Vad får vi för klimatskatterna?

De allmänna energiskatterna infördes under 50-talet. Syftet med dessa har främst varit fiskalt; det vill säga att generera intäkter till staten. I samband med skattereformen 1990/91 infördes koldioxidskatten. Därmed fick energibeskattningen en mer miljöstyrande inriktning. (Ekonomifakta.se)

Sedan 1993 har vi betalat över 1 000 miljarder kronor i energiskatt på bränslen och koldioxidskatt, (SCB miljöskatter).

Om man antar att minskningen av CO2 utsläpp beror på gröna skatter och jämför med antagandet att utsläppen av CO2 legat kvar på 1993 år nivå om vi inte beskattats, har vi under 25-årsperioden minskat utsläppen med 120 Mton. Den röda kurvan visar en jämn utsläppsnivå från 1993.

Totalt har världens utsläpp ökat med 155 189 Mton under samma period vid samma jämförelse.

Utsläppsutveckling

De som drabbats mest av de senaste 25 årens klimatpolitik är landsbygden. Nyttan i ett globalt perspektiv är mellan noll och obefintlig. Och värre ska det bli om våra politiker genomför Energiöverenskommelsen som slutits mellan fem av Riksdagens partier;

 

Överenskommelsens grundpelare.

Den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar alltså till att förena:

  • Ekologisk hållbarhet
  • Konkurrenskraft
  • Försörjningstrygghet

Jag är inte helt övertygad om att ovanstående går att förena med intermittent elförsörjning.

Överenskommelsens mål

  • Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
  • Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
  • Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.

 

Slutsats

Övriga världen lär inte ta efter svensk klimatpolitik mer, de kommande 25 åren än de gjort de senaste 25. Sveriges nuvarande utsläppsnivå på c:a 40 Mton CO2/år saknar helt betydelse för den eventuella globala påverkan på klimatet. Globala utsläpp 2017 var c:a 35 000 Mton CO2.

Det fiskala syftet från 1950-talet ligger med all sannolikhet fast. Kopplingen till klimatet har utvecklats till en guldkalv för våra finansministrar.

 

 

Mats Zetterberg

Dela detta inlägg

31 reaktion på “Vad får vi för klimatskatterna?

  1. 1
    Rolf Mellberg

    Vad gäller energiförsörjning står världen troligen inför en revolution, något som varit väldigt frånvarande i den allmäna svenska debatten. Det mycket hög tid att starta en sådan debatt nu.

    En ny generation kärnkraft baserad på Torium och inte Uran som bränsle.

    https://www.youtube.com/watch?v=u7H5ToqUmfk&t=866s

  2. 2
    Benny

    I Sverige saknas all form av vettig debatt Rolf och det beror på att politiken styrs av en globalistisk agenda! Och då har verkligheten ingen bäring utan medborgarna ska tvingas underordna sig den globala hegemonin från Bryssel och Washington. Klimatbluffen är bara ett verktyg i globalisternas tjänst för att avskaffa nationalstaterna precis som migrationen av folk till Europa.

  3. 3
    Kristian Fredriksson

    Om vi dessutom tror på mätresultaten från IBUKI- satelliten från 2010 och Sverige har ett nettoupptag av kolekvivalenter på 80 miljoner ton så framstår ju det här som rena rama vansinnet. Men visst kan de mätningarna ha sina brister. Det kan man ju alltid hävda. Anledningen till att Argentina är bäst i världen med sina 300 miljoner ton netto per år är de stora grässlätterna Pampas som innebär en enorm resurs då det gäller uppfödning av kor på ett mycket ekologiskt och hållbart sätt då gräsmark är den största kolsänkan av alla. Betydligt bättre än tempererad skog skog till exempel. Sämst är ekologiskt odlad åkermark.

    http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2014/07/top-20-carbon-sequestering-nations.jpg

  4. 4
    Lasse

    Sverige är bäst i klassen och föregår med goda exempel-hör vi.
    Vi släpper ut 5 ton per person inom Sverige.
    Vi har dock ett avtryck av ytterligare 6 ton per person genom vår import.

    Vi går före med gott exempel mot en CO2 fri nation!

  5. 6
    Patrik

    #4 Lasse
    Det är ju intressant med CO2 discussionen och vår importerade del. Är det någon som vet om vi också har en avräkning av CO2 för vår export? Går ju iväg mycket skog och stål som bör minska våra utsläpp.

  6. 8
    Olav

    I Sverige (och i många västländer) styrs politiken i dag av gröna jihadister. Men är dessa obildade och rakt igenom odemokratiska element det vi kan kalla globalister? Är de inte alltför korkade och enkelriktade med att återskapa ett svenskt medeltida fattigsamhälle för att medvetet gå den internationella nykapitalismens ärenden för att skapa en global värld?
    En sak kan vara att två motstridande intressegrupper kan ha vissa gemensamma intressen. Men vill verkligen George Soros och Bill Gate att världen skall styras av fanatiska, religiösa jihadistgrupper vars vars främsta ideologi går ut på att rasera välfärden och återskapa ett förindustriellt fattigsamhälle?

    Jag tvivlar.

  7. 9
    JIMMY

    Exakt rätt Benny inlägg 2.

    Vad kommer Made in China att göra med jobben påTorslanda fabriken.
    ( Efter juli 2018 malusfordons straffakatten) då bilförsäljningen av bensin diesel Volvo bilar upphört lokalt i Sverige, men rekord försäljning globalt över hela världen.
    Kommer Kineserna att importera bilarna från sina 3 fabriker i Kina eller via Nederländerna eller nya fabriken i USA.

  8. 11
    Rolf Mellberg

    #9 Jensen

    Håller med om att vi svenskar ska gå försiktigt fram när det gäller ny järnväg, med vårt ringa underlag.

    Men vad gäller ny linje mellan LA & SF så tycker jag att den borde vara byggd för länge sen.

    Varför har nästan alla svenskar ”nackspärr” så de bara kan titta västerut???

    Kina byggde höghastighetsjärnväg förra året ca SJU gånger sträckan LA-SF och detta år ska det bli ca SEX gånger den sträckan.
    https://www.railway-technology.com/news/china-plans-to-invest-in-6800km-of-new-rail-track-this-year/

  9. 13
    Rolf Mellberg

    10 Jensen
    OT

    Kina bygger järnväg genom Laos (lite långsammare än riktig höghastighetjärnväg)
    414 km, d.v.s. kanske 60 % av sträckan LA-SF men å andra sidan merparten är tunnlar och broar.

    Kostnad 6 bilion USD

    Bygget har pågått i drygt två år om knappt tre ska det vara klart. (jämför det tempot med svenska planer, hur lång tid ska det ta?)

    Lägesrapport:
    https://www.youtube.com/watch?v=fZZT5W1zfuU

    (Tänkte ta tåget mellan Bangkok och Kina om några år)

  10. 14
    Rolf Mellberg

    #12 Håkan

    Att de älskar sina bilar råder ingen tvekan om. Men den demonstrationen kan möjligen också bero på att det är kul att dra ner sina brallor – när handlingen kan rättfärdigas.

    Spencer Tunick är en konstnär som hittat en nisch på det temat:
    https://www.spencertunick.com/videos

    Humorn tyckte jag kan rättfärdiga att vi nu lämnat ämnet.

  11. 15
    Gunnar Strandell

    Mats Zetterberg!
    En liten korrigering behövs av fakta från Ekonomifakta.
    Sverige införde koldioxidavgift 1991 som ombildades till koldioxidskatt 1995.
    Skillnaden mellan avgift och skatt är att en avgift ska användas för det syfte den tas ut som t.ex. dagisavgift, medan skatter är fria att använda till vad man vill.

    Efter det är moms på avgifter passade man också på att att lägga moms både på koldioxid- och energiskatten för bränslen. Detta glöms vanligtvis bort när miljövänner talar om dessa skatter, men finansministrarna är glada när det blir mer klirr i kassan utan att de har höjt skatten.

    När Kjell-Olof Feldt var finansminister upptäckte han att bränsleförsäljningen, som normalt ökade, fick en nedgång vid skattehöjningen, men återhämtade sig inom sex månader. Av det drog han slutsatsen att det i Sverige inte körs särskilt mycket i onödan. De som kan försöker anpassa sig, men upplever att det inte är värt det och återgår till sitt gamla beteende.

    Detta är något som ekonomer, i synnerhet på vänsterkanten, inte kan ta till sig efter som det strider mot deras modellvärld. Jag tror att även beteendeekonomerna går bet på att förstå hur viktigt det är för oss att kunna transportera sig i ur och skur.

    Biljettpriserna på järnväg har ända sedan 1990-talet legat på en nivå där det lönat sig att ta bilen om man är fler än en i bilen. Men om man redan har en bil och bara räknar på rörliga kostnader har det hela tiden varit dyrare att ta tåget.

    Sammanfattningsvis har koldioxidskatten inte påverkat utsläppen från landsvägsfordon i Sverige. Att andelen små bilar ökat beror mest på att de är billiga och att den stora kostnaden vid bilägandet är värdeminskningen.
    Slutsatsen blir att

  12. 17
    Lasse

    #6 Patrik

    Bra fråga.

    Kollar runt lite:
    52 660 000 ton är det totala utsläppet i Sverige. Där har vi de 5 ton per person.
    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Vaxthusgaser-utveckling/

    Här kommer de 11 Tonnen:
    https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/
    Där ser man att de anser att 3,6 ton kommer från inhemsk konsumtion och 6,5 från utsläpp i andra länder-således anger de 10,1 ton per person.
    Men de(SNV) medger att metodiken är bristfällig och att det går att räkna på andra sätt:
    https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/

  13. 18
    LarsF

    Det jag inte hört något om ännu – hur är det med öl och läskedrycksindustrin?
    Hur mycket släpper dessa co2-späckade drycker ut av co2?
    Kolsyra=co2+vatten vad jag förstår.

    När det blir extra co2-skatt på läsk?
    Eller finns det.

    Köper en julmust varje jul, så har inte så bra koll.

  14. 19
    Karl Eider

    #18 Lars

    En liter läsk innehåller ca 10g CO2. Vi i Sverige dricker ca 60 liter läsk per person och år. Det blir 6000 ton CO2 per år.

  15. 20
    JIMMY

    Intressant intervju publicerades den 23 feb. 2019 med Leif Östling som fortfarande undrar vad fan får vi för Svenska skattepengarna och han har inte åsikts pudlat en milimeteter tvärt om, lyssna själva.
    https://www.youtube.com/watch?v=50sbRyXDNvk

    Systemkollaps om fem till tio år: Östling.

    Sveriges offentliga sektor kommer att kollapsa inom fem till tio år. Det tror Leif Östling, tidigare ordförande i Svenskt Näringsliv, och sticker åter ut hakan i den offentliga debatten. Enligt Östling är det inkompetenta politiker och administratörer som driver systemen i botten. Beslutsfattandet bör i stället överföras till de som driver verksamheterna.

    Leif Östling fick stor uppmärksamhet och såväl kritik som medhåll när han för en tid sedan i skattedebatten ställde frågan ”Vad fan får jag för pengarna?”. Nu följer han i ett podcast-samtal upp resonemanget och dömer ut den offentliga sektorn i allmänhet och vårdsektorn i synnerhet som dömd till systemkollaps. Detta trots att svenskarna betalar världens högsta skatter för att få högkvalitativa offentliga tjänster med god tillgänglighet.

  16. 21
    Roggan

    #4 och 6
    Intressant fråga. Jag har för mig att mp o I Lövin i valrörelsen framhärdade att vi till Sveriges CO2 utsläpp borde addera de utsläpp av CO2, som orsakas av de varor vi importerar. I konsekvensens namn innebär det naturligtvis att vi måste räkna av de utsläpp som orsakas av vår export. Men ytterst få reagerade på denna räkneövning och ingen journalist ställde några frågor i vanlig ordning om detta.

  17. 22
    LarsF

    #19, tack Karl för lite siffror på mina undringar.
    Och om man lägger till biran, vad blir det då, tro?
    Och övrigt i baren?

    Kollade lite på livsmedelsverket – 1 kg nötkött orsakar 23-39 kg växthusgaser, gris 5-8 kg, kyckling 2-3 kg – så det är väl pluttigt med läsk i sammanhanget.

  18. 23
    Olav

    Helknäppt:
    I Sverige betalar vi straffskatt för att vi har ett så ogästvänligt och hemskt kallt klimat.

    Folk från nästan hela världen skulle se det rakt motsatta som det enda rimliga.

  19. 24
    Olav

    Nu försöker Miljöpartiet lura oss att gå med på fler så kallade skatteväxlingar.
    Skatteväxling är ingenting annat än legalt rån av medborgarna där nästan alla är storförlorare.

  20. 26
    Daniel Wiklund

    Underbart, kolsyran är biobaserad. Då kan domedagen flyttas fram några timmar.

  21. 27
    AG

    Detta inlägg aktualiserar en annan fråga jag aldrig har fått svar på: s.k. Social Costs för CO2 beräknas på olika sätt men alltid med höga slutvärden som används som piska att vi ”måste” (hatar detta missbrukade ord) sätta in åtgärder nu. Men ALDRIG har jag sett någon beräkning av Social BENEFITS dvs. förbättrad hälsa och välfärd osv. Det tycks inte ha något värde. Min starka misstanke är att i stort sett ALLA skräckscenarior inom klimatet är ändå värda att ta med tanke på fördelarna. Vi gör så överallt i samhället, varför inte också här? Vad är skillnaden. Kan någon ekonom ge en ärlig förklaring?

  22. 28
    Uffe H

    #25 Lars-Eric Bjerke
    biobaserad kolsyra bra? men biogas från kossor och andra idisslare dåligt?
    För metanet från kossorna är väl både biobaserat och ”klimatneutralt” till och med mer än andra som vete, raps och träflis då gräset som kossan äter har tagit upp den utsläppta koldioxiden igen på en knapp vecka.

    Det är skillnad på biobaserat och ”biobaserat”, eller? men det är väl möjligheten till beskattning som avgör vad som är bra.

  23. 29
    Fredrik S

    Roggan #21

    Tja, den fantasifulla bokföringen visar ju tydligt hur oseriösa de är. Inom flyget är det ju samma sak. Till FN och EU rapporteras tankat flygbränsle inom Sverige medans Lövin och aktivsterna räknar in allt de kan komma på när svensken är ute och reser.

  24. 30
    Håkan Bergman

    Hösten blir intressant, det står väl ingenting i JÖ hur C och L ska rösta i budgetomröstningen, räkna med bråk.

Kommentarer inaktiverade.