Lille Hans resa

Här är en humoristisk liten saga av Britt Mauritzson:

gloriousfuture

Lille Hans resa

I det kalla, kalla landet uppe i norr, i landet Sverige, fanns det en pojke som hette Hans. Han gick i åttan i skolan som låg nära där han och familjen bodde och följande läsår måste han välja sin fortsatta utbildningsväg. Så fungerar det i Sverige. Utbildning var han nu inte särskilt road av utan mer av att få uppmärksamhet. Han hade försökt med allt, han hade bråkat med sin lillasyster, han hade revolterat mot sina föräldrar, han hade till och med skurit sig själv.

En vacker dag fick han i sina händer en skrift av en känd och aktad professor i meteorologi vid ett stort och berömt universitet i USA. Om sanningen ska fram var professorn numera emeritus. Det betyder att han inte längre undervisar utan lyfter sin pension. Hans läste och läste, ögonen stod på skaft. Tidigare hade han på teven bara hört talas om brinnande skogar och smältande isar. Han hade bara sett upprörda människor, klimataktivister kallades de och en var minister i regeringen. De talade om hur varmt det blivit på jorden men det var inget mot hur det skulle bli. Vid de tillfällena hade han känt så stor ångest att han gått in på sitt rum och skurit i sig. Här fick han veta annat.

Professorn hade stor erfarenhet och hade varit med en gång när FN lät skriva sina ångestskapande rapporter till världens politiker. Han beskrev hur FN:s folk gått runt och talat om vad och hur man skulle skriva och han ville inte längre göra som FN önskade. Skrev man inte som de sa fick man inte vara med, en del valde själva att hoppa av som professorn. Han kunde berätta intressant om sin syn på hur det fungerar med vår sol som förändrar sig då och då, om vår planet som roterar i en inte helt rund bana, om havet med sina varma och kalla strömmar och atmosfären som påverkar dem. Allt är så komplicerat och svårt att förstå att FN:s datormodeller inte har en chans i världen att räkna ut hur vårt klimat kommer att bli i framtiden. Han säger att en enda liten gas, luktfri och osynlig som koldioxid som vi människor släpper ut inte kan påverka klimatet ensamt, bara bidra mycket lite men inte förstöra klimatet.

Den unge Hans blev så till sig av läsningen att han som brukade ha så svårt att komma ur sängen om morgnarna rusade upp ur sin bädd och sprang iväg, inte i riktning mot skolan, nej, han kände en gubbe som ägde ett snickeri. Dit begav han sig. Där fick han hjälp av den snälle snickaren att tillverka ett stort plakat och på detta målade Hans kanske inte så vackert och ganska smått för att få med hela texten, sedan de först slagit sina huvuden ihop och funderat:

Rädda oss från klimataktivisterna! Rädda barnens framtid! Stoppa pengaspillet, lita på solen, haven och molnen! De har jobbat ihop långt före oss, innan vi körde bil, innan vi flög. Vi vill ha kött på lunchen och bli mätta.

Skolan var långt borta i hans tankar. Han släpade det tunga plakatet ända till kommunhuset där han slog sig ner framför entrén. Folk gick förbi. Många stannade och pratade med honom. De flesta var vänliga, en bjöd på choklad, men några var riktigt hotfulla och sa att han skulle försvinna. Till sist kom det en journalist på väg till sin tidning. Journalisten stannade och tog en bild och började fråga Hans en massa frågor.

Nästa dag när Hans pappa hämtade in morgontidningen såg han det, halva omslaget bestod av en bild på hans son. Inuti tidningen fanns en tvåspaltig intervju med Hans. Telefonerna gick varma. SVT frågade om de fick komma och göra ett reportage.

Hans fortsatte att sitta med sitt plakat utanför kommunhuset två dagar i veckan, de två tråkigaste skoldagarna. Han hade tid att fundera. Hur kan det komma sig att vi har släppt ut mer koldioxid än någonsin men ändå har temperaturen bara stigit med en grad räknat från Lilla Istiden? Han fick inte ihop det. Men mycket snart blev han en turistattraktion och ett känt namn i landet. Somliga liknade honom vid Gandhi och Nelson Mandela. När riksdagen skulle öppnas på hösten fick Hans komma och tala inför kungen och alla politikerna. Han var inte van vid det, men hans mamma och pappa hade hjälpt honom att skriva talet.

Vad månde det bli av en sådan gosse? Världen ligger öppen. Utbildning är en bisak.

Britt Mauritzson

Dela detta inlägg

14 reaktion på “Lille Hans resa

  1. 1
    Lasse

    Underbar saga Britt.
    Sitter och studerar en sida som alla unga borde läsa innan de blir autistiska , får ADHD eller börjar svälta sig-eller för den delen sucka över hur lite som sker:
    https://ourworldindata.org/

    En sammanställning av data i Hans anda!
    En känd meteorolog med följare har också fått dessa länkar. Dysterkvistarna på hans blogg behövde lite ljus i det mörker de lever i.
    Där kallas mitt inhopp för trollande ;-)

  2. 2
    Rolf Mellberg

    Bra Britt!!!

    Vi KU-följare borde kanske dra igång en frivilligorganisation kallad ”Klimatångesthjälpen”. Terapin kan börja med din saga om Hans.
    Sen kan man visa:
    http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/sea/CICE_curve_thick_LA_DK_20190216.png
    (vilken nyss vridits lite uppåt)
    Sen kan den stackars drabbade följa spaceweather.com för att se hur solfläcksminimum utvecklas, terapi som skingrar tankarna.
    Plus följa KU förståss.
    På köpet sänker vi psykvårdskostnaderna!!!!

  3. 5
    Eskil Fredriksson

    Enligt våra svenska klimatexperter har vi 10 år på oss att vända på utvecklingen och rädda jorden från undergång. Under dom 10 åren kommer Kina och Indien att starta 2400 kolkraftverk i stora delar av världen, antalet flygresor kommer att öka med ca 1 miljard under samma period. Min slutsats blir att allt är försent, allt hopp är ute så därför flyger jag till Argentina för att äta en massa jättebiffar.

  4. 7
    Kristian Fredriksson

    #3 Rolf Mellberg

    Den där göteborgsstudien motsägs av den här studien där det till och med påstås att det är extremt klimatsmart att hugga ner våra skogar och göra om marken till gräsmark. Att gräs binder koldioxid bättre än andra biotoper visar även exemplet Pampas som suger upp enorma mängder kol och binder i marken. Plöjd åker är sämst och ekologisk odling på plöjd åker är i särklass sämst.

    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2351989415300226

  5. 8
    Rolf Mellberg

    #7 Kristian

    Tack för det, personligen är jag inte så engagerad i detta men det är kanske andra läsare?
    Göda haven med järn för att sänka stora mängder kol i sediment skulle kanske få större verkan om co2-problemet skulle öka på.
    Sen vill jag nämna att betande djur i lagom mängder hindrar öken utbredning och förvärrar den inte såg jag till min stora förvåning nyligen.

  6. 9
    Håkan Bergman

    ”Göda haven med järn för att sänka stora mängder kol i sediment skulle kanske få större verkan om co2-problemet skulle öka på.”

    Om det visar sig att vi trots allt behöver det kolet i biosfären, med kanske +10 miljarder människor som ska födas, vad gör vi då? Vi lär inte få tillbaks det i brådrasket, den processen är inte reversibel annat än i ett väldigt långt tidsperspektiv. Bättre att lösa energifrågan och se till att framtida generationer har reserver av fossilt kol som lätt kan tillföras biosfären vid behov.

  7. 10
    Kjell Lindmark

    Sagan om Hans & Greta synnerligen träffande. Greta fick komma till tals med den rätta läran medan Hans aldrig skulle nå dit. Hans skolstrejk skulle säkerligen renderat polisutryckning och med tvång återbördat honom till klassrummet. Föräldrarna till pojken skulle bannas offentligt och få löpa gatlopp för deras tilltag att låta ett litet barn fara iväg med osanningar. Socialen skulle öppna ett ärende för att om möjligt tvångsomhänderta Hans för omplacering till ett miljöpartistiskt fosterhem.

  8. 11
    Ulf

    Läste en intressant artikel idag om Salman Rushdie och fatwan.
    Tänk att integration verkar åt båda håll och att svenskar nu lärt sig att också använda fatwan som vapen.
    Jag tänker på de fatwor som klimatreliösa dagligen kastar mot folk som flyger.

  9. 13
    Staffan Johansson

    Hans, ingen dum idé alls! Och det är är inte bara på skoj/med humor för den delen. Vissa mår ju väldigt dåligt av de alarmistiska undergångsprofetiorna.
    ”Klimatångesthjälpen” skulle ju t o m kunna göra någontung åt suicidrisken som en del barn och ungdomar har, mycket p g a den hopplöshet många numera känner inför framtiden. (Läser man t ex Calle Schulmans senaste senaste skriverier om klimatet, det om ”Aniara”, då förstår man varför…)

  10. 14
    Staffan Johansson

    #2 Rolf Mellberg,
    menade jag förstås, om
    ”Klimatångesthjälpen”
    (inte Hans.. ) :)

Kommentarer inaktiverade.