Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras?

klimat karusellen2

Jag är mycket orolig för utvecklingen inom klimatområdet. Klimatfrågan har utvecklats till en mångmiljardindustri där de alarmistiska budskapen som framförs av media är kraftigt vilseledande mot både beslutsfattare och allmänhet. Det har gått så långt att frågan inte ens tål att debatteras i normal mening. Alltför många har investerat mycket prestige och enorma summor pengar i uppfattningen att våra utsläpp av koldioxid är förödande för klimatet.

Beslutsamheten att hålla klimatskräcken vid liv är också stark, någonting annat vill etablissemanget inte höra talas om. Därför används ord som klimatförnekare vid varje invändning där de alarmistiska slutsatserna inte håller måttet eller där analysen är direkt felaktig. Det spelar inte längre någon roll om de som framför kritiken är professorer inom fysikalisk kemi, astrofysik eller liknande. En agronoms, klimatpsykologs, eller socionoms uttalanden väger tyngre så länge han eller hon predikar den rätta läran. Detta är skrämmande.

Våra politiker har bestämt sig för att det som kommer från FN:s klimatpanel IPCC inte på något sätt behöver ifrågasättas. Utvecklingen är märklig.  Ännu märkligare är det att både media och politiker idag är så dåligt insatta i sakfrågan att man uttalar uppfattningar som man tycks tro är i linje med rapporteringen från FN:s klimatpanel IPCC. Inte sällan går denna rapportering helt på tvärs med vad som skrivs i de vetenskapliga rapporterna. Därför är det nu viktigare än någonsin att ställa kritiska frågor, förstå de vetenskapliga kontroverserna och hur man sätter slutsatserna från IPCC på pränt i form av en sammanfattning för politiker runt om i världen. Det är också nödvändigt att reflektera över konsekvenserna av den utveckling som vi ser där både demokrati och yttrandefrihet tycks vara i fara. Håller klimatfrågan på att tappa sin vetenskapliga trovärdighet och alltmer övergå till att likna ett trossystem?

Det har tagit mig ett år att samla mina tankar kring dessa frågor och jag är nu beredd att trycka en bok som ska heta Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras?”.

Jag har skrivit 25 avsnitt uppdelade på tre huvudkapitel. I det första, ”Reflektioner om klimatet”, delar jag med mig av mina personliga funderingar kring klimatfrågan och ställer en rad frågor som jag senare i boken söker svaren på.  I det andra, ”Vetenskapen” lyfter jag ett antal vetenskapliga frågeställningar som jag tror att många saknar grundläggande information kring och i det tredje och sista, ”Vad ska man tro?” resonerar jag kring flera av de konstigheter och konsekvenser som följer med utvecklingen inom klimatområdet.  Samtliga 25 kapitel går att läsa oberoende av varandra. I del 2 av boken fördjupas ett antal frågeställningar med hjälp av fyra sakkunniga personer (se innehållsförteckning nedan) för att ytterligare förtydliga de områden som jag tror att den breda allmänheten inte sällan har fått om bakfoten. Det är inte minst viktigt med grundläggande information kring just dessa frågor innan man kallar dem som vågar ifrågasätta ”koldioxidhypotesen” för klimatförnekare.

Mitt syfte med boken är inte att söka påtvinga läsaren en uppfattning eller få läsaren att ta aktiv ställning mot klimatlarmen. Det är inget fel att komma till olika slutsatser på ofullständig och osäker information. Jag vill däremot utmana läsaren med mina frågor och i möjligaste mån tvinga fram en debatt där klimatfrågan nyanseras till mer än katastrofscenarios, ”tipping points” och mål om att hålla uppvärmningen vid en viss nivå. Mer än allt vill jag bidra till att stoppa skrämselpropagandan och den kraftfulla och ovetenskapliga indoktrinering av våra unga som idag pågår.

Jag inser att jag med mina reflektioner och frågor kommer att trampa på många ömma tår. Jag  kommer med största sannolikhet att bli anklagad för att jag missuppfattat, att jag använt mig av alternativmedia, eller att mina påståenden har motbevisats många gånger om. Jag kommer också att kritiseras för att jag skriver om saker, speciellt i början av boken, som saknar relevans för innehållet, att jag är alltför personlig eller kanske för att jag väljer att nästan bara citera klimathotsskeptiker och inte alarmister. Skälet till detta är att de alarmistiska budskapen är så vanligt förekommande i media och väl kända för var och en i dag att de inte behöver återupprepas. Det räcker att läsa dagens tidning eller lyssna på radioprogrammet “Klotet” i P1. Kritiken kommer inte att förvåna men jag hoppas likväl att jag slipper simpla bortförklaringar om konsensus eller analyser av min person, ålder, kön, inkomst, politisk tillhörighet, hur empatisk jag är eller några andra identitetspolitiska påhopp. Inte ens hårfärgen vill jag ha någon analys av även om det under detta arbete har tillkommit flera gråa hår som säkert någon så kallad forskare från Chalmers eller Uppsala kan dra långtgående slutsatser av. (I kapitel 23 tar jag upp den förhärskande identitetspolitiken.)  Jag vill gärna bemötas i sak och jag diskuterar gärna IPCC´s modellresultat, temperaturkurvor nära marken eller högre upp i atmosfären, huruvida isen på Grönland ökar eller minskar eller varför man har valt att tona ner spektroskopidata som är relevanta för hur CO2 påverkar atmosfären, eller vad Henrys lag och övriga kemiska jämvikter säger om havens förmåga att ta upp koldioxid och mycket mer.

Efter snart ett år med klimatfrågan ständigt närvarande i mitt huvud längtar jag efter att sätta punkt, att återgå till ett vanligt jobb och kanske kunna bidra till svar på någon eller några av de viktiga frågor som gör stor skillnad för miljön. Klimatkarusellen kommer fortsätta att snurra men vilka frågor kan egentligen besvaras?

Nedan följer ett förord och inledningen till boken samt innehållsförteckning.

Jag tar tacksamt emot beställningar till min mailadress ew@elsawidding.com

Om intresse för boken finns kommer den att tryckas och så snart som möjligt därefter skickar jag ut böcker till dem som har beställt. Priset kommer att vara 240 kronor + porto.

______________________________________________

FÖRORD

Jag har tre barn, Allan, Emil och Märtha. Ofta ser jag dem sitta djupt försjunkna med sina mobiltelefoner. Jag undrar vad de tänker. Hinner de ens tänka en hel tanke innan något nytt dyker upp på skärmen som måste tas ställning till eller som måste besvaras?

Jag tänker på hur snabbt samhället har förändrats och på hur det var för inte så länge sedan.  Då bodde det fler människor på landet och istället för att stirra ner i telefonen satt man under stjärnhimlen och tittade ut i rymden. Tack vara vetenskapens stora framsteg vet vi mer idag än igår. Men kanske har dagens snabba uppkopplingar och möjligheten att ständigt vara tillgänglig gjort det svårare att zooma ut med mindre tid för reflektion och eftertanke.

Det är lätt att få tunnelseende och att tappa perspektivet. I värsta fall lever även mina barn i villfarelsen att vi människor är kapabla att redan nu leverera svaren på världens alla stora frågor. Kan de ens förstå faran med att följa strömmen, låta sig vilseledas och förlita sig på att någon annan har tänkt? Kunskap måste sökas brett och det måste finnas gott om tid och mycket tålamod för att komma nära sanningen. Hur ska jag kunna förklara för dem att världen är betydligt mer komplex än de snabba och enkla svar som inte sällan dyker upp på skärmen eller förmedlas genom FN?

Förståelse för klimatförändringar förutsätter insikt, eftertanke och analys samt stor öppenhet för nya förklaringsmöjligheter. Frågan är inte avgjord och vetenskapen är långt ifrån överens. Det är nu debatten måste börja.

Jag är ingen expert inom klimatområdet men jag har påbörjat resan att försöka sätta mig in i de frågor som kan besvaras i klimatkarusellen. Hoppas att våra barn kommer att göra detsamma.

INLEDNING

Retoriken

Ingen miljöfråga har någonsin fått så stor uppmärksamhet politiskt och vetenskapligt som den stigande atmosfäriska koldioxidhaltens förmodade orsaker och effekter på klimat och miljö. Larmen om klimatförändringarna är alarmistiska. I den offentliga debatten framförs ofta att den globala uppvärmningen är en livsavgörande fråga som hotar utplåna mänskligheten och förstöra vår planet. Om inte samhället ser till att våra liv förändras radikalt och snabbt, speciellt vad gäller vårt sätt att använda energi, så drabbas vi av smältande poler med stigande havsnivåer, översvämningar, torka, orkaner, tornados, värmeböljor, bränder etc. Politiska ledare har med stöd från media lyckats föra fram synen om ett skenande klimat, mot total undergång.

I retoriken framstår det som om graden och riktningen av mänsklig påverkan på klimatet är bevisad genom det urval av forskningsrapporter som sammanställs via FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change).

Helt utan stöd i vetenskapen sprids uppfattningen att vetenskapen nu för första gången har kvantitativ förståelse av alla relevanta faktorer som styr klimatet. Därför påstås klimatpanelen IPCC trovärdigt kunna producera inte bara scenarier, utan också förutsägelser om framtida klimat. I realiteten har de som driver koldioxidhypotesen och bakomliggande klimatforskare inte ens kunnat förklara varken uppvärmningen under 30-talet, avkylningen 1940-1975 eller pausen i uppvärmning mellan det kraftiga El Niño-året 1997 och det lika kraftiga El Niño-året 2016.

Under den period när temperaturen tydligt steg, kom frågan att kallas global uppvärmning.

Därefter, när temperaturen istället planade ut, bytte samma fråga namn till klimatförändring.

Global temp CRU

IPCC

IPCC är ett politiskt organ under UNFCCC (United Nation Framework Convention on Climate Change) som i sin tur består av diplomatiska representanter för FN:s 196 medlemsstaters regeringar. De sammanträder årligen i tiotusental i COP-möten (Conference of Parties). IPCC rapporterna som presenteras ungefär vart femte år beskriver hur världens regeringar efter förhandlingar och kompromisser tycker att det vetenskapliga kunskapsläget ska framställas. Det rör sig alltså om politiska förhandlingar med stöd av experter som regeringarna själva valt ut – för Sveriges del via Naturvårdsverket.

Redan från starten för 30 år sedan har klimatpanelens uppdrag varit att fokusera på koldioxidhypotesen, dvs. att klimatförändringar primärt drivs av människans utsläpp av koldioxid. Detta har man också försökt att leda i bevis, utan att lyckas.  Naturliga klimatförändringar som skapar variationer i temperatur har utelämnats som orsak med bland annat den högst krystade förklaringen att de över tid är konstanta. För att få anslag måste forskningen syfta till att på olika sätt styrka hypotesen om koldioxidens påverkan på temperaturen. Om forskningsanslag istället hade utdelats i syfte att ta reda på hur de naturliga variationerna inverkar på temperaturen så hade vetenskapen sannolikt kunnat redovisa detta. Men för sådan forskning finns tyvärr begränsat med anslag. Den amerikanska klimatologen Judith Curry använder nedan bild för att illustrera hur lätt det är att inom forskningen finna samband och svar på det man söker där man söker. Risken är dock stor att man missar andra viktiga orsakssamband.

bekräftelseforskning

Vi laddar våra barn med klimatångest

Istället för en konstruktiv analys av klimatfrågan och larmen upprepas gång på gång att konsensus råder och vad vi riskerar om vi inte skyndar oss att ställa om vårt samhälle. Sverige bör visa vägen för övriga världen, heter det. Som högteknologisk välfärdsstat anses vi ha både resurser och kompetens. Kosta vad det kosta vill. Vi måste gå före i ett läge där världen bara ska ha tio till tolv år på sig att halvera utsläppen för att undvika en påstådd fullskalig klimatkatastrof. Media och lobbyister kommer också med motstridiga uppgifter som förvirrar begreppen. När det är varmt och torrt om sommaren anses det bero på den ökade halten av koldioxid i atmosfären. Värmen och torkan ses som bevis på att koldioxidhypotesen stämmer och att vi befinner oss i en klimatkris. När nästa sommar sedan blir kall och våt i ett närbeläget land så anses detta också bevisa koldioxid hypotesens korrekthet. Alla tänkbara utfall är med andra ord tänkbara för en och samma hypotes.

Vi tror dessutom att svaren är givna och att vi vet tillräckligt mycket om klimatförändringarnas orsak och verkan för att ladda våra barn med klimatångest. Vi lär dem om allt de måste sluta med istället för att prata om allt som de kan och borde göra mer av. Dagens unga borde framförallt bygga på sin kunskap för att kunna bidra till att finna lösningar på världens stora utmaningar och problem. Nästa generation har sannolikt goda möjligheter att utveckla konkurrenskraftiga alternativ till fossilbaserad energi som inte är väderberoende.  De kommer kanske också kunna bidra till att hitta botemedel på olika cancerformer, malaria och mycket mer.

Forskningen är inte överens

Den som okritiskt litar på det som framförs i media kan lätt få panik! Ingenting tyder ju på att användningen av fossila bränslen kommer att minska inom överskådlig tid. Det finns heller ingen realistisk möjlighet att minska användningen så mycket som påstås krävas för att undvika en katastrof med om möjligt värre följder än något scenario för den globala uppvärmningen. Utifrån ett katastrofscenario inom 10 år borde det därför inte vara någon idé att ens försöka. Trots en fantastisk utveckling för vind och sol finns det idag inga energislag som på 10-20 års sikt helt kan ersätta fossila bränslen, som idag står för ca 80 % av världens energiförsörjning.

Klart är att Kina och de flesta andra länder fortsätter att öka sina utsläpp så som utlovade 2015 när Parisöverenskommelsen gjordes upp. Är det då inte lite märkligt att förutse minskade utsläpp eller att uppvärmningen ens skulle ha en chans att stanna vid två grader vid seklets slut, om man samtidigt tror på modellerna vill säga? I så fall är vi på väg mot tre grader, eller fyra.  Men skulle det ens vara dåligt om världen blev några grader varmare? Inte ens här är forskningen överens och vilka är egentligen för och nackdelarna? Världen har varit varmare förr, Arktis har varit helt isfritt under långa perioder utan att isbjörnarna har utplånats.  Varför ska vi egentligen vara rädda för ett varmare klimat? Vilken temperatur är det egentligen som vi eftersträvar? Även om temperaturen har stigit knappt en grad sedan den lilla istiden tog slut så uppmanas vi ändå att frukta uppvärmning som har pågått sedan mitten av artonhundratalet (eller ännu längre om man beaktar, Central England Record, den temperaturmätning som startade 1659). Hur hänger det egentligen ihop? Är det ens säkert att kopplingen mellan temperatur och våra utsläpp av koldioxid är speciellt stark?

Hadcrut vs co2

Hur väl stämmer larmen?

Dessa frågor och många fler borde var och en bilda sig en egen uppfattning kring, innan man okritiskt accepterar slutsatsen om en stundande klimatkatastrof. Kunskap om vad som styr klimatet är sannolikt också det mest effektiva botemedlet mot den numera omtalade åkomman klimatångest. Det finns alltså goda skäl att ta reda på hur väl larmen faktiskt stämmer.

Kanske är dagens domedagspredikningar bara en upprepning av samma mantra som vi har fått vänja oss vid sedan 70 talet, d.v.s att jorden står inför en katastrof och att vi bara har tio år på oss att ändra färdriktning? Samtidigt som larmen är många och frekventa, så framförs de sällan av meriterade klimatforskare eller av närliggande expertis. Sakkunninga personer som Lennart Bengtsson, Peter Stilbs, Nils-Axel Mörner, Gösta Walin, Gösta Pettersson med flera kommer ytterst sällan till tals i svenska medier. Ändå har det framgått att hypotesen om en katastrofal uppvärmning framkallad av människan har stött på stark kritik på vetenskapliga grunder. Inte minst genom rapporter, vetenskapliga artiklar, facklitteratur och bloggar runt om i världen kan man ta del av skeptiska invändningar. Dessa invändningar kommer från i stort sett samtliga vetenskapliga discipliner med någon koppling till klimatfrågan, såsom klimatologer, geologer, kemister, fysiker, astronomer, statistiker och matematiker. Men vari består då den huvudsakliga kritiken och hur ska man förstå frågan bortom larmen?

Frågor som kräver ett svar

Många tycks fortfarande tro att meningsskiljaktigheterna runt klimatfrågan handlar om huruvida vi har en pågående klimatförändring.  Det har vi ju haft under flera miljarder år. Det tycks inte heller råda någon tvekan om att förbränning av fossila bränslen leder till koldioxidutsläpp som påverkar balansen mellan inflöde av energi i form av solljus och utflöde i form av värmestrålning. Den första och viktiga frågan är därför om uppvärmningen efter andra världskriget, då utsläppen på allvar började öka, är utan motstycke i ett historiskt perspektiv samt om de primärt drivs av oss människor eller inte, dvs. om människan påverkar klimatet och temperaturen mycket, lite eller helt obetydligt. Frågan är också hur stor del av ökningen av koldioxidhalten som beror på vår användning av fossila bränslen. Andra viktiga frågor handlar om hur mycket planeten kommer att värmas fram till år 2100, hur stor klimatkänsligheten i verkligheten är, om uppvärmningen är ”skadlig” för livet på jorden, om vi har råd att kraftigt reducera utsläppen av koldioxid och om sådana utsläppsminskningar kommer att ”förbättra” klimatet. En ytterligare fråga som måste besvaras är vilken tilltro man kan ha till FN:s klimatpanel. I takt med att IPCC har blivit allt mer politiserat och efter en rad skandaler skulle man kunna tänka sig att det behövs en mer opolitisk och oberoende forskning för att driva klimatvetenskapen framåt på ett trovärdigt sätt.

Alarmismens konsekvenser

Utvecklingen idag innebär att medieprofiler, artister, kyrkan med flera gör egna tolkningar av vart klimatet är på väg baserat på mediernas oftast vinklade och ovetenskapliga budskap. Det är givetvis bra med ett starkt engagemang för någonting som man tror på men det måste i längden vara vetenskapligt underbyggt för att inte riskera att vilseleda.

Om nuvarande alarmism och ensidighet får fortsätta är jag rädd att Sverige snart inte längre kommer att kunna uppfattas som vare sig välfärdsstat eller kunskapssamhälle. Alarmismen har blivit en mångmiljardindustri och koldioxid ett starkt varumärke och ett levebröd för alltför många. Som en snöboll i okontrollerad rullning drar alarmismen med sig allt och alla i sin väg. Lagstiftarna tävlar numera om att skärpa kravnivåer. Bevis och logiska resonemang har inte längre någon plats som grund för besluten och de vetenskapliga principerna är bortblåsta och gäller inte längre i denna fråga. Det finns istället en helt annan logik och ett förnuft som bara medlemmarna i den snabbt växande domedagssekten riktigt kan förstå.  Ett exempel på utvecklingen är synen och tolkningarna av väderfenomenen.

Mediernas ansvar

Vad kan man då egentligen tro på av alla larm som varje dag framförs i media? Var går skiljelinjen mellan dem som hävdar att vi bara har tio år på oss att vända utvecklingen, och alla andra, som oavsett om man räknar sig som alarmist eller klimathotsskeptiker har en sundare inställning till klimatfrågan på samma sätt som man har till andra vetenskapliga frågor där det råder stora meningsskiljaktigheter till följd av betydande osäkerheter? Vore det inte dags för medierna att bidra till att minska polariseringen runt klimatfrågan? Att försöka förstå de bakomliggande drivkrafterna, sätta sig in i var forskningen faktiskt står, för att kunna besvara frågan om hur orolig allmänheten egentligen bör vara. Detta i stället för att bara tro blint på vad som skrivs i politiska sammanfattningar från FN, där de vetenskapliga slutsatserna har korrigerats av politiker för politiker.  Är det inte journalisternas jobb att istället kritiskt granska FN:s klimatpanel IPCC och försöka förmedla en trovärdig bild av vad detta är för en organisation. Är det inte mediernas jobb att analysera bristerna, kartlägga förbättringsområden, ta upp forskares invändningar mot slutsatserna och inte minst granska hur väl sammanfattningen för beslutsfattare stämmer överens med den vetenskapliga forskningen som den påstås sammanfatta?

Men finns det då istället något fog för påståenden att de mänskliga utsläppen av koldioxid är försvinnande små bland alla andra faktorer som påverkar klimatet? Hur kan så många forskare komma till en sådan slutsats, helt i strid med de alarmistiska budskapen från IPCC? För att citera Taheda Kunihiko, vice-chancellor of the Institute of Science and Technology Research at Chubu University in Japan:

”CO2 emissions make absolutely no difference one way or another… Every scientist knows this, but it doesn´t pay to say so”.

Verkligheten är kanske inte svart eller vit. Kanske är det nu viktigare än någonsin att försöka sätta sig in i klimatfrågans komplexitet för att förstå i vilken omfattning våra utsläpp av koldioxid faktiskt påverkar klimatet och om en potentiellt varmare värld är bra eller dålig. Genom en ökad kunskap hos allmänheten kommer också våra politiker att få en bättre chans att fatta riktiga och genomtänkta beslut. De åtgärder som sätts in för att begränsa en potentiell uppvärmning kommer i så fall att kunna stå i rimlig proportion till de förändringar som vi försöker att bromsa.

Klimatpolitikens risker

En av mina värsta farhågor är att världssamfundet nu spenderar tusentals miljarder dollar på att minska utsläpp av koldioxid på bekostnad av fattigdomsbekämpning. Tänk om man försummar möjligheten att elektrifiera en större del av världen eller struntar i att ta itu med en rad andra akuta miljöproblem som kräver en lösning här och nu, för att plötsligt en dag inse att vi borde satsat helt annorlunda. Sammanblandning av miljö- och klimat har lett till att det läggs allt mer resurser på att minska utsläppen av koldioxid och med dessa åtgärder tror man sig också lösa miljöproblemen.

Klimatförändringar, tillsammans med deras sekundära effekter är mycket komplexa fenomen. Historien har lärt oss att förenklingar ofta leder till missförstånd och förvirring. De enkätresultat som pekar på att det råder konsensus i klimatfrågan är genomgående felaktiga eller misstolkade. Vad man egentligen är överens om är att människan förmodligen påverkar klimatet i värmande riktning genom fossil förbränning, inget mer. I vilken grad, vilken riktning och var rent geografiskt är helt andra frågor och därom tvistar helt naturligt de lärde.

Innehållsförteckning:

DEL 1.

FÖRORD

SYFTET MED BOKEN

INLEDNING

REFLEKTIONER OM KLIMATET

  1. Vägen till ökad insikt
  2. En morgon i oktober 2018
  3. Skillnaden mellan vetenskap och sanning
  4. Synen på klimatet har förändrats över tid
  5. Energipolitiken
  6. Energisystemet
  7. Mycket vi inte känner till

VETENSKAPEN

  1. Koldioxidhypotesens utveckling och den tidiga vetenskapen
  2. Sambandet mellan temperatur och koldioxidutsläpp
  3. Sambandet mellan temperatur och extremväder
  4. Sambandet mellan glaciäravsmältning och havsnivåhöjningar
  5. Temperaturmätningar
  6. Koldioxidhypotesens svaga punkter
  7. Klimatmodellerna och IPCC
  8. Geologiska perspektivet
  9. Frågeställningar som kräver ett svar (besvaras i del 2)

VAD SKA MAN TRO?

  1. Konsensus eller sund oenighet?
  2. Klimathotsskeptiker och alarmister
  3. FN och ökenutbredning
  4. Varför skrämselpropaganda?
  5. Media och ”Fake News”
  6. Varför vilseleda våra barn?
  7. Identitetspolitikens konsekvenser
  8. Grupptänkandets baksidor
  9. Globalt styre

DEL 2.

VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR

  1. Klimatförändring eller miljöproblem? Vilka problem försöker vi att lösa? (Morten Jødal)
  2. I vilken utsträckning har våra koldioxidutsläpp av fossil koldioxid bidragit till att öka atmosfärens koldioxidhalt? (Gösta Pettersson)
  3. Hur mäter man jordens temperatur? (Magnus Cederlöf)
  4. Hur fungerar klimatmodellerna? (Magnus Cederlöf)
  5. Går det att ljuga med statistik? (Magnus Cederlöf)
  6. Kan man lita på IPCC som bedömningsinstans? (Gösta Pettersson)
  7. Blir extremväder vanligare till följd av global uppvärmning? (Ingemar Nordin)

Morten Jødal: Biolog som bland annat har jobbat inom ämnesområdet biologi och kemi i Norges forskningsråd, samt med forskningsprogrammet vattenanvändning, genteknologi, sur nederbörd och ekologin i iskanten av Arktis (Pro Mare). Han har även skrivit boken ”Miljömyterna, står vi framför världens undergång?”

Gösta Pettersson: Professor emeritus i biokemi från Lunds Universitet. Han har bland annat skrivit boken ”Falskt Alarm, Klimatfrågan ur vetenskaplig aspekt” som också är referens för kapitel 2 och 6 i del 2.

Magnus Cederlöf: Civilingenjör inom elektroteknik. Han har på ideell basis under flera år arbetat med analys av temperaturserier och publicerat en vetenskaplig artikel i ämnet tillsammans med Lennart Bengtsson, professor i dynamisk meterologi.

Ingemar Nordin: Professor emeritus vid institutionen för kultur och kommunikation (IKK) vid Linköpings universitet. Hans nuvarande forskningsområden omfattar såväl vetenskaps- och teknikfilosofi som politisk filosofi och medicinens filosofi. Han är också en av initiativtagarna till Stockholmsinitiativet.

Elsa Widding

Dela detta inlägg

75 reaktion på “Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras?

  1. 1
    Lasse

    Tack Elsa
    Långa texter skall läsas i bokform liggandes i skön soffa.
    Ser fram emot den.
    OT SMHI medger att solinstrålningen kan ha påverkat vår uppvärmning men det är upp till oss att få fram hur mycket!
    ”Tidsserierna för temperatur och solinstrålning finns båda öppet tillgängliga på våran hemsida för alla att ta del av. För att dra det vidare och reda ut hur stor kopplingen mellan dem är behövs, som vi svarat i tidigare, mer forskning och avancerad klimatmodellering. En annan fråga är vad som driver den förändring vi ser i solinstrålning, vilken i sig skulle kunna vara en effekt av klimatförändringen.”
    Cirkeln är sluten?

  2. 2
    Bengt Abelsson

    Har beställt 3 ex, 2 till närstående behövande.

    Ett tyckande: Johan Rockström är sannerligen inte någon ”klimatexpert”. Det är inte nödvändigt att sätta sitt eget ljus under skäppan, så att säga.

    Stort tack!

  3. 3
    Christer Löfström

    ”En av mina värsta farhågor är att världssamfundet nu spenderar tusentals miljarder dollar på att minska utsläpp av koldioxid på bekostnad av fattigdomsbekämpning.”

    Så är verkligheten i svenskt näringsliv!

    Jag var på Investor årsmöte i går och försökte få till beslut om Afrika perspektiv i verksamheten.
    Ombud för AMF fonder argumenterade mot. Mitt förslag avvisades. (Inte årsmötets uppgift)
    Sådan fientlighet jag kände i luften från VD Johan Forsell har jag inte känt på länge.
    (Energiforskning ca 20 år sedan)

    Gulligt var det mellan ordförande Jacob Wallenberg / VD Johan Forsell och Folksams representant.
    De var överens. Klimathotet är en ödesfråga. Företag i Investors intressesfär har en klimatgrupp.
    Det anses att verksamheternas framgång beror på satsning på klimatfrågan. (inga detaljer)

    Jag lyfter på kepsen för alla som bråkar om stolligheterna. Bråka med stil!

  4. 4
    Ann lh

    Bästa Elsa!
    Du uttrycker klimatfrågans många konflikter på ett sätt som visar att tankarna är väl genomkända
    och -arbetade. Det gamla citatet ”…med tanken ordet föds (även på kvinnans) läppar ..” genomsyrar hela inlägget och förhoppningsvis även boken. Den måste tryckas och spridas!
    Förutom att ge boken till mig själv kommer jag att beställa den som en särskilt angelägen och djupt känd gåva (med krav på att läsas och begrundas!) till mina två söner, som är mitt uppe i livet med allt vad det innebär av tidsbrist och samhällsansvar.
    Eftersom jag just tagit del av Jacob N’s ”Rockefeller – en klimatsmart historia” hoppas jag Du hunnit smälta hans avslöjande djupa grävjobb så att familjen Rockefeller med sina ambitioner får huvudrollen bokens avslutande slutkläm.

  5. 5
    Bim

    Tack Elsa!
    Verkligen välkommet. Man börjar ju verkligen misströsta när vetenskapen är totalt kidnappad och köpt för enorma summor.

  6. 6
    Christer Eriksson

    Tack Elsa för att du tar upp denna fråga.
    Jag kommer att beställa din bok,ser framemot att få läsa den.
    Varje journalist borde få ett exemplar att läsa.
    Indoktrineringen som pågår är skrämmande.
    Jag blir lika irriterad och förb… varje gång jag ser Vattenfalls reklam på tv om att en fossilfri om en generation.Snacka om att utnyttja och skrämma barn.Den reklamen borde anmälas.

  7. 7
    L

    Mycket bra analys och genomgång, men frågan är om boken kommer att läsas av dom som behöver kunskapen?

    Vad som saknas, framförallt i Sverige, är en debatt! Det är helt fantastiskt att vi i princip aldrig fått se en debatt mellan alarmister och skeptiker. Det beror säkert på att ingen alarmist har tillräckligt på fötterna för att våga ställa upp på en debatt. Men trots det borde våra riksmedia bjuda in till klimatdebatter, precis som man debatterar allt annat. Kanske SwebbTV blir först..?

    Utan debatt är klimathotet bara en religion, en tro.

  8. 8
    Gösta Surén

    Stort tack till de som stiger fram och reagerar mot den enformigt vinklade indoktrinering svenska folket utsätts för.Jag kommer självfallet att köpa boken.

  9. 9
    jensen

    Beträffande media,
    I dagens huvudledare i oberoende Sydsvenskan påstås:
    ” Klimatet är svenskarnas viktigaste fråga i EU-valet / frågan gällde dock miljö,klimat, energi/.
    Klimat och högerpopulism hänger ihop. Enligt forskning på Chalmers.
    Smältande is i Arktis skvallrar om potentiellt katastrofal utveckling med accelererande klimatförändringar , extremt väder, rubbade havsströmmar.
    Isbjörnen är sårbar för klimatförändringar i Arktis.
    I och med att USA´s klimatförnekande hållning har slagit rot i Vita Huset, står klimathoppet i desto högre grad till Europa.”

  10. 10
    Kevin Benn

    ”Mer än allt vill jag bidra till att stoppa skrämselpropagandan och den kraftfulla och ovetenskapliga indoktrinering av våra unga som idag pågår.”
    En jätteviktig ambition, Elsa, som är så svårt att genomföra! Hur kommer man till tals med de som hittills bara fått skåda den officiella IPCC-linjen i allt starkare belysning? Hur ger man tillräckligt lyster åt det hittills mörklagda för att få dem att lyfta blicken? I min erfarenhet bland vänner, bekanta och obekanta finns ett stort motstånd mot att sätta sig in i dessa frågor, än mindre byta ståndpunkt. Antingen lunkar man på med inställningen att förr eller senare tar oljan slut så det är lika bra byta till vindkraft och elbilar, eller så har man bråttom att göra det politiskt korrekta: skriva på för isbjörnarna; slopa köttet, flyget och plasten…
    Vem vill du helst ska läsa boken? Politiker, journalister, lärare, föräldrar? Jag är skådespelare och vet att formatet, tilltalet och själva iscensättningen kan vara avgörande för att ett stycke ska fånga sin publik.
    En graf eller bild kan säga mer än tusen ord, men den kan vara direkt kontraproduktiv om det inte är supertydlig och häpnadsväckande.
    Vi som har försökt sätta oss in i klimat- och energifrågor kommer, som Lasse, att njuta av de andra kapitlen i boken, men de indoktrinerade behöver skymta en guldklimp för att lockas in i det okända.
    Allt detta sagt i välmening, Elsa, kring det som vi alla tampas med var dag – hur når vi varandra?
    Jag lyfter också kepsen och tackar dig för att du kämpar!

  11. 11
    jensen

    Reflexion: Hur handlägger man det akuta klimathotet i Ryssland, Kina,Japan, Indien, Australien, Brasilien o.s.v.

  12. 14
    Lars Buusch

    Det har blivit en religion. Greta är just nu Messias. Det står mycket pengar på spel, inte bara för företag men också i skatteintäkter som medborgarna måste acceptera för att fylla andra svarta hål. Follow the money.

  13. 15
    Göran J

    Hur kan ett statligt Energiföretag som Vattenfall slå på våra barn och barnbarn med sin marknadsföring.
    Jag blir så upprörd över hur cynisk marknadsföringen är så jag skrev i morse följande mail till deras kundkontakt.
    Jag har inte fått något svar.

    Hej Vattenfall

    Jag har ett företagsabonnemang på El från Er och har uppmärksammat hur ni med hjälp av skrämselpropagande i TV skrämmer våra barn och ungdommar om klimatförändringar. Varför? Vilka klimatförändringar är det ni menar?

    Att många av våra barn och ungdommar har ångest för klimatet är något som jag anser att vi som är vuxna har skapat. Ert sätt att marknadsföra Ert företag med skrämselpropaganda till våra barn är exempellöst.

    Våra barn behöver inte mera av domedagsutfästelser, utan en framtidstro. Detta skapas INTE med den form av marknadsföring som ni använder i dessa filmer.

    Att det kan vara svårt att nå ert mål men fossilfri värld har Tyskland visat med sitt Energiwände med förnybara energikällor . För år 2017 kan kostateras att endast 27 % av Tysklands energiproduktion kom från Förnybart. Och dessutom har Tyskland Europas högsta kostnad för en kWh,

    Ni får gärna utveckla och återkomma till mig hur ni har tänkt den fossilfri produktionen i Sverige nästa generation.

    Mvh
    Göran

  14. 16
    Matz Hedman

    Tack Elsa!
    Nu har jag också beställt boken.
    Hoppas så många som möjligt här gör det.

  15. 17
    Kent B

    #14 Göran J

    Bra gjort. Jag har också reagerat och ilsknat till på deras reklam

  16. 18
    Sören G

    #14 #16
    Jo, jag håller med. Jag tog upp det häromdagen i en annan tråd här, att man ständigt utsetts för klimathots-påverkan i reklamkalerna. Inte minst Vattenfalls utnyttjande av barn.

    TV kör repriser på program med klimathotstema. Att det är en del i poltisk propaganda inför EU-valet kan man utgå ifrån.

  17. 19
    Fredrik S

    Tack Elsa, mycket bra!

    Man blir ju bombarderad just nu från alla håll om hur eländigt det kommer att bli om några år om vi inte gör som de tycker.

    Alice Bah skriver så här, klipp från Expressen:

    ”Men utan en utsläppsbudget går klimatet snart i bankrutt. ”

    Vad är ett utfattigt klimat för något?

    Frågan är om det är bättre att hon är i Bryssel eller här hemma?

    https://www.expressen.se/debatt/bah-kuhnke-kritiken-mot-forslag-ar-pinsam/

  18. 20
    latoba

    Tack Elsa för att du lägger ner så mycket energi på den här viktiga frågan. Det sätt du gör det på är beundransvärt. Jag har redan beställt boken. Skulle önska att den kom också i eboksformat. Det skulle göra det lättare att sprida den till andra.

  19. 21
    PT

    Hej Elsa!
    Smakprovet på din bok gav verkligen mersmak och, som jag ser, tycker flera på denna blogg samma sak, men hur får du ut boken utanför ”vår” krets. Den borde ju läsas av alla de som tror sig kunna styra klimatet och inte bara vi här på denna blogg, som redan vet att klimatet blir vad det blir och att alla miljarder som slängs ut i klimatets namn är pengar i sjön.

  20. 22
    Mats Kälvemark

    Våra starkaste argument mot klimathotarsekten är bra sammanfattade av professor Ole Humlum
    i hans rapport:
    https://www.thegwpf.org/content/uploads/2019/04/StateofClimate2018.pdf
    Se nedan.
    Argumenten utgår från VERKLIGHETEN och det är ju som bekant alltid den som gäller före fundamentalistiska klimathotarprofetior.

    Executive summary: ten key facts
    1. According to temperature records from the instrumental period (since about 1850), 2018
    was one of the warmest years on record, but cooler than both 2016 and 2017.
    2. At the end of 2018, the average global air temperature is continuing a gradual descent
    towards the level characterising the years before the strong 2015–16 ElNiño episode. This
    underscores that the global surface temperature peak of 2015–16 was caused mainly by
    this Pacific oceanographic phenomenon. It also suggests that what has been termed ‘the
    temperature pause’, ‘hiatus’, or similar terms, may reestablish itself in the future.
    3. There still appears to be a systematic difference between average global air temperatures
    estimated by surface stations and by satellites. Especially since 2003, the average global
    temperature estimate based on surface stations has deviated from the satellite-based
    estimate in a warm direction.
    4. The temperature variations recorded in the lower troposphere are generally reflected at
    higher altitudes also, and the overall temperature ‘pause’ since about 2002 is recorded
    at all altitudes, including the tropopause and into the stratosphere above. In the stratosphere,
    however, the temperature ‘pause’ had already commenced by around 1995; that
    is, 5–7 years before a similar temperature ‘pause’ began in the lower troposphere near the
    planet’s surface. The stratospheric temperature ‘pause’ has now lasted without interruption
    for about 24 years.
    5. The recent 2015–16 El Niño was among the strongest since the beginning of the record
    in 1950. Considering the entire record, however, recent variations between El Niño and
    La Niña episodes are not unusual.
    6. Since 2004, when the Argo floats came into operation, the global oceans above 1900m
    depth have on average warmed somewhat. The maximum warming (between the surface
    and 120mdepth) mainly affects oceans near the equator, where the incoming solar
    radiation is at a maximum. In contrast, net cooling has been pronounced for the North
    Atlantic since 2004.
    7. Data from tide gauges all over the world suggest an average global sea-level rise of 1–
    1.5 mm/year, while the satellite record suggests a rise of about 3.2 mm/year. The large
    difference between the two data sets still has no broadly accepted explanation.
    8. Since 1979, Arctic andAntarctic sea ice extent have decreased and increased, respectively.
    Superimposed on these overall trends, however, variations of shorter duration are also
    important. In the Arctic, a 5.3-year periodic variation is important, while for the Antarctic
    a variation of about 4.5-years’ duration is seen. Both these cycles reached their minima
    simultaneously in 2016, which explains the simultaneous minimum in global sea ice extent.
    A new phase, with development towards larger ice extent in both hemispheres, may
    now have begun.
    9. The Northern Hemisphere snow cover extent has undergone important local and regional
    variations from year to year. The overall global tendency since 1972, however, is
    for overall stable snow extent.
    10. Tropical storm and hurricane accumulated cyclone energy (ACE) values since 1970 have
    displayed large variations from year to year, but no overall trend towards either lower or
    higher activity. The same applies for the number of hurricane landfalls in the continental
    United States, for which the record begins in 1851.
    vii

  21. 23
    Olav Gjelten

    Har världen någonsin tidigare hamnat i en så djup psykos som den kring klimatet och pågått så länge?

    Den frågan förstår vi knappast förrän vi slutligen insett att vi fått en ny och världsomfattande religion. Den 2000-åriga kristendomen försvann på några årtionden i slutet av 1900-talet. Tomrummet blev inte ateism och realism, såsom många fortfarande har för sig. Tvärtom – det blev en annan och mycket djupare religiositet än den ytlighet som kännetecknade kristendomen under de senaste 500 åren. Svenskarna, som själva ser sig som världens mest ateistiska och upplysta folk, är kanske de mest okunniga och hängivna till den nya religionen.

    När klimatet är en religion måste den väl ha ett namn? Här kommer vi in på själva kärnan till den lysande idén. Klimatreligionen kommer ALDRIG ta ett namn därför att menigheten aldrig får tro att deras hängivenhet är religion utan ett utslag av djupt kunnande.

    Det fullständigt helknäppa har således blivit att det har blivit VI, som inte gått upp i underkastelsen till den nya religionen som blivit de nya tokstollarna i samhället. Klimathotstron har blivit en ”jihadism” som stöter bort alla som går dem emot. Det är därför vi aldrig ser politiker, företag med mera nu för tiden som vill sticka ut och och bli okunnig och stolle. Skulle de gå emot skulle bara innebära att de skulle bli omtalade som okunniga, likgiltiga inför det jättelika klimathotet och mobbade tills de ger upp.

    Sedan den mörka medeltiden har världen aldrig sett något liknande.

  22. 24
    elias

    Att ha långa texter på engelska gynnar inte klimat debatten i Sverige, särskilt om man vill rikta sig till Svensson!!
    Att överhuvudtaget skriva långa inlägg gynnar heller inte intresset att läsa den eller antalet som har tid att läsa långa texter under surfning. viket det alltid är frågan om.

  23. 26
    Sören G

    I Go’kväll i TV1 i kväll ska man diskutera konspirationsteorier.
    Att kalla klimathotet en bluff är en konspirationsteori enligt Go’kväll-readktionen.

  24. 27
    Fredrik S

    Sören G #26

    Ja, går man emot de 97-100 procenten som klimathäxan E där fastställt så registreras man väl automatiskt i kolumnen ”konspiratör”.

    För övrigt saknar jag en självklar kandidat, chemtrails, i programbeskrivningen men det kanske hade provocerat mången SVT-anställd.

  25. 28
    Ingemar Nordin

    Fredric D #27,

    De stora konspirationteoretikerna är ju alarmisterna som hävdar att de finns skumma ”klimatförnekare” utspridda på nätet där de sprider fejk News och är i hemlighet betalda av Big Oil. De tror också att de ofta genomför en ”concerted action” (som Michael Mann uttryckte det) mot de stackars klimatforskarna. Vidare så menar de att Exxon redan i början på 90-talet visste om att CO2 skulle föröda jorden men att de har hållit detta så hemligt att ingen vet om det.

    – Man undrar hur deras världsbild ser ut där de lyckas ignorera allt som händer omkring dem och tror att världen styrs i lönndom bakom lyckta dörrar.

  26. 29
    Staffan Lindström

    28 Ingemar
    Eftersom miljö/klimataktivister är så frikostigt sponsrade utgår de från att motståndarsidan också är det…
    Frågan är hur länge vi har råd att betala folk som bara producerar mumbojumbo… IPCC = Intergovernemental Parrot Cynical Club

  27. 30
    Claes-Göran Carlsson

    CGC
    #21och #23
    Om boken blir tillgänglig, har just reserverat 1 ex, kan vi be kommunens bibliotek att införskaffa den. Om dom inte gör det kan man föra ett himla liv, så att den blir uppmärksammad. När den väl finns i biblioteket kan ringar spridas på vattnet.

  28. 31
    Fredrik S

    Ingemar Nordin #28

    Ja, det kan man undra. Det var väl på 50-talet som amerikanska forskare började larma om konsekvenserna av den redan kända växthuseffekten så då måste man ju tycka det är konstigt om bara oljebolagen lyssnade på det?

    Fast det är ju känslor och religion bakom mycket så vettiga diskussioner framstår som svåra att få till, i alla fall just för tillfället i den allmänna debatten.

  29. 32
    latoba

    Jag tänkte skicka detta till mina ”barn” (57,55,55) men då skulle jag behöva en biografi över Elsa Widding. Hittade inget på Wikipedia. Kan någon ge mig ett tips?

  30. 35
    PT

    ELSA WIDDING
    Väg och vatten på Chalmers 1988–93.
    Började på norska Statkraft 1996. Lärde sig energibranschen där.
    Olika positioner inom Vattenfall 1999–2005
    INSEAD Business School 2005 Bure Equity 2005–2007
    Bolagsansvarig analytiker för Vattenfall, SJ, Green Cargo på Näringsdepartementet, 2008– 2010
    Chef för elnätsreglering på For- tum 2010-2013
    Rådgivare, eget bolag från 2014
    Utsedd till Sveriges bråkigaste kvinna 2014

  31. 36
    Gunnar Strandell

    Jag har också lagt en beställning på Elsas bok.
    Men jag har inga förhoppningar om att den kommer att förändra den offentliga debatten där ”klimathotet” just nu är akut. Jag kan bara hoppas på att Elsa och de fakta hon för fram kan dämpa de övertoner som förs fram.

    I min värld är klimat något svårfångat, men grundat på observationer av verkligheten. Då finns inte plats för debatter byggda på ideologiska motsättningar. Verkligheten är vad den är.

    Här borde öppna sig en jättelik arena för diskussion där tusentals rumpnissar springer omkring och ställer frågorna: ”Voffor då då, voffor gör di på det viset?”

    Elsas bok ser ut att bjuda in till diskussion, finns någon som vågar bjuda upp henne?

  32. 37
    Olav Gjelten

    Vad har hänt? Enligt klimathotspropagandan var vi ”förnekare” för att vi var betalda av Big Oil. Vi var betalda för att strunta i våra barn och barnbarns framtid för att själva kunna leva ett liv i sus o dus.

    Jag har inte sett denna argumentation från från de klimatreligiösa på länge nu. Glömde de bort den eller blev den inte gångbar längre?

  33. 38
    Elsa Widding

    Tack för alla trevliga kommentarer efter mitt inlägg om boken. Det har varit en lång resa och självkritiken har varit ganska oresonlig under de senaste veckorna. Nu känns det betydligt lättare att snart sätta punkt för bokprojektet. Jag har fått många beställningar och trevliga svar även på min mail. Jag kommer svara så snart jag hinner. När boken är klar hör jag av mig till samtliga och skickar ut efter beställning.

    #10 #23 Jag har kommit till slutsatsen att man mot alla odds måste försöka att få genomslag. Jag tänker inte acceptera allt prat om konsensus, är snarare beredd att kämpa ganska hårt för att göra min röst hörd. Min strategi är att ställa öppna frågor och försöka få människor att tänka själva. Många behöver nog bara lite hjälp på traven. Framförallt måste man väcka nyfikenhet och viljan att lära sig mer.
    I mitt första kapitel ”Vägen till insikt” beskriver jag hur det för mig till slut blev helt nödvändigt att försöka bryta mot klimatreligionen. Yttrandefriheten är i fara och det är allvarligt.

  34. 39
    Ingemar Nordin

    Olav G #37,

    Lugn, bara lugn. ”Klimatförnekarna” är nu ett studieobjekt för akademisk forskning på Chalmers. Där kommer man att med settled science bevisa att de är högerpopulister (ni vet de där som Stefan varnar för), gamla dinosaurier och vita äldre män. Hit hör uppenbarligen också Elsa, Lena och Ann + en hel rad kvinnor (unga som gamla) som med intresse läser vår blogg. Så jag antar att de därmed kvalificerar som hatobjekt som man inte behöver ödsla tid på att besvara med sakliga argument. Många tycker att vi borde avrättas som mänsklighetens fiende.
    Man undrar varför de hatar oss så mycket?

    http://www.klimatupplysningen.se/2014/03/02/varfor-hatar-de-oss-sa/

  35. 40
    Sören G

    Såg TV-nyheterna. Det var ett reportage om en ny film om Roal Amundsen, han som var först till Sydpolen. I en intervju med huvudrollsinnehavaren sa denne att det var en märklig känsla eller nåt sånt att filma i Arktis. Eftersom det är en värld som är på väg att försvinna. Samtidigt visade TV4 bilder på en kalvande glaciär.
    Det är förstås ingen överaskning att skådespelare är indoktrinerade i klimathotsreligionen.

  36. 41
    En annan

    Tack Elsa, utan tvivel blir man inte klok. Ditt CV imponerar så nu kan inte ens feministerna hoppa på dig!
    Det sista vi behöver är en inskränkning av yttrandefriheten, vilket är en av pelarna i bekämpandet av sådana som oss, som inte bara köper politiskt trams utan ifrågasätter, inte minst eftersom det trasar sönder vår ekonomi.

  37. 42
    Rolf Mellberg

    #38 Elsa

    Helt lysande Elsa, du om någon (med dina meriter från t ex NUON-skandalen) borde om någon kunna få ett bra genomslag i debatten. Du borde ha god chans att få utrymme på landets bästa moderna och högkvalitativa mediepattform: kvartal.se. Jag vill uppmana dig att försöka!

    Jag vill även säga följande:

    Gallileo lärde oss att man måste våga utmana makten, det är helt och håller det förhållningssättet som vi har att tacka för att våra liv nu är bättre än på hans tid. Mina föräldrars och min generation utmanade en makt som bottnade i 1800-talets konservativa nationella och religiösa borgerlighet, 1900-talet kännetecknades därmed av en enormt framgångsrik resa mot vänsterpräglad liberalism. Nu har den i sin tur stelnat och korrumperats till sina egna ideals motsats, där man t.o.m. vägrar prata med sina motparter. Denna process har till stor del orsakats av att känslor helt fått dominera, t ex vad gäller kärnkraft, flykting-, migrations- och integrationsfrågorna samt klimatfrågan!

  38. 43
    Lasse

    #40 Sören
    Amundssen gjorde något som var omöjligt förra året-Passerade NW passagen utan isbrytarhjälp!
    Värt att uppmärksamma.
    #35 PT
    Elsa W har en diger utbildning som säkert inte började på KTH. Äpplet faller inte långt.

    Igår rapporterades om att vi ökar våra fossila utsläpp i Sverige.
    Ingen gjorde den kopplingen att vi samtidigt minskar kärnkraftskapaciteten.
    Är det inte dax att uppmärksamma detta lite ?

  39. 45
    mikael gustafsson

    Jag har studerat ämnet i sex år och kämpat
    i mot sakfel och hysteri men uppskattar denna
    insändare och kunde inte ha skrivit bättre samt
    informationen stämmer tack för den!
    Motvals tanke smedja

  40. 46
    Claes Forsgårdh

    Vad är kostnaden för produktion (ex. subventioner) av el från resp. vattenkraft, kärnkraft, vind och sol?
    Någon som har aktuella siffror? Man hör ofta från klimathypokondrikerna att vindkraften är så billig.

  41. 48
    Christer Löfström

    #46

    Bra fråga.

    Det senaste svenska som jag känner till.
    https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/33858/1/gupea_2077_33858_1.pdf

    US EIA ger varje år ut en rapport om LCOE
    https://www.eia.gov/outlooks/aeo/pdf/electricity_generation.pdf

    Det aktuella för Uniper för O3 är att förlänga driften av O3 ytterligare än redan gjort, vilket de påstår blir billigare än ny vindkraft.

    ”Vi har nyligen moderniserat Oskarshamn 3 (O3) för drift in på 2040-talet och har börjat se över möjligheten att livstidsförlänga O3 ytterligare, på samma sätt som man gör i till exempel USA. Det är ett kostnads- och resurseffektivt att fortsätta leverera fossilfri planerbar el efter 2045, troligen det mest effektiva och konkurrenskraftiga. En första översiktlig bedömning är att priset per kWh totalt blir lägre än det för nybyggd vindkraft. För att möjliggöra detta måste Sverige, på samma sätt som för andra energislag, säkra forskning och kompetens för långsiktig drift av kärnkraften.”

    https://www.di.se/debatt/unipers-vd-energioverenskommelsen-hindrar-inte-vara-investeringar/

    Notera att han inte anger kostnader för NY kärnkraft.
    Uniper svarar inte på mail när jag frågar!

  42. 49
    Ebbe Ankeraa

    Så bra skrivit! Helt rätt som många skriver, man känner sig som dissident. Men historien visar ju många exempel på rådande uppfattningar, som visade sig vara helt fel, ex vis Kopernikus, som påvisade att jorden är ett klot, Wiliam Harvey, som påvisade att hjärtat är en pump, Lavoisier, som påvisade syreupptaget vid förbränning, Newton, som påvisade gravitationskraften, alla kraftigt motarbetade av representanter för ”den rådande uppfattning”.
    Beställer gärna ett exemplar av din bok!

  43. 50
    Håkan Bergman

    Claes Forsgårdh #46
    Svårt att beräkna kostnader när intermittent elproduktion särbehandlas som den gör. Även tysk och dansk intermittent produktion påverkar den svenska elmarknaden. Långsiktigt är problemet att ingen nyinvestering i baskraft, som systemet inte kan klara sig utan, kan räknas hem. Tids nog lär problemet bli uppenbart även för politikerna, då blir det panik.

  44. 51
    Christer Löfström

    #50
    Du svamlar. Det är svårt, men det går att jämföra.
    Problemet är att det inte finns någon oberoende i Sverige som gör det.

  45. 52
    Håkan Bergman

    #51
    Jag skrev ju att det är svårt inte att det är omöjligt. Svåraste Xet i ekvationen är vad politikerna kan hitta på.
    F.ö. har du nåt nytt om Öresundsverket, såg att Helenholmsverket går samma väg, för elen?

  46. 53
    Ingemar Nordin

    Christer L #51,

    Om du tänker efter ett slag och funderar på var den framtida energin finns så är det inte sol- och vind. Kolla in beräknad energitäthet för olika material här:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Energy_density

    Uran 80,620,000 MJ/L
    Torium 79,420,000 MJ/L

    Olja 37 MJ/L

    Etanol 24 MJ/L

    Kärnkraft har stora investeringskostnader men vinner på sikt eftersom den är pålitlig och kan köras i 50-60 år. Med generation 4 så kommer investeringskostnaderna per producerad Wh att bli betydligt lägre eftersom anläggningarna kan göras mindre och massproduceras. Bränslet är gratis eftersom världen har ett överflöd av redan använt kärnbränsle.

  47. 54
    juve45

    Intresset för en revolutionär omställning sträcker sig från Big money och deep state med förankring inom Democrats. Dessa krafter har total kontroll över EU av historiska skäl. FN och andra överstatlig institutioner är sammanlänkade av samma skäl. Kollektiv dårskap ja, men inte värre än att vanliga människor kan stoppa dårskapet

  48. 56
    Lars-Eric Bjerke

    #46 Claes Forsgårdh

    2018 var Ringhals kostnader för att producera el 21, 7 öre kWh. Skatterna var 4 % därav. I kostnaden ingår kapitalkostnader på 13 %. För R1 och R2 blir man ju inte av med dessa kostnader för att man lägger ner blocken 2019 och 2020. Skillnaden mellan att producera eller inte producera i Ringhals för landet Sverige är alltså (100- 4 – 13) * 21,7 = 18 öre kWh.
    https://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/ringhals/produktion-och-driftlage/ringhals-ekonomi/?fbclid=IwAR3Rr34rAMv6rO4iQEp4b-TqMRLLVPWNV83ItJAICQDSnZ6e8OKDClnMZjM

    För vindkraft och solkraft utgår subventioner (elcertifikat) under 15 år för varje anläggning. Just nu är priset bara 5 öre/kWh men var uppe i 15-20 öre/kWh under vintern.
    https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/kraftlaget/aktuellt-kraftlage-sverige-veckorapport.pdf?v=YYJDbXxHg5Qv0I2CRjCpfOn6Fjs

  49. 57
    Lars-Eric Bjerke

    #53 Ingemar Nordin,kraft och inga rö
    De två största orsakerna varför kärnkraft av gen 3+ har blivit så dyr i västvärlden är de små serierna samt att licensieringskostnaderna är dyra. Westinghouse AP 1000 samt den kinesiska motsvarigheten CAP 1000 innehåller bara hälften av antalet komponenter jämfört med en gen 3. Den kräver ingen säkerhetsklassad elkraft eller pumpar för att hantera störningar. Inte heller krävs några operatörer de första dagarna. Den är också moduliserad och standardiserad. Om några länder i EU skulle beställa ett stort antal AP 1000 och enas om licensieringskraven är jag övertygad om att priset kunde pressas rejält.
    Priset på råuran är inte avgörande för kostnaden för kärnkraftel. Det är bara något öre per kWh. Det är anrikningen och tillverkningen av bränsleelement som kostar pengar, samt att ta hand om avfallet. Anrikning och upparbetning är dyrare för gen 4 än 3+ medan slutförvaret är billigare för gen 4.

  50. 59
    Christer Löfström

    #52
    Fel av mig att använda svamla. Ber om ursäkt.
    Om aktuell elproduktion i Skåne vet jag bara det som står i media.
    Företag svarar aldrig på mail.
    Barsebäck är utvalt som strategiskt för framtida elproduktion. Vilken typ är inte bestämt.
    Det blir ingen sjöstad med bostäder som en del politiker i Kävlinge vill.
    Intressant rapport från Region Skåne

    http://www.beta.skane.se/Public/Protokoll/Regionstyrelsen/2019-04-25/Kartl%C3%A4ggning%20av%20den%20sk%C3%A5nska%20elf%C3%B6rs%C3%B6rjningen/PM_Kartl%C3%A4ggning%20av%20den%20sk%C3%A5nska%20elf%C3%B6rs%C3%B6rjningen.pdf

    #56
    Var kommer siffran 21,7 öre / kWh från ?
    Tittade i din länk men fann den inte.

    #Ingemar Nordin
    Fann en rapport från energikommisionen.
    http://www.energikommissionen.se/app/uploads/2016/05/promemoria-om-kostnaderna-fr-nya-elproduktionsanlggningar-i-sverige.pdf

  51. 60
    Lars-Eric Bjerke

    #59 Christer Löfström
    ”Var kommer siffran 21,7 öre / kWh från ?
    Tittade i din länk men fann den inte.”

    Det står att avfallsfonden kostar 5,2 öre/kWh och utgör 24 % av de totala kostnaderna.

  52. 62
    Ingemar Nordin

    L-E B #60

    Avfallsfonden är tydligen en stor kostnad för kärnkraft. Med Gen 4 torde detta minska rejält. Att minska lagringsbehovet på ”utbränt” uran från 100 000 år till 500 år är inte småpotatis precis – för att inte tala om säkerhet och kontrollmöjligheter.

    De är inte så optimistiska om när Gen 4 blir kommersiellt gångbar och talar om flera decennier. Jag har sett seriösa prognoser som talar om 2021-23. Svårt att veta vad som är sant för en lekman. Min fundering är om inte en del av avfallsfonden borde användas för att skynda på utvecklingen, både för gen 4 och för fusionstekniken. Det trista är ju att Sverige genom politikernas försorg gjort sig av med stora delar av kompetensen på området.

  53. 63
    Tudor

    Jag skall köpa elsas bok!

    Alarmisterna har politiska ambitioner. Det står klart för alla tänkande människor. Frihet och demokrati skall avskaffas.

  54. 64
    Tudor

    Jan Ericson är en av de få moderater som fortfarande har förståndet i behåll. Så här skriver han på sin blogg:

    Sanningen är att den destruktiva ”klimatpolitiken” ifrågasätts allt mer. Bensinskatteupproret är bara början. Svenska folket börjar tröttna på en ologisk energipolitik som styrs av några små extrema partier i Sveriges riksdag (V, MP och C). Det börjar bli dags att sätta ned foten.

  55. 65
    Christer Löfström

    #60 OK
    Tittade i den årsrapport som finns i din länk och räknade fram 25 öre /kWH

    Gjorde samma för Arise Wind och fann 48 öre /kWh
    De anger förtjänst 38 öre /kWh utan elcert och 53 med elcert.

  56. 66
    Håkan Bergman

    #59
    Ingen fara, jag har råkat ut för värre.
    Intressant om Barsebäck, det tyder på ett visst mått av klarsyn åtminstone. Läget kan inte bli bättre med färdig anslutning till stamnätet.

  57. 67
    Ingemar Nordin

    Christer L #65,

    Arise Wind gjorde visserligen en liten vinst 2018 enligt deras årsrapport. Men de säljer av delbolag för att minska nettoskulden som de har. … Man skulle tycka att bolaget borde vara rena guldägget (och klara sig bra utan elcert) om de på 48 öre/kWH får 38 öre/kWH i förtjänst.

    Är du säker på att du räknat rätt?

  58. 68
    Lars-Eric Bjerke

    #62 Ingemar Nordin,

    Janne Wallenius har fått anslag från England för att fortsätta forska om sin Blykalla, men faktiskt också fått pengar från Stiftelsen för strategisk forskning för att forska om urannitritbränsle.
    http://www.energiforsk.se/program/omvarldsbevakning-karnkraft/nyheter/ny-karnkraftsteknik/svenska-blykalla-vidare-i-britternas-satsning-pa-modulara-reaktorer/

    Det torde dock vara svårt att ekonomiskt slå en beprövad gen 3+ d.v.s. AP 1000 eller den ryska VVR t.ex. Hanhikivi, så länge uranet är billigt.

  59. 69
    Christer Löfström

    #67
    Jag uttryckte mig felaktigt.
    De fick in 38 öre / kWh resp 53, men hade kostnad på 48. Så det var vinst tack vare elcert, annars förlust.

  60. 70
    Christer Löfström

    # 68
    Någon frågade Jacob Wallenberg på Investor årsstämma i onsdags om det inte var dags att satsa på kärnkraft.
    Mins inte om frågan gällde anläggning eller forskning. JW gav inget klart svar på frågan.
    JW skröt om att Wallenbergstiftelserna satsar mycket pengar på svensk forskning. Han nämnde inte vad man satsar på. Gissningsvis något kring digitalisering som, tillsammans med klimathot och hållbarhet, är favorituttryck både för JW och VD Johan Forsell.

  61. 71
    Daniel Wiklund

    Jag tycker att så många som möjligt ska satsa på Elsa Widding, hon sticker verkligen ut på ett positivt sätt bland alla klimatexperter.

  62. 72
    Svend Ferdinandsen

    Klimatet og debatten derom ligner mere og mere Lysenkoisme.

  63. 73
    Björn

    jensen [13]; Artikeln speglar fakta om solens tillstånd över tid. Det finns också andra namn på dessa solens varierande tillstånd: Grand Solar Maximum och Grand Solar Minimum. Vi går nu mot det senare tillståndet.

  64. 74
    Ulf

    Bra jobbat såg inte denna förrän nu.
    På en punkt kan jag lugna klimatreligionen är endast förhärskande i sverige och delar av Europa så nej fattigdomsbekämpningen fortsätter i obehindrad hastighet eftersom Sverige och dessa europeiska länder inte bidrar i någon större omfattning till bekämpningen även om vi gärna vill tro det.

  65. 75
    Eric Anderzon

    Tack Elsa!
    Äntligen en motpart till denna enkelriktade hysteri!
    Vore intressant om Public service kunde ha ett debattprogram i frågan, och där vetenskapen får träda fram UTAN aktivister.
    Har mailat dig om beställning av boken.
    //Eric

Kommentarer inaktiverade.