    Christer Löfström

    #58
    ”Nackdelen med kärnkraft är att den blivit så dyr att bygga att det är svårt att motivera att bygga ny kärnkraft”
    /Magnus Hall, Vattenfall.

    Ladda ner den IEA rapport jag länkade till i #35 så får du en bild av läget i vårt avancerade samhälle. Även SMR´s
    För de som saknar tillgång till el, 600000000, i SS Afrika t.ex. är kol, gas o vindkraft huvudalternativen.
    (Det är en annan IEA rapport) En länk:

    https://www.afdb.org/en/news-and-events/african-development-bank-energy-forum-makes-recommendations-and-suggests-strategies-for-accelerating-electrification-18314/

    ”Children are growing up without electricity. Energy powers economies and every delay in power project execution keep our people in darkness…Projects need to be implemented effectively so that people get power, and investors get risk-adjusted returns and consumers can pay affordable prices for their power supplies,”

  57. 60
    Bengt Abelsson

    # 52
    Om rivning avvindkraftverk.
    Tornet, växellådan och generatorn har skrotvärde över rivningskostnaden för de delarna.
    Rotorbladen är en förlustaffär, men jokern är betongfundamentet.
    Ivrarna menar att det är bara att skyffla över med jordmassor, men den kommunala miljöförvaltningen kan hävda att betongen är riskavfall och ska deponeras. Då räcker inte 500.000 långt.
    Exempelvis har försvaret på många håll fått riva betongbefästningar.

  58. 61
    Ivar Andersson

    #57 Björn-Ola J
    Vem ska göra vad så att effektbrist inte uppstår? Kärnkraftverken i Barsebäck (600 + 600 MW) stängdes för 15 år sedan och därför började Sydvästlänken att planeras (600 + 600 MW). Norra delen var klar 2015 men södra delen (HVDC) är fortfarande inte i drift. SVK skriver 27 maj
    ”I början av maj togs ett stort steg närmare drifttagningen av SydVästlänkens likströmsförbindelse då den första länken kunde tas i provdrift. Provdriften fick emellertid avbrytas i mitten av maj 2019 efter ett fel uppstått i omriktarstationen. GE Grid arbetar på att åtgärda problemet och räknar med att provdriften ska kunna återupptas inom kort. Den nya uppskattningen är att båda länkarna ska vara tagna i kommersiell drift 31 oktober 2019.” Se http://www.svk.se/natutveckling/stamnatsprojekt/sydvastlanken/
    För mig låter det som att effektbristen kommer att öka. Vissa investeringar inom stora elförbrukare har stoppats i Mälardalen pga effektbrist.

  59. 64
    Björn-Ola J

    #61
    Ja, effektbristen består av två problem, otillräcklig överföringskapacitet p.g.a. omplacering av elproduktionen samt otillräckligt med elproduktionskapacitet.
    Samt som belyses, det kan bli ett effektöverskott.
    Hur mycket kan vattenkraften reglera? Det borde väl gå att släppa vatten förbi turbinerna, men det finns väl en övre gräns för hur stort vattenflöde som kan flöda genom vattenkraftverken även om man kan installera fler turbiner, p.g.a. att vattenflödet nedströms inte kan tillåtas att bli hur hög som helst? Det skulle innebära att vattenkraften kan klara överproduktion av el från vindkraften men inte ett hur stort underskott som helst.

  60. 65
    Håkan Bergman

    Bengt Abelsson #60
    Då blir det spännande att se hur Stockholm Excergi gör med Hässelbyverket. Kanske landsarkivarien lägger sig i också och K-märker den gamla kolkajen. En del av den utgörs av två betongkassuner från D-day. Kan man inte ta sig till Normandie på torsdag kan man åka till Hässelby och minnas.
    https://kartor.eniro.se/?c=59.361353,17.823778&z=18&l=aerial

  61. 66
    István

    Nej, inga sakargument hjälper. Mot dumhet kämpar även Gudarna förgäves.

  62. 67
    Fredrik S

    Istvan #66

    Nä, precis.

    Och inte blir det bättre av att vi har politiker som bara är intresserade av att sitta vid makten. Helst i sex år så statsrådspensionen är säkrad.

    Tack, Elsa för mycket bra inlägg!

  63. 70
    Ingemar Nordin

    Lasse #69,

    Jo men intrycket som de intervjuade ger är ju att de tror på att ökade bensinpriser och större uppoffringar i Sverige verkligen har stor betydelse för klimatet. T.ex. att vi kan hålla den globala temperaturen nere tack vare att vi gör så. Borde inte politikerna åtminstone vara medvetna om vad de beslutar om? Eller är det OK med så ansvarslösa makthavare?

  64. 71
    Lasse

    #70
    Ingemar
    Våra politiker är vare sig smartare eller mer informerade än allmänheten. De får sin input via kvällstidningen i bästa fall.
    Vad får klimatåtgärder kosta är knappast nån fråga som de kan svara på.

    ”The World Bank cites global warming in refusing to fund coal, oil and gas projects in developing countries, where denying electricity to 1.3 billion people curtails IQ and shortens lifespans by ~20 years. Once temperature feedback is correctly defined, anthropogenic warming will be small, slow and net-beneficial. A policy rethink is advisable.”
    https://wattsupwiththat.com/2019/06/03/reporting-the-fraudulent-practices-behind-global-warming-science/
    Där har du verkliga kostnaden-det vore intressant att få ett svar på denna frågan av våra goda politiker.
    Grymt goda!

  65. 72
    Christer Löfström

    #21
    De vindkraftverk som säljs idag har styrsystem som gör det möjligt att delta i regleringen av både frekvens och spänning, och de skulle också kunna stötta systemet med extra kraft vid stora störningar.
    /Energimyndigheten

    #38
    Mest stöd krävs för ny kärnkraft.
    ”För att minska vår användning av fossila bränslen ser jag ingen annan väg än att radikalt minska utbyggnaden av förnybar kraft och istället satsa på kärnkraft, trots höga fasta kostnader. Detta kräver dock en omreglering av energimarknaden och ett större fokus på samhällskostnader.”
    /Elsas text ovan.

    ”För trettio år sedan drev vi moderater igenom att 1990 skulle sätta ett tak för utsläppen av CO2. Det var det första beslutsamma steget att möta växthuseffektens utmaningar. Som energipolitisk talesperson för moderaterna var det för mig självklart bekämpa stora fossileldade kraftverk i Lysekil och Nynäshamn liksom storstilade planer på ett svenskt naturgasnät med norsk och sovjetisk gas.”
    /Gunnar Hökmark, Dagens Industri 16/4 2019

  66. 73
    Anders

    #24 Olav Gjelten

    Du är inte ensam här om att vara positiv till CO2. Jag är det också samtidigt som jag gått med i Miljövänner för kärnkraft.

    Träffade f ö en mkt välutbildad person i helgen som definitivt är på vår sida om Greta. Är övertygad att vi är flera tusen med förståndet kvar och utan panikartad gängmentalitet.

    Med hopp om ett förbättrat VARMARE och GRÖNARE klimat och politiker som nyttjar mer förnuft och mindre prat.

  67. 75
    Gunnar Strandell

    Björn-Ola J #57
    Jag håller helt med dig om att enda alternativet vid effektbrist är att stänga av strömmen i bostadsområden, för ingen industri vill dra ned utan att kräva kompensation.

    Men det finns ett problem med för hushållen när strömmen kommer tillbaka genom att nästan alla elektroniska prylar och elmotorer har kondensatorer som laddas upp vid tillslaget och ger strömrusning som kan slå ut säkringar eller jordfelsbrytare. Försäkringsbolagen kan bli nerringda av människor som drabbats av att kyl, frys, ventilation och andra viktiga funktioner inte återstartat.

  68. 76
    tolou

    Effektbrist hanteras redan idag med en s.k effektreserv där storförbrukare avtalar med elbolagen att avstå mot betalning. Denna effektreserv kan då komma att utökas vid behov.

  69. 77
    Johan M

    Kanske dags att börja lobba för en Nord Stream 3.

    Vi hade chansen att få Nord Steam 1 att göra ett stop i Slite men den chansen ran ut sanden. Att ändra dragning på Nord Stream 2 är nog väl sent men en Nord Stream 3 till Nynäshamn kanske skulle vara något. Där finns redan infrastruktur för gas och Mälarregionen skulle kunna försörjas med gas genom ett nätverk av pipelines som gick just i Mälaren.

    :-)

  70. 79
    Rale

    #60

    Precis! I Nacka har de tagit bort alla(?) fina skyttevärn.
    Historieförfalskning!

  71. 80
    Christer Löfström

    #78

    En till artikel i DI:
    https://www.di.se/hallbart-naringsliv/svenskt-naringslivs-vd-man-ska-kunna-diskutera-karnkraft-utan-skygglappar/

    Dagens klimatinslag i TV4, som hänvisade till SvD, handlade om vår hälsa, som är hotad.
    Här är en länk till rapporten de yttrar sig om:

    https://easac.eu/publications/details/the-imperative-of-climate-action-to-protect-human-health-in-europe/

    I lärobok i Reumatologi står det att klimatterapi är en viktig bit i behandling av Psoriasisartrit!

Kommentarer inaktiverade.