Svagare vindar

Vi som lärt oss att vindar drivs av temperaturskillnader, oavsett vilka temperaturer det handlar om blir inte helt förvånade om vi råkar få ögonen på en rubrik om att vindarna på norra halvklotet blivit svagare de senaste 40 åren. Det fanns en sådan rubrik på den tyska bloggen EIKE som i sin tur länkade till en blogg som jag inte kände till och som snarast förefaller vara positiv till förnyelsebart och därmed knappast medvetet klimatskeptisk. Bloggen heter Green Tech Media (GTM) och har ett långt referat om en studie som jag inte kunnat hitta en direkt länk till.

Studien bestod helt enkelt av en bearbetning av vinddata från 1000 väderstationer runt om i världen och det visade sig att 2/3 av dem hade en tydlig minskning av vindhastigheterna. Uppåt 1/3 hade t.o.m. en minskning av vindarna med ungefär 1/3. Att vindarna försvagats där väderstationerna finns är förmodligen sant men hur mycket det säger om vindarna utanför väderstationerna är osäkert.

Jag är som alltid milt skeptisk och kan exempelvis tänka  mig att på samma sätt som städer är varmare så kan höga byggnader också ge lä för starka vindar, och om det är så att man byggt vindkraftverk där man trodde att det skulle blåsa mest, så kan ju vindkraftverken själva ha bidragit till att försvaga vindarna.

(Om jag har förstått det hela rätt så kan ett vindkraftverk ta vara på ungefär hälften av den kinetiska energin i den luft som passerar vilket motsvarar ungefär två sjundedelar av vindhastigheten, så att lokalt kan detta påverka vindhastigheterna.)

En anledning till att resultatet tagits på allvar i ”förnyelsebartkretsar” är möjligen att det var något som förutsagts om inte teoretiskt så åtminstone i simuleringar, och det är ju roligt att för en gångs skull ha en anledning att länka till en artikel i Nature. Det är en artikel som tycks ha två utgångspunkter; den ena är att vindar drivs av temperaturskillnader och den andra är att temperaturskillnaderna på norra halvklotet kommer att minska.

Det kan tilläggas att i artikeln i Nature förutspår man samtidigt att det kommer att blåsa starkare vindar på lägre latituder. Anledningen är att man tror att uppvärmningen över land kommer att bli större än uppvärmningen över hav vilket alltså kan leda till större temperaturskillnader (och framför allt större temperaturgradienter).

I de refererade artiklarna så ses svagare vindar bara som ett problem för vindkraftindustrin medan jag anar ”en lugnare framtid” (med färre stormar) på norra halvklotet.

Dela detta inlägg

39 reaktion på “Svagare vindar

  1. 1
    Sören G

    Varför skulle det bli starkare uppvärmning över land än över hav på lägre latituder? Om det beror på starkare solinstrålning kan jag tänka mig det. Men nu menar man ju att det är den ökade koldioxidhalten som skulle medföra en uppvärmning.

  2. 2
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Sören G #1

    Bra fråga och rätt tänkt,. Jag har inget bra svar men det förefaller som om vissa mätningar av temperaturen skulle visa att land värmts mer än hav. Att vindar på norra haalvklotet blivit svagare påstås vara observerat, att det skulle blåsa mer ”på låga latituder” är teori.

  3. 4
    Sören G

    OT
    Hörde på radion att Vetandets värld i P1 i dag kommer att handla om olika scenarier om mänsklighetens framtid tusentals, miljontals och miljarder år in i framtiden. Om människan kommer fram till en hållbar utveckling. Eller människan går under genom naturförstöring eller känvapenkrig. Men även påstods det genon global uppvärmning. Varför skulle global uppvärmning leda till mänsklighetens undergång? Om det alltså skulle bero på växthusgaser, vilket skulle gälla närmaste århudraden. Det har ju varit betydligt varmare än nu tidigare i Jordens historia och livsbetingelserna var goda,
    Om någon miljard år har Solens utstrålning ökat så pass mycket att oceanerna kokar bort, men det är inte människans fel.

  4. 6
    Ivar Andersson

    För några dagar sedan läste jag att vindkraften stod för 30% av Sveriges energiproduktion under stormen Alfrida. Idag står vindkraften för 8%. Vindkraftfantasterna önskar nog ständig storm för att få siffror att skryta med. Verkligheten styrs inte av några önskningar utan vi får anpassa oss efter verkligheten. För många år sedan påstods att handelsfartygen skulle förses med hjälpsegel men idag är det knäpptyst av någon obegriplig anledning.

  5. 7
    Guy

    # 2 Sten K

    Om land värms mera än hav, vilket låter rimligt, finns det ett otal orsaker. Först vore jag dock intresserad av tidsspannet för mätandet? Vilka är mätstationerna? (Kunde inte läsa artikeln förutom abstract).
    Om land värms mera betyder det:
    – En ändrad (minskad) utstrålning från fastland. Viket är begripligt över Indien och Kina. Europa borde visa andra siffror.
    – Ökad instrålning. Borde vid det här laget redan visa minskning.
    – Ökad instrålning. På grund av ökat antal soldagar (trots minskad solaktivitet). Har molntäcket minskat?
    – Ökad infrastruktur. Utbredning av bostadsområden. Alltså ren antropogen inverkan.

    Hur som helst så är det mycket komplicerat bland annat för svårigheten att mäta över tid.

  6. 8
    LarsF

    Jag hörde som en förklaring av någon från SMHI att sommarens långa värmebölja berodde på att vissa vindar som normalt var starkare nu var så svaga att de inte drev bort högtrycket – eller hur det var.

    Var visst på någon höjd, inte helt bekannt med terminologin där.

    Så därav den extremt långa värmeböljan.

    Låter inte helt osannolikt.

  7. 10
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Som jag skrev i inlägget är jag milt skeptisk till de flesta undersökningar, speciellt de som på något sätt kan ge stöd för koldioxidhypotesen. En förklaring till att mer koldioxid skulle kunna få en större effekt över land än över hav skulle kunna vara att det finns mindre vattenånga över land, så att förändringar av koldioxidhalten skulle kunna märkas mer där.

    Men om man inte har en bild av var de här väderstationerna finns så är det ju omöjligt att bedöma hur generella resultaten är.

  8. 12
    Lars-Eric Bjerke

    Sten K,
    Teoretisk maximal verkningsgrad är enligt Bentz lag 59,3%. I den bästa driftpunkten i ett modernt vindkraftverk tar man vara på över 80 % av teoretisk möjlig effekt.

  9. 13
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Larss-Eric Bjerke #12

    tack för den informationen, även om lagen heter Betz lag (inget n i Betz).

    Det är ju en intressant uppgift att vindhastigheten bakom kraftverket ska vara en tredjedel av hastigheten framför. Det innebär ju att arean måste trefaldigas vilket tvingar upp luften på högre höjd, något som borde påverka var nederbörden faller.

  10. 14
    Lars-Eric Bjerke

    Sten K,
    ”Om jag har förstått det hela rätt så kan ett vindkraftverk ta vara på ungefär hälften av den kinetiska energin i den luft som passerar vilket motsvarar ungefär två sjundedelar av vindhastigheten, så att lokalt kan detta påverka vindhastigheterna.”
    Inte för att det spelar någon större roll för ditt resonemang, men enligt Betz lag bromsas vindhastigheten med 1/3 vid bästa verkningsgrad hos en bra vindturbin. Sen kan man förstås åstadkomma allt från ingen till fullständig bromsning beroende på antal blad och vinklingen av dessa.

  11. 16
    Lars-Eric Bjerke

    #13 Sten K
    ”Det innebär ju att arean måste trefaldigas vilket tvingar upp luften på högre höjd, något som borde påverka var nederbörden faller.”
    Det är säkert möjligt vid mycket utsträckta vindkraftsparker. Vad jag däremot har sett är kondensplymer nedsröms vindkraftverk.

  12. 17
    Rolf Mellberg

    #8 LarsF

    Det är nog helt klart att de s.k. jetströmmarna var fastlåsta under lång tid i sommar. Därav soligt och varmt här samtidgt som kallt och MASSOR med snö på Grönland.

    Orsaken till att jetströmmar var så stabilt positionerade kan nog vara att de var svaga. Att de var svaga kan (i viss mån?) bero på mindre temperaturdifferenser förelåg och det kan bero på viss global warming. Men varför kan det inte lika gärna bero på ändrat ”väder” i rymden och kanske ha samband med en lugnare sol? (kolla http://www.spaceweather.com om du har lite hum om fysik)

    Jetströmmarna ligger strax ovanför tropopausen, det skikt som skiljer troposfären från stratosfären. Jag läste förresten nyligen om forskning kring stratosfärens transportband av ”tunn luft” funkar, ett område där science is not settled that much.

    Med eller motvind med jetströmmar påverkar hur snabbt du kommer fram när du flyger, för där uppe blåser det snabbt.

  13. 20
    Björn

    Uppgiften om en nedgång i tillgången till vind, kommer som står först i artikeln (EIKE), från ett kinesiskt forskarlag. De har väl haft som syfte att undersöka om det finns någon trend i vindarna över världen. Kineserna är expansiva och vill naturligtvis se om det finns underlag för export av vindkraftverk.

  14. 21
    Lars-Eric Bjerke

    #19 Sten K.
    Se bara vad som händer ”when the shit hits the fan”!

  15. 22
    Ivar Andersson

    #12 Lars-Eric Bjerke
    Sten K siffra på 50% är en bra approximation av dina data: Teoretisk maximal verkningsgrad är enligt Bentz lag 59,3%. I den bästa driftpunkten i ett modernt vindkraftverk tar man vara på över 80 % av teoretisk möjlig effekt.

  16. 24
    Gunnar Strandell

    Ivar Andersson #6
    Jag hörde faktiskt ett program på radion som tog upp några uppfinnare som höll på med en båt med rotorer. För radion var det tydligen en nyhet, trots att Wikipedia skriver att Isac Newton kände till effekten och att de första försöken gjordes 1924.

    Citat från vetandets värld, min fetning:
    ”För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget – en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.”

    Länkar:
    https://sverigesradio.se/avsnitt/1209220
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Magnuseffekten

  17. 26
    Ingemar Nordin

    Gunnar S #24,

    Jag tycker att det där med att uppfinna hjulet på nytt och presentera det som en ”nyhet” har blivit allt vanligare bland SvTs ohistoriska journalister. ”Hållbarhet” genom återanvändning. Vi har sedan decennier exempelvis lumphandel, skrothandel, secondhandbutiker, blocket (tidigare annonser i tidningar) och loppis. Men allt detta kanske är nyheter för journalisterna på Södermalm?

  18. 27
    Natrix

    Hur har standardavvikelsen förändrats för t.ex. temperatur och vindhastighet genom åren?

    Man ser ofta att ett vindkraftverk producerar så eller så mycket energi men intressantare vore att veta värdet av energin. De brukar producera mycket då elpriset är lågt och lite då elpriset är högt. De borde konstrueras så att de ger tvärt om.

  19. 28
    Håkan Bergman

    Ingemar N. #26

    Eller delningsekonomi, taxi tror jag nog att dom flesta miljöpartister känner till, hyrbilar är också en delad tjänst. Finns massor med exempel, man behöver t.ex. inte äga ett hus på Mallis eller Holmarna, det går bra att hyra en lägenhet eller ett rum för ett besök där. Låna grejer kompisar emellan har väl alltid förekommit, men hyra ut dyra grejer till okända lär självdö när bedragarna kommer, tyvärr.

  20. 29
    Lars Mellblom

    #27 Håkan Bergman#

    OT, men sedelärande om att hyra ut och att bluffa i hållbarhetens namn, inte olikt historien om Greta. Ett svenskt företag, Nexthouse, ställd för några år sedan ut ett svart modernt fyrkantigt ekohus med platt tak på en byggmässa i södra Frankrike. Före mässan bjöds franska journalister, inklusive TV M6, in till vad som beskrevs vara företagets kontor, centralt beläget i Stockholm just vid Strömmen. Journalisterna imponerades storligen och skrev långa artiklar om Nexthouse. M6 sände ett program om eko-husen. Kontoret var en inhyrd lyxsvit på Grand Hotel! På mässan fick Nexthouse 35 000 skriftliga förfrågan. Såvitt jag vet har inget hus sålts i Frankrike, men firman verkar nu vara i amerikansk ägo. En serie svenska företag med samma namn och ägare har gått i konkurs. Folk vill bli lurade. Känner vi igen det?

    http://www.nexthouse.se/

  21. 30
    Olav

    ”Alfrida och sommarhettan gör oss mer krismedvetna” står att läsa på PK-media i dag.

    Sommarhettan var en isolerad företeelse i just Nord-Europa medan större delen av världen hade det kyligt.
    Stormen bör påminna oss om hur sårbara vi blivit när mobiltelefoner och data inte går att använda när strömmen går. Vi kan inte ens kontakta ambulans och brandkår. Men sådana bagateller bryr sig inte PK-media om. I stället ljuger de om att stormarna blivit starkare och mer frekventa i takt med att temperaturgapet mellan ekvatorn och Nordpolen minskat. Det rätta svaret är precis tvärt emot! Stormarna har blivit färre och svagare i genomsnitt.

    Tyvärr är det miljoner som blint tror propagandan från media.

  22. 31
    Håkan Bergman

    Natrix #27

    Det är inbyggt i vindindustrin att dom producerar max när priset är som lägst. Blåser det i Sverige blåser det sannolikt också i Norge, Danmark och nordtyskland, råkar det dessutom sammanfalla med låg efterfrågan kan priset t.o.m. bli negativt i Danmark och Tyskland. Och värre lär det bli när man byggt all planerad havsbaserad vindkraft i södra östersjön och Nordsjön. Tänkte inte på det. Vindkraftsägarna får trösta sig med att solenergin i Tyskland har det svårt med låg sol och massor med snö på panelerna i Bayern.

    https://www.sma.de/en/company/pv-electricity-produced-in-germany.html

  23. 32
    Gunnar E

    #24#
    Stort reportage om det där i Ny Teknik för 20 30 år sedan. Då i full skala på ett handelsfartyg.

  24. 35
    Dan

    #18, L-E Bjerke:

    Det rör sig sannolikt om låg markdimma som rörs upp av turbulensen bakom vindkraftverken i första raden.
    Inget som inte fanns där förut, m.a.o.

  25. 36
    Rolf Mellberg

    #34 Rille

    Det ÄR!!! nonsens!

    Att dra fram den är verkligen att göra självmål.

  26. 38
    Guy

    #18, L-E Bjerke

    Intressant bild. Fäste mej vid att i lä om kraftverket är följande kraftverk i raden. Hur inverkar turbbulensen på dom följande i raden varande möllornas effekt?

  27. 39
    Björn

    Rolf Mellberg [36]; Men man måste ju ändå fråga sig hur den övriga atmosfären, ca 99.96 % utöver 0.04 % CO2, värms. Sug på den!

Kommentarer inaktiverade.