Sveriges temperaturvariation åskådliggjort

Det finns en enorm mängd kunskap och talang bland våra läsare och skribenter. Här följer ytterligare ett exempel. Matz Hedman har gjort en mycket användbar temperaturapplikation för att kunna åskådliggöra hur vitt skilda resultat man kan få av temperaturmedelvärden beroende på hur man räknar.

Här följer alltså ett gästinlägg av Matz Hedman.

————————————————————————————-

Screenshot from 2019-03-26 06-08-19

Vad vet vi egentligen om hur Sveriges temperatur varierat sedan år 1900?

Idag släpper jag en Webbaserad applikation som hjälper dig att bilda din egen uppfattning om detta. För att ge en så riktig bild som möjligt måste stora mängder data samlas in, processas och presenteras. Resultatet är ofta en statisk graf där underliggande förutsättningar för hur grafen faktiskt beräknades är dolda. Avsikten med denna applikation är att vem som helst skall kunna analysera officiella temperaturdata utifrån de parametrar han/hon själv väljer. Beräkningar och grafik följer automatiskt och i realtid.

Du som besökare här på Klimatupplysningen blir den första att få prova på applikationen.
Vi har testat de flesta webbläsare och appen fungerar bäst i Safari, Chrome eller Opera. Firefox. Explorer och Edge fungerar men är långsamma. Jag vet orsaken men har ännu inte funnit någon bra lösning på detta.

Applikationen kan en hel massa saker som vi kommer att ta upp i en senare artikel. Vi börjar enkelt. Ditt första uppdrag blir att analysera vad Sveriges medeltemperatur var det år och månad du föddes.

Du kan börja direkt här http://cfys.nu för att kolla hur intuitiv appen är (hjälp finns inbakad bredvid varje parameter). Kom sedan tillbaka hit för fler tips och frågor/synpunkter.

Vilken data har du använt?

SMHI har en gedigen samling data som finns tillgängliga här https://opendata.smhi.se/apidocs/metobs/index.html. De högupplösta mätserierna såsom dagliga MIN/MAX avläsningar går tyvärr bara tillbaka till 1950-talet, vilket är för kort för att besvara vår fråga.
SMHI hävdar att arbete pågår och att sådana data publiceras ”inom några år”. I väntan på dessa får vi hålla tillgodo med månadsmedelvärden (parameter 22) vilka tar oss tillbaka ända till 1722.

Kan man jämföra med andra källor?

Ja, jag har lagt till NOAAs fyra olika versioner. Version 4 är den de använder för GISS beräkningar sedan förra året. Du hittar dessa under System. Där finner du också ITSI som mig veterligen är världens mest kompletta samling av väderdata. Notera att alla serier använder exakt samma grunddata från SMHI men med vitt skilda resultat.

Varför använder du engelska istället för svenska?

Appen är förberedd för att hantera globala data. Tanken är att användaren väljer land och därefter presenteras lokala officiella data bredvid NOAA. De första länderna blir USA (NOAA), Australien (BOM) och England (MET).

Hur hittar jag en station nära mig?

Öppna Stations on Map och peka på kartan där du bor.

Kan jag kolla hur rådata ser ut?

Ja, per station. Placera musen över en station under Stations on Map. NOAA- och ITSI-data presenteras exakt som den är skriven. SMHIs data är konverterad till samma format Om du klickar på en station får du fram data för vald station från alla temperaturserier. Jämför gärna.

Spelar kartans storlek någon roll?

Ja, beräkningarnas precision är proportionell mot kartans storlek. Vid 1000x1000cells beräknas temperaturen för 1 miljon celler. Om du har en långsam webbläsare funkar appen bäst med en mindre karta.

Oj, 1 miljon celler. Kan jag granska dem individuellt?

Javisst, välj Temperatur Array under Graphing Functions. Ett enormt ”Excelblad” skapas och det följer din muspekare.

Vad gör egentligen Station Size?

Den bestämmer stationens mätområde. Klimatindustrin använder gridding vilket typisk ger ett medelvärde för stationer inom en 5lat x 5lon graders cell. Genom att välja mätområde får du en högre upplösning på beräkningarna. Dels flyter närliggande stationer ihop och skapar egna medelvärden. Dels kan en station ”läcka” över till närliggande gridceller. Prova olika storlekar.

Vad gör Grid Size?

Den bestämmer en kvadrat utifrån jämna lat/lon koordinater. Ett medelvärde beräknas för stationer inom kvadraten vilket sedan används som värde för hela området. Det är det sätt klimatindustrin använder för att uppskatta temperaturen på områden som saknar stationer för en vald tidsperiod.

Vilken är inställningen som bäst representerar klimatindustrins beräkningar?

Station Size = 1, Grid Size = 5deg, Adjust for Geographical Area = PÅ, Mask Landmass = AV

Jag vill använda ”Anomalies”, går det?

Ja. Implementeringen är dock inte idealisk ännu. Eftersom bastemperatur beräknas dynamiskt för varje pixel och utifrån valda parametrar behöver man trycka på ”Calculate New Basetemp” efter varje ändring man gör.

Jag får väldigt blåa eller röda områden. Kan jag minska känsligheten?

Ja, under Display Temperature Range kan du välja färg-/temperaturområde.

Varför varierar resultatet så mycket?

Grattis, you got it! Vad är ditt svar på frågan ”Vad vet vi egentligen om hur Sveriges temperatur varierat sedan år 1900”?

Matz Hedman

Dela detta inlägg

41 reaktion på “Sveriges temperaturvariation åskådliggjort

  1. 1
    ThomasJ

    WOW ! Detta kommer ge eko långt utanför landets gränser. Big THANKS ! :)

    Tips; kolla huruvida Tony Heller kan ha intresse av att titta på/använda/medverka i appens spridning !

    Med vänlig hälsning/TJ

  2. 2
    Lasse

    Spännande!
    Skall testa när jag lämnar firefox.
    Kan bli ett användbart instrument
    Det vore illustrativt med en Youtubepresentation-nåt på gång?
    (OT Just nu i P1 berättar de om en annan sida som fått stor spridning i arabvärlden-sexualundervisning på arabiska med BILDER. ;-) )

  3. 3
    pekke

    Intressant !

    Testade lite på Chrome och Firefox på Win 7.

    Noterade att om nån slidefunktion var aktiverad i menyn så påverkades den om man använde mushjjulet i stationslistan, går det avaktivera senaste slide ?

    Får testa lite mer senare.

  4. 4
    Matz Hedman

    #1 Thomasj
    Tänker lägga en länk på Tony’s site när jag är klar med support för USA data.

    #3 Pekke
    Tack. Rättat. Du kan nu släppa sliders genom att trycka Escape

  5. 5
    Jan-Eric Lindh

    Utmärkt verktyg. Den var inte besvärande långsam i Firefox tycker jag.
    Hittar dock inte Norrköping.

  6. 7
    Matz Hedman

    #5 Jan-Eric Lindh
    Notera att stationslistan fylls beroende på valt år. Prova att välja något år mellan 1993 och 2018.
    Min tanke är att lista stationer på kartan men jag inser att man också borde kunna välja Alla.

  7. 8
    Rolf Mellberg

    Tack Matz,

    Det här ser mycket spännande ut, jag ska kolla det närmre när jag har lite tid över.

    Blir bara lite orolig att många som kommer in här på KU inte kommer att tränga in i detta av olika skäl. Din sista fråga är ju ett ”pedagogiskt knep” och en uppmuntran att själv skaffa sig en uppfattning och det ju en bra tanke men ändå tror jag det vore bra att du summerar de slutsatser som en ordentligt analys av detta temperaturdata mynnar ut i. För att vara tydlig; Handlar det bara att man kan tolka data lite som man vill eller är det helt enkelt fusk?

  8. 9
    Matz Hedman

    #8 Hej Rolf
    Tanken är att i detta skede framförallt presentera applikationen. Jag tänker följa upp med lite av mina personliga tolkningar och mer avancerade funktioner i ett senare skede. Om du trycker på Example Script får du redan nu en bild av hur jag tänkt, nämligen att påståenden och applikation länkas samman.

  9. 11
    kent flood

    Gratulerar. Ambitiöst. Intuitivt.
    Sammanfattning så här långt: På väderfronten intet nytt.
    Att allt skall gå åt helvete om 10 år ser jag inte.
    Får väl kolla vidare.

  10. 12
    Arne Nilsson

    Men mycket talar för att genomsnittstemperaturen redan om några månader har stigit dramatiskt. 1,5 grad? Pyttsan. 15 grader minst. Vad göra? Nej visst, det är ju vår, temperaturen brukar stiga.

  11. 13
    Fredrik S

    Tack Matz Hedman. Mycket intressant, Har man något vettigt att göra ikväll istället för att bilda sig om Sveriges snabba väg mot fullskalig bananrepublik.

  12. 15
    Fredrik S

    Robert Norling #14

    Ja, snart är det helt jädra totalkört. Allt är klimatförändringarnas fel, inga andra faktorer göres sig besvär.

    Och snart börjar väl ett h-vete fram till EU-valet när Lövin & kompani ska ljuga, överdriva och fabulera om planetens existens. Hela MSM kommer hänga på som stöd.

  13. 16
    Ingemar Nordin

    Matz Hedman,

    Stort tack för det här. Vilken grej!

    Vi skall naturligtvis ha en permanent länk till din app, antingen högst upp bland våra sidor i det grå fältet eller kanske som en widget i högra kolumnen. Vi får fundera på det. Men en fråga: Kommer länken, http://cfys.nu, att vara permanent?

    Länk till den här sidan, med dina Q and A, eller kommer du med en uppdaterad version senare?

  14. 18
    Matz Hedman

    #16 Hej Ingemar!

    Tack för omdömet det inspirerar för fas II. På göralistan ligger USA, England och Australien först. Dom har samma grad av masserade data som vi. Jag skall också förbättra med grafer så att man kan jämföra trender (en rudimentär funktion finns redan)
    Lite glest med kommentarer här men jag har haft ca 350 unika IP i appen så många har kollat. Länken blir permanent;- så länge jag har råd 8-).

    Stort tack till Magnus C oxå.

  15. 19
    Lars

    #14

    Det inlägget är ju så pinsamt, allt är ju ”helt enormt”, och så förstås ”klimatsunamis” på Grönland när bergen eroderar. Ja det är ju klara ”fakta”, mycket upplysande…

  16. 20
    Matz Hedman

    Inslaget är sammanställt av en dåre som har nyttjad ca: 5 minuter av sin tid till att utvärdera fakta och läst med ögonlapp över ena ögat. Grönland växer och har så gjort i minst två år, liksom Arktis. Isläget är idag högre än 2008. Man blir så trött…

  17. 21
    Magnus Cederlöf

    Ingemar Nordin #17:
    Ja det är perfekt :-)

    Matz Hedman:
    Jag har använt applikationen och tittat på anomalier. För att få en rättvisande bild tror jag att man måste ställa in så att man bara har stationer (Stations active during, Stations Still active by) som finns under hela referensperioden (base period).
    Om man också drar ner ”temperature range” får man större färgskillnad för även mindre temperaturskillnader.
    Det blir då tydligt att det skiljer ganska mycket i anomali för även närliggande stationer. Och man kan misstänka att placeringen av stationen har stor betydelse för resultatet.
    Men jag vet också att många stationer saknar mätvärden på under kortare och längre perioder. Hur hanterar du detta när du räknar ut anomalier?

  18. 22
    Rolf Mellberg

    #14 #15 Robert Fredrik

    HA!!! Det var väl inget, Expressen ger oss nästan 10 år kvar, men ETC kan bättre: 649 dagar kvar bara. Scrolla ner här:
    https://www.etc.se/klimat/eu-satsar-432-miljarder-pa-forskning-om-klimatet

    Sen kan man ju passa på att läsa att 35% av 120 MDR Euro (blir 423 MDR SEK – fördelat på 6 år)

    Tro fan att vi får en hel del larm med så mycket pengar, hur ska de annars få en chans till fortsatt försörjning.

  19. 23
    Peter N

    Fundering.
    Om man har varje mätstations höjd över havet skulle man kunna räkna fram en fiktiv temperatur vid havsytans medelnivå (eller vilken höjd som helst) mha standardatmosfären. En slags normaliserad temperatur.
    Är det något som används?
    Skulle det vara användbart?
    Kanske för att visualisera tropopausen som en böljande yta. :)
    Som sagt, lösa tankar…

  20. 25
    Matz Hedman

    #21 Hej Magnus!
    Jag räknar fram bastemperaturen på en plats på samma sätt som kartans medeltemperatur.
    1. En array cell = 1 pixel = ca 1600x1600m vid maxupplösning
    2. Stationer mappas beroende på dess koordinater och vald storlek. Större storlek ger fler celler/pixlar. Om stationer överlappar räknas medelvärdet för gemensamma celler.
    3. Gridding. Medelvärdet av de celler inom gridrutan som har ett värde skrivs i celler utan värde. De med värde lämnas oförändrade.
    4. Kompensering för kartprojicering.

    Detta görs för alla de 30 år som valts som basperiod. För varje år sparas värdet av den cell/pixel som exakt motsvarar stationens koordinater. Du kan kolla i consol. Leta efter APP OBJECTS AFTER MAP UPDATE -> stations.base.
    Jag funderar på att kalla denna metod högupplöst och lägga till en lågupplöst som räknas fram när mätdata laddas ner och sedan alltid finns tillgänglig.

    Du har rätt i att det kan skilja mycket mellan närliggande stationer. Om jag minns rätt är Tullinge utanför Stockholm ett bra exempel på köldhål.

    Slutligen, många tror att anomaly är ett villkor för att man skall kunna få fram ett riktigt medelvärde när man har både varma och kalla stationer blandat. Detta är inte sant. Anomaly används för att man skall ha ett basvärde för de tidpunkter när data saknas. Om man inte har något basvärde räknar man med 0 vilket statistiskt ligger längre ifrån ett verkligt värde än basvärdet. Temperatur- och anomaly kurvor är alltid 100% parallella oavsett vilka stationer som ingår, så länge som inga mätvärden saknas.

  21. 26
    Matz Hedman

    #24 Hej Berndt!
    Tack för tipset. Jag skall göra en PDF med några exempel framöver.
    Såg du hjälpen som finns i appen? Jag har försökt förklara vad varje reglage gör.
    Kolla också på Example Script. Där berättar jag en historia samtidigt som appen följer med.

  22. 27
    Fredrik S

    Rolf Mellberg #22

    Ja, det är ju rätt obegripligt galet.

    FN är duktiga på att spendera pengar också, speciellt på att resa gott. Helst i business och första klass. Klipp från en Executive Report i början av en lång rapport:

    ”On the basis of data provided by 24 United Nation system organizations, the review found that the overall expenditure on air travel and travel-related expenses — namely airline tickets, daily subsistence allowance (DSA), lump sums, terminal expenses and shipment — totalled approximately $4 billion for the four-year period from 2012 to 2015.”

    https://www.unjiu.org/sites/www.unjiu.org/files/jiu_document_files/products/en/reports-notes/JIU%20Products/JIU_REP_2017_3_English.pdf

    Fast de är väl väl värda varje öre och säkert ännu mer. Isabella Lövin fick ju åka limo med generalsekreteraren till Arlanda och var så mallig för det.

  23. 28
    Fredrik S

    Forts, #27

    Executive Summary, inte report, ska det givetvis vara. För att undvika missförstånd.

  24. 30
    Matz Hedman

    #29 Hej Jörgen
    Det kan du kolla. Under Graphing Functiions välj GraphA sedan Calculate High Resolution Series.

    Detta går snabbt om du har Chrome, Safari eller Opera.
    Juli och Maj har brantare kurvor pga 2018

  25. 31
    Jörgen Karlsson

    Hej,

    En instruktionsvideo eller liknande på Youtube för denna tack. Händer inget när jag följer din instruktion.

  26. 32
    Jörgen Karlsson

    Jo nu kom jag på det. Men det skulle nog inte skada med en liten instruktionsfilm :)

  27. 33
    Matz Hedman

    #29-#30 Jörgen.
    Nu har jag räknat lite. Det är inte mycket som stämmer i SMHIs artikel.
    Man talar om en trettioårsperiod men börjar 1991. För att inte det skall verka kostigt kallar man det för den pågående 30-årsperioden. Man behöver då inte ta med 1989.
    1991-2018 = +0.27C per dekad eller +0.81C
    1989-2018 = +0.13C per dekad eller +0.39C
    Brantaste 30års perioden på hela kurvan är:
    1908-1938 = +0.38C per dekad eller 1.14C

    Jag förväntar mig inte att du skall tro på mina siffror mer än SMHIs men du kanske håller med om att dom varit noga med att välja data.

  28. 34
    Matz Hedman

    #32 Hej Jörgen
    Vi svarar korsvis 8-)
    Det är lite klurigt med Anomalies. Jag skall förenkla den delen. Har provat med olika körningar för bastemp och det skiljer väldigt lite. Den bästa kompromissen mellan prestanda och upplösning verkar vara Station Size =1 & Grid Size = 5. Om jag använder det kan jag räkna fram bastemperaturer för alla månader automatiskt. Användaren kan sedan spara dessa så han slipper det steget nästa gång.

    Du såg väl att du kan ladda ner grafdata som CSV? Om så tänk på att värdet skall delas med 100. Det är för att slippa punkt/komma dilemmat mellan olika språk.

  29. 35
    Fredrik S

    Matz Hedman #33

    Det är ju tur att vi har SMHI som kan förse våra myndigheter och politiker med tillbörlig statistik inför kommande eländesår. Det känns tryggt.

  30. 36
    mattias

    #33
    Klart vilseledande. Den tidigare 30-årsperioden var ju 1960-1990 och då blir följande normalperiod 1991-2018. Men den danska motsvarigheten DMI har jag sett använda sig av 30-årsperioden 1980-2010. Vad är det som hindrar SMHI att använda någon annan 30-årsperiod? Då skulle de slippa bli misstänkliggjorda. Då blir ju perioden också 30 år och ingenting annat.

  31. 37
    Jörgen Karlsson

    Hej, är det mycket jobb att lägga till så man kan se hela år?

  32. 38
    Matz Hedman

    #37 Hej Jörgen!
    Det var komplicerat för anomalies eftersom man själv måste räkna fram dessa månad för månad. Jag ändrar detta så att bastemperaturer är förberäknade och automatiskt laddas ner när appen startas. Borde ha detta klart inom några dagar. Jag annosnerar detta i den tråd som är aktuell när jag är klar.
    Får se om jag också kan göra en video tills dess.

  33. 40
    Ingemar Säfbom

    Hej Matz.
    Sliden för årtal är lite okänslig , går det att få man antigen kan stega upp/ ner eller skriva in årtal.
    Om jag väljer en station i listan och sen flyttar pekaren till tex årtal så hoppar man bort från den station som jag valt i listan. Går det inte att låsa om man bara vill titta på en station under olika år och viss månad.

  34. 41
    MrZ

    #40 Hej Ingemar
    Tack för tipset. Jag håller på med en uppdatering som hanterar hela år samt väsentligt snabbar upp och förenklar Anomaly. Jag försöker få med att ”låsa” stationerna förmodligen genom att man klickar på kartan.

Kommentarer inaktiverade.