Kan vindkraftens kostnader ha minskat?

De som inbillar sig att ”förnybara”, intermittenta energislag kan ersätta pålitliga, har på senare tid ofta påstått att sol och vind har blivit billigare. Ja, rentav så billiga att de kostar mindre än kärnkraft och fossila bränslen.

Om det verkligen är sant, varför behöver då solpaneler och vindkraftverken olika former av subventioner (som ofta kallas annat än just subventioner) för att sättas upp?

Nåja.

Jag tänker inte försöka svara på frågan om det är sant. Alltså om sol och vind verkligen har blivit billigare än kärnkraft och fossila bränslen. Jag tänker i stället undersöka om det alls är möjligt att vindkraften har blivit billigare och fått minskade kostnader.

Trenden är att vindkraftverken får högre torn och större rotorer. Högre torn för att det blåser lite mer och oftare högre upp i atmosfären. Större rotorer för att fånga in mer vind. Men högre och större innebär också att det går åt mer material, och material kostar pengar.

En enkel teori för detta skulle vara denna: Om vindkraftverken blir större i en dimension, måste de bli lika mycket större i alla tre dimensionerna, för hållfasthetens skull. Jag är verkligen ingen expert på hållfasthet, utan använder här sunda förnuftet. Görs tornet dubbelt så högt, borde det också kräva åtta gånger så mycket material, eftersom 2×2×2=8. Visserligen innebär högre höjd att det blåser mer på rotorn, men det kan väl bara handla om några procent? Inte åtta gånger mer?

Den vind som träffar rotorn borde vara proportionell mot kvadraten på rotordiametern. Med effektivitet som är oberoende av rotorns storlek, bör därmed också verkets effekt vara proportionell mot kvadraten på rotordiametern. Medan det material som går åt borde vara proportionell mot kuben på rotordiametern.

Denna enkla teori säger mig att ju större vindkraftverket är, desto mindre blir produktionen per tillförd mängd material. Då kan ju kostnaderna bara ha minskat om materialkostnaderna per viktenhet har minskat.

Kanske är teorin fel?

Jag hittade en studie utförd på Chalmers  En studie som handlar om vad uppskalning av vindkraftverken innebär. Visserligen är den flera år gammal, men naturlagarna lär inte ha ändrats och förmodligen har det varit få eller inga revolutioner inom materialteknik gällande vindkraftverk.

Vi har till exempel figur 3.6 i studien:

Fig3_6_I_ChalmersstudieOmVindkraft

Den visar turbinens nominella effekt som funktion av rotordiameter. Det finns två kurvor inritade. Dels om alla vindturbiner räknas in, även de turbiner som bara är prototyper. Dels om bara turbiner som faktiskt tillverkas och säljs räknas in. Den förstnämnda kurvan har exponenten 2,292 och den sistnämnda 1,789. Bägge värdena avviker lite från den enkla teorins förväntade värde 2. Att faktiska vindturbiner har en lägre exponent än om även prototyper räknas in, förklarar studiens författare med att tillverkarna kanske har varit överdrivet självsäkra (overconfident) när det gäller att uppskatta prototypernas nominella effekt.

Det tycks alltså som att vindturbinernas effekt i praktiken ökar långsammare än kvadraten på rotordiametern.

Studien finner att sambandet mellan bladlängd och rotordiameter är linjärt. Vilket är fullständigt rimligt. Sitter bara bladen fast i rotorns nav, ska rotordiametern i stort sett vara dubbla bladlängden.

Vad gäller tornhöjderna, så ökar de enligt studien långsammare än linjärt med rotordiametern. Vilket bland annat innebär att en fördubbling av rotordiametern inte innebär att tornet blir dubbelt så högt, utan kanske bara 80 % högre.

En annan intressant, och egentligen självklar, upptäckt i studien är att det finns ett maximum för rotorn rotationshastighet. Självklar, för att bladens spetsar inte gärna kan röra sig i överljudshastighet.

Den mest intressanta figuren i studien är 3.25, som visar hur nominell effekt varierar med rotordiametern:

Fig3_25_I_ChalmersstudieOmVindkraften

De här kurvorna har en exponent som är lägre än enkla teorins förväntade 2. Jag uppskattar den till 1,6. I stället för att nominell effekt är proportionell mot kvadraten på rotordiametern, är den snarare proportionell mot rotordiametern upphöjt till 1,6.

Detta är en av två viktiga relationer som studien visar finns i verklighetens vindkraftverk. Den andra är att tornhöjderna ökar långsammare än linjärt när rotordiametern ökar. Fast inte så mycket mindre än linjärt. Jag uppskattar exponenten på kurvan i studiens figur 3,9 till 0,9. Det finns förvisso gränser för hur sambandet kan se ut. Som att bladen inte kan slå i marken.

Fördubblas rotordiametern, ökas alltså inte nominella effekten med en faktor fyra, utan bara med en faktor 3 (2 upphöjt i 1,6). Samtidigt behöver tornet bli ungefär 87 % högre (2 upphöjt i 0,9 blir 1,87). Fördubblad rotordiameter borde innebära en rotor som väger åtta gånger mer. 87 % högre torn borde betyda ett torn som väger 6,5 gånger mer. Samtidigt som elproduktionen bara blir 3 gånger större, plus några procent till för att det blåser lite mer högre upp.

Jag får detta till att ju större vindkraftverket är, desto mindre elproduktion per massenhet (uttryckt till exempel som kWh per ton material). Varför görs då vindkraftverken alls större? Har jag gjort något fel? Har du en viss mängd material tillgängligt, verkar det ju osmart att använda dem för ett stort vindkraftverk, om flera mindre skulle ge mer elproduktion.

Kanske har materialen i vindkraftverken blivit billigare? Största delen av ett verk består av stål och betong, så jag koncentrerar mig på dem. Och antar att andra material, som glasfiber, kolfiber och sällsynta jordartsmetaller, står för en mindre del av den totala kostnad för material till verket.

Vad gäller betong, hittar jag den historiska utvecklingen av priserna bara för USA, men jag ser ingen anledning att till det ska vara mycket annorlunda i andra länder. Det finns till exempel historiska data på en sajt som heter statista. Den visar att priserna har mer än fördubblats sedan 1990. En stor del av ökningen skedde fram till 2007. De stod i stort sett stilla i många år, men från 2012 har de ökat igen, med nästan 20 %.

Federal Reserve Bank of St Louis ger en delvis annan bild, men för tiden efter 2012 ger dessa data också en ökning med cirka 20 %.

För Sverige håller SCB i alla fall reda på något som kallas faktorsprisindex för bostäder, vilket bör inkludera kostnader för betong och stål. Det har varit en tämligen linjär ökning sedan 1990, en ökning som innebär att bostäder totalt har blivit dubbelt så dyra att bygga. Och det efter korrigering för löneglidning. Då borde kostnaderna för att bygga och ställa upp vindkraftverk ha ökat ungefär lika mycket, i Sverige i alla fall.

För stål finns till exempel data från ovan nämnda Federal Reserve Bank of St Louis, data som visar på en snabb ökning av priserna i början av 2000-talet och stora svängningar sedan dess. De senaste åren har stålpriserna gått upp. Liknande trender syns i data från Research Gate.

Det finns två typer av stål, kallvalsat och varmvalsat, och jag vet faktiskt inte vilken sort som används i vindkraftverk. Data från Research Gate tyder på att de två sorterna har samma trender när det gäller priser, så min okunnighet tycks inte spela någon roll.

På lång sikt tycks materialkostnaderna för vindkraftverk inte ha gått ned. Med något ”lämpligt” startdatum går det kanske att hitta en nedåtgående trend fram till idag. Vilket jag mycket väl kan tänka mig att anhängare av vindkraft gör.

Förutom materialkostnader, har vi till exempel produktionskostnader och kostnader för att transportera vindkraftverkens delar. Ju större vindkraftverk, desto större och fler delar borde det bli att transportera. Vilket i sin tur borde innebära ökande kostnader för transporterna.

Lönerna för dem som arbetar med att ställa upp verken lär väl knappast ha blivit lägre. Snarare har de gått upp, som alla andra löner. Om löneökningarna har varit lägre än inflationen, går det att säga att de relativt har blivit lägre. Fast frågan är om löneökningarna verkligen har varit så låga?

Ledet mellan råvaror och transporter är att delarna till vindkraftverken tillverkas. Där skulle det ha kunnat vara effektiviseringar så att produktionen har blivit billigare. Kanske rentav så mycket billigare att det mer än väl motverkar kostnadsökningar i andra delar av processen?

Tillverkarna kan inte gärna sälja verken till lägre priser än kostnaderna för råvaror, löner till anställda, fastighetskostnader, med mera. I alla fall inte om de ska gå med vinst och överleva. För kinesiska tillverkare kanske det är inte är så viktigt, för de kan alltid få stöd från staten. Det finns tillverkare i andra länder, som danska Vestas. Ska det ständigt tillverkas större och/eller fler delar till allt större vindkraftverk, kan det inte bli mycket massproduktionsfördelar heller. Snarare behöver fabrikerna och maskinerna i dem uppgraderas gång på gång.

Nej, jag kan faktiskt inte se att det finns någon möjlighet att kostnaderna för el från vindkraftverk har minskat. Tvärtom borde de ha ökat.

Är min analys fel? Var i så fall?

Dela detta inlägg

Detta inlägg postades i Energipolitik den av .

Om Lars Kamél

Jag började som naturvetare och har doktorerat med en avhandling om vad som går få fram ur kometers ljuskurvor. Därefter har jag bytt till att bli systemutvecklare/programmerare. Vilket jag tycker är en perfekt bakgrund för att bli en kunnig amatör om klimatfrågor. Klimat och astronomi är båda grenar av fysiken. Klimathotet dök första gången upp i de datorprogram som kallas klimatmodeller. Hittills (och kanske aldrig) har det inte setts till utanför dessa programs virtuella världar.

50 reaktion på “Kan vindkraftens kostnader ha minskat?

  1. 2
    OLAV

    Elen skulle bli allt billigare när vindkraften byggdes ut hette det för 10-15 år sedan.
    I dag är den och bensinen de i särklass största utgifter vi fattigpensionärer har och som effektivt hindrar oss från att åka på semestrar, sköta om våra hus och liknande.

    Det enda vi vet är att det skall bli ännu värre för att ”rädda” jorden från en påstådd klimatkatastrof.

  2. 3
    Lars Cornell

    Tack Lars, det var en trevlig redogörelse.
    Nu ökar hållfastheten snabbare än materialåtgången, inom vissa gränser.
    Ett flygplans vinge rör sig lika fort från spets till rot, men det gör inte ett vindkraftverks vinge och det är en allvarlig begränsning som du påpekar. Helikoptrar har samma problem. Den största kraften tas i vingens spets och är inte jämt fördelad vilket ökar materialåtgången.

    Men det viktigaste är att markytan inte finns i obegränsad mängd. Då måste man bygga på höjden för att utnyttja alla tre dimensionerna. Det är samma princip som med höghus i stora städer. Hur mycket markyta skall vi acceptera bli förstörd av vindkraft? Ett vindkraftverk på 200 m förstör en landyta på i vart fall 12 kvadratkilometer (pi*R2) där R = H*10.

    #Olav
    Min faktura från Vattenfall har fördubblats på ett år. Det beror på att Vattenfall nu är på väg att släcka sin kostnadseffektiva kärnkraft och ger sig in i känslostyrda verksamheter.

  3. 4
    Roland Salomonsson

    Någonstans i kalkyleringen måste också kostnaderna för att återställa avställda verk komma in. Annars blir det som för parken söder om Öland, vilken såldes till ett nystartat bolag några månader innan subventionerna för första verket i parken upphörde. Inom 1 år efter subventionerna upphörde hade det nya bolaget kånkat.

    Resultatet är att den ursprunglige investeraren tillgodogjorde sig i princip alla subventioner. När det var dags att re-investera, vilket behövdes efter halva tiden jämfört med vad ansökningarna påstod (det blev ca 17 år i st f påstådda 30), blev nedstängningen högaktuell. Nu står således skattebetalarna där med enorma kostnader för att återställa – större än den ursprungliga investeringen eftersom det är dyrare till havs. Närmast är det Borgholms kommun som har ansvaret, men sannolikt får de i tysthet full täckning för alla kostnader ur statsbudgeten.

    Inte ett pip hörs i MSM/Public Service om denna korruptionshärva. Samhället måste följa vad som händer med ägandet av parkerna, och när ett bolag börjar sälja, så är det dags att kolla vilken köparen är, OCH att gamla ägaren tillsett att det finns återställningskapital fonderat i händelse att nya ägaren saknar kapital.

    Att tro att nybyggda verk har längre livslängd än de första verken som byggdes är osannolikt. Erfarenheten säger 15-17 år, d v s ungefär den tid det utgår subventioner. Skattebetalarna står för fiolerna – ytterst är det el-konsumenterna som får 30-50% högre priser.

  4. 5
    Rolf Mellberg

    Instämmer i hyllningskören….. men…

    Måste igen peka på en möjlig energiteknisk – och strategisk – och geopolitisk revolution:

    Här kommer en fantastisk talare:
    https://www.ted.com/talks/kirk_sorensen_thorium_an_alternative_nuclear_fuel/discussion?awesm=on.ted.com_Sorensen&utm_campaign=&utm_medium=on.ted.com-copypaste&utm_source=t.co&utm_content=awesm-publisher

    Medan vi har totalt inkompetenta politiker håller Kina sannolikt på att åstadkomma ett genombrott och då kommer de definitivt ta ledningen i världen.

  5. 6
    Evert Andersson

    Det finns dessutom en annan akilleshäl för både vind och solkraft. Det är hu mycket energi de ger under hela livscykeln för den energi som används för produktionen. EROI eller ERoEI Energy Return on Energy Invested. Det är en faktor som gör det 100 procent omöjligt att ersätta ens hälften av världens energiförsörjning med vind och sol. Obegripligt tyst om detta är det.

  6. 7
    Karl Eider

    Man bör skilja på produktionskostnaden och underhållskostnaderna. I den första ingår allt från planering, tillstånd, markkostnader och själva bygget mm. Hur den senare ser ut är svårt att veta. Spelar det någon roll om man har flera små kraftverk eller ett stort?

  7. 8
    Lac

    #7 K.E.
    Gamle Wallenberg sa,
    – Det är bättre att ha ett litet företag som går bra än ett stort som går dåligt.
    Det är nog tillämpbart även på vindkraft.

  8. 10
    bom

    Miljöpartister kan inte räkna. De lider av dyskalkyli (en grav variant av önsketänkande). Många anser att MP är en religiös sekt. Sekter är ofta kännetecknade av att sekten är ytterst ojämlik. Sektmedlemmarna utnyttjas avsiktligt för att förse sektens ledare med en luxuöst gyllene livssituation. Sveriges grundlagar skapar avsiktligt en ointagligt skyddad situation för våra politiker. Thailand erfar jag har en bättre konstitution. Prinssessans parti har nu kunnat förbjudas och skall upplösas. För oss Svenskar är detta något att önskedrömma om. Miljöpartiet borde dömas till upplösning men av vem? Vi har ju inte ens en författningsdomstol. Wetterstrands aktieskandal är ett färskt exempel på vad politikernas skyddade situation leder till i Sverige. Vi har blivit en korrupt bananrepublik. Lövin behöver inte frukta det kommande utskottsförhöret. Hon kommer aldrig att bestraffas. Hon är ostrafflig. Sverige är korrupt tyvärr. Ingen granskar makten. Vi har inget skydd mot korruptionen.

  9. 11
    Bengt Abelsson

    Jag skulle tro att den absoluta merparten av stålprodukterna i vkv är varmvalsat – armeringsstänger, plåt till tornet, axlar och kugghjul i växellåda etc.
    Kallvalsat stål är typiskt klenare än 2 mm, som bilar, kylskåp, ventilationskanaler, takplåt och sådant.

  10. 13
    Sten Kaijser

    Hej Lars,

    ditt inlägg är både bra och dåligt. När det gäller effekt i förhållande till materialåtgång finns inget att anmärka på. Men på 1800-talet kunde liknande beräkningar ha gjorts exempelvis om timmerhantering. Men sedan kom sågmaskiner och annat och främst arbetskraftskostnader sjönk drastiskt. Tillverkningen kan ha automatiserats på ett sätt som sänker just arbetskostnader. Frågan är alltid hur stor del av kostnaden som är material och hur stor som är arbetskostnader.

    Men som sagt, förhållandet mellan storlek och effekt är intressant och viktigt.

  11. 14
    Rolf Mellberg

    #12 Mikael E

    Att vi som har en mer eller mindre uttalat skeptisk hållning gärna lyfter fram exempel från t ex slutet på 80-talet från en tid då paniken och därmed överdrifterna var total är ju mycket naturligt.

    Men desto mer absurt blir det när alarmisterna, här med Överinkvisitor Martin Hultman, från Chalmers gör SAMMA SAK, uppenbarligen helt omedveten om det skrattretande självmål han begår. Kolla vid 7:20
    https://www.youtube.com/watch?v=P1blqSKsS8s&t=451s

    Är inte detta en fantastisk illustration av en kult, när man använder gamla profetior vid en tidpunkt när man hur enkelt som helst kan se att dessa profetior blev falska?

    Man häpnar !!!

  12. 15
    Björn

    Trögheten i systemet ökar väl med massan. Det behövs väl en viss minsta vindhastighet för att få igång systemet? Medan andra mindre rotorer snurrar, står den större still på grund av för lite kraft från vinden.

  13. 17
    Staffan Lindström

    4 Roland Salomonsson
    ”…parken söder om Öland..” Varför inte Mörbylångas ansvar??

  14. 18
    Staffan Lindström

    14 Rolf Mellberg
    25 augusti i år försvinner Maldiverna… Gunnar Hökmark har väl aldrig haft fel?? :-)
    Kan ju hända ända fram till 2039…

  15. 19
    Lars Cornell

    #13 Sten Kaijser
    Du har nog rätt Sten, Men det finns en faktor till och det är kostnad för markytan. Du har själv beräknat markytan per person på vårt klot. Nu vet jag inte vilket pris vi skall sätta på varje kvadratkm, men om R (den erforderliga och förstörda ytan) = 10 x H får vi för ett 100m verk
    π*R^2 (där R = (100 * 10)) = ca 3 kvadratkm.
    För ett 200 m högt kraftverk blir det 12 kvadratkm.
    .

  16. 20
    Michael E

    #14, Jag tror att Martin Hultman mfl är ideologiskt besatta och det spelar ingen roll om man byter ut honom mot någon annan i det gänget, de kommer enbart att upprepa samma litania. De äger inte idén om CAGW utan det är idén om CAGW som äger dem och därför förnyas inte heller budskapet på något sätt.

  17. 21
    Ivar Andersson

    #20 Michael E
    Jag brukar beskriva de ideologiskt besatta för klimathotstroende. De tror på klimathotet och vill inte diskutera klimatet för de har läst klimathotsbibeln SPM i stället för den vetenskapliga delen AR5 WG1.

  18. 23
    Martin Gustavsson

    ”Vindens hastighet ökar med höjden. Vindens energiinnehåll ökar med hastigheten i kubik. Fördubblad vindhastighet ger 8 gånger högre effekt. I praktiken räknar man med att dubbel vindhastighet ger ca 4
    gånger högre effekt. Dagens vindkraftverk kan ta tillvara på vindar mellan ca 3 m/s och 25 m/s.”
    Källa: https://vindkraft.bergvikskog.se/wp-content/uploads/2012/07/Om-vindkraft.pdf

    #10 Vi har nätmedier och fria val vart fjärde år. Ny partier kan valsamverka brett och ta sig över 4%. Det finns många hållbara argument för att göra det som INTE är argumentationsfel, vilket ofta används emot valsamverkan.

  19. 24
    Fredrik S

    Det är ju underhållning! Bara hem och poppa en hink popcorn och bunkra sig i soffan.

    Den avdankade mp-utredaren som köper aktier med syfte att sälja med förlust, klimatministern som förutspådde antropogena klimatförändringar i sin trädgård och som tydligen kunnat förutspå saker om sin kompisutredare om hon bara vetat vad som händer på sitt departement, en folkpartist som påstår sig gjort allt rätt och följt alla regler enligt boken men ändå tydligen ska ”göra rätt för sig” och betala tillbaka allt….

    Lite humor är det allt. Och de tillhör ju politikerfrälset så det kommer nog gå bra för dem kanske med undantag för folkpartisten för hon har nog inte lika bra stöd hos mp-journalisterna och kultureliten.

  20. 25
    Håkan Bergman

    Martin Gustavson #23

    Nu dubblas ju inte vindhastigheten om man bygger en snurra med dubbel höjd för pylonen och dubbel diameter för rotorn, och tur är det. Skillnaden i belastning på ett rotorblad i topp respektive bottenläge skulle nog bli svår att jämna ut om skillnaden i vindhastighet blir för stor mellan dom extremerna.

  21. 26
    Ingemar Nordin

    Fredrik S ”24,

    Al Gore måste vara en stor förebild för många gröna, inklusive Maria W. Al Gore har blivit stormrik på att vara politiker och påtryckare för subventionerade sektorer. Skattepengar går till att boosta företag där hon är delägare.

  22. 27
    Sigge

    Om ett torn byggs som en ihålig kon så går det åt 4 ggr då mycket material att bygga ett dubbelt så högt torn. Men belastningen ökar ju 4 ggr om rotordiamtern är det dubbla.

    Som du själv konstaterat så fördubblas inte tornhöjden om diametern fördubblats.

    Ett sätt att titta på är hur mycket vindkraft kostar att bygga. För nästan 10 år sedan byggde Vattenfall en vindkraftspark i Västerbotten. Den kostade c:a 1,5 mdr att bygga och producerar 240 GWh/år. Nu ska en annan vindkraftspark byggas i närheten. Den är kostnadsberäknad till 3 mdr och beräknas producera 800 GWh/år. Relativt så har kostnade minskat med 40% på 10 år.
    Nu tror jag att Vattenfall själva byggde anslutningarna till stamnätet och att det ingick i kostnaden på 1,5 mdr. Bygger lokala nätägaren lokala elnätet brukar det kosta några ören per kWh i anslutningsavgifter.

  23. 28
    Göran

    #7 Karl Eider

    ”Man bör skilja på produktionskostnaden och underhållskostnaderna.”

    De går inte att skilja på när man gör en investering. Kalkylen är enkel. Alla kostnader under vindkraftverkets livsläng och avveckling plus önskad avkastning på investering ger ett kilowattpris. Kommer kilowattpriset att bli för högt för att kunna sälja, eller?

  24. 29
    Göran

    För att få en inblick i vad det olika energislag kostar kan man titta på materialåtgången per TWh. Nedan en länk till en video som beskriver det. Videon startar med ett diagram, så ni får pausa den direkt för att kunna studera grafen. Jag kan redan här tala om att kärnkraft har mer eller mindre pytteliten materialåtgång i jämförelse med andra så kallade förnybara energislag.

    https://youtu.be/N-yALPEpV4w?t=623

  25. 30
    Sören G

    OT
    Hörde en intervju i P1 med Lotta Hermelin, fotograf på DN, som fått Nils Horner-priset. Hon sa att hon var speciellt intresserad att fotografera klimatförändringarna. Hur fotograferar man det? Olika väderhändlser kan man fotografera, översvämningar stormskador etc. Men klimat?

  26. 31
    Håkan Bergman

    Sigge #27
    Tornen är ju taperade och består av sektioner, om man räknar med att klumpen på toppen blir något tyngre får man får man ta bort sektioner där tills man har en toppsektion som kan bära den nya klumpen. Sen förlänger man genom att lägga till sektioner i botten, tungt blir det men större delen av tornet kan åtminstone standardiseras. Det är värre med möss och elefanter, i stort sett likadana, vi tar en näbbmus, men elefanten måste ha ”elefantben” för att bära upp sin tunga kropp.

  27. 32
    Ivar Andersson

    #30 Sören G
    Greta påstår att hon kan se koldioxid så Lotta Hermelin kan väl fotografera den kondenserade vattenångan som bevis. :-)

  28. 33
    Håkan Bergman

    #30-32
    Var väl nån tidning häromåret som fotograferade CO₂. Klimatet fixar man med lång slutartid, 30 år har jag hört, man får väl stacka på ett gäng gråfilter också.

  29. 34
    Anonym

    30 Sören G
    Klimatförändringarna är nu så extremt snabba att de är snabbare än väderförändringarna… Och alla förändringar är dåliga om de inte är politiska och gynnar de missgynnade, förtryckta massorna… Men med digital teknik kan man nog börja indexera alla atomer, molekyler, fotoner etc kort sagt allting i universum….Google mfl jobbar hårt på det?!… IRONY? YOU BET!

  30. 35
    Anders

    Apropå vind- vs kärnkraft.
    Har någon som läser detta, sett jämförande kalkyl för de tu energislagen om man åsätter ekonomiskt värde på driftsäkerhet under våra långa perioder med stor efterfrågan illa matchat med vinter och vindstiltje.

  31. 36
    Fredrik S

    Gissningstävling:

    Vem står först på listan av Årets Kvinnor som tydligen utnämnts?

    Hint, hon är rak, omutlig och allvarlig står det att läsa.

  32. 37
    Staffan Lindström

    30 Sören G
    Vad de flesta av oss ”gamlingar” inte förstått är att klimatförändringarna nu går snabbare än väderförändringarna… Men tom en så lysande klimatforskare som Isabella Lövin har svårt att avgöra vad som är väderförändring eller klimatförändring… Jag sitter och väntar på att de första ”väderångestterapeuterna” ska ringa på dörren…. Mer popcorn !!

  33. 38
    Staffan Lindström

    34 Anonym är jag Staffan Lindström pga ”Friday morning trigger happiness”….

  34. 39
    Fredrik S

    Håkan Bergman #33

    Det var i Expressen som utrikeskorren Falkehed, tror jag han heter, och hans fotograf var ute på stan och dokumenterade co2-utsläpp. De blev helt skärrade. Fotografen fick ett fint pris i höstas vill jag minnas.

  35. 40
    Daniel Wiklund

    OT Finansministern använder Greta för att höja skatter. Expressen har utsett Greta till årets kvinna. ( nu är det tillåtet att kritisera henne, hon är inte barn längre). Hon får nog Nobels fredspris i år. Kanske också snart klimatminister. Tiden är verkligen ur led.

  36. 41
    Staffan Lindström

    40 Daniel Wiklund
    i en videointervju med en Expressenreporter på engelska så säger Greta på slutet : ”older generations should be accountable for what they’ve done” Brott mot den yngre mänskligheten?

  37. 42
    Sören G

    #41 Staffan Lindström
    Vad ska den generation som kommer efter Greta säga om Gretas generation.- Ni förstörde vårt samhälle genom att ni drev igenom idiotikska s.k. klimatåtgärder som inte på något sätt hade någon inverkan på klimatet men som förstörde vår ekonomi och infrastruktur.

  38. 43
    Göran

    Mitt skäl att engagera mig i klimatfrågan är strikt ekonomiska. Kllimat kan vi inte göra något åt, men förhoppningsvis kan vi göra något åt det det vansinniga ekonomiska slöseriet och felallokering av kapital.

  39. 44
    Staffan Lindström

    42 Sören G
    Generation efter???
    Om alla kvinnor ”övertygas” om att vägra föda så….. Framtidens ”människa” blir möjligen elektromekanisk och totalt ofelbar…Halleluja….!!

  40. 45
    Evert Andersson

    Är vi alla klimatförnekare? KUNSKAPSLUNCH (!) med Martin Hultman på Handelshögskolan i Göteborg. Det är fullständigt vidrigt att vi med våra skatter tvingas ge forskningsanslag till detta. Energimyndigheten beviljar anslaget på rekommendation från en expertgrupp. De vill inte svara direkt på vem som sitter i denna expertgrupp. Bias är bara förnamnet. Hur är det möjligt? Forskning???

  41. 49
    Håkan Bergman

    Lars Kamél #47
    Så är det alltid när man börjar gräva i nåt, om man aldrig gräver lär man sig inget. Så stort tack!
    Jag funderar på det där med rotordiameter och skillnad i vind mellan olika sektorer av sveparean, den möjliga skillnaden borde öka med ökad rotordiameter, finns det mätningar där? Byig vind, som jag själv är känslig för, borde göra saken värre. Äldre vkv hade en växellåda som man på nyare verk gått ifrån, när kan man räkna med att det finns statistik på om det verkligen är ett framsteg ur livslängdssynpunkt?

  42. 50
    Anders

    #48 Claes-Erik Simonsbacka

    Tusen tack Claes-Erik för denna dräpande avhyvling av regerings-mupparnas (s-v-mp-c-l) galna energipolitik!!!

Kommentarer inaktiverade.